Ekologiskt lantbruk vid Naturbruksgymnasiet i Dingle

Transkript

1 Ekologiskt lantbruk vid Naturbruksgymnasiet i Dingle

2 2

3 Ekologiskt lantbruk vid Naturbruksgymnasiet i Dingle Lars Olrog, Börje Brorsson 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund 5 Beskrivning av skolan 5 Skolans ekologiska lantbruk 5 Ekolantbrukets utveckling 6 Karta över den ekologiskt odlade arealen 10 Utvecklingen för de olika skiftena 11 skifte 1 och 2 skifte 3 skifte 40 skifte 7 skifte 80 skifte 14 Medelavkastning för den ekologiska odlingen 24 Erfarenheter från odling av olika grödor 24 Vårsäd Höstsäd Trindsäd Höstoljeväxter Potatis Slåttervall Betesvall Köksväxter Fältförsök under perioden 29 Gröngödsling Kompost Åkerböna Vall Växtföljd Potatis Höstraps Köksväxter Diskussion 40 Sammanfattning 46 4

5 Ekologiskt lantbruk vid Naturbruksgymnasiet i Dingle Bakgrund Ekologiskt lantbruk är idag en etablerad verksamhet. Från att ha varit en marginell företeelse i början av 80- talet har omfattningen ökat till över 15 % av åkerarealen I Bohuslän är siffran ändå högre. Produktion och efterfrågan av ekologiska produkter har alltmer kommit i balans och nivån stiger alltjämt. Jordbruket i allmänhet är utsatt för en hård prispress vilket påverkar både den ekologiska- och konventionella produktionen. Fortfarande diskuteras för- och nackdelar med ekologisk produktion, men mycket talar för att odlingssystem som baseras på resurshushållning och icke kemiska bekämpningsmetoder är långsiktigt fördelaktiga och kommer att uppskattas av konsumenter och premieras av myndigheter. Hittills har den ekologiska produktionen gynnats av ett merpris på produkterna som konsumenterna varit villiga att betala och av bra villkor vad gäller EU-stöd. Beskrivning av skolan Naturbruksgymnasiet i Dingle är i dag en skola med många inriktningar, belägen i Dingle ca 2 mil från västerhavet. Till skolan är knutet ett skoljordbruk omfattande ca 225 ha åker och beten. Jordarterna varierar mycket, från grusig sand till mellanlera. I första hand odlas foder till egna djur, men även avsalugrödor som oljeväxter och brödsäd odlas. På skolan finns för jordbruksundervisningen ca 65 mjölkkor, 15 dikor och 30 suggor. För trädgårdsundervisningen finns växthus och ca 2 ha åker för fältmässig köksväxtodling. Den KRAV-godkända arealen bestod 2003 av 150 ha åker och bete. Mjölkproduktionen är KRAV-godkänd och ekomjölk började produceras Det finns lokaler för fisk -och svampodling i mindre skala, samt ett djurhus för djurvårdsutbildningen. Skolan förfogar över 100 ha skog i Dingle-området. Häststall och ridhus finns för hästutbildningen. Det totala elevantalet är ca 300. Skolan bedriver internatverksamhet och har skolrestaurang som är KRAV-godkänd. SKOLANS EKOLOGISKA LANTBRUK När den ekologiska produktionen startade, var många skeptiska till satsningen. Den etablerade rådgivningen och utbildningen hade sedan länge varit inriktad på höga skördar och billig mat. Kunskapen om och erfarenheter av ekologiska odlingssystem var mycket begränsad. Debatten i samhället som i hög grad kretsade kring miljöfrågor ledde dock till att allt fler insåg betydelsen av en kursändring för jordbruket, om inte till ekologisk produktion, så i alla fall till mer resurshushållande och miljövänliga odlingssystem. Genom att pröva odlingssystem helt utan handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel antog skolan en utmaning som skulle komma att kräva mycket arbete och nytänkande för både skolans ledning och personal. Det visade sig också att satsningen medförde ett stort intresse kring skolans verksamhet bland lantbrukare, rådgivare och allmänhet, vilket kan ha gynnat rekryteringen av elever till skolan. Att kunna visa på både konventionella- och ekologiska odlingssystem har hela tiden varit skolans policy. 5

6 EKOLANTBRUKETS UTVECKLING 1981 Det första skiftet läggs om till eko-odling. Intresset bland lantbrukare i närområdet, LRF och inom skolan, är svagt. Många anser satsningen som onödig, orealistisk, och/eller utmanande mot det etablerade lantbruket. Miljödebatten angående jordbrukets negativa miljöeffekter har dock startat. Ett starkt argument för att pröva eko-odling på skolan är att det ur undervisningssynpunkt är intressant med ett annorlunda odlingssystem oavsett om det kommer visa sig ge bra eller dåligt resultat. Det första skiftet (nr 7), är beläget lite avskilt och har oregelbunden form, vilket gör Växtföljd för gård med mjölkproduktion Korn (insådd) Vall Vall Höstvete Ärter Grönfoder Tanken med växtföljden är att producera foder. En djurtäthet på 0,6-0,7 nötkreatursenheter per ha anses rimligt ur planeringssynpunkt. Att låta slåttervallen ligga endast två år, motiveras med att rödklöver, som har svag vinterhärdighet dör ut och att ogräsinslaget ökar med åren. För att efterlikna en verklig helhet med Bild 1. Den första ekologiskt odlade grödan tröskas av Börje Brorsson det svårbrukat. Detta skifte blir ett första testobjekt. Eftersom djur och stallgödsel anses lämpligt för ekogårdar bestäms växtföljden för att passa en mjölkgård. både kor och växtodling begränsas stallgödselgivan till 30 ton fast nötgödsel till insådden och 15 ton nöturin till vall II. Halmen skall skördas en gång i växtföljden. 6

7 1985 För att kunna visa på samtliga grödor i växtföljen varje år, tas nu ytterligare areal, uppdelad på fem skiften, i anspråk. (skifte nr 8-12). Växtföljd och skötselplan är densamma som för det tidigare omlagda skifte 7. Omläggningen av denna areal är klar Under första delen av 80-talet ökar debatten om jordbrukets kopplingar till miljöproblemen, framgångsrika ekoodlare visar på goda resultat och kontrollföreningen KRAV utvecklades. Detta och erfarenheterna från de egna odlingarna medför, att efter viss debatt, ytterligare areal läggs om till eko-drift. Avsikten med denna nya areal är att visa på möjligheter och svårigheter med kreaturslös drift. En ny växtföljd fastläggs för kreaturslöst jordbruk, samtidigt som odling av köksväxter ekologiskt börjar. Växtföljd för kreaturslös drift Vårvete (insådd) Gröngödsling Höstvete Ärter Höstråg Åkerböna Att försöka odla ekologiskt utan tillgång till stallgödsel är, för många vid denna tidpunkt, en orealistisk tanke. Det faktum att grönmassa som inte passerat genom kons magar är mer näringsrikt än stallgödseln och därför ett utmärkt gödselmedel, har många svårt att ta till sig. Gröngödsling är i och för sig ingen nyhet, men tekniken är mycket lite utnyttjad sedan handelsgödseln slog igenom. Det största problemet med de kreaturslösa växtföljderna är kanske inte kortsiktigt grödornas kväveförsörjning, utan långsiktigt om växtnäringsämnen som kalium och fosfor skall räcka till, om problem med skadegörare och ogräs 7 kan klaras, samt om den höga kostnaden för rena gröngödslingsgrödor kan betala sig. Omläggningen är genomförd I detta skede startar också fältförsöksverksamhet i större skala, för att ge bättre rådgivningsunderlag till eko-odlare. Dingleskolan är bland de första platserna där vetenskapligt upplagda försök med olika gröngödslingsgrödor, samt sortförsök i stråsäd och potatis anläggs Den areal som nu är omlagd omfattar ca 22 ha uppdelad på 15 skiften. Odlingen har så långt drivits lite vid sidan av det ordinarie skoljordbruket, med en maskinpark avsatt för att i första hand passa ekoodlingen. Då intresset för eko-odling nu ökar även från större jordbruk, tas ett större skifte in i ekoarealen. Detta skifte (nr 14), är i dag ca 4 ha och har ersatt ett skifte (nr 12), som togs i anspråk för byggandet av ridhuset Detta skifte drivs med skolans ordinarie maskinpark och enligt den kreatursinriktade växtföljden. Ett litet skifte på 0,5 ha läggs om för eko-odling av köksväxter Kungl. Vetenskapsakademins pedagogiska kommitté uppmärksammar med diplom, det arbete som lagts ner för att skapa Dingleskolans demonstrationsjordbruk för ekologiskt lantbruk Köttdjursuppfödning på bete är en produktionsform som intresserar bl.a. den växande skaran deltidslantbrukare. För att visa på möjligheterna att driva denna produktion enligt KRAVs regler flyttas fyra skiften från den kreaturslösa växtföljden över till en betesväxtföljd. (nr3-6). Den kreaturslöst inriktade växtföljden drivs efter detta på fem skiften.(nr 1,2,13,16 och17).

8 Växtföljd för fältmässig köksväxtodling Vitkål / Purjo Potatis Morötter Gröngödsling Växtföljd för köttproduktion på bete Korn (insådd) Bete Bete Bete Kväveförsörjning med baljväxtkväve är en av hörnstenarna inom ekojordbruket. Att utnyttja vitklöver till bete, är därför naturligt. Tanken med denna växtföljd är att förutom hög betesavkastning av god kvalité, även få en bra förfruktseffekt till kornet och därigenom ett bra resultat totalt sett Landstinget tillsätter en utredning med uppgift att utreda möjligheten att driva ekojordbruk inkl. djurskötsel, i stor skala vid skolan. En av skolan tillsatt grupp utarbetar ett förslag som både skolledning och övrig personal ställer sig positiva till. Bild 2. Ekologisk köksväxtodling på friland uppdelad på fyra små skiften. 8

9 Nya arealer läggs om till ekologisk odling för att möjliggöra produktion av ekomjölk Skolans nya lösdriftsladugård för ekologisk mjölkproduktion invigs Ytterligare 20 ha ekoareal etableras för att öka självförsörjningen av ekologiskt odlat foder. Gymnasienämnden för Västra Götalandsregionen beviljar medel till skolan för att bedriva fortsatt dokumentation av ekologisk produktion. Skiftena 4,5 och 6 läggs ihop till ett (nr 40) och skiftena 8, 9, 10 och 11 till ett (nr 80). Skifte nr 13 blir permanent hästbete. Tre nya skiften börjar dokumenteras nr 21, 22 och 23. Bild 3. Lösdriftsladugården för produktion av KRAV- mjölk invigdes

10 Karta över del av skoljordbrukets areal. Gult markerar konventionellt odlad mark och grönt ekologiskt odlad. Fälten med mörkgrön färg dokumenteras extra noggrant och beskrivs i följande avsnitt

11 Utvecklingen för de olika skiftena Kreaturslös ekologisk drift utan slåtter- eller betesvallar sker i dag på skiftena 1, 2 och 16. Dessa skiften har en växtföljd med 30-50% baljväxtgrödor och med inslag av rena gröngödslingsvallar. Skifte 16 ligger för tredje året 2003 som bevuxen uttagen areal och redovisas inte. Skifte 1 och 2 brukas ihop och har haft samma grödor sedan Jordart och grundförutsättningar skiljer sig dock, varför det kan vara intressant att jämföra utvecklingen för jordens näringsinnehåll. Skifte 1 och 2. Bertils övre. Fältet är 2 ha stort och jordarten måttligt mullhaltig moig lättlera på skifte 1 och mullrik moig lättlera på skifte 2. Grundförutsättningarna är goda, frånsett att skifte 2 inte är systemtäckdikad. Fältet har svag lutning och söderläge. Den växtföljd anpassad till kreaturslös drift, som tidigare nämnts har följts i stora drag. Avkastningen har varit god, trots att ingen stallgödsel eller annan gödsel tillförts under perioden. En god markstruktur och mycket baljväxter i växtföljden har säkert varit avgörande. På fältet körs med skolans bästa utrustning vad gäller markpackning. Måttligt stora traktorer med breda däck och låga marktryck är regel. Bild 4. Rågvete med insådd av gröngödsling skördas 2002 p skifte 1. 11

12 Jordanalyser Jordanalyserna visar på en tydlig nedgång i fosfor för skifte 1. Detta är att vänta efter en period av 17 år utan tillförsel av gödsel. Att kaliumnivåerna ligger på samma nivå är intressant och visar på lerjordars möjligheter att frigöra nytt kalium ur bundna förråd. Inte heller den svårlösliga delen (K-HCl) har sjunkit. Detta gäller även fosfor (P-HCl). Resultaten från skifte 2 på samma fält är likartade, men skiljer sig på en viktig punkt, nämligen att fosfortillståndet är stabilt. En förklaring kan vara den höga mullhalten vars innehåll av fosfor blir tillgänglig när mullen bryts ner. Under perioden har gröngödsling genoförts vid tre tillfällen, vilket kan ha medfört att fosfor och kalium lyfts upp från djupare lager och plöjts ner i matjorden, som därigenom fått ett tillskott av växtnäring. Detta gäller för bägge skiftena. Jordanalyser för skifte 1 ph och lättlöslig P och K Svårlöslig P och K Jordanalyser för skifte 2 ph och lättlöslig P och K Svårlöslig P och K 12

13 Växtnäringsbalans En nettobortförsel av ca 7 kg fosfor och 9 kg kalium i genomsnitt per år har skett under perioden 1987 till Ingen tillförsel av växtnäring förutom den i utsädet har tillförts. Tabell Skifte 1 Tillförd växtnäring kg Bortförd växtnäring År Gröda Skörd Gödsling P K P K kg, kg ts/ha ton/ha 87 Gröng. 88 H-vete ,7 0,8 12,6 14,4 89 Å-böna ,1 3 6, V-vete ,7 0,8 9,7 11,2 91 Gröng. 92 V-vete ,7 0,8 6 6,8 93 Havre ,6 0,8 14,6 18,2 94 Träda 95 V-vete ,7 0,8 6,2 7,1 96 Gröng. 97 V-vete ,7 0,8 18,1 20,7 98 Ärter ca ,1 3 7, Havre ,6 0,8 5,9 7,4 0 V-vete ,7 0,8 10,2 11,6 1 Ärter , ,7 2 Rågvete ,7 0,8 17,3 19,7 3 Gröng. summa 9,4 16,2 119,9 170,8 Balans -110,5-154,7 Balans/år -6,5-9,1 Skördar Avkastningen av vårsäd har varit kg som medeltal och för höstsäd kg/ha under perioden uppnåddes en skörd på över kg vårvete per ha. I ett fältförsök med vårsäd det året på skifte 2 nåddes skördar på över kg/ha, vilket är rekord för den ekologiska driften på skolan. Trindsäden har däremot varit mindre lyckad på fältet och medelskörden av åkerböna och ärter ligger på runt kg/ha. 13

14 Bild 5. Gröngödsling före höstraps på skifte 1 år

15 Skifte 3. Fårbetet Fältet är som 1 ha stort har goda förutsättningar och hög mullhalt. Jordarten är mullrik lättlera. Skiftet har utnyttjats för betesväxtföljden med betesvall i tre år följt av vårsäd med insådd. Fältet har hög avkastningspotensial tack vare gynnsamt läge god struktur och hög näringsstatus. Jordanalyser för skifte 3 ph och lättlöslig P och K Svårlöslig P och K Bild 6. Vårvete efter betesvall skördas på skifte tre år Jordanalyser Jordanalyserna visar på en minskning av halten lättillgänglig fosfor i likhet med skifte 1. Med undantag för år 2000 och 2003, har ingen gödsel tillförts under 17 år. Det är naturligt att fosfornivån sjunkit eftersom även betande djur bortför växtnärig som byggs in i slaktkroppen och bortförs fältet. Om djuren tillskottsutfodras blir fallet ett annat. Att göra en växtnäringsbalans på skiftet är vanskligt, eftersom djurintensiteten på betet inte dokumenterats. Tabell Skifte 3 År Gröda Skörd Gödsel kg, kg ts/ha ton/ha 87 Bete 88 Bete 89 Bete 90 Bete 91 Bete 92 Ärter ej skörd 93 V-vete,ins Vall 95 Korn,ins Bete 97 Bete 98 Bete 99 Korn,ins 7 balar 0 Bete Urin 23 1 Bete 2 Bete 3 Korn,ins 5296 fast 20 15

16 Bild 7. Skifte 40 var tidigare uppdelad på tre skiften. Sortförsök i höstvete och gröngödslingsförsök är utlagda på skiftet

17 Skördar skifte 3 Fyra skördar av vårsäd har tagits under perioden växte insådden över kornet vilket innebar att grödan skördades som ensilage. Medelskörden för de övriga skördarna är kg/ha. Skifte 40, Italien Fältet utnyttjades under perioden till en växtföljd för kreaturslös drift. Därefter kom fältet att utnyttjas för en växtföljd anpassad till betesdrift i likhet med skifte 3. Skiftet är en sammanslagning av tre mindre skiften sedan Jordarten är i huvudsak måttligt mullhaltig mellanlera och matjordsdjupet är litet. Jorden kan vara besvärlig att bruka. Jordanalyser för skifte 40 ph och lättlöslig P och K Svårlöslig P och K Jordanalyser och växtnäringsbalans Jordanalyserna visar på en tydlig nedgång för lättillgänglig fosfor. Skiftet har tillförts gödsel endast år 2000 och växtnäringsbalansen är klart negativ. Eftersom fältet använts till bete i hög grad är det svårt att fastställa en balans, eftersom köttproduktionen på betet inte är dokumenterad. Bortförseln av växtnäring från betesvallen är dock klart lägre än från en slåttervall, eftersom mycket av näringen går tillbaka via spillning och urin på betet. Tabell Skifte 40 ÅR Gröda Skörd Gödsel kg, kg ts/ha ton/ha 87 Åkerböna Ej skördad 88 V-vete (i) Gröng. 90 H-vete Åkerböna Rågvete (3 000) 93 Ins. Renb. 94 Bete 95 Bete 96 Bete 97 H-vete Bete 99 Bete 0 Bete fast 20 1 Havre ins Bete 3 Bete 17

18 Skördar skifte 40 Förutom bete har vårsäd odlats två år och höstsäd tre år. Medelskörden ligger på ca kg/ha resp kg/ha skördades åkerböna, kg/ha. De redovisade skördarna fram t.o.m. år 2001 är från skifte 5 som tillsammans med skifte 4 och 6 i dag utgör skifte 40. Skifte 5 var det lägst avkastande skiftet av de tre. Betet har fungerat bra i den fyraåriga växtföljden och har i hög grad baserats på vitklöver. Skifte 7, Ottos Bit Fältet var det första som lades om till ekologisk produktion. Det skedde Fältet är oregelbundet men har goda odlingsförutsättningar med lutning mot söder. Jordarten är måttligt mullhaltig mellanlera. Växtföljden med hög andel vall har varit anpassad till en drift med mjölkkor. Stråsäd och trindsäd har odlats förutom slåttervall. Detta är ett av de skiften där extra stor omsorg läggs ner på att minimera packningsskadorna. Bästa däcksutrustning, lågt lufttryck och måttligt stora traktorer och redskap gäller. Jordanalyser Jordanalyserna visar på en tydlig nedgång i halten lättillgänglig fosfor, P-AL. Övriga analyser ger ett mer stabilt intryck. Analysvärdena av K-AL sjönk de första åren, men är därefter stabil. Svårlösligt kalium K-HCl har en tendens till ökning. Bild 8. Vallskörd på skifte 7 år 1993 Växtnäringsbalans Växtnäringsbalansen är positiv för fosfor och negativ för kalium. De gödselmängder som använts, anpassad till djurtätheten 0,6 kor per ha, har inte kompenserat för den växtnäring som bortförts med skördarna. Det ligger en osäkerhet i stallgödselns näringsinnehåll. 18

19 Tabellvärden är använda vid beräkningarna och urinen som utnyttjats i odlingen kan vara utspädd med regnvatten. Att balansen är positiv för fosfor beror på att ett godkänt medel, P 17 användes 1984 i stora givor. Det tycks dock inte ha givit något tydligt utslag i fraktionen lättillgängligt fosfor. Möjligen kan det ha påverkat tendensen till uppgång i den svårlösliga delen, P-HCl. Tabell Skifte 7 Tillförd växtnäring kg/ ha Bortförd växtnäring År Gröda Skörd Gödsel P K P K kg, kg ts/ha tom/ha 81 vall (5 000) 82 Havre (i) ,7 0,8 12, H-vete urin 15 0,7 75,8 12,3 14 halm , Ärter P ,1 3 13, Korn (i) fast 25 38,2 120,8 9,6 11,6 halm , Vall I (5 000) , Vall II (5 000) urin , V-vete ,7 0,8 8,4 9,6 89 Å-böna ,1 3 6, Råg ,7 0,8 8,5 10,3 91 Ins.renb. fast 25 37, Vall I ( 5 000) , Vall II (5 000) urin , Vall III (5 000) urin , Vall IV (5 000) , H-vete ,7 0,8 14,2 16,3 97 Å-böna ,1 3 12, Havre (i) fast 20 30,7 80,8 7,8 9,8 halm , Vall I urin ,2 84,8 0 Vall II ,8 88,3 1 Vall III fast ,5 67,1 2 H-vete flyt 20 12,7 80,8 18,2 20,8 halm , Å-böna ,2 28,3 Skördar skifte 7 Skördenivån för vårsäd ligger i genomsnitt på kg/ha och för höstsäd på kg/ha. För trindsäd är den genomsnittliga skördenivån kg/ha. Vallskördarna fram till år 1999 anges som en uppskattad medelskörd. Skifte 80, Försöksbiten Skiftet är en sammanslagning av skiftena 8, 9, 10 och 11. Jordarten är i huvudsak måttligt mullhaltig mellanlera. Fältet har sedan omläggningen drivits med en växtföljd anpassad till mjölkproduktion och en gödsling som i stora drag motsvarar 0,6 djurenheter per ha. Fältet omfattar 7 ha och har i stort sett goda grundförutsättningar. summa 495,9 870,4 256,5 1030,9 P K Balans totalt 239,4-160,5 per år 10,9-7,3 Bild 9. Vall skördas på skifte 80 år

20 Jordanalyser Analysvärdena är relativt stabila under perioden. En nedåtgående tendens för lättillgänglig fosfor har brutits från år Skiftet gödslades med flytgödsel både 2002 och Tabell Skifte 80 Tillförd växtnäring kg/ ha Bortförd växtnäring År Gröda Skörd Gödsel P K P K kg, kg ts/ha ton/ha 84 h-raps Ej eko 85 Havre Karens 86 Havre ,7 0,8 6,4 8 halm , ins.renb fast 25 37, Vall I (5 000) , Vall II (5 000) urin , Vall III (5 000) urin , Vall IV (5 000) urin , H-vete ,7 0,8 11,5 13,1 93 Havre fast 25 0,7 0,8 13,6 17 (i) halm , Vall I (5 000) , Vall II (5 000) , Vall III , Vall IV , H-vete ,7 0,8 10,8 12,4 halm , Ärter 810 1,1 3 2,9 8,1 0 H-vete ,7 0,8 13,4 15,3 1 Å-böna ,1 3 13,1 36,5 2 V-vete (i) 3989 flyt 20 10,5 58,8 14,4 16 halm , vall I 7960 flyt 20 9, ,9 127,4 summa 63,5 431,8 215,6 965,8 P K Balans totalt -152,1-534 per år -8,5-29,7 Växtnäringsbalans Balansen är påtagligt negativ med ett årligt underskott på i medeltal 9 kg fosfor och 30 kg kalium per ha. Halva skiftet gödslades 1984 med 2 ton P17 per ha. Denna giva är inte medräknad i växtnäringsbalansen för hela skiftet. Analysvärden och skördenivåer fram till 2001, är hämtade från skifte 10 som nu ingår i det aktuella skiftet 80. Skördar Vårsäden har i genomsnitt avkastat kg/ha och höstsäden kg/ha. Trindsäd har endast odlats två år med skördarna 810 kg/ha för ärter och kg/ha för åkerböna. Den blygsamma gödslingen under större delen av perioden har givetvis påverkat skördenivån. Vallskördarna fram till år 1999 anges som en uppskattad medelskörd. 20

21 Skifte 14, Trädgårdsstycket Fältet kallas trädgårdsstycket för att det långt tillbaka utnyttjades till köksväxt- och fruktodling av Hushållningssällskapet. Jordarten skiftar från mullrik lättlera till måttligt mullhaltig mellanlera. Fältet har goda odlingsförutsättningar med undantag för en svacka som är belägen tvärs över fältet. Skiftet har utnyttjats för odling enligt växtföljden anpassad till mjölkproduktion. Jordanalyser Analysvärdena för både fosfor och kalium visar en svag tendens till att sjunka. Växtnäringsbalans Balansen är svagt negativ för både kalium och fosfor, -6 kg resp. 3 kg per ha och år i medeltal under perioden. Relativt mycket kaliumrik men fosforfattig nöturin har använts. Bild 10. Skifte 14 utnyttjades för länge sedan till odling av frukt och bär 21

22 Tabell Skifte 14 Tillförd växtnäring kg/ ha Bortförd växtnäring År Gröda Skörd Gödning P K P K kg, kg ton/ha ts/ha 90 Årter karens 1,1 3 11, Havre (i) 3 0,7 0,8 10,5 13,2 290 halm ca Vall I ca , Vall II ca Urin , Vall III ca Urin , Vall IV ca urin , H-vete ,7 0,8 14,2 16,3 halm ca 0 0 2, Å-böna ,1 3 12,8 35,7 98 Havre fast 20 30,7 80,8 4,6 5,3 ins 99 Vall I u 18 s ,2 52,8 0 Vall II u.20 s 15 22, ,5 92,9 1 Vall III ca Urin 15 t , Vall IV flyt , Havre (i) ,7 0,8 13,4 16,7 summa 84,5 616,2 173,5 811,9 P K Balans totalt -82,7-35,7 per år -5,9-2,6 Skifte 21 och 22, Franssons och Bertils Nedre De två skiftena Franssons och Bertils nedre lades om till ekologisk odling år Grundförutsättningarna är goda med lutning, vilket är gynnsamt vid odling av höstsådda grödor. Jordarten är för skifte 21 varierande mellan mullrik mellanlera och måttligt hullhaltig lerig mo, och för skifte 22 måttligt mullhaltig mellanlera. Skiftena ingår i den grupp som årligen dokumenteras vad gäller jordens växtnäringsstatus och förändringar i ogrässituationen. Följande skördar kan redovisas. Skördar Skifte 21 (bild 11). Åkerböna skördades 2002 och gav kg/ha. Höstvete odlades 2001 och 2003 och gav som medeltal kg/ha Skifte 22. Höstrapsen gav år 2002 en skörd på kg/ha och höstvetet år 2003 gav kg/ha. Skördar skifte 14 Avkastningen för vårsäd ligger i medeltal på kg/ha. Höstvete har odlats endast ett år och avkastade då kg/ha. Ärter och bönor har givit kg/ha, resp kg /ha. 22

23 Bild 11. Höstvete tröskas år 2003 på skifte

24 Medelavkastning för den ekologiska odlingen. Diagram 1. Olika grödors avkastning. Erfarenheter från olika grödor. Ett stort antal skördar har tagits under perioden på ett stort antal skiften. Här följer några erfarenheter från odling av olika grödor. Vårsäd. Såväl korn, vårvete och havre har odlats under perioden utan stora problem. Vid några tillfällen har insådden vuxit över kornet som då skördats som grönfoder. Havre konkurrerar bra med ogräs och vårvete har i de art/sortförsök som legat på skolan, visat att grödan fungerar bra i ekologisk odling. Angrepp har förekommit vissa år av bladlöss och svamp, men angreppen har varit måttliga. Ogräsharvning har fungerat och i vissa fall kombinerats med vallinsådd med lyckat resultat. Diagrammet visar ett genomsnitt för de sex redovisade skiften som odlats över 10 år ekologiskt under perioden. Beräkningen grundar sig på de år grödan skördats. Av grödorna vårsäd, ärter och åkerböna har det inträffat en gång för respektive gröda att grödan inte tröskats. För den konventionella odlingen ligger medelavkastningen på ca 4000 kg/ha för vårsäd och ca kg för höstsäd. Jämförelser får göras med försiktighet eftersom betingelserna inte är de samma på olika fält och viss osäkerhet finns i de framräknade medelvärdena för skördeutfallet. Höstsäd Höstsäden har avkastat mer än vårsäden och fungerat bra. Det är i första hand höstvete som odlats. Proteinhalterna har ofta varit låga men eftersom veten behövs som foder, har det mindre betydelse. Höstråg och rågvete har bättre konkurrensförmåga mot ogräs. Ogräsharvning har fungerat i höstsäden, men lerjordarna riskerar att bli hårda om inte harvningen sker tidigt. 24

25 Trindsäd Ärter har odlats i mindre omfattning p.g.a. problem med ojämn mognad och problem med skörden. Åkerbönan har uppfattats ha betydligt bättre odlingssäkerhet, vilket också resulterat i högre skörd. Av totalt 16 år som åkerböna odlats, har utebliven skörd inträffat vid tre tillfällen. En god förfruktseffekt har kunnat konstateras särskilt vid dessa tillfällen. Åkerbönan har fungerat även på svårbrukade lerjordar. Den sort som använts mest är Arla, som är tidigare än de etablerade sorterna. Under senare år saluförs nya medeltidiga sorter och 2004 kommer en sådan att odlas. Ogräsharvning har fungerat bra i åkerböna (se bild 25) Höstoljeväxter Höstoljeväxter har odlats tre år. Förfrukten har varit vall och etableringen har lyckats dessa år. Avkastningen ligger i genomsnitt under 2 ton per ha. Det har varit en särskilt intressant gröda med tanke på möjligheten att lokalt pressa ekologisk matolja och dessutom få möjligheten att använda pressresterna som foder. Rapsen har såtts med små radavstånd. Ogrässituationen har varit hanterbar, men år 2003 blev det besvärande mycket vårgroende örtogräs. Dessa frös dock i huvudsak bort på senhösten. Inga stora angrepp av rapsbagge har inträffat tack vare tidig blomning. Potatis Ekologisk potatis har odlats dels som en liten del av köksväxtodlingen, dels på skoljordbruket för kökets behov. Ett flertal sortförsök har genomförts. (se sid 34) Resultatet av skolans odling är varierande. De problem som uppkommit är i första hand angrepp av bladmögel, skador i form av rostringar och rostfläckighet, samt storleken på knölarna. Små knölar kräver mer arbete och ger större spill i köket. Potatisutsädet har inte förgrotts, men väckts. Ogräsharvning har skett med olika metoder och gett gott resultat. Stallgödsel från ladugården har använts. Bild 12. Höstraps i november 2003 på skifte 2. 25

26 Bild 13. Potatissättning inför en demonstrationsodling som finansieras med KULM-medel via Länsstyrelsen med eleverna i JoSb 2 år

27 Slåttervall Slåttervallen är en av de viktigaste grödorna och avgörande för resultatet för den ekologiska mjölkproduktionen. I början av perioden gödslades vallen sparsamt med nöturin, men efter ombyggnad till flytgödselhantering får vallarna flytgödsel vilket ger bättre förutsättningar för goda skördar. Vallblandningen med 20% klöver, har som regel bestått av timotej, ängssvingel, eng. rajgräs, rödklöver och vitklöver. Insådden har tidigare skett med såmaskinens billar efter sådd av vårsäd, men senare även med frölåda på en Rapidsåmaskin. Lyckade insådder har även gjorts i höstsäd. Kvalitén på vallfodret har som regel varit god, men varierat i första hand beroende skördetidpunkt. Skräppa har under senare år förekommit även i äldre slåttervallar. Betesvall Betesvallarna har som regel legat över fem år och i hög grad baserats på vitklöver. Effektiv fållindelning och regelbunden putsning har eftersträvats. Ogräs som skräppa och maskros har varit besvärande under senare år. Bild 14. Insådd i början av 90-talet på skifte

28 Bild 15. Köksväxter i växtföljd på skiftet nedanför ladugården i mitten av 80- talet. 28

29 Köksväxter Fram till år 2000 odlades köksväxter på det skifte där den nya ladugården sedan uppfördes. Odlingen har fungerat bra med växtföljden; gröngödsling, vitål/ purjo, potatis, morötter. Lupin, åkerböna och olika klöverblandningar har använts som gröngödslingsgrödor. Sedan år 2001 odlas köksväxterna på ett närliggande mindre fält. Fältförsök under perioden Långt över etthundra fältförsök har legat på den ekologiska delen av skoljordbruket sedan omläggningen började. Försöken har genomförts av Hushållningssällskapet på uppdrag av Lantbruksuniversitetet, Försök i Väst, eller på eget initiativ. Naturbruksgymnasiet i Dingle medfinansierar också ett långliggande växtföljdsförsök. Resultaten har varit och är värdefulla för rådgivningen till lantbrukare och inte minst i undervisningen för skolans elever. Försöken är också utmärkta studieobjekt i en praktisk undervisning. Under slutet 1980-talet genomfördes bl.a. gröngödslingsförsök och sortförsök i olika grödor. Under senare år har försöken också inriktats på odlingsteknik för potatis, artsammansättning för slåttervall, gödslingsförsök med kompost och humanurin, växtföljdsförsök och försök med odlingsteknik för höstoljeväxter. Försöksresultat redovisas via fältforskningsenheten på Lantbruksuniversitetet, i årsrapporten från Mellansvenska försökssamarbetet och i sammanställningar från Hushållningssällskapet. Nedan följer några kommentarer och bilder från några intressanta försök under åren. Gröngödslingsförsök Under perioden prövades olika gröngödslingsgrödor. Tydliga gödslingseffekter kunde konstateras för en rad olika baljväxter som utnyttjades till gröngödsling. Arter som Lupin, åkerböna, ärter och olika klöverarter prövades i renbestånd och i olika blandningar. Den sammanfattande slutsatsen blev att en förstaårsvall med högt klöverinslag fungerar bäst som gröngödslingsgröda i jordbruksdrift ur praktisk synvinkel, men också med tanke på gödslingseffekten. 29

30 Bild 16. Gröngödslingsvall putsas av med slaghack 1990 på skifte 6. 30

31 Kompostförsök Gödslingförsök med olika kompostmaterial genomfördes under början av 1990-talet. Hushållskompost från skolans kök, jämfördes med kompost från en stor anläggning i Göteborg och med komposterad stallgödsel, samt uttjänad kopost från skolans champinjonodling. Resultaten visade på goda gödslingseffekter för inte minst hushållskompost. Försök med åkerböna Ett stort antal försök har gjorts med åkerböna. Åkerböna är kvävefixerande och passar väl för ekologisk produktion. Sortförsöken har visat att sent mognande sorter ger hög avkastning, men risken finns att tröskning inte är möjlig. Tidiga sorter har varit lågväxande och torkkänsliga. Ett försök har genomförts för att undersöka förfruktseffekten av åkerböna som skördats, jämfört med åkerböna som ej tröskats. Det visade sig att efterverkan av åkerböna som tröskats var nästan lika bra som då den plöjts ned. För att få bättre underlag lades ett liknande försök ut år Bild 17. Olika kompostmaterial jämförs i försök

32 Bild 18. Förfruktsvärdet av åkerböna jämförs med havre i försök 2003 på skifte 7. 32

33 Vallförsök Ekologiskt odlad slåttervall är en av de viktigaste grödorna på skolan sedan omläggningen till ekologisk mjölkproduktion Artsammansättningen och balansen mellan klöver och gräs har stor inverkan på både mängd och kvalitét. Rödklöver har begränsad uthållighet i vallen, medan vitklöver är långlivad. För att undersöka möjligheterna att förbättra rödklöverns uthållighet har två försök genomförts med olika varianter av rödklöver i kombination med gräs. Syftet är att undersöka om sena sorter av rödklöver, som i första hand odlas i norra Sverige, kan passa ekologisk odling längre söderut. Tanken är att förutom bättre uthållighet även få en positiv effekt av att återväxten av dessa sorter normalt är långsammare än för standardsortena. Många ekologiska lantbrukare har konstaterat att klöverhalten i återväxtskördarna blir besvärande hög. Med sena sorter kan halten av rödklöver bli lägre. Växtföljdsförsök Det finns mycket erfarenheter från växtföljder anpassade till gårdar med mjölk- och köttproduktion. Vallens goda egenskaper vad gäller struktur, kvävefixering samt inverkan på mängden ogräs och skadegörare är väl dokumenterade. Svårigheterna att få en i längden få bra resultat i kreaturslös drift är större. På de fyra naturbruksgymnasierna i Västra Götaland och Värmland ligger växtföljdsförsök med start år Avsikten är att pröva olika växtföljder med inriktning mot kreaturslös drift och stor andel spannmål. Växtföljderna är utformade för att ge spannmålsgrödorna goda förutsättningar genom omväxling med trindsäd, gröngödsling/vall och insådda mellangrödor. Frågeställningar om minimerat växtnäringsläckage och minsta möjliga arbetsinsats har också beaktats vid utformningen av växtföljderna. Insådd av fånggröda är en åtgärd som kan minska läckagerisken. Möjligheter att göra intressanta jämförelser finns år 2002, 2004 och 2006, då samma gröda odlas i de fyra växtföljderna. Försöksplan År Växtföljd A Växtföljd B Växtföljd C Växtföljd D 2000 vårsäd vårsäd (ins) vårsäd (ins) vårsäd (ins) 2001 åkerböna gröngödsl. vall I korn (ins) 2002 havre havre(ins) havre (ins) havre (ins) 2003 ärter gröngödsl. vall I gröngödsl h-vete (ins) h-vete (ins) h-vete (ins) h-vete (ins) 2005 gröngödsl. gröngödsl. vall I havre (ins) 2006 v-vete v-vete v-vete v-vete Bild 19. Sena klöversorter jämförs med tidiga i vallförsök

34 År 2002 skördades havre på tre av de fyra försöksplatserna och en första jämförelse kunde göras. Nedan presenteras medelvärdena för försöken på Lillerud, Sötåsen och Dingle. Statistiskt säkra uppgifter går endast att finna i försöket på Lillerud, men i alla tre försöken har den högsta skörden av havre skördats i växtföljd B, vilket också var väntat efter en gröngödsling med en klöverrik vall som förfrukt. Den stråsädesdominerade växtföljden D har i två av de tre försöken givit det lägsta utbytet av havre år Stora variationer föreligger i resultat mellan försöksplatserna, vilket kan bero på olikheter i naturlig bördighet samt skillnader i klimat och väderlek. Diagram 2. Potatisförsök Potatis har odlats i liten omfattning på skolan sedan Sortförsök har genomförts under perioden fram till år Avsikten har varit att undersöka om nya sorter kan passa bättre för ekologisk produktion än de etablerade. Det har varit svårt att få fram sorter med god motståndskraft mot bladmögel och brunröta. Det är vanligt att sorter som är tåliga då de lanseras förlorar egenskapen efter några års odling. Svampen som orsakar sjukdomen ändrar egenskaper och bryter resistensen. Mathilda är en sort som odlats sedan början av 1990-talet och som fortfarande har viss tålighet tack vare en goda resistensegenskaper. Skördarna som anges är hämtade ur resultaten från sortförsök. Diagram 3. År 2003 är grödan trindsäd, vall eller gröngödsling i de olika leden i de redovisade försöken kan nästa utvärdering göras i höstvete. 34

35 Bild 20. Förgrott potatisutsäde ger goda möjligheter till snabb uppkomst och utveckling. 35

36 Bild 21. I ett fältförsök 1992 jämfördes förgrott utsäde av sorten Hertha med icke förgrott. Skillnaden i uppkomst, utveckling och skörd blev påtaglig. Ett sätt att klara potatisodlingen trots angrepp av bladmögel är att förgro utsädet. Avsikten är att få en tidig uppkomst och tidig utveckling och mognad. Är potatisen långt kommen när bladmögelangreppet kommer får det mindre negativ effekt på skörden. Tillväxten stoppas ju när angreppet är ett faktum och blasten krossas. Två fältförsök genomfördes i början av 1990-talet där användning av förgrott utsäde jämfördes med icke förgrott av sorten Hertha. Skördeffekten var över 20% till det förgrodda utsädets fördel. 36

37 Höstrapsförsök Höstraps har blivit en intressant gröda även för ekologisk produktion. Såväl kallpressad matolja som pressresterna är efterfrågade på marknaden. Bengt och Inger Olsson på Bärby Östergård i Dingle hyr skolans oljepress för pressning av raps från bl.a. skoljordbruket. En treårig försöksserie startade 2001 där olika förfrukter till höstraps jämföres. Effekten av flytgödsel och fånggröda i raps testas också, liksom efterverkan i höstvete och vårvete. Börje Lindén, SLU i Skara, ansvarar för försöken. Bild 22. Höstraps på skifte 23 år På fältet ligger ett treårigt försök där bl.a. effekten av olika förfrukter som slåttervall och gröngödslingsvall jämförs. 37

38 Bild 23.Ett KRAV-godkänt bakteriepreparat sprutas mot kålfjärilslarver 1992 av Lars Olrog. Försök i köksväxter Några försök har gjorts i vitkål och morötter. Avsikten var att testa om en insådd av en lusernart mellan raderna i morotsodlingen skulle moverka angrepp av morotsflugans larver och om täckning med grönmassa runt vitkålsplantorna skulle kunna minska risken för angrepp av kålflugans larver. Obetydliga effekter kunde konstateras. 38

39 Bild 24. Rapsförsöket 2002 tröskas på skifte 22 av Erling Christensson från Hushållningssällskapet. 39

40 Diskussion När den ekologiska odlingen startade var det få som trodde att det skulle fungera så bra som det gjort. Erfarenheten är dock att ett sådant odlingssystem kräver god planering, stort intresse och goda kunskaper hos brukaren. Ogräsbekämpning, växtnäringsförsörjning och uppbyggnad av jordens bördighet är exempel på särskilt viktiga moment att prioritera. Bild 25. Ogräsharvning i samband med kupning av potatis år Ogräsbekämpning Ogräsproblemen har varit små i de växtföljder som anpassats till mjölk- och nötköttsproduktion. Omväxlingen mellan vall, vårsådda grödor och höstsådda grödor har medfört att inga arter blivit alltför besvärliga. Möjligheten till ogräsharvning i stråsäd har varit en tillgång de år väderleken varit gynnsam. Inte heller i potatisodlingen har ogräsproblemen varit stora tack vare monterade ogräsharvsenheter på kupaggregatet Den kreaturslösa växtföljden med stor andel vårsådda grödor har medfört större problem. Trycket av vårgroende ogräsarter har ökat, liksom åkertistelns möjligheter till utbredning. Problemen har dock varit möjliga att åtgärda. Vårplöjning och bearbetning med gåsfotsförsedd kultivator fram till sommaren följt av plöjning och sådd av fånggröda/gröngödsling, visade sig vid ett tillfälle vara en mycket effektiv metod mot tistel. Under senare år har problemen med Skräppa ökat och den har dykt upp även i rena slåttervallar. Tidigare fanns den bara på betade marker. Användning av flytgödsel kan vara en orsak till spridningen. Helträda har endast genomförts vid två tillfällen sedan

41 Bild 26. Ogräsharvning i åkerböna på skifte 22 år På vissa jordar vissa år kan effekten bli mycket god, som i detta fall i en demonstrationsodling finansierad med KULM-medel via Länsstyrelsen. 41

42 Markpackning - Bördighet Jordens struktur är ofta avgörande för ett lyckat resultat inom ekologisk odling. Eftersom tillgången på lättillgänglig växtnäring i matjordslagret ofta är låg, är det desto viktigare att grödornas rotsystem får möjlighet att utvecklas och gå på djupet. Mycket goda skördar har tagits på fält med god struktur under perioden. Dels på nyligen upplöjda betesvallar som legat skyddade mot markpackning i många år, dels på skiften som brukats med avsikten att minimera packningsgraden. Användning av måttligt stora traktorer och redskap med bästa möjliga däcksutrustning med låga lufttryck är en väsentlig del i arbetet. Särskilt känsliga moment är plöjning då traktorns bakhjul går nere på plogbotten och flytgödselspridning som sker med stora axeltryck för traktor och spridare. På den flytgödselspridare som köpts till skolan 2003, finns möjligheten att reglera lufttrycket i däcken från förarplats, vilket innebär att lufttrycket kan sänkas radikalt innan inkörningen på åkern. Bild 27. Packningsskador på infarten till skifte 7. (En uttagen jordprofil till en meters djup kan studeras på bild 28. Packningsskador syns tydligt på ekologiskt odlade fält eftersom handelsgödsel inte används och kan kompensera för dålig rotutveckling. 42

43 Bild 28. Markprofiler från olika skiften tagna av skolans elever. Den andra från vänster är från skifte 1 med god markstruktur tack vare liten packning genom varsam hantering vad gäller maskiner och redskap. Den tredje profilen är tagen på en permanent betesvall och den fjärde från vänster visar situationen på infarten till skifte 7 (se bild 27). Den övre delen av alven är påtagligt skadad av packning. 43

44 Bild 29. Användning av fårbreddningskniv på plogen möjliggör plöjning med breda däck med lågt lufttryck. När traktorhjulet inte ligger djupt i fåran minskar packningseffekten. 44

45 Växtnäring Enligt de jordanalyser som gjorts kontinuerligt visar flera skiften på sjunkande fosfortal. Det ligger i linje med vad man kan förvänta vid negativa växtnäringsbalanser orsakade avlåg gödslingsintensitet. Eftersom fosforhalterna som regel trots det ligger på en hög nivå är det för dagen inget stort problem. Utvecklingen visar dock på vikten att kretsloppssamhället som nämns i olika sammanhang blir verklighet. Redan nu återförs växtnäring från bl.a. livsmedelsindustri och slakteri i form av KRAV- godkända gödselmedel vilket är positivt. På längre sikt är det önskvärt att denna återtransport av växtnäring blir effektivare och att även näringsrika avloppsprodukter som humanurin tas till vara. Att gödsla t.ex. fodersäd med humanurin kan knappast vara kontroversiellt i ett framtida kretsloppssamhälle. Det är intressant att konstatera att kaliumnivåerna som regel är relativt stabila även vid negativa växtnäringsbalanser för olika fält. Det tycks som vissa lerjordar på skolan har kapacitet att kompensera en nettobortförsel av kalium runt 30 kg per ha och år, utan att analysvärdena för lättillgängligt kalium, K-AL sjunker. Bild 30. Flytgödselspridning på skifte 80 år Flytgödsel ger fördelen att stallgödsel kan spridas till både vall, höstraps och spannmål. Risken för skadlig markpackning är dock stor. 45

46 Sammanfattning Naturbruksgymnasiet i Dingle deltar sedan 1981 i utvecklingen av ekologiskt lantbruk. Det första skiftet som då lades om var 1,7 ha. Ett stort antal mindre skiften lades om under kommande år och flera växtföljder prövades. År 2003 var den ekologiska arealen ca 150 ha av skolans totalt 225 ha åkerareal. Erfarenheterna är över lag positiva. Det mesta av odlingen koncentreras på foderproduktion till den ekologiska mjölkproduktionen, som sker i en nybyggd lösdriftsladugård med automatisk mjölkning för 70 kor. Flytgödseln är en tillgång för den ekologiska odlingen, men även växtföljder för kreaturslös drift med gröngödsling och utan stallgödsel prövas. Ekologisk köksväxtodling bedrivs i mindre skala sedan Resultat och förändringar i jordarnas växtnäringsstatus har dokumenterats under perioden och en minskning i fosforvärdena kan konstateras för flera skiften. Jordarna tycks dock ha möjlighet att frigöra betydande mängder kalium. Växtnäringsbalanserna för de dokumenterade skiftena är överlag negativa, vilket innebär att mer växtnäring transporteras bort från åkern med skördeprodukter, än vad som tillförs med bl.a. stallgödsel. De gödselmängder som använts under perioden är betydligt lägre än vad som idag rekommenderas för ekologiskt lantbruk. Långt över 100 fältförsök har varit utlagda på arealen under perioden. Det har varit till stor nytta för den ekologiska odlingens utveckling och inte minst har försöksresultaten gett underlag för rådgivning och undervisning. Sammanställningen är finansierad med EU medel via KULM programmet för ekologiskt lantbruk. 46

47 47

48 Bohuslän 5, Uddevalla