Välkommen! till grundkurs om Jordbruket och klimatet Anna Hagerberg
|
|
- Vilhelm Persson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Välkommen! till grundkurs om Jordbruket och klimatet Anna Hagerberg
2 Grundkursen Jordbruket och klimatet Dag 1 djurhållning Dag 2 växtodling Därefter Introduktion klimatrådgivare Diskussion avslutas Middag
3 program 29 nov Introduktion till Maria Berglund jordbrukets klimatpåverkan HS Halland och klimatutsläpp på gårdsnivå Klimatpåverkan från Christel Cederberg konsumtion och produktion SIK Lunch Metanproduktion från Maria Åkerlind djurens fodersmältning SenskMjölk Svensk och senaste nytt på forskningsfronten Klimatsmart utfodring Christel Cederberg för olika djurslag med SIK livscykelperspektiv på olika foderstater Kaffe
4 program 29 nov Växthusgasförluster Knut-Håkan Jeppsson i olika stallsystem SLU, LT för olika djurslag Växthusgasförluster vid lagring Lena Rodhe JTI och spridning av stallgödsel och klimatsmart gödselhantering Hur hänger god djurhälsa Göte Frid och etik ihop med klimatfrågan SJV i kött- och mjölkproduktionen? Bensträckare fruktpaus Introduktion klimatrådgivare Anna Hagerberg SJV ca 10 min info om klimatcertifieringsprojektet Anders Carlborg Avslutning av dag Middag KRAV
5 Greppafokus i nuläget Jordbrukets klimatutmaningar
6
7 Margit 90 född 1920 Love, Calle och Erik födda 2000-talet är 50 år 2050 och som Margit där scenarierna slutar..
8 Margit 90 född 1920 Vilken värld åldras dom i??
9 Framtidens rådgivare behöver en god allmänorientering om klimat!
10 Klimat i Greppa Näringen Moduler som ändrats mycket Utfodringsrådgivning (nöt, gris) Byggrådgivning Moduler -stark koppling till klimat -små ändringar bördighet/markpackning kvävestrategier (olika typer) Växtnäringsbalanser Grovfoderproduktion Betesstrategi Nya klimatmoduler 2010 Klimatkollen 20A växtodlingsgårdar Klimatkollen 20B djurgårdar Övriga nya moduler med indirekt klimatkoppling g y pp g Test av mineralgödselspridare Precisionsodling
11 Finansiering oner kr Milj osäkra LB medel LB medel Varav miljöskatter från LRF Utökning av antal län År
12 Grepparådgivningar per år enligt förslag från SJV Mål 2020?? 2050? 5000 Antal gård dsbesök Avtrappning? Klimat övrigt Klimatanalys Växtskydd Växtnäring Start/uppföljning År
13 2010 TESTÅR klimatrådgivning g Ht 2009 Vt /2011 Höst 2011 Energieffektivisering LRF, LRF-konsult o HS Klimatmärkning uppstart NYTT HANDLINGS PROGRAM Klimatsäkring moduler Klimatkollen utvecklas Klimatkollen uppstart Enkelt beräkningsverktyg test- utbildning KLIMATRÅDGIV- NING igång på allvar Energirådgivning sluss via Greppa Förstudie Nytt verktyg Utveck -ling.. NYTT??? VERKTYG Klimatutbildning rådgivare Tema klimat OH-serier Lantbrukar- kurser klimat Utveckling klimatfakta hemsida och rådgivningsunderlag
14 Utredningar 2010 Jordbruksverket inom klimat Närliggande uppdrag Augusti Maj Handlingsprogram Handlingsprogram Sep-okt Nov-dec Jan-feb Mar-apr Maj-juni jj Sparsam körning körning Energieffektivisering Energieffektivisering BSAP och hälsokontrollen BSAP & hälsokontrollen Biogasstrategi Biogasstrategi Ramdirektiv för vatten
15 Aktuellt kring klimat SJV utanför Greppa Uppdraget om nytt handlingsprogram g redovisades till Jordbruksdepartementet den 30 april 2010 Remiss från Jordbruksdepartementet juli-september 2010 NYHET: En kortrapport om handlingsprogrammet Seminarium på Elmia onsdag 20 oktober : 14.00: Hur når vi ett klimatsmart och konkurrenskraftigt jordbruk? Klimatseminarium i vinter Därutöver Greppas aktiviteter i
16
17 ansvarar för utvecklingen av Greppa Näringen tillsammans med LRF och länsstyrelserna Ny utmaning- många aktörer på klimatsidan
18 Greppa finns nu i 17 län varav 5 nya län Totalt 35 moduler inom kväve- och (fosforhushushållning) Växtskyddshantering (ingen förändr.) Klimatkollen Olika fas för införandet i länen (olika tider och intervall) Gamla avtal enligt Krav o rek. löper nu parallellt m. nya en tid (mars 2010). Några län kommer sannolikt igång först 2011 eller i väldigt liten skala i år med Klimatkollen Utfodring och byggplanering går delvis på klimatpengarna (i år)
19 Mål för klimatrådgivningen i Greppa Visa gårdens potential att minska utsläpp av växthusgaser att genomföra kort- och långsiktiga klimatåtgärder att bidra till att andra delar i samhället nationellt och globalt minskar sin klimatpåverkan se till helheten!!
20 Inspirera och motivera till kostnadseffektiva klimatåtgärder effektiv resursanvändning Syfte med klimatrådgivningen g anpassad produktion miljömässigt hållbart Målbild för klimatarbetet i Greppa Vi sprider kunskap och inspiration om klimatsmarta åtgärder på gården Vår rådgivning ger kunskap kring hur jordbruket kostnadseffektivt kan minska sektorns klimatpåverkan
21 Vad innehåller klimatkollen? Gårdsbesök 2-3 h o uppfölj. tfn-samtal allmän del om klimat, växthusgaser, jordbrukets roll översiktlig beräkning av gårdens växthusgasutsläpp Diskussion om: Stort o smått ifråga om utsläpp på gården möjliga klimatåtgärder och viktigaste åtgärdsområden på gården översiktligt kring förutsättningar för produktion och avsättning av bioenergi vilka områden och åtgärder som kräver mer rådgivning råd inför fortsatt klimatrelaterad rådgivning i och utanför Greppa
22
23 Bättre resursanvändning Mindre förluster till luften Mindre inköp av varor bra för klimat och ekonomi Gödsel Protein- och kraft- foder Mer ut totalt Koll på flöden inom gården Foder Mindre läckage Kött o mjölk vegetabilier Energi Foder
24 Mål för rådgivning kring klimat i Greppa Visa gårdens potential att minska utsläpp av växthusgaser att genomföra kort- och långsiktiga klimatåtgärder öka det strategiska tänket se till helheten!! att bidra till att andra delar i samhället nationellt och globalt minskar sin klimatpåverkan
25 Vad krävs av en klimatrådgivare? Förmåga att förmedla kunskap på bredden och djupet kring åtgärder för att minska klimatpåverkan beskriva potentialen att minska klimatpåverkan på olika typer av gårdar diskutera övergripande strategier för gården beskriva kostnader/ekonomi/lönsamhet för åtgärder se till helheten kring åtgärders effekt på andra miljömål Samarbete/kommunikation med andra rådgivare som möter Greppas lantbrukarmedlemmar
26 För att bli klimatrådgivare Grundkurs 2 dagar (nu) Grupparbete/eget arbete Uppföljning 1 dag Kliatkollenkurs 27/10 Godkänd genomgång av Beräkningsverktyg- utbildning distans Vilja att förkovra sig och att löpande uppdatera sina kunskaper inom klimatområdet och delta i utbildningar som hålls
27 Vad är på gång? Rådgivarutbildning g klimat Grundkurs Jordbruket o klimatet i Falköping 29-30/9 Utbildning i nytt beräkningsverktyg för klimatgasutsläpp (i excel) via web (20/9), 15/10 Klimatkollenkurs (påbyggnad för klimatrådgivare) i Jönköping 27/10 Fixa proteinet själv - odling och utfodring av inhemska proteingrödor 29/11 Stockholm (i samarb. m. Eko) Vid behov extra tillfälle i nov/dec beräkningsverktyg Kvartal Grundkurs Jordbruket o klimatet?? Beräkningsverktyg Klimatkollenkurs Klimatnätverksträff Greppas klimatrådgivare?? Vidareutveckling Kunskapsunderlag beräkningsverktyg samarbete/dialog med Klimatmärkningsprojektet förstudie ny it-plattform Förberedelse projekt nytt webverktyg e för STANK in Mind (vn-balanser), klimatgasutsläpp, energi, växtskydd? mm. Nästa år nya moduler?? fördjupning klimat för djurgårdar odling och hantering av proteingrödor? Rådgivn./utbildn inom klimatmärkning? k i Energirådgivning inom/utanför Greppa??
28
29
30 program 30 sept 8.00 Kort inledning dag 2 Anna Hagerberg SJV 8.15 Gården i ett livscykelperspektiv Maria Berglund 9.00 Kort introduktion till beräkningsverktyg Maria Berglund för klimatkollen HS Halland 9.45 Kaffe Hur påverkas klimatet i Sverige, Markku Rummukainen Europa och globalt av klimat- SMHI, LU förändringar på hundra års sikt? Lustgas från mark Åsa Kasimir jordbrukets stora utmaning Klemedtsson Göteborgs universitet Lunch
31 Eftermiddag 30 sept Organogena jordars utsläpp Kerstin Berglund av växthusgaser SLU Växtföljdens roll långsiktigt för skördenivå, Göte Bertilsson utsläpp av växthusgaser och kolinlagring Greengard Kaffe Energieffektivisering g och minskad drivmedels- Karin Eliasson användning - mot ett fossilbränslefritt jordbruk HS Sjuhärad Växtodling ur ett energiperspektiv- Pål Börjesson bioenergigrödor-utväxling vid LTH energianvändning Tid för diskussion och frågor Avslutning
32
Greppa Näringens grundkurs Jordbruket och klimatet
Greppa Näringens grundkurs Jordbruket och klimatet 20 21 januari 2015 Ta tillfället att lyssna på några av Sveriges främsta forskare inom området jordbruk och klimat! Som rådgivare i Greppa Näringen behöver
Tankeväckare på kvällskvisten Vi överskrider planetens begränsningar för vad den tål
Tankeväckare på kvällskvisten Vi överskrider planetens begränsningar för vad den tål Klimatförändringar Kemiska föroreningar Inte kvantifierad än Försurning av världshaven Atmospheric aerosol loading Inte
KLIMAT i framtidens Greppa Anna Hagerberg
KLIMAT i framtidens Greppa Anna Hagerberg Primärproduktionen i jordbrukssektorn har bollen Källa: Maten och miljön. Livscykelanalys av 20 livsmedel. Sigill kvalitetssytem AB. enligt OH av Christel Cederberg,
Rådgivning för lantbruk och miljö
Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,
Landsbygdsprogrammet
Aktuellt inom landsbygdsprogrammet inom området Minskad klimatpåverkan och förnybar energi med fokus kompetensutveckling Anna Hagerberg Rådgivningsenheten söder Alnarp Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet
Rådgivningar i Greppa Näringen
Rådgivningar i Greppa Näringen Pernilla Kvarmo Jordbruksverket Vilka rådgivningar känner du till? Prata med grannen! 1 Vad styr innehållet i rådgivningarna? Krav och rekommendationer i Greppa Näringen
Datainsamling för djurgård
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning
Sommarens torka. Klimatförändring
Sommarens torka Klimatförändring Rådgivning för lantbruksföretag Klas Fredriksson Länsstyrelsen Länsstyrelsens arbete med brandrisker, torka och vattenbrist i Södermanland Bemanning Samverkan Skogsbrandrisk
Introduktion Mjölby 2010-11-17. Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen
Introduktion Mjölby 2010-11-17 Stina Olofsson, Jordbruksverket projektledare Greppa Näringen Greppa Näringens kurser för rådgivare Introduktionskurs 2 dagar (obligatorisk) Jordbrukets miljöpåverkan Verktyg
Kort introduktion till
Kort introduktion till beräkningsverktyget Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 En del i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått,
2014-11-14. Greppa Näringen Utfodringsmoduler. Vilka län är med? = alla. Greppa Näringen ger rådgivning som både lantbrukare och miljö tjänar på
Greppa Näringen Utfodringsmoduler Lite överblick över utvecklingen Vilka län är med? = alla Steg 1 2001, Skåne, Halland och Blekinge Steg 2 2003, Västra Götaland, Kalmar och Gotland Steg 3 2005, Östergötland,
Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län
Fossilbränslefria transporter i Kalmar län hur når vi dit? Regionala aspekter - miljö och sysselsättning Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län Potential gödsel Miljöaspekter
Moduler och underlag Rådgivningsexperter. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket
Moduler och underlag Rådgivningsexperter Pernilla Kvarmo Jordbruksverket Basrådgivning Startbesök med växtnäringsbalans Upprepad växtnäringsbalans Uppföljningsbesök Basrådgivning Startbesök med växtnäringsbalans
Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen
Klimat och klimatgaser Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen 2011-11-17 Jag ska prata om Klimatförändring-vad innebär det? Växthusgaser Jordbrukets utsläpp Globalt perspektiv på klimat 2C o Hittills
Syfte- att bidra till miljömålen
Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson
Rådgivning för lantbruk och miljö
för lantbruk och miljö Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel.
Rådgivningar, kurser och underlag
Rådgivningar, kurser och underlag Pernilla Kvarmo Jordbruksverket Del 1 Vilka rådgivningar känner du till? Prata med grannen! Vad styr innehållet i rådgivningarna? Krav och rekommendationer i Greppa Näringen
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil
Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar
Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Så här fortsätter Greppa Näringen
Så här fortsätter Greppa Näringen Växjö 2016-12-07 Stina Olofsson, Jordbruksverket -kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på Vad är Greppa Näringen? -arbetet sker
Greppa Näringen 2010. Josefin Kihlberg Janne Andersson
Verksamhetsberättelse för 2008 och 2009 SNABB FAKTA... 3 RÅDGIVNING OCH LANTBRUKARKURSER... 4 KURSER FÖR LANTBRUKARE... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. INFORMATION... 7 FÖRBRUKADE MEDEL... 9 Greppa
Rådgivningar och webbplatserna. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket
Rådgivningar och webbplatserna Pernilla Kvarmo Jordbruksverket Vem utför enskild rådgivning? Alla rådgivare som har gått introduktionskursen för nya rådgivare inom Greppa Näringen, ges varje år i november
Miljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Klimatkollen växtodlingsgård 20A
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen växtodlingsgård 20A Sammanfattning På en växtodlingsgård är det kväveeffektivitet och energieffektivitet som är riktigt viktigt att
-kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på. Inledning Linköping Vad är Greppa Näringen?
Inledning Linköping 2017-11-07 Stina Olofsson, Jordbruksverket -kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på Vad är Greppa Näringen? -arbetet sker i samverkan mellan
Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket.
Greppa Näringen - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Ett kunskaps- och rådgivningsprojekt Greppa Näringen är den enskilt största satsning som gjorts
Moduler och underlag Rådgivningsexperter. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket
Moduler och underlag Rådgivningsexperter Pernilla Kvarmo Jordbruksverket Styrande dokument Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012-2013 Finns alltid på hemsidan www.greppa.nu/adm Kokbok under
Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket
Greppa Näringen 2019-04-12 Stina Olofsson, Jordbruksverket Vad är Greppa Näringen? -kostnadsfri rådgivning och information som lantbrukaren och miljön tjänar på -startade 2001 i sydlänen, har utvidgats
Produktiviteten, effektiviteten och klimatet
Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil
Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt
Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö
Greppa Näringen - rådgivning för lantbruk och miljö Det här är Greppa Näringen Greppa Näringen är ett kunskapsprojekt som arbetar för att minska lantbrukets miljöpåverkan och samtidigt förbättra lönsamheten
Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn och effekter i Sverige av den globala uppvärmningen
Utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn och effekter i Sverige av den globala uppvärmningen Anna Hagerberg, Jordbruksverket Rådgivningsenheten söder Klimatförändring, Jordbrukets växthusgasutsläpp
utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF
Klimatkollen 27 okt 2010 Potentialer ti och möjligheter att minska utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF Innehåll Konkurrensläget Klimatfrågan Energipriserna gp Energi och klimat LRFs strategier Livsmedel
Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?
Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning
Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne
Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser
Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan
Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Hållbara matvägar. Katarina Lorentzon SP
Hållbara matvägar Katarina Lorentzon SP Hållbara Matvägar Frågeställning Om vi tar alla realiserbara miljöförbättringar vi känner till och kombinerar dem i livsmedelskedjan hur mycket mindre blir miljöpåverkan
Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov
Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov Stina Olofsson, projektledare för Greppa Näringen, Jordbruksverkets växtnäringsenhet Vattendagarna, Bollnäs 2009-12-08 Miljöstöd i lantbruket nya krav och
Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 7 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Gödsel Vad är växtnäring? Hur används växtnäring? Hur hanteras växtnäring? Vilka lagar styr växtnäring?
UTVÄRDERINGSRAPPORT UPPHANDLING AV. Rådgivningsinsatser inom Greppa Näringen i Värmlands Län
Datum Diarie.nummer 2010-12-08 600-4252-2010 UTVÄRDERINGSRAPPORT UPPHANDLING AV Rådgivningsinsatser inom Greppa Näringen i Värmlands Län 2010-2011 VHS Upphandling Version 1.0 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Länsstyrelsen
Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB
Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat? Fodrets Näringsinnehåll-Kväve (råproteinet), Fosfor Fodrets
Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)
Växtodling Nyckeltalen växtodling (många) Hög jämn skörd över åren (precisionsodling, sort, dränering, växtskydd...) Effektivt N utnyttjande Effektivt utnyttjande av N i organiska gödselmedel Låg insats
Jordbruk, biogas och klimat
214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila
Miljösmart utfodring av mjölkkor
Miljösmart utfodring av mjölkkor Bakgrund År 2018 fanns det 319.000 mjölkkor i Sverige. De minskar i antal och besättningarna blir färre, men samtidigt större. Medelkoantalet i besättningarna är nu 89
Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan
EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan Elin Röös, Cecilia Sundberg, Eva Salomon och Maria Wivstad Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt
Inledning Stina Olofsson, projektledare
Inledning Stina Olofsson, projektledare 2008-11-26 Utbildning för rådgivare Introduktionskurs: Jordbrukets miljöpåverkan Pedagogiska hjälpmedel Teambildning, samverkansformer Grundläggande STANK-utb. 2
Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Remisskonferens 20 april 2012
Remiss Nytt program för energi och klimat i Örebro län Remisskonferens 20 april 2012 Förmiddagens program Bakgrund, syfte och struktur Vision 2050 Övergripande mål Insatsområden - Bostäder och lokaler
Greppa Näringen. lantbruket på väg mot miljömålen
Greppa Näringen lantbruket på väg mot miljömålen Projektet är ett samarbete mellan Jordbruksverket, länsstyrelserna, LRF och många olika företag i lantbruksnäringen. Projektet styrs av en styrgrupp och
SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.
Bild 1 Jordbruket och Växthuseffekten Målet för presentationen är att informera åhörarna om: Vad ingår i den svenska rapporteringen av emissioner av klimatgaser från jordbruket Hur stora är utsläppen från
Strategi för Greppa Näringen i Region Öst
Strategi för Greppa Näringen i Region Öst 2015-2020 Sida 2(14) Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Syfte och vision... 3 3. Frivillighet... 3 4. Enskild rådgivning och gruppaktiviteter... 3 5. Målgrupp... 4 6.
Greppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson. 2010-02-12 Jordbruksverket
Greppa Näringen- vägvisare för uthålligt lantbruk Stina Olofsson Hans Nilsson Projektledare Utbildningsansvarig 2010-02-12 Jordbruksverket Greppa Näringen 1. Syfte 2. Var? 3Hur? 3. 4. Vilka effekter? 5.
Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala
Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan
Klimatkollen i praktiken på mjölk- och Köttgårdar. Nässjö Carin Clason 2019
Klimatkollen i praktiken på mjölk- och Köttgårdar Nässjö 2019-03-12 Carin Clason 2019 Hur stora är växthusgasutsläppen från en mjölkgård med 80 mjölkkor? Ton koldioxidekvivalenter? 50 100 1000 3000 200
Jordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från fossil
Greppa Näringen framåt, Vad är på gång? Stockholm Stina Olofsson, Jordbruksverket
Greppa Näringen framåt, Vad är på gång? Stockholm 2018-11-08 Stina Olofsson, Jordbruksverket Det svenska landsbygdsprogrammet 36 miljarder kronor Miljö och klimat 62,2% 8,4% Konkurrenskraft och lönsamhet
Verksamhetsberättelse
Verksamhetsberättelse 2010 Innehåll Inledning 3 Måluppfyllelse 2010 4 Medlemsstatistik Information och marknadsföring centralt 5 Nystart av Greppa Näringen Information och marknadsföring i länen 8 Rådgivning
Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?
Utfodring och produktion för att greppa näringen Linköping 8:e november 2017 Carin Clason, CoA AB Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat? Fodrets Näringsinnehåll-Kväve (råproteinet), Fosfor Fodrets
2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan
Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg, Institutionen för Energi&Miljö, Chalmers Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Skövde 18
FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Vad har vi gjort inom Greppa Näringens fosforkampanj? Johan Malgeryd
Vad har vi gjort inom Greppa Näringens fosforkampanj? Johan Malgeryd 2018-04-24 Vad ville vi? Länsstyrelserna och rådgivarna ska känna till vilka fosforrelaterade rådgivningar som erbjuds inom Greppa Näringen.
Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning
Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2 (11) 3 (11) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 2 ALLMÄNT KLARLÄGGANDE AV
Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå
Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Tolka resultatet av klimatkollen Vad påverkar
Nationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket
Goda råd för bättre vattenkvalitet Stina Olofsson, Jordbruksverket och Greppa Näringen Trädgårdsodling och vattenkvalitet, Hässleholm 2009-10-01 Nationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket Lagstiftning
Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 1 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Kommunal tillsyn på Lantbruk enligt Miljöbalken Tillsyn på lantbruk är ju som vilket annat företag som
Verksamhetsredovisning Greppa Näringen 2000
2001-02-27 Växtavdelningen Miljöskyddsenheten Stina Olofsson, projektledare Verksamhetsredovisning Greppa Näringen 2000 Sammanfattning Under år 2000 startade i Skåne, Halland och Blekinge ett rådgivningsprojekt
Miljömålsrådets åtgärdslistor: Jordbruksverkets myndighetsegna åtgärdslista
1 dnr 4.1.18-1389/16 Miljömålsrådets åtgärdslistor: Jordbruksverkets myndighetsegna åtgärdslista Nedanstående åtgärder är de som Jordbruksverket kommer att arbeta med under kommande år. Åtgärd gemensam
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24
321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött
Sida 1(7) XXX 20131120 Klimatkollen 20B Bakgrund Driftsinriktning lantbruket: 50 dikor, tjurkalvarna säljs i huvudsak vid avvänjning (ett tiotal behålls och föds upp till slakt). Åkerareal: 177 hektar
Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk
Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk Tidskrift/serie Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för markvetenskap, avd. för växtnäringslära
Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket
Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket - Vilken betydelse har EU:s jordbrukspolitik och styrmedel haft för kväve- och fosforbelastningen från jordbruket Åtgärdsarbetet
Vad har vi åstadkommit? Stockholm Stina Olofsson, Jordbruksverket
Vad har vi åstadkommit? Stockholm 181108 Stina Olofsson, Jordbruksverket Innehåll N, P och K -flöden Grödfördelning Djurslag Stallgödselslag Spridningstidpunkter Jordart Bearbetning Beräknad ammoniakförlust
GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV
GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården
Välkommen till framtidens mejeri! På väg mot netto noll klimatavtryck
Välkommen till framtidens mejeri! På väg mot netto noll klimatavtryck 1 Från fotavtryck till handavtryck Allt vi människor gör påverkar morgondagen. Klimatfrågan är vår tids största utmaning och vi på
Fosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping
Fosfor användning och balanser Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping 19-01-17 Sverige var tidigt ute med att reglera fosfortillförseln 1983 kom regler om lagring och spridning av stallgödsel
Varmt och gott eller.
Varmt och gott eller. Jordbruk Jan Eksvärd. LRF Innehåll Hållbar utveckling Globala situationen Stad land Livsmedelsberedskap Politiken Andra faktorer Livsstil Kött och klimat Anpassa gården till ändrat
Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling
Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind)
Ny EPOK vid SLU. Vision och inriktning. Seminarium den 30 mars 2011 Alnarp
Ny EPOK vid SLU Vision och inriktning Seminarium den 30 mars 2011 Alnarp Maria Wivstad Föreståndare EPOK centrum för ekologisk produktion och konsumtion Varför EPOK? Politiska mål 20% av landets jordbruksmark
Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland
Introduktion till klimatberäkningarna i VERA Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Om verktyget Klimatkollen i VERA Anpassat för att beräkna ett klimatavtryck (på engelska Carbon Footprint ) av
Växthusgasutsläppen från svensk grisproduktion beräknas i genomsnitt till cirka 3,4 kg koldioxidekvivalenter
Kvantifiering av möjliga utsläppsminskningar av klimatcertifieringsreglerna för gris Maria Berglund, Ulf Sonesson, Christel Cederberg, SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik, december 2010 Växthusgasutsläppen
Jordbrukets klimatpåverkan kartläggning, åtgärder, ekonomiska konsekvenser och rådgivningsmodell
Slutrapport Bioenergi, V0840055 2010-07-10 Jordbrukets klimatpåverkan kartläggning, åtgärder, ekonomiska konsekvenser och rådgivningsmodell Bakgrund Klimatfrågan har de senaste åren fått stort utrymme
Vad är målbilder för LRF Skåne?
LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna
Greppa Näringens Halvtidskonferens 1-2 september 2004 Hotell Tylösand, Halmstad
Greppa Näringens Halvtidskonferens 1-2 september 2004 Hotell Tylösand, Halmstad Nu vässar vi klorna... Var med och påverka fortsättningen av Greppa Näringen! Utbyt rådgivningserfarenheter med andra rådgivare!
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så
Potatisodling och dess påverkan på klimatet
Potatisodling och dess påverkan på klimatet Falkenberg 12 februari 2016 Maria Henriksson, AgrD Innehåll Jordbrukets klimatpåverkan Vad är klimatavtryck? Potatisens klimatavtryck Åtgärder att minska odlingens
SOLMACC. Ekologiska bönder visar vägen mot ett klimatvänligt jordbruk
SOLMACC Strategies for organic and LOwinput farming to mitigate and adapt to CLimate change Ekologiska bönder visar vägen mot ett klimatvänligt jordbruk Mål è Visa hur klimatsmarta åtgärder markant kan
Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI
Vallens klimatpåverkan Pernilla Tidåker, JTI Vallen påverkar klimatet på många sätt Vad bidrar till vallens klimatpåverkan? Hur kan klimatavtrycket reduceras? På vilka olika sätt kan vall motverka växtodlingens
Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014
Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift
Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se
Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas
GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV
GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Traditionella miljöfrågor i
UPPDRAG. Magdalena Wallman och Anna Aronsson. Mars 2012 SIK
UPPDRAG Kvantifiering av klimatcertifieringens effekter växtodling Magdalena Wallman och Anna Aronsson Mars 2012 SIK SIK 2 (16) Sammanfattning I denna rapport har förändringarna vid implementering av klimatcertifieringssystemet
Sida 1(6) 2012-11-19
Sida 1(6) Kokbok till Kvävestrategi 11Aa och 11Ab Kokboken är tänkt som hjälp hur man ska lägga upp ett besök. Den behöver inte följas till punkt och pricka utan det är upp till dig som rådgivare att anpassa
Vad har vi åstadkommit? Linköping
Vad har vi åstadkommit? Linköping 171108 Stina Olofsson, Jordbruksverket Innehåll N, P och K -flöden Grödfördelning Djurslag Stallgödselslag Spridningstidpunkter Jordart Bearbetning Beräknad ammoniakförlust
Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag
Svensk matproduktion: Miljö och hållbarhet nutid och framtid Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience Upplägg i stora drag Läget och ramarna Matens miljöpåverkan - snabbkurs Miljöpåverkan för morgondagens
Välkommen till kurs om Underhåll av diken, 14 U! Foto: Tilla Larsson
Välkommen till kurs om Underhåll av diken, 14 U! Foto: Tilla Larsson Program dag 1, 21/3 10.00 10.30 Registrering samt fika på Safiren 10.30 11.00 Inledning Jenny J, Pernilla K 11.00 11.30 Vad är markavvattning?
Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård
juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria
Regional handlingsplanen information om pågående och kommande arbeten
Regional handlingsplanen information om pågående och kommande arbeten Karin Svanäng, Partnerskapsmötet den 21 maj 2015 Uppstart landsbygds- och fiskeprogrammen Handlingsplan del 1 klar Handlingsplan del