DN Debatt. Så kan Sverige bli ledande nation i resurseffektivitet

Transkript

1 DN Debatt. Så kan Sverige bli ledande nation i resurseffektivitet IVA:s debattartikel inom cirkulär ekonomi Återvinningen från textil tillbaka till textil är obetydlig i dag. Ny rapport. Det svenska näringslivet kan bli mer hållbart, resurssmart och därmed internationellt konkurrenskraftigt. Men för det behövs en tydlig politisk avsiktsförklaring och riktlinjer. Vi har listat sex områden där policyutveckling brådskar, skriver företrädare för näringsliv, forskning och myndigheter i en gemensam uppmaning. Världens befolkning var tre miljarder människor år 1960, sex miljarder år 2000 och förväntas bli över nio miljarder år Allt fler människor tar steget in i medelklassen. Produktions- och konsumtionsmönstren ändras. Affärsmodellerna i vårt samhälle utmanas därmed rejält. Sverige är en liten spelare i världen när det gäller storlek vår befolkning motsvarar bara 0,13 procent av världens. Vi är synnerligen exportberoende: hela 50 procent av vår BNP utgörs av export, och vi exporterar för åtta miljarder kronor varje dag. Detta innebär att vi ständigt måste utmana och uppdatera oss själva för att bibehålla vår konkurrenskraft och livskvalitet. Vi måste dessutom göra det samtidigt som materialoch resursanvändning effektiviseras och minskar. Annars blir vi omkörda av andra länder som gör detta bättre. Sverige kan, med sin starka hållbarhetsprofil och sitt innovativa och internationellt framgångsrika näringsliv ta ledningen i att tillhandahålla hållbara lösningar och driva fram resurseffektivitet i näringslivet. Möjligheterna och utmaningarna med en ny, resurseffektivare ekonomi ledde fram till att IVA 2014 startade projektet Resurseffektiva affärsmodeller stärkt konkurrenskraft. Projektet har genomförts tillsammans med uppåt 50 företag och organisationer. Resultatet av deras arbete är bland annat sex branschövergripande områden där policyutveckling för ett mer resurseffektivt och konkurrenskraftigt svenskt näringsliv är angeläget:

2 Kartlägg resursflöden och nyttjandegrad. Det allra viktigaste är kartläggning och kostnadsvärdering av samhällets huvudsakliga resursflöden och av nyttjandegraden av produkter behövs. Annars kommer vi aldrig att förstå hur vi effektiviserar användningen av produkter och infrastruktur samt förebygger svinn inom olika branscher. Det räcker här inte med resurseffektivitetsarbete inom företagen, utan det behöver skapas ett systemperspektiv för resurs- och produktanvändningen över hela samhället. Projektet gjorde en exempelkartläggning av fem utvalda råvaruflöden, och märkte då att många resurser och produkter nyttjas ineffektivt. Nationalpolitiska klimatmål i olika länder hindrar exempelvis järntillverkning från att optimeras globalt. Den totala nyttjandegraden av kontorsfastigheter i Sverige övergår sällan 13 procent av årets timmar. Den genomsnittliga personbilen står parkerad 92 procent av tiden. Återvinningen från textil tillbaka till textil är obetydlig i dag. Och mat motsvarande dagens globala livsmedelssvinn skulle räcka att mätta världens kroniskt hungriga fyra gånger om! Skapa branschöverskridanden samarbeten. Ett stort hinder för resurseffektivisering i dag är avsaknaden av samarbeten mellan företag och över branschgränser, men även inom politiken och utbildnings- och forskningsväsendet. Silotänkandet förhindrar en bredare systemsyn och utgör ett allvarligt hinder för att göra samhället i stort resurseffektivt och konkurrenskraftigt. Att skapa branschöverskridande samarbeten för att få mer tvärdisciplinärt tänkande och systemperspektiv är därför av största vikt i dag.

3 Skapa incitament för design. Incitament behövs för att designa produkter för upparbetning, återanvändning och återvinning. I designen behövs även spårbarhet av material och komponenter. Projektet anser också att krav på innehållsförteckningar för vissa produkter bör testas, gärna i pilotversion genom offentliga upphandlingar. Dock behöver nyttan vägas mot administrationsbördan i olika branscher. Underlätta delning och tjänsteutveckling. Öka nyttjandegraden av produkter och infrastruktur genom plattformar för delning och tjänstefiering. Här behöver dock utredas hur företagens balansräkningar påverkas, liksom ansvarsförhållanden och försäkringar. Detta gäller såväl infrastruktur och kapitalvaror som konsumentprodukter (verktyg, kläder etcetera). Utveckla marknader. Välfungerande marknader behöver upprättas för sekundära råmaterial, spill och svinn. Insamlingsstrukturer behöver vidareutvecklas exempelvis för byggmaterial, textil och livsmedel, allra helst globalt. Regeringen bör bidra med stöd och påverkan kring EU:s arbete med giftfria och resurseffektiva kretslopp, så att användning av återvunna resurser underlättas inom unionen.

4 Skapa incitament för återvinning. Projektet efterfrågar incitament för att öka användningen av återvunnet och förnybart material. I dag är det i flera fall dyrare att använda återvunnet material än nytt. Material med bättre egenskaper behöver premieras, och svinn och spill i produktionen minskas. Ytterligare avfallskategorier behövs för att tillgodose tillgången och kvaliteten på återvunnet material, jämte pantsystem för vissa produktgrupper. På utbudssidan föreslås att tillgången på återvunna material drivs fram genom bonus malus-system (ekonomiska incitament för hållbara lösningar och emot mindre hållbara), till att börja med för textil. Projektet överlämnar nu dessa förslag till Sveriges beslutsfattare och de nu aktuella regeringsutredningarna och strategier kring ökad resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. Vi hoppas på en lyhörd och aktiv dialog mellan det offentliga och näringslivet för att uppnå syftet med vårt arbete: att Sverige blir den ledande nationen för ett resurseffektivt samhälle.

5 DN Debatt. 30 april 2016 Debattartikel Företrädare för näringsliv, forskning och myndigheter: Så kan Sverige bli ledande nation i resurseffektivitet Styrgruppen för IVA-projektet Resurseffektiva affärsmodeller stärkt konkurrenskraft: Kenneth Bengtsson, fd koncernchef Ica Leif Brodén, fd vd och koncernchef Södra Charlotte Brogren, generaldirektör Vinnova Kerstin Cederlöf, stf generaldirektör Naturvårdsverket Åke Iverfeldt, vd Mistra Henrik Lampa, Sustainability Development Manager, H&M Erik Lautmann, fd vd Jetpak Lars-Erik Liljelund, Associate, SEI Martin Lundstedt, vd och koncernchef AB Volvo Anders Narvinger, styrelseordförande i Alfa Laval AB, styrgruppsordförande Björn O Nilsson, professor, vd IVA Gunilla Nordlöf, generaldirektör Tillväxtverket Maud Olofsson, fd näringsminister Johan Skoglund, vd och koncernchef JM Thomas Sterner, professor i miljöekonomi, Göteborgs universitet Björn Stigson, fd vd och ordförande WBCSD, senior advisor Åke Svensson, vd Teknikföretagen Caroline Ankarcrona, huvudprojektledare, IVA Joakim Rådström, pressansvarig, IVA

6 DN Debatt. Resurseffektivitet kräver mer av regional logik PUBLICERAD REPLIK. Det är utmärkt att en mängd myndigheter och verk, branschorganisationer och företag pekar ut behovet av ökad resurseffektivitet (DN Debatt 30/4). En hel del av detta sker redan i regionala sammanhang. Den omställning som måste ske från linjära till cirkulära affärsmodeller kräver en övergång från ett nationellt stuprörstänkande till mer av en regional logik på en dynamisk och resurseffektiv arbetsmarknad. Det menar regionrådet Kristina Jonäng, (c) som efterfrågar stödinsatser som är anpassade till en sådan logik. Lokalt och regionalt väntar vi tålmodigt på besked om regelverk och incitament för att exempelvis producentansvar utvecklas och resurseffektivitet ska gynnas i högre utsträckning. När dessa styrmedel finns på plats gäller det också att statens insatser fullt ut stödjer en sådan utveckling. I en mängd lokala och regionala projekt pågår redan i dag ett intressant arbete för att exempelvis återvinna möbler eller uppgradera återvunna kläder som stegvis kan skalas upp och bli en del av helt nya affärsmodeller. I hop med högskolor, Science Parks och företag står vi redo att stödja en mängd spännande innovationer som kommer leda till ökad resurseffektivitet. Naturvårdsverket arbetar sedan en tid tillbaka med frågan om producentansvar för kläder. Det naturliga är om ett sådant arbete både utvecklar kriterier för producentansvar och även vidgar uppdraget till att omfatta incitament och styrmedel för att återvunna kläder genererar affärsmodeller för uppgradering. De uppdrag som de statliga verken får för att exempelvis främja återvinning och resurseffektivitet måste alltså innehålla uppdrag om nya affärsmodeller. Annars står kommuner, landsting, högskolor och industri med regelverk utan tillhörande näringspolitiska resurser att ställa om till cirkulära affärsmodeller. Näringspolitiska, men även energipolitiska och miljöpolitiska resurser som staten ställer till förfogande måste i högre utsträckning ha karaktären av att medfinansiera regionala kluster med fokus på resurseffektivitet och cirkulära affärsmodeller. Då kan vi också använda såväl lokala resurser som EU- medel att medfinansiera en intressant utveckling för fler jobb i en allt mer resurseffektiv ekonomi. Kristina Jonäng (C), regionråd, ordförande i Västra Götalandsregionens miljönämnd