Att förändra skolpraktik för flickors och pojkars lärande

Transkript

1 Att förändra skolpraktik för flickors och pojkars lärande Mia Heikkilä, docent i pedagogik, utbildare, forskare Mälardalens högskola RUN riksdag

2 Utgångspunkter, logik Många skolhuvudmän medvetna om att det finns skillnader i skolresultat mellan flickor och pojkar och mellan andra grupper i skolan. Analysen av det lokala nuläget behöver leda till handling och nya sätt att agera i både klassrum, i skolor och på förvaltningar. Kräver görande! Vad man kan göra efter att man gjort sin analys och sett att skillnader skapas i skolan? Forskning om skolutveckling (Timperley, 2013), lärande och undervisning (Hattie, 2012, Håkansson & Sundberg, 2012) kopplas samman med genusforskning i skolmiljö (Heikkilä, 2013, Öhrn & Holm, 2014, Reavy, 2017)

3 Ytterst handlar fostran och utbildning om att få insikt och förstå grundläggande värderingar och värden. Detta sker i hur utbildning formas: vilken kunskap som väljs ut för lärande och hur det organiseras för lärande.---. Med andra ord kan man säga att all utbildning och all undervisning vilar på en bestämd värdegrund. Lundgren (2017, s.10)

4 Vilka berättelser är giltiga för skolan? Vilka berättelser tillskriver vi betydelse? Är det bara skolresultatet som är viktigt för elevers berättelser om skolan?

5 Angående pojkars och flickors skolresultat

6 Om bedömning, betyg och lärande (Klapp, 2015) Bedömningar kan ske på olika sätt, t ex formativt och summativt, utvärderande och diagnostiskt, men betyg är alltid en summativ bedömning Summativa bedömningar påverkar elever på olika sätt beroende på deras bakgrund och förutsättningar (s.23), dvs. betyg differentierar Negativ summativ feedback påverkar elevers lärande och prestationer negativt och hjälper dem inte att skärpa sig utan de presterar bättre om de får positiv och kontinuerlig feedback med mycket information Svenska betyg är av high stake -karaktär som används som urval för högre utbildning, men ska även informera och motivera Betygen ska bara mäta kunskaper inom de olika skolämnena, men i praktiken mäts även personliga egenskaper Könsskillnader i skolprestationer kan generellt förklaras med att flickor har mer generellt intresse av att lära sig och att studera vidare än pojkarna och att intresse tas med när lärarna betygsätter. (s.71) Det finns en skillnad i betygsättning där flickor har fördel av att nationella prov inte är det samma som betyget.

7 Flickor, pojkar och undervisningen (exempel från PISA 2013) (utgångspunkt i elevenkät som kan ha samband med elevers kunskaper i matematik) Större andel pojkar känner samhörighet med sin skola jämfört med flickorna Pojkar har lägre positiva attityder till skolan än vad flickor har Både pojkar och flickor tyckte det var viktigt med skolarbete, men flickorna tyckte det var viktigare än vad pojkarna tyckte. (i Finland vad detta något som eleverna inte tyckte var viktigt) Flickor ger i större utsträckning än pojkar exempelvis lätt upp när de ställs inför svåra problem att lösa Pojkar uppger i större utsträckning att de tycker om att lösa svåra problem och att de förstår saker snabbt Pojkar har högre inre och yttre motivation i matematik än vad flickorna har Pojkar har högre självvärdering och självtillit i matematik än vad flickorna har större andel flickor är ängsliga jämfört med pojkarna. (Elever i Danmark, Finland, Sverige och Island samt Nederländerna är minst ängsliga av alla länder. Elever i exempelvis Mexico (0,45), Chile (0,42) och Frankrike (0,28) är mest ängsliga.) Ett index om matematikintensiva arbeten visade att pojkarnas index var högre än flickornas. En tolkning kan då vara att pojkar har högre ambitioner än flickor när det gäller matematik. Båda könen har lika matematisk omgivning

8 Vi behöver prata mer om social klass Klass är mer än utbildning och arbetsplats Självförtroende, tillhörighet, ta sig rätten att utbilda sig, familjens samlade kunskap och information om skolsystem, sociala nätverk och fritidssysselsättning, kapitalresurser (historiska), men också.om du kommer till skolan med en familjehistoria som innebär framgång i relation till utbildning och uppmärksamhet, eller med en känsla för om utbildning är något som din familj är bra på Känsla av att vara sämre, att inte klara sig, att inte höra till (Reavy, 2017)

9 Vad vet vi påverkar flickors och pojkars lärande, och vad kan vara betydelsefullt i positiv riktning? Undervisningens struktur, innehåll och långsiktiga mål, och hur väl dessa kommuniceras Lärarens trovärdighet, tydlighet, ämneskompetens och didaktiska kompetens (inkl. genuskompetens) Förmåga att omsätta forskning i praktik Elevers sociala klass, etnicitet och kön ( påverkar lärarens inställning till eleven) Bedömningspraktiker (respons, självskattning, formativ bedömning) Liten förekomst av kränkningar (våld) och sexuella trakasserier i samband med skola och att elever inte får etiketter (Hattie, 2012, Timperley, 2011, Reavy, 2017, Håkansson & Sundberg, 2012, Klapp, 2011, Dunkels, 2016, Heikkilä, 2015)

10 Jämställd utbildning, delmål 3 Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Det finns oja mställda förutsättningar, möjligheter och villkor i samband med utbildning (Skr. 2016/2017:10)

11 Att se att jämställdhetsaspekter är en didaktisk del i den vanliga verksamheten inget särspår! 5. Utvärdera 1. Kartlägga, undersöka 4. Arbeta med målen 3. Göra upp mål för arbetet 2. Analysera

12 Arbete på olika nivåer Skolchef, nämnd, förvaltning ramgivarna organiserar, ger mandat, uppdrag Rektor operativa ramgivaren - Agerar, leder och rekryterar Läraren genomföraren, normskapare, upprätthållare Eleverna normskapare, normuppfattare, upprätthållare Vem gör vad?

13 Exempel läroplansprocess i Finland (Heikkilä, 2017) Rektors ledarskap och mandat - förändringsledarskap, eller bara chef? Rätt använd tid Organisation och inflytande fanns det tillit till processen?

14 Hur kan man resonera i skapande av organisation? Relationell handlingsberedskap (relational agency) Gränsöverskridande områden (boundary space) (Edwards, 2011)

15 Organisationsmodell för jämställdhetsarbete i nordiska skolor (Heikkilä, 2013)

16 Privat steg Ingen organisation Inget uttalat ledningsstöd Inga särskilda resurser Inga uttalade mål att sträva efter i jämställdhetsarbetet Svag kunskap om läroplanen, eller om styrningen av jämställdhet i förskolan/skolan Svag förankring i den egna organisationen/enheten Inget samarbete med andra knappt inom enheten/ sporadiska samtal Stor tendens till enkla förklaringar Ingen uppföljning Kort insats mätt i tid/så länge någon orkar

17 Internt steg Begynnande organisation Svagt ledningsstöd (någon har eventuellt något uppdrag) Sporadiska resurser som bestäms från insats till insats Begränsade interna mål Inga övergripande effektmål Vag kunskap om läroplanen Inget tydligt ägarskap av frågan Inget samarbete med annan enhet, sporadiska samtal vid möten Trial-and-errror -metod/gör lite vad man känner verkar bra Sällan, om ingen, uppföljning Tidsbegränsad insats

18 Externt steg Utarbetad organisation/sätt att organisera arbetet Uttalat och återkommande ledningsstöd Externa resurser tillgängliga Mål från intern och extern aktör Uttalat önskat effektmål God kunskap om läroplanens mål Tydligt ägarskap av frågan Samarbete både internt och externt, öppenhet Bygger insatser/erfarenheter på erfarenhet och forskning Komplexa sambandsförklaringar Tydlig kommunikation internt och externt, kontinuerlig uppföljning Tidsmässigt kontinuerligt pågående process/insats

19 Karaktären på insatser Punktinsats Endimensionell process Flerdimensionell process 19

20 Didaktik och undervisning Vetenskaplighet Kollegiala samtal och kollegialt lärande Tillit och förväntningar Organisation Föräldrar och vårdnadshavare, hemmet

21 Alla måste med! Det går inte att förändra en skolpraktik om bara hälften av personalen är med. Och det kan ibland ta tid innan man är där, men dit ska man Rektor i högstadieskola där nolltolerans mot skojbråk förändrade skolpraktiken

22 Frågor? Kommentarer?