MEIJERBERGS ARKIV SVENSK ORDFORSKNING GÖTEBORG 2014 FÖR UTGIVET AV STYRELSEN FÖR MEIJERBERGS INSTITUT VID GÖTEBORGS UNIVERSITET GENOM BO RALPH
|
|
- Hanna Jakobsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MEIJERBERGS ARKIV FÖR SVENSK ORDFORSKNING UTGIVET AV STYRELSEN FÖR MEIJERBERGS INSTITUT VID GÖTEBORGS UNIVERSITET GENOM BO RALPH 40 GÖTEBORG 2014
2 HÅRTARBETE OCH STRÄNG VILA Svenska kollokationer i lexikografisk och lexikologisk belysning AV BODIL ROSQVIST
3 Innehåll 1. Inledning Syfte Disposition 3 2. Ordkombinatorik ur ett lexikaliskt perspektiv Kollokationer Den korpus- eller frekvensorienterade inriktningen Den systemorienterade inriktningen Teorin om lexikala funktioner Svensk kollokationsforskning med systemorienterad inriktning Grammatiska kollokationstyper Semantiska kollokationstyper Teoretiska utgångspunkter i föreliggande arbete Kollokationer i ordböcker i teori och praktik Urval Placering och redovisningssätt Redovisning i explikationsdelen Redovisning i demonstrationsdelen Kollokationers presentationsordning Tidigare studier av kollokationer i ordböcker Äldre svenska ordböcker Kollokationer av typen verb + substantiv i tre ordböcker Engelska inlärningsordböcker Kollokationsbeskrivningen i SAOB: bakgrund SAOB:s syfte SAOB:s användare Excerptsamlingen (SAOBs) Excerperingsarbetet på SAOB:s redaktion Det excerperade materialets representativitet Modern korpus kontra traditionell excerptsamling Riktlinjer för redigeringen av SAOB Handledning till Svenska Akademiens ordbok Urval, kvalitet och omfång Beskrivningssätt i SAOB Explikationsdelen Demonstrationsdelen 45
4 4.6. Undersökningsmaterial Verb + substantiv (= objekt) Substantiv (= subjekt) + verb Adjektiv + substantiv Adverb + adjektiv Verb + adverb Metod Kollokationsbeskrivningen i SAOB: resultat Verb + substantiv (= objekt) Redovisning vid basen Redovisning vid kollokatorn Ej anträffade kollokationer Substantiv (= subjekt) + verb Redovisning vid basen Redovisning vid kollokatorn Ej anträffade kollokationer Adjektiv + substantiv Redovisning vid basen Redovisning vid kollokatorn Adverb + adjektiv Redovisning vid basen Redovisning vid kollokatorn Verb + adverb Redovisning vid basen Redovisning vid kollokatorn Närläsning av åtta ordboksartiklar Kollokationsinformation i artiklarna FRUKTAN OCH INJAGA Kollokationsinformation i artiklarna STUDIUM och BEDRIVA Kollokationsinformation i artiklarna BLIXT och LJUNGA Kollokationsinformation i artiklarna SJUK OCH SVÄR Sammanfattning och diskussion Beskrivningssätt Är SAOB:s kollokationsurval tillfredsställande? Täckningen av kollokationer i SAOB:s excerptsamling Synkron och diakron variation hos kollokationer i SAOB:s beskrivning Redovisning av första (resp. sista) belägg på kollokationer Magn-kollokatorer i bruk: bakgrund Den lexikala funktionen Magn Fältteorin 112
5 6.3. Tidigare undersökningar av kollokationsmönster Teoretiska utgångspunkter i föreliggande arbete Material Undersökta kollokatorer Undersökta texter och korpusar Textmaterial förnusvenska Sökningar för konstruktionstypen adjektiv + substantiv Sökningar för konstruktionstypen adverb + adjektiv Sökningar för konstruktionstypen verb + adverb Textmaterial för äldre svenska Metod Urval Ersättningsord för adjektiven eller adverben Frasernas paradigmatiska egenskaper De substantiviska huvudordens semantik Semantisk kategorisering Huvudfälten Ordfålten och delfålten Specificering av ordfålten EMOTION KOGNITION (FYSIOLOGISKT) TILLSTÅND EGENSKAP/ATTITYD MÅLINRIKTAD HANDLING HÄNDELSE SOCIAL KONTAKT OMGIVNING/MILJÖ Ordbilder i gränssnittet Korp Statistiska beräkningar Fem Magn-kollokatorer i autentiska texter Konstruktionstypen adjektiv + substantiv Hård Huvudfält A: Egenskaper/Inre tillstånd Huvudfält B: Verksamheter/Yttre företeelser Ordfältet MÅLINRIKTAD HANDLING Ordfältet HÄNDELSE Ordfältet SOCIAL KONTAKT Ordfältet OMGIVNING/MILJÖ Sammanfattning Kraftig Huvudfält A: Egenskaper/Inre tillstånd 152
6 Huvudfält B: Verksamheter/Yttre företeelser Ordfaltet MÅLINRIKTAD HANDLING Ordfältet HÄNDELSE Ordfältet SOCIAL KONTAKT Ordfaltet OMGIVNING/MILJÖ Sammanfattning Stark Huvudfält A: Egenskaper/Inre tillstånd Ordfaltet EMOTION Ordfaltet KOGNITION Ordfältet (FYSIOLOGISKT) TILLSTÅND Ordfältet EGENSKAP/ATTITYD Huvudfält B: Verksamheter/Yttre företeelser Ordfaltet MÅLINRIKTAD HANDLING Ordfaltet HÄNDELSE Ordfältet SOCIAL KONTAKT Ordfaltet OMGIVNING/MILJÖ Sammanfattning Sträng Huvudfält A: Egenskaper/Inre tillstånd Huvudfält B: Verksamheter/Yttre företeelser Ordfälten MÅLINRIKTAD HANDLING och HÄNDELSE Ordfaltet SOCIAL KONTAKT Ordfältet OMGIVNING/MILJÖ Sammanfattning Svår Huvudfält A: Egenskaper/Inre tillstånd Ordfältet (FYSIOLOGISKT) TILLSTÅND Ordfältet EGENSKAP/ATTITYD Huvudfält B: Verksamheter/Yttre företeelser Ordfälten MÅLINRIKTAD HANDLING och HÄNDELSE Ordfaltet SOCIAL KONTAKT Ordfältet OMGIVNING/MILJÖ Sammanfattning Konstruktionstyperna adverb + adjektiv och verb + adverb Hårt Huvudfält A: Egenskaper/Inre tillstånd Ordfälten EMOTION OCH KOGNITION Ordfältet (FYSIOLOGISKT) TILLSTÅND Ordfältet EGENSKAP/ATTITYD Huvudfält B: Verksamheter/Yttre företeelser 207
7 Ordfaltet MÅLINRIKTAD HANDLING Ordfältet HÄNDELSE Ordfålten SOCIAL KONTAKT och OMGIVNING/MILJÖ Sammanfattning Kraftigt Huvudfält A: Egenskaper/Inre tillstånd Ordfaltet (FYSIOLOGISKT) TILLSTÅND Ordfältet EGENSKAP/ATTITYD Huvudfält B: Verksamheter/Yttre företeelser Ordfältet HÄNDELSE Ordfälten SOCIAL KONTAKT och OMGIVNING/MILJÖ Sammanfattning Starkt Huvudfält A: Egenskaper/Yttre företeelser Ordfältet EMOTION Ordfältet KOGNITION Ordfaltet (FYSIOLOGISKT) TILLSTÅND Ordfältet EGENSKAP/ATTITYD Huvudfält B: Verksamheter/Yttre företeelser Ordfältet MÅLINRIKTAD HANDLING Ordfåltet HÄNDELSE Ordfaltet SOCIAL KONTAKT Ordfältet OMGIVNING/MILJÖ Sammanfattning Strängt Huvudfält A: Egenskaper/Inre tillstånd Ordfältet (FYSIOLOGISKT) TILLSTÅND Ordfaltet EGENSKAP/ATTITYD Huvudfält B: Verksamheter/Yttre företeelser Sammanfattning Svårt Huvudfält A: Egenskaper/Inre tillstånd Ordfältet (FYSIOLOGISKT) TILLSTÅND Ordfaltet EGENSKAP/ATTITYD Huvudfält B: Verksamheter/Yttre företeelser Ordfältet SOCIAL KONTAKT Ordfältet OMGIVNING/MILJÖ Sammanfattning Kapitelsammanfattning och diskussion Regelbundenheter i kollokatorernas semantiska mönster Oförutsägbarhet i kollokatorernas semantiska mönster 250
8 Förändrad kombinatorik i ett diakront perspektiv Kollokatorernas adverbiella användning i förhållande till den adjektiviska Prefererade Magn-kollokatorer per semantiskt falt Tio typiska Magn-kollokatorer per grammatisk konstruktionstyp Huvudfält A: Egenskaper/Inre tillstånd Ordfältet EMOTION Ordfältet KOGNITION Ordfaltet (FYSIOLOGISKT) TILLSTÅND Ordfältet EGENSKAP/ATTITYD Huvudfält B: Verksamheter/Yttre företeelser Ordfältet MÅLINRIKTAD HANDLING Ordfältet HÄNDELSE Ordfältet SOCIAL KONTAKT Ordfaltet OMGIVNING/MILJÖ Sammanfattning och diskussion Typiska Magn-kollokatorer per semantiskt fält Antal Magn-kollokationer per konstruktionstyp Diskussion Sammanfattning och avslutande diskussion Kollokationer och lexikala funktioner (LF) Semantisk motivation och oförutsägbarhet Avhandlingens semantiska analysmodell Kollokationer i ordböcker Slutord 291 Summary Collocations Collocations in general-purpose dictionaries and especially 293 the SAOB Semantic fields Five intensifying collocators in authentic texts Intensifying collocators per semantic field Concluding remarks 301 Litteratur 302 A. Ordböcker 302 B. Övrig litteratur 303
9 Appendix 311 Bilaga 1. Förkortningar i citat från SAOB 311 Bilaga 2. Specificering av textmaterialet i kapitel Bilaga 3. Förteckning över kollokationsbaser i kapitel 8 318
MEIJERBERGS ARKIV MEIJERBERGS ARKIV FÖR SVENSK ORDFORSKNING UTGIVET AV STYRELSEN FÖR MEIJERBERGS INSTITUT VID GÖTEBORGS UNIVERSITET GENOM BO RALPH
MEIJERBERGS ARKIV MEIJERBERGS ARKIV FÖR SVENSK ORDFORSKNING UTGIVET AV STYRELSEN FÖR MEIJERBERGS INSTITUT VID GÖTEBORGS UNIVERSITET GENOM BO RALPH 40 GÖTEBORG 2014 HÅRT ARBETE OCH STRÄNG VILA AV BODIL
Läs merSträngt upptagen och fast besluten
MISS 64 Meddelanden från Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet Bodil Rosqvist Strängt upptagen och fast besluten Beskrivningen av kollokationer i SAOB November 2011 MISS är en oregelbundet
Läs merLexicoNordica. Kollokationers roll i SAOB:s betydelsebeskrivning. Kilde: LexicoNordica 19, 2012, s
LexicoNordica Titel: Forfatter: Kollokationers roll i SAOB:s betydelsebeskrivning Bodil Rosqvist Kilde: LexicoNordica 19, 2012, s. 163-182 URL: http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/lexn/issue/archive
Läs merNORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI
NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI Titel: Forfatter: Ord i kombination - En undersökning av några adjektiv som uttrycker hög grad Bodil Rosqvist Kilde: Nordiska Studier i Lexikografi 11, 2012, s. 534-545
Läs merNORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI
NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI Titel: Forfatter: Ordförbindelser i SAOB - En undersökning av beskrivningen av kollokationer Bodil Rosqvist Kilde: Nordiska Studier i Lexikografi 10, 2010, s. 455-469 Rapport
Läs mer7. Sammanfattande diskussion
157 7. Sammanfattande diskussion Ämnet för den här rapporten inom ORDAT-projektet är ett svenskt juridiskt ordförråd under den senaste tvåhundraårsperioden. Inom detta ordförråd studeras lexikala enheter
Läs mer1. Inledning 1. och givit många värdefulla förslag till förbättringar. För kvarvarande brister ansvarar jag givetvis själv.
1 1. Inledning 1 En av språkvetenskapens mest omdebatterade frågor är följande: var går gränsen mellan grammatiken och lexikonet? De flesta är dock överens om att beskrivningen av ett språks lexikon måste
Läs merKommentar till Sven-Göran Malmgrens recension En ny svensk konstruktionsordbok i LexicoNordica 11
LexicoNordica Forfatter: Ulla Clausén Titel: Kommentar till Sven-Göran Malmgrens recension En ny svensk konstruktionsordbok i LexicoNordica 11 Kilde: URL: LexicoNordica 12, 2005, s. 361-367 [NB. Fejl i
Läs merLexikon: ordbildning och lexikalisering
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke
Läs merDatum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:
Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. En dag upptäcker min treåriga dotter (1) att det finns kärnor i äpplen. En snabb (2) genomgång av hur och varför visar (3) sig bli
Läs merLite småkonstigt! GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket. En konstruktionsgrammatisk undersökning av [lite små-adj]
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Lite småkonstigt! En konstruktionsgrammatisk undersökning av [lite små-adj] David Karlson-Weimann Specialarbete 7,5 hp Svenska språket, fortsättningskurs
Läs merKort presentation av Korp, Sveriges nationalkorpus
Kort presentation av Korp, Sveriges nationalkorpus Göteborgs universitet 19 januari 2017 vid Avdelningen för nordiska språk, L Orientale-universitetet i Neapel Fil.dr. i slaviska språk. Undervisat i slovenska,
Läs merMÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA MÅL ATT UPPNÅ I ÅR 7 Delta i samtal samt lyssna på andra Redovisa ett arbete muntligt utifrån stödord om något man sett, läst, hört eller upplevt Kunna läsa och tillgodogöra
Läs merSchema för semantikdelen i kognitionsvetenskap, ht 2008
Sören Sjöström Institutionen för lingvistik Göteborgs universitet Schema för semantikdelen i kognitionsvetenskap, ht 2008 1. Tisdagen den 25 november, kl 10-12 (i von Neuman) Inledning: kognitionsvetenskap
Läs merBegå eller ta självmord?
Sven-Göran Malmgren Begå eller ta självmord? Om svenska kollokationer och deras förändringsbenägenhet 1800 2000 Juni 2002 Projektet Det svenska ordförrådets utveckling 1800 2000 Projektet Det svenska ordförrådets
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten
Läs merArbetsplan i Thailändska
Arbetsplan i Thailändska Mål att sträva mot: Grundläggande färdigheter i att lära sig läsa, prata och skriva Thailändska. Är stolt att vara Thai, är inte självisk, inte utnyttja andra människor. Konstruktiva
Läs merKorp. https://spraakbanken.gu.se/korplabb/ Övningar Språkbankens höstworkshop oktober 2016
Korp Övningar Språkbankens höstworkshop 2016 https://spraakbanken.gu.se/korplabb/ sb-korp@svenska.gu.se 17 oktober 2016 ÖVERSIKT Korp är Språkbankens korpusverktyg och en väsentlig del av vår korpusinfrastruktur.
Läs merSemantik VT Introduktion. Dagens föreläsning. Morfem-taxonomi forts. Morfem-taxonomi. Lexikal semantik: studerar ords betydelse
Dagens föreläsning Semantik VT07 Ordbetydelse (Lexikal semantik) Stina Ericsson 1. Introduktion 2. Extensioner 3. Begrepp 4. Extensioner och begrepp - några ytterligare saker Lexikal semantik: studerar
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem
Läs merSuffixet som kom smygandes tillbaka
Suffixet som kom smygandes tillbaka En kvantitativ korpusundersökning av s-particip i svenska Hanna Reillo Suffixet som kom smygandes En kvantitativ korpusundersökning av s-particip i svenska Hanna Reillo
Läs merSemantiska relationer. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1
Semantiska relationer Föreläsning 6 Uppsala universitet 1 Teman idag Lexikal semantik Kollokation och idiom Ambiguitet och vaghet Semantiska relationer mellan ord Lexikala universalier Uppsala universitet
Läs merFörändringar i modern svenska några tips om hur man undersöker den och vad man kan hitta
Förändringar i modern svenska några tips om hur man undersöker den och vad man kan hitta Håkan Jansson hakan.jansson@svenska.gu.se Uppläggning Söka i Korp Syntax och konstruktioner Förändringar i ordförrådet
Läs merFraser, huvuden och bestämningar
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin
Läs merGrammatisk teori III Praktisk analys
Grammatisk teori III Praktisk analys 1. Satser Till skillnad från fraser har satser inga givna strukturella huvuden. Olika teorier gör olika antaganden om vad som utgör satsens huvud. Den lösning som förespråkas
Läs merNeurolingvistik - Grammatik
Neurolingvistik - Grammatik Innehåll Grammatik-störningar vid afasi: syndrom, agrammatism och paragrammatism Verbets roll Morfologi - forskning och resultat från olika språk 3 teorier om agrammatism -
Läs merSvenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1
Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt
Läs merAtt bygga en språkbro mellan allmänhet och vårdpersonal
Att bygga en språkbro mellan allmänhet och vårdpersonal Språket i texter om hjärt-kärlsjukdomar Dimitrios Kokkinakis, forskarassistent, Maria Toporowska-Gronostaj, forskare samt Sofie Johansson Kokkinakis,
Läs merSatslära introduktion
Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen
Läs merJuridiska, svenska eller mittemellan?
INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET Juridiska, svenska eller mittemellan? En lexikalisk undersökning om juristers språk i rådgivning till icke-jurister Birgitta Wiklund Institutionen för svenska språket,
Läs merStatistisk grammatikgranskning
Statistisk grammatikgranskning Johnny Bigert johnny@nada.kth.se Traditionell grammatikgranskning Hitta stavningsfel och grammatiska fel: Regler Lexikon Traditionell grammatikgranskning Fördelar: Säkert
Läs merKarp. https://spraakbanken.gu.se/karp Övningar Språkbankens höstworkshop oktober 2016
Karp Övningar Språkbankens höstworkshop 2016 https://spraakbanken.gu.se/karp sb-karp@svenska.gu.se 17 oktober 2016 ÖVERSIKT När du går in på https://spraakbanken.gu.se/karp kan du välja att söka i ett
Läs merEtt tidigt försök att etablera en svensk juridisk vokabulär? Lexikaliska och fackspråkliga perspektiv på en juridisk handbok från 1674
Rellstab, D. & N. Siponkoski (toim.) 2015. Rajojen dynamiikkaa, Gränsernas dynamik, Borders under Negotiation, Grenzen und ihre Dynamik. VAKKI-symposiumi XXXV 12. 13.2.2015. VAKKI Publications 4. Vaasa,
Läs merDin jävel! Vokativa nominalfraser med possessivpronomen
1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Din jävel! Vokativa nominalfraser med possessivpronomen Per Anders Jeppson Specialarbete, 7,5p Svenska språket, fortsättningskurs SV1203 Vt 2012
Läs mer*han är nyss bekymrad b)pp kan i motsats till de flesta andra Adj. aldrig ta en gradkvantor (som t.ex. mycket):
OM SVENSKA ADJEKTIV Sven-Göran Malmgren Adjektiviska funktioner i svenskan Nordistica Gothoburgensia 13. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg 1990. II + 231 s. ISBN 91-7346-206-3 Syftet med denna
Läs merNORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI
NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI Titel: Forfatter: Modell för beskrivning av kollokationer i ett medicinskt lexikon (MedLex) Emma Sköldberg og Maria Toporowska Gronostaj Kilde: Nordiska Studier i Lexikografi
Läs merHemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin
Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara
Läs merLEARNING ACTIVITIES AND TEACHING METHODS
OPETUSSUUNNITELMA 2015 Biämnet översättning KOODI 693644P Introduktion till översättningsvetenskap 1:a 5:e året De studerande förstår översättandets och översättningars roll i samhället. De kan diskutera
Läs mer1. Inledning Bakgrund
1 1. Inledning 1.1. Bakgrund År 2000 inledde forskningsprojektet Det svenska ordförrådets utveckling från artonhundra till tjugohundra (ORDAT) sin verksamhet, finansierad av Riksbankens jubileumsfond (se
Läs merKälla: korpus En presentation av verbfraser i en ordbok jämfört med en korpus
Källa: korpus En presentation av verbfraser i en ordbok jämfört med en korpus Jani Jylhä Avhandling pro gradu i nordiska språk 2005 Institutionen för språk- och översättningsvetenskap Tammerfors universitet
Läs merb) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.
MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti
Läs merKort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998
Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.
Läs merVetenskapligt skrivande. Några råd inför det vetenskapliga skrivandet
Vetenskapligt skrivande Några råd inför det vetenskapliga skrivandet Språkverkstaden www.sprakverkstaden.uu.se Engelska parken. Humanistiskt centrum Thunbergsvägen 3 L Rådgivning i svenska och engelska.
Läs mer!!!! !! 1. Tala är silver, tiga är visdom. Margareta Hellgren. Användningen av konventionaliserade
Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk Examensarbete 15 hp Svenska som andraspråk C Ht 2014 Tala är silver, tiga är visdom Användningen av konventionaliserade flerordsuttryck hos vuxenstuderande
Läs merNORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI
NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI Titel: Forfatter: Halvfasta fraser - ett lexikografiskt problem Erika Lyly Kilde: Nordiske Studier i Leksikografi 2, 1993, s. 173-178 Rapport fra Konference om leksikografi
Läs merNORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI
NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI Titel: Forfatter: Språkteoriers avtryck i SAOB Pär Nilsson Kilde: Nordiska Studier i Lexikografi 11, 2012, s. 479-487 Rapport från Konferens om lexikografi i Norden, Lund
Läs merKvantitativ samhällsanalys med språkteknologiska metoder.
Kvantitativ samhällsanalys med språkteknologiska metoder Hillevi Hägglöf hillevi.hagglof@gmail.com Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Bakgrund Alla rapporter, utredningar, utvärderingar
Läs merENGA21: Engelska fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning
ENGA21: Engelska fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Grammatik och översättning, 5 högskolepoäng Skriftlig framställning, 4 högskolepoäng
Läs merOrdförråd och Ordbildning
Ordförråd och Ordbildning Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Språkstruktur! Fonologi - fonemens kombinationer till morfem! fonem - minsta betydelseskiljande
Läs merHUR STYRS FÖRSVARSMAKTEN?
HUR STYRS FÖRSVARSMAKTEN? Politisk och militär syn på försvarsdoktrin under 1990-talet Håkan Edström Institutionen för statsvetenskap Umeå universitet Innehåll Förord 10 DEL I Introduktion KAPITEL 1 Problem,
Läs merHur bildas grammatiska ord? Maria Bylin Språkvårdare i svenska på Språkrådet
Hur bildas grammatiska ord? Maria Bylin Språkvårdare i svenska på Språkrådet 1 Grammatikalisering Seg språkförändring i smyg Vissa ord har rätt klar och konkret betydelse. stol hoppa gult Vissa ord har
Läs merKarp. Övningar Språkbankens höstworkshop oktober 2017
Karp Övningar Språkbankens höstworkshop 2017 https://spraakbanken.gu.se/karp sb-karp@svenska.gu.se 17 oktober 2017 ÖVERSIKT I nuläget finns det över 25 olika lexikon i Karp. När du går in på https://spraakbanken.
Läs merDatorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Kontextfri grammatik, m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2011 Denna serie Formella grammatiker,
Läs merRyska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat
Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på
Läs merAutomatisk extraktion av idiom ur text ANDREAS PETTERSSON
Automatisk extraktion av idiom ur text ANDREAS PETTERSSON Examensarbete Stockholm, Sverige 2012 Automatisk extraktion av idiom ur text ANDREAS PETTERSSON 2D1021, Examensarbete i datalogi om 30 högskolepoäng
Läs merHur konstigt som helst!
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Hur konstigt som helst! hur ADJEKTIV/ADVERB som helst - konstruktionens användning och egenskaper Mårten Andersson Ringström Specialarbete, 7,5 hp
Läs merUppbyggandet av en svensk medicinsk korpus för termvalidering och termextrahering hur bra täcker SNOMED CT olika delfackområden?
Uppbyggandet av en svensk medicinsk korpus för termvalidering och termextrahering hur bra täcker SNOMED CT olika delfackområden? Dimitrios Kokkinakis Ulla Gerdin 1 Översikt Syfte Material Svensk vetenskaplig
Läs merMetoder för inlärning av ordbetydelser i läroböcker
Självständigt arbete 15 hp Metoder för inlärning av ordbetydelser i läroböcker - en analys av textböcker för SFI kurs B och C Författare: Jenny Larsson Handledare: Frida Blomberg Examinator:Johanna Salomonsson
Läs merFör universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.
HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2016/417 Allmän studieplan för licentiatexamen i Datalingvistik Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 30 mars 2017.
Läs merDatum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:
Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. Då jag föddes i juli 1918 hade mor (1) spanska sjukan, jag var i dåligt skick och (2) nöddöptes på sjukhuset. En dag fick familjen
Läs merLexicoNordica. Betydelsebeskrivningar i nordiska ordböcker. Henrik Lorentzen & Emma Sköldberg. Kilde: LexicoNordica 19, 2012, s.
LexicoNordica Titel: Forfatter: Betydelsebeskrivningar i nordiska ordböcker Henrik Lorentzen & Emma Sköldberg Kilde: LexicoNordica 19, 2012, s. 9-13 URL: http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/lexn/issue/archive
Läs merEN2D11, Engelska: Språkvetenskaplig teori och metod, 15,0 högskolepoäng English: Linguistic Theory and Method, 15.0 higher education credits
HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN EN2D11, Engelska: Språkvetenskaplig teori och metod, 15,0 högskolepoäng English: Linguistic Theory and Method, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1.
Läs merFacit för diagnostiska provet i grammatik
Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954
Läs merMotivation & Emotion Anvisningar och Schema
Stockholms universitet Psykologiska institutionen Motivation & Emotion (7.5 hp) Psykologi II HT 2010 Delkursansvarig: Mats Najström Motivation & Emotion Anvisningar och Schema 8 november 11 januari 2011
Läs merKANDIDATUPPSATS. Man ska inte ropa hej förrän man trillat ner i ån. en studie om hur ett ordspråk kan varieras. Elin Andersson
Svenska språket (61-90), 30 hp KANDIDATUPPSATS Man ska inte ropa hej förrän man trillat ner i ån en studie om hur ett ordspråk kan varieras Elin Andersson Svenska språket 15 hp Halmstad 2017-01-31 Högskolan
Läs merLexicoNordica Titel: Forfatter: Språkprovens form och funktion i svenska betydelseordböcker från Östergrens Nusvensk ordbok till Svensk ordbok Sven-Göran Malmgren Kilde: LexicoNordica 1, 1994, s. 107-117
Läs merSvenska språket GR (A), Svenska som andraspråk A2, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Svenska språket GR (A), Svenska som andraspråk A2, 7,5 hp Swedish Language BA (A), Swedish as a Second Language A2, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå
Läs merLexikal semantik. Lingvistik 1. Hanna Seppälä Uppsala universitet 1
Lexikal semantik Lingvistik 1 Uppsala universitet 1 Nyckelord idag Semantiska egenskaper Komponentanalys Prototypteori Relationer mellan ord Kognitiv lexikal semantik Uppsala universitet 2 Semantiska egenskaper
Läs merMer, mera, fler, flera
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Mer, mera, fler, flera En studie av några komparativa myckenhetspronomen Stellan Petersson Specialarbete, 10 p Svenska språket, fördjupningskurs
Läs merKursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08
LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för kultur och kommunikation Kognitionsvetenskapliga programmet 2012-10-29 Kursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08 Ht 2012 Lärare: Mathias Broth (281851)
Läs merNär brödrosten utträder ur sitt brödrostskap
Faculteit Letteren & Wijsbegeerte När brödrosten utträder ur sitt brödrostskap En undersökning av semantiken i de svenska nominaliseringssuffixen skap och het utifrån moderna ordbildningsteorier Hilde
Läs merSemantik. Semantik och språkteknologi
Semantik Semantik studiet av innebörd(mening) Går tillbaka till Platon (dialogen Kratylos) Relationen språk verklighet Betydelsen av ett ord är dess användning i språket (Wittgenstein) Semantik och språkteknologi
Läs merMorfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,
Läs merLexicoNordica Titel: Forfatter: Betydelsebeskrivningens förutsätningar i en enspråkig ordbok Hans Jonsson Kilde: LexicoNordica 1, 1994, s. 89-105 URL: http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/lexn/issue/archive
Läs merEn arbetsdag på kontoret kan innehålla. Så klarar man språkkontrollen DATORER RICKARD DOMEIJ
DATORER Så klarar man språkkontrollen RICKARD DOMEIJ Är datorns språkkontroll skribentens bästa vän? Eller kommer den mest med löjliga förslag? I april gav Svenska språknämnden ut Datorn granskar språket,
Läs merhttp://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/lexn/issue/archive
LexicoNordica Forfatter: Anmeldt værk: Sven-Göran Malmgren [En ny svensk konstruktionsordbok] Svenskt språkbruk. Ordbok över konstruktioner och fraser. Stockholm: Nordstedts Ordbok 2003 Kilde: LexicoNordica
Läs merSemantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2013 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara grunderna
Läs merGrim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8
Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,
Läs merAllmän studieplan för licentiatexamen i tyska
Allmän studieplan för licentiatexamen i tyska Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 1 oktober 2007. Studieplanen kompletteras med följande dokument,
Läs merCarl-Erik Lundbladh: Handledning till Svenska Akademiens ordbok. Stockholm: Norstedts 1992.
LexicoNordica Forfatter: Anmeldt værk: Sven-Göran Malmgren Carl-Erik Lundbladh: Handledning till Svenska Akademiens ordbok. Stockholm: Norstedts 1992. Kilde: LexicoNordica 1, 1994, s. 263-266 URL: http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/lexn/issue/archive
Läs merFöreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt
Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera
Läs merFTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I
FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera argumentation I Dagens upplägg 1. Några generella saker att tänka på vid utvärdering av argument. 2. Grundläggande språkfilosofi. 3. Specifika problem vid utvärdering:
Läs merFaktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling. Sociala faktorer. Språkliga faktorer. Pedagogiska faktorer
www.sprakenshus.se Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling Sociala faktorer brist på jämnåriga kompetenta andraspråkstalare Språkliga faktorer komplex språklig miljö Pedagogiska faktorer verksamhet/undervisning
Läs merDet gick fort som bara den.
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Det gick fort som bara den. En konstruktionsgrammatisk undersökning av [VERB/ADJ/ADVERB som/av bara den] Anna Rundlöf Specialarbete 7,5 hp Svenska
Läs merSemantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 1 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Kursens lärandemål (ur kursplanen) (LM 1) förklara grunderna
Läs merGYMNASISTERNAS ÅSIKTER OM ORDINLÄRNING
GYMNASISTERNAS ÅSIKTER OM ORDINLÄRNING Mari Jokinen Tiina Pitkäjärvi Pro gradu-avhandling i svenska språket Institutionen för språk Jyväskylä universitet Våren 2005 URN:NBN:fi:jyu-2005172 2 ABSTRAKT JYVÄSKYLÄ
Läs merSatsdelar. Carina
Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig
Läs merFöreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8
Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera resultat: noggrann
Läs merCorpus methods in linguistics and NLP: Introduktion till sökverktyget Korp
Corpus methods in linguistics and NLP: Introduktion till sökverktyget Korp UNIVERSITY OF Richard Johansson November 11, 2015 dagens presentation sökverktyget Korp Språkbankens korpusar: vilka nns och hur
Läs merNORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI
NORDISKE STUDIER I LEKSIKOGRAFI Titel: Forfatter: Svordomar i ett lexikografiskt perspektiv Ulla Stroh-Wollin Kilde: Nordiska Studier i Lexikografi 11, 2012, s. 586-595 Rapport från Konferens om lexikografi
Läs merLingvistiskt uppmärkt text
729G09 Språkvetenskaplig databehandling (2018) Lingvistiskt uppmärkt text Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Korpusdata: Ett konkret exempel 1 Genom genom ADP 2 case 2 skattereformen skattereform
Läs merKorpuslingvistik (SV2119) Föreläsning 2: Språkbankens korpusar och sökverktyget Korp
Korpuslingvistik (SV2119) Föreläsning 2: Språkbankens korpusar och sökverktyget Korp Richard Johansson richard.johansson@svenska.gu.se 20 september 2013 1. introduktion dagens föreläsning Språkbankens
Läs merNedan listas ett antal portaler och länkbibiliotek, svenska och internationella. Prova dem och jämför med kritierierna ovan.
Workshop Portaler och länkbibliotek Resurserna på Internet är om inte oändliga så åtminstone väldigt många. Att välja blir då ett bekymmer i sig. Portaler och länkbibliotek specialiserar sig på att samla
Läs merSvenska språket 1, delkurs 2 Språkets byggstenar 714G47 Svenska språket Svenska språkets byggstenar 714G57
Studiehandledning vt 2018 Svenska språket 1, Delkurs Språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Svenska språket Svenska språkets byggstenar, grammatikdelen 5 hp Välkommen till grammatikdelen i Svenska språket
Läs merDet görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling
Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk C-uppsats 15 hp Svenska som andraspråk C VT 2013 Det görar ingenting om du frågar mycket. SFI-elevers semantiska och morfologiska utveckling Anna Arvidson
Läs merFraser och satsled. Språkets uppbyggnad. Definitioner. Språkets uppbyggnad. De fem frastyperna. Allmänt om fraser
Språkets uppbyggnad Fraser och satsled Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-11 Ord som bildar Fraser som bildar Satser som bildar Meningar/yttranden som bildar Texter/dialoger/monologer
Läs merHar folk blivit ett pronomen? Utvecklingen av ordet folk under perioden
Har folk blivit ett pronomen? Utvecklingen av ordet folk under perioden 1300-2013 Skärlund, Sanna Published in: Arkiv för nordisk filologi Published: 2014-01-01 Document Version Förlagets slutgiltiga version
Läs merTeoretisk lingvistik och datalingvistik. Robin Cooper
Teoretisk lingvistik och datalingvistik Robin Cooper Syftet med dagens föreläsning Sammanfattning av lingvistisk teori och datalingvistik/språkteknologi Diskussion av teorins roll i olika språkteknologiska
Läs merFörord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.
Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen
Läs merAllmän studieplan för doktorsexamen i tyska
Allmän studieplan för doktorsexamen i tyska Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 10 oktober 2007. Studieplanen kompletteras med följande dokument, tillgängliga
Läs mer