ÖRJAN EDSTRÖM NR 4
|
|
- Ulla Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget i Lund, 2007, 447 s NR 4
2
3 956 RECENSIONER Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget i Lund, 2007, 447 s.* 1. Inledning Andreas Inghammar studerar i sin avhandling funktionshindrades möjligheter att få och behålla fotfästet på arbetsmarknaden. Mer konkret inriktas undersökningen mot (1) regleringar rörande s.k. aktiva åtgärder för att främja funktionshindrades möjligheter på arbetsmarknaden, (2) anställningsskyddet vid uppsägningar och (3) diskrimineringslagstiftningen. Vidare täcker undersökningen dessa tre typer av regler i tre länder: Sverige, England och Tyskland. Regleringarna i dessa frågor har vuxit fram under olika tidsskeden och med olika motiv. Exempelvis tar regler om anställningsskydd sikte på som framgår av namnet att skydda arbetstagaren i anställningsförhållandet. I diskrimineringslagstiftningen är en målsättning att låta funktionshindrade konkurrera med andra arbetssökande på samma villkor. Funktionshinder skall inte tillmätas betydelse såvida hindret inte skapar reella svårigheter för personen att utföra arbetsuppgifterna. Skulle så vara fallet finns den tredje typen av regler om aktiva åtgärder som tar sikte på att undanröja effekterna av ett funktionshinder. Undersökningens syfte är att med utgångspunkt i en rättsvetenskaplig rättsdogmatisk undersökning av den gällande rätten i de tre länderna beskriva och analysera de olika specifika reglerna (s. 18). Inghammar genomför sin analys med hjälp av en teoretisk modell om normativa grundmönster, som utvecklats vid juridiska institutionen i Lund. De aktuella reglerna ingår här i den sociala dimensionen (s. 38 ff.), dit i grova drag välfärdsstatliga regleringar som socialrätt, arbetsrätt m.fl. hör. En regels karaktär ligger till grund för en bestämning av dess tillhörighet till olika normativa mönster, som i sin tur utgår från den funktion som reglerna antas fylla i samhället. De normativa mönster som författaren identifierar är (1) skydd för etablerad position, som i princip består av regler som skyddar den som har en anställning. Vidare (2) likafördelningsmönstret som kännetecknas av att resurser, t.ex. arbete skall delas lika, samt (3) det marknadsfunktionella mönstret, som med ett par varianter utgår från marknaden som fördelningsprincip. Dessutom analyseras reglerna i förhållande till det allmänna integrationsmål som förutsätts vara vägledande för reglernas tillämpning. Vidare undersöks i vilken mån reglerna tilldelar den enskilde olika rättigheter i förhållande till * Ingår i Juridiska fakultetens i Lund skriftserie Nr 162.
4 RECENSIONER 957 arbetsgivaren eller det allmänna. En utgångspunkt för analysen härvidlag är den amerikanske juristen Hohfeldts diskussion om rättigheter och skyldigheter. 2. Uppläggning och innehåll Avhandlingen består av fem delar. I Del I redogörs för syfte, teoretiska utgångspunkter, metodfrågor och vissa begrepp. Här finns också en översikt över den historiska utvecklingen av regleringar kring funktionshinder i de tre länderna samt en forskningsöversikt. En viktig avgränsning är att undersökningen endast behandlar den privata arbetsmarknaden, även om denna avgränsning inte upprätthålls fullt ut (s. 43). I Del II behandlas de aktiva åtgärderna som syftar till att underlätta inträdet i arbetslivet. Generellt har dessa regler en offentligrättslig karaktär, exempelvis i form av lönebidrag, dvs. en subvention som skall motverka en eventuell motvilja hos arbetsgivare att anställa personer med funktionshinder. Men här finns också andra typer av regler som skall tvinga arbetsgivare att anställa personer. Det mest tydliga exemplet är den tyska kvoteringslagstiftningen, som innebär att arbetsgivaren skall ha en viss andel funktionshindrade anställda. I Del III är det lagstiftning om anställningsskydd i samband med uppsägningar som står i fokus. Reglerna har en allmän karaktär och tar inte särskilt sikte på personer med funktionshinder, även om det också finns inslag av ett ökat anställningsskydd just för denna kategori. I Del IV är det diskrimineringslagstiftningen och implementeringen av EG:s direktiv 2000/78/EG som står i centrum. Oavsett detta direktiv så fanns redan tidigare regler mot diskriminering, i England sedan 1996, i Sverige sedan 1999 och i Tyskland sedan Vardera Del II IV avslutas med en analys av rättsreglernas utformning i respektive land. Beträffande särskilt de aktiva åtgärderna redogör författaren för inklusionskriterierna, som anger vem som skall omfattas av reglerna, och regler som han kallar incitaments- och skyldighetsregler, som skapar incitament för en arbetsgivare att anställa eller som kan innebära direkta ålägganden. I samtliga delar II IV behandlas reglerna i förhållande till det övergripande integrationsmålet. Dessutom analyseras i vilken mån reglerna skapar rättigheter som kan utkrävas av den enskilde. I undersökningens Del V görs en sammanfattande analys av de olika regelkomplexen. Det integrationspolitiska målet sägs här bilda fond till en diskussion om reglernas koherens, konsistens och funktion (s. 32). Det är också i Del V som den tidigare nämnda modellen med normativa mönster används som ett beskrivande verktyg. Avhandlingen avslutas med en Summary på engelska.
5 958 RECENSIONER 3. Synpunkter Författaren analyserar som påtalats tre olika regelkomplex i tre länder, vilket ger en matris på nio fält som skall undersökas. Uppgiften är omfattande och framställningen blir relativt översiktlig på bekostnad av möjligheten att tränga in i olika regler på djupet. Det senare är emellertid heller inte avsikten, utan poängen är att urskilja olika mönster och drag, likheter och olikheter mellan regler och länder. Här finns emellertid vissa oklarheter och jag får intrycket av att författaren bedriver två parallella undersökningar. Den första handlar om förutom frågan om individens rättigheter att relatera olika regler och rättsliga lösningar till ett övergripande integrationsmål. Den andra handlar om att analysera olika reglers normativa funktion med hjälp av teorin om normativa grundmönster. Undersökningens syfte hade mot den bakgrunden kunnat preciseras för att knyta samman dessa perspektiv och antyda hur de hänger samman. Ifråga om metoden skall de olika rättordningarna analyseras med hjälp av traditionell rättsdogmatisk metod (s. 33). Frågan är om denna metod har samma innebörd när rättsordningar som är ett uttryck för common law system respektive kontinental och nordeuropeisk rätt skall studeras? Frågan behandlas inte, men här torde författaren med tanke på att han under avhandlingsskrivandet har tillbringat tid i alla tre länderna och utfört undersökningen på plats ha kunnat ge ett bidrag med värdefulla insikter om metodfrågor vid komparativa undersökningar. Författaren har gjort ett urval av rättspraxis och litteratur framför allt i England och Tyskland med utgångspunkt i respektive lands doktrin på området. Med tanke på undersökningens bredd och omfattning samt begränsningar i tid och resurser, framstår detta som ett rimligt förfaringssätt. Den teori om normativa mönster som författaren använder sig av innebär att regler definieras utifrån deras tänkta funktion. Regler som hör hemma inom likafördelningsmönstret antas, som tidigare påpekats, leda till att resurser i samhället i det här fallet arbete fördelas mer lika. Det är följaktligen lätt att förledas ta för givet att (normativa) rättsregler om likafördelning också leder till en faktisk likafördelning. Huruvida så också är fallet är emellertid en empirisk fråga som skulle kunna göras till föremål för en samhällsvetenskaplig empirisk analys. Här finns enligt min mening en möjlighet att utveckla det teoretiska perspektiv som författaren utgår från. Vissa empiriska data som författaren hänvisar till, t.ex. rörande funktionshindrades svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, ger anledning att fråga sig om exempelvis likafördelningsregler alltid har denna funktion. En annan möjlighet är att denna typ av regler fyller en stigmatiserande funktion, som i själva verket gör att arbetsgivare blir mer motvilliga att anställa funktionshindrade, och som motverkar likafördelning. Här skulle vetenskapen kunna bidra med mer kunskap om effekten av gjorda avvägningar mellan
6 RECENSIONER 959 olika intressen. Man kan exempelvis fråga sig varför utslussningen till den ordinarie arbetsmarknaden från Samhall är under 5 procent årligen, medan motsvarande siffra från engelska Remploy är 15 procent? Det första område som författaren analyserar är regler om aktiva åtgärder. Han skiljer här mellan rättighets- respektive skyldighets- eller incitamentsregler. Uppdelningen i olika slag av regler är fruktbar och pekar på åtgärder som mer eller mindre anknyter till de ekonomiska överväganden som vägleder en arbetsgivare inför beslut om rekrytering. Här återfinns bl.a. det svenska lönebidraget och det tyska kvotsystemet enligt vilket en arbetsgivare måste ha en viss andel funktionshindrade för att undgå en särskild avgift. I ljuset av dessa lösningar är det inte svårt att instämma i författarens utlåtande om den svenska Främjandelagens tämligen uddlösa karaktär, när det gäller att skapa incitament för arbetsgivare att anställa bl.a. funktionshindrade. En fråga som också bör ställas är om det är meningsfullt att analysera regler om aktiva åtgärder i termer av individuella rättigheter? Det är ju arbetsgivaren som exempelvis får bidrag från staten för att anställa, eller som betalar avgifter till staten om arbetsgivaren inte uppfyller skyldigheterna. Den enskilde kan i det sammanhanget inte hävda någon rättighet. Författaren beskriver också denna typ av rättigheter som moraliska rättigheter, och uppenbarligen är de svåra att passa in i det schema som författaren använder sig av. När författaren analyserar anställningsskyddet breddas ansatsen, även om det i huvudsak är i samband med uppsägningar som författaren analyserar skyddet för särskilt funktionshindrade. Här utmärker sig vid en jämförelse det engelska systemet baserat på common law traditionen och ett mer kontraktsrättsligt synsätt i förhållande till de svenska och tyska reglerna, även om det mellan de sistnämnda också finns stora skillnader som författaren pekar på. Medan det svenska systemet har ett förstärkt anställningsskydd för funktionshindrade (LAS 23 ), är det tyska systemet det mest långtgående; för uppsägning av svårt funktionshindrade krävs ett uttryckligt godkännande från en myndighet (s. 236 ff.). Trots det liberalt kontraktsrättsliga synsättet har det emellertid i engelsk rätt också utvecklats vissa principer, som sätter upp vissa spärrar för arbetsgivarens möjligheter att säga upp funktionshindrade. Diskrimineringslagstiftningen är i hög grad ett EG-rättsligt projekt, även om den engelska Disability Discrimination Act från 1995 var den första lagstiftningen på området i Europa. Den svenska lagen om förbud mot diskriminering pga. funktionshinder kom 1999 anteciperande EG:s direktiv 2000/78/EG om en allmän ram för likabehandling i arbetslivet. När det gäller funktionshinder infinner sig särskilda problem. De bottnar i att begreppet funktionshinder betecknar ett brett spektrum av fysiska och psykiska begränsningar hos individen. Graden av dessa problem kan i hög grad variera förutom att de därtill kan vara mer eller mindre begränsande beroende på arbetsuppgifternas karaktär.
7 960 RECENSIONER För att konstatera att diskriminering föreligger måste någon form av jämförelse göras. En fråga som författaren diskuterar mot bakgrund av funktionshinderbegreppets mångtydighet är med vem en jämförelse skall göras. Denna typ av problem analyseras bl.a. mot bakgrund av det engelska fallet Clarke v Novacold. En fråga som behandlades för att domstolen skulle kunna avgöra om indirekt diskriminering förelåg var om den anställde funktionshindrades sjukfrånvaro skulle relateras till andra anställda med lika hög sjukfrånvaro eller till gruppen med låg eller ingen sjukfrånvaro (s. 315). Författaren menar om jag förstår det rätt att vid en prövning av om indirekt diskriminering föreligger, så bör jämförelsen göras med en person med samma typ av funktionshinder (s. 289). Det betyder att en funktionshindrad person, där hindret är synskada, bör jämföras med gruppen synskadade och inte med den överordnade kategorin funktionshindrade. En brist i den engelska lagstiftningen jämfört med EG-direktivet är att termen indirekt diskriminering inte förekommer i den engelska lagtexten. Författaren menar dock att indirekt diskriminering ändå i stor utsträckning (anses) förbjuden genom tillämpningen av skyldigheten att vidta skäliga anpassningsåtgärder och det särskilda handikapprelaterade ( disability related ) förbudet mot diskriminering (s. 305). Det engelska fallet Archibald v Fife Council används för att illustrera förhållandet mellan likabehandling och likafördelning. Frågan var om en kommunanställd som skadats och blivit rullstolsbunden och därefter uppsagd, skulle ha behövt söka en ny anställning hos arbetsgivaren i konkurrens med andra arbetssökande eller skulle ha fått söka arbetet utan sådan konkurrens (dvs. särbehandlats). Författaren menar att fallet visar på skillnaden mellan att bedöma en situation efter principerna equality of treatment ( likabehandling ) och equality of outcome (i princip lika fördelning ). Författaren menar vidare att fallet Archibald visar att kravet på skäliga anpassningsåtgärder, dvs. i princip särbehandling, även kan innefatta equality of outcome, dvs. likabehandling med avseende på resultatet av särbehandlingen. En fråga som infinner sig är vad detta innebär för kategoriseringen av olika regler som ett uttryck för mönster om likabehandling respektive likafördelning. Likabehandling kan ibland uppnås genom eller rentav förutsätta särbehandling, som i sin tur förknippas med det normativa mönstret likafördelning. Särskilda åtgärder, som vidtas i syfte att uppväga nackdelar av ett funktionshinder i en situation, kan med andra ord innebära en omkonstruktion av olikhet till likhet, dvs. att särbehandling i praktiken kan bli en fråga om likabehandling. Diskussionen på denna punkt är intressant. Den antyder samtidigt en svårighet att med hjälp av teorin om normativa grundmönster klassificera olika regler på det område som författaren undersöker. Författaren artikulerar inte problemet och han skulle här ha kunnat gå ett steg längre och använda denna typ av iakttagelser för att mer explicit och generellt peka på ett teoretiskt problem. Vidare skulle han ha kunnat diskutera detta i syfte att finna en teoretisk lösning på hur
8 RECENSIONER 961 gränsen skall dras mellan mönstren likabehandling och likafördelning. Det är ju genom denna typ av praktiska exempel, som innebär en teoretisk anomali, som teorin skulle kunna kritiseras och utvecklas, i syfte att övervinna problem som teorin ställs inför när den konfronteras med praktiken. Avslutningsvis vill jag säga att Inghammars avhandling i det stora hela är en väl och noggrant genomförd undersökning, som dessutom bjuder på flera uppslag till fortsatt forskning. Dess främsta bidrag är dock att den belyser olika rättsliga lösningar och traditioner för att integrera funktionshindrade i arbetslivet. Därigenom ger avhandlingen också ett underlag för en kritisk reflektion över de svenska reglerna på området. Örjan Edström
Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget
Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Åldersdiskriminering och rättsläget i Sverige 1. Bakgrund I ett internationellt perspektiv är det inte ovanligt
Läs merAdvokatsamfundet ansluter sig till utredningens bedömningar och förslag om att ålder införs som en ny diskrimineringsgrund.
R-2006/0420 Stockholm den 26 september 2006 Till Justitiedepartementet Ju 2006/1926/IM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 24 mars 2006 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet En
Läs mer11. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-06 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 februari
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning
Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande
Läs merSTAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1
STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 Jonas Malmberg* 1. INLEDNING Staffan Ingmanson disputerade den 21 oktober 2005 på avhandlingen Erkännande av yrkeskvalifikationer inom
Läs merAdvokatsamfundet har ingen erinran mot förslagen i sina huvuddelar, med de reservationer och påpekanden som anges nedan i avsnitten 2-4.
R-2010/1354 Stockholm den 15 december 2010 Till Justitiedepartementet Ju2010/7476/EMA Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 oktober 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet EU:s
Läs merTP #1. fördjupning - vadå anställd? TP # 1: Anställa på rätt sätt
TP #1 Foto: Cladio Bresciani/TT Vadå anställd? Jag har ju inte skrivit på något. Allt om Juridiks fördjupningar är precis som det låter. Vi går på djupet i månadens ämne genom att förklara bakgrunden till
Läs merSammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten
Sammanfattning Utgångspunkterna för rapporten Sverige är ett land med en heterogen befolkning sammansatt av kvinnor och män, från olika samhällsklasser, med olika etniska bakgrunder, i alla åldrar, med
Läs merKommittédirektiv. Lärlingsprovanställning en ny anställningsform med utbildningsinnehåll. Dir. 2011:87
Kommittédirektiv Lärlingsprovanställning en ny anställningsform med utbildningsinnehåll Dir. 2011:87 Beslut vid regeringssammanträde den 3 november 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda och
Läs merSociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden
Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala
Läs merSkydd mot diskriminering i arbetslivet trakasserier och bevisbörda
Skydd mot diskriminering i arbetslivet trakasserier och bevisbörda Av Cathrine Lilja Hansson Direktiven De tre direktiven, 2000/43, 2000/78 och 1976/207 med ändringsdirektivet 2002/73 reglerar sammantaget
Läs mer# $ % & % ' ( ' ) ' * +
!" # $ % & % ' ( ' ) ' * + 2 Inom svensk lagstiftning finns olika bestämmelser till skydd mot olika former av diskriminering för arbetstagare och arbetssökande. Grunden i dessa föreskrifter är att en lag
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-05-30. Förbud mot kränkande behandling av barn och elever
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-05-30 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, f.d. justitierådet Lars K Beckman och regeringsrådet Göran Schäder. Förbud mot kränkande behandling
Läs merFÖRBUNDSINFO. Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område
Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 2 januari 2009 Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område Den 1 januari 2009 träder den nya diskrimineringslagen, Diskrimineringslag
Läs merNy Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...
Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merPositiv särbehandling?
UMEÅ UNIVERSITET Juridiska institutionen Fredrik Alm Arbetsmiljö- och diskrimineringslagstiftningen Magisterexamen HT 2012 Positiv särbehandling? Next Time Jet (NextJet) Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1
Läs merMångfald och jämställdhet
Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-15, 19 Mångfald och jämställdhet Innehållsförteckning MÅNGFALDSPOLICY...2 Begreppsdefinition...2 Diskrimineringslagstiftningen...3 JÄMSTÄLLDHETSPOLICY...4 Begreppsdefinition...4
Läs merMetod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen
Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre,
Läs merR 8717/2002 Stockholm den 27 februari 2002
R 8717/2002 Stockholm den 27 februari 2002 Till Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 januari 2002 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Uppehållstillstånd
Läs merYttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt, SOU 2010:24
Till Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Sänds även per e-post till: anna.wernerup@justice.ministry.se Stockholm den 30 augusti 2010 Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt,
Läs merSveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 november 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Översyn av lex Laval (SOU 2015:83).
R-2015/2102 Stockholm den 1 februari 2016 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2015/02501/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 november 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet
Läs merYTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77. SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm
1 (8) YTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77 SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning
Läs merLag (1999:32) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder
15 augusti 2001 NR. 23/2001 INNEHÅLL Kopiera gärna FörbundsInfo Lag (1999:32) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder Det finns alltsedan 1 maj 1999 en lag som förbjuder
Läs merEn kommunallag för framtiden, SOU 2015:24
Yttrande R.nr 46.15 2015-10-14 Dnr 17/15 Saco Tiina Kangasniemi Box 2206 103 15 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Utredningens förslag Utredningen om en kommunallag för framtiden (SOU
Läs merRiktlinjer för likabehandling
Riktlinjer för likabehandling samt Jämställdhetsplan Antagen av: Kommunstyrelsen Datum för antagande: 2010-05-26, 148 Kontaktperson: Jerker Andersson Liljestrand Innehåll Inledning...3 Personalpolitisk
Läs merPlanmall för arbetsliv. Jämställdhets- och likabehandlingsplan
Planmall för arbetsliv Jämställdhets- och likabehandlingsplan Inledning och målsättning Det interna jämställdhets- och likabehandlingsarbete ska främja allas lika rätt i frågor om arbete, anställnings-
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-03-03
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-03-03 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Ella Nyström och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Vissa frågor om Försvarsmaktens
Läs merJämställdhets- och mångfaldspolicy 2007-06-20
Jämställdhets- och mångfaldspolicy 2007-06-20 OMSLAGSFOTO: NORDIC PHOTO. TRYCK: KOMMUNTYRCKERIET MARS 2008 Jämställdhets-och mångfaldspolicy Grundläggande arbetsgivarprinciper för hur jämställdhetsoch
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merSOU 2014:41 Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering (A2014-2355-DISK)
Sid 1 (5) Arbetsmarknadsdepartementet Enheten för diskrimineringsfrågor gällande betänkandet; SOU 2014:41 Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering (A2014-2355-DISK) Sammanfattning Umeå universitet
Läs merLag (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder
Lag (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder Varsel om driftsinskränkning 1 En arbetsgivare som avser att genomföra en driftsinskränkning enligt 2 eller 3 skall inom den tid som anges där skriftligen
Läs merI detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.
Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka
Läs merNya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering (SOU 2014:41)
REMISSVAR 1(6) Stockholm 9 september 2014 Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering (SOU 2014:41) Lärarnas Riksförbund har beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på rubricerad remiss. Utredningens
Läs merFÖRSTÄRKT SKYDD FÖR ARBETSTAGARE MED ALLMÄN VISSTIDSANSTÄLLNING OCH VIKARIAT Departementspromemoria (Ds 2012:25)
Dokument Sida YTTRANDE 1 (6) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/samuel Engblom 2012-09-24 Direkttel: 08-782 91 37 E-post: samuel.engblom@tco.se Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM FÖRSTÄRKT
Läs merCirkulärnr: 08:77 Diarienr: 08/4434 Arbetsgivarpolitik: 08-2:32 Nyckelord: Diskriminering, Jämställdhet, Arbetsrätt, Arbetsliv Handläggare: Johanna
Cirkulärnr: 08:77 Diarienr: 08/4434 Arbetsgivarpolitik: 08-2:32 Nyckelord: Diskriminering, Jämställdhet, Arbetsrätt, Arbetsliv Handläggare: Johanna Read Hilmarsdottir Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik
Läs mer2008-05-15 A/2008/969/ARM
2008-05-15 A/2008/969/ARM Arbetsmarknadsdepartementet Rättssekretariatet Europeiska kommissionen Generaldirektören Nikolaus G. van der Pas, GD Sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter B-1049
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn
Läs merRemiss av Transportstyrelsens rapport Förslag till införlivande av regler i första järnvägspaketet i svensk lagstiftning (N2009/9192/TR)
2010-01-19 Sid. 1 (7) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remiss av Transportstyrelsens rapport Förslag till införlivande av regler i första järnvägspaketet i svensk lagstiftning (N2009/9192/TR) På uppdrag
Läs merRegeringens proposition 2002/03:65
Regeringens proposition 2002/03:65 Ett utvidgat skydd mot diskriminering Prop. 2002/03:65 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 mars 2003 Göran Persson Thomas Bodström
Läs merRiktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring
Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda
Läs merHandisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel
Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402
Läs merNya regler för revisorer och revision SOU 2015:49
1(7) Justitiedepartementet Magnus Lundberg 103 33 Stockholm 08-782 91 24 magnus.lundberg@tco.se Nya regler för revisorer och revision SOU 2015:49 Ju2015/4660/L1 Utredningen syftar till att genomföra de
Läs merKommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008
Kommittédirektiv Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen Dir. 2008:38 Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Den särskilde utredaren ges i uppdrag
Läs merFölja upp, utvärdera och förbättra
Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda
Läs merSammanfattning 2015:3
Sammanfattning Arbetslösheten bland svenska ungdomar har under de senaste åren varit hög. Detta har gått hand i hand både med ett stort medialt intresse och många ekonomisk-politiska insatser med fokus
Läs merDelbetänkandet UCITS V En uppdaterad fondlagstiftning (SOU 2015:62)
1(7) Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm Lena Orpana 0704819107 lena.orpana@tco.se Delbetänkandet UCITS V En uppdaterad fondlagstiftning (SOU 2015:62) Yttrande TCO har beretts
Läs merTal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"
SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala
Läs merArbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin
Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet 2012-09-05 Mötet mellan juridik och medicin Allmän och offentlig sjukförsäkring
Läs merFÖRENINGSSTADGAR PO-Skåne
FÖRENINGSSTADGAR PO-Skåne 1 Stadgarna är våra regler som vi måste följa. De talar om hur man skall göra i olika situationer. De skall vara en hjälp i arbetet för att få en bra och stark organisation. I
Läs merKommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.
Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn
Läs merA Allmänt KONSEKVENSUTREDNING 2015-05-12. Beskrivning av problemet och vad Skatteverket vill uppnå. Bakgrund
KONSEKVENSUTREDNING 2015-05-12 Dnr. 1 31 280766-15/111, 1 31 280775-15/111 Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare (SKVFS 2015:X) och förslag till föreskrifter om identifikationsnummer
Läs merKunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet
RECENSION Sven-Eric Liedman Amela Dzin: Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet Doktorsavhandling. Karlstad
Läs merVad händer efter avslutad högre utbildning?
Vad händer efter avslutad högre utbildning? Hur stor andel får jobb och vilken typ av anställning får de? C uppsats HT 2010 Författare: Nina Hrelja Handledare: Inga Persson Nationalekonomiska institutionen
Läs merRegeringens proposition 1998/99:10
Regeringens proposition 1998/99:10 Ändringar i rättshjälpslagen Prop. 1998/99:10 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 1 oktober 1998 Göran Persson Laila Freivalds (Justitiedepartementet)
Läs merJURIDISKA INSTITUTIONEN
JURIDISKA INSTITUTIONEN HRS290 Teoretisk affärsjuridik - Rollperspektiv på rätten, 15 högskolepoäng Theoretical business law - Role Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska institutionen 2014-09-10
Läs merriktlinje modell plan policy program regel rutin strategi taxa riktlinje för styrdokument ... Beslutat av: Kommunfullmäktige
modell plan policy program riktlinje riktlinje för styrdokument regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2014-10-06 95 Ansvarig: Kanslichef
Läs merREGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET
Broschyrtext juli 2004 REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET Allmänt Lagstiftning: Finlands grundlag - Arbetsavtalslagen - Lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män - Andra lagar - Strafflagen
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN 2006
1 OPERAHÖGSKOLAN I STOCKHOLM LIKABEHANDLINGSPLAN 2006 (Antagen av Operahögskolans styrelse 2006-05-08) Lagen om likabehandling av studenter i högskolan Lagen om likabehandling av studenter i högskolan
Läs merKommittédirektiv. Dir. 2006:69. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juni 2006
Kommittédirektiv Utvärdering av konsumentskyddet vid telefonförsäljning - Tilläggsdirektiv till utredningen om genomförande av EG:s direktiv om otillbörliga affärsmetoder (Jo2005:03) Dir. 2006:69 Beslut
Läs merFeriearbeten sommaren 2003
Bilaga 6:18 till kommunstyrelsens protokoll den 19 mars 2003, 21 PM 2003 RVI (Dnr 331-934/2003) Feriearbeten sommaren 2003 Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Stadsdelsnämnderna
Läs merInges till Förvaltningsrätten i Stockholm Kammarrätten i Stockholm Box 2302 103 17 Stockholm
KKV1040, v1.3, 2012-09-20 ÖVERKLAGANDE 2014-01-31 Dnr 57-58/2013 1 (7) Inges till Förvaltningsrätten i Stockholm Kammarrätten i Stockholm Box 2302 103 17 Stockholm Överklagande Klagande Konkurrensverket,
Läs merPersonal- och arbetsgivarutskottet
Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region
Läs merRP 67/2008 rd. Rådets direktiv 2000/43/EG om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung,
RP 67/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om likabehandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att bestämmelsen om förfarande
Läs merFörslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-02-24 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 6 februari
Läs merDetta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden 2009-2010.
Projekt Svensk Cykel Förslag till projektplan 2009-2010 Projekt Svensk Cykel Projekt Svensk Cykel syftar till att nå långsiktiga framgångar såväl för elit som för bredd, för Svenska Cykelförbundet. Ett
Läs merUPPSALA UNIVERSITET Dnr JUR 2006/604 Juridiska fakulteten
UPPSALA UNIVERSITET Dnr JUR 2006/604 Juridiska fakulteten Utbildningsplan med föreskrifter för J U R I S K A N D I D A T E X A M E N vid Uppsala universitet (Juris kandidatprogrammet) Fastställd av Juridiska
Läs merUTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG
UTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet omfattar 210 högskolepoäng och leder till socionomexamen med generell inriktning. Terminerna 1-6 (1-180 hp) läses
Läs merTrygghet, respekt och ansvar
Trygghet, respekt och ansvar Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolan, skolan och vuxenutbildning. Diskriminering och alla andra former av kränkande behandling hör inte hemma i ett demokratiskt
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-15. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-15 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss
Läs merPersonalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna
Cirkulärnr: 2001:8 Diarienr: 2001/0061 P-cirknr: 2001-2:3 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: EG/ EU Kristina Ossmer Datum: 2001-01-16 Mottagare: Rubrik: Arbetsgivarpolitiska sektionen Kommunstyrelsen
Läs merVar femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner
Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARLSHAMNS KOMMUN
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARLSHAMNS KOMMUN 2009 Karlshamns Kommun Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret Rådhuset 374 81 Karlshamn Tfn 0454-811 30 Fax 0454-810 41 E-post: personal@karlshamn.se Internet:
Läs mer-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset
En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation
Läs merDOM 2010-02-25 Jönköping
1 GÖTA HOVRÄTT Avdelning 1 Rotel 13 DOM 2010-02-25 Jönköping Mål nr T 1666-09 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Örebro tingsrätts dom 2009-05-19 i mål T 1867-08, se bilaga A KLAGANDE Diskrimineringsombudsmannen, Box
Läs merNationella jämställdhetsmål
Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,
Läs merBristande tillgänglighet som en form av diskriminering
Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering Lars Lindberg - en introduktion Kort historik Påverkan 3 1992 Handikapp- utredningen 2006 Diskriminerings kommittén 2010 Hans Ytterberg- Bortom fagert
Läs merLockout, strejk och blockad
RECENSION Reinhold Fahlbeck Erik Moberg: Lockout, strejk och blockad Stockholm: Ratio, 2006 År 2006 anordnade Ratio Näringslivets forskningsinstitut en seminariedag inom ramen för forskningsprojektet Staten
Läs merRemissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen
Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2011/533/ARM 2011-04-27 Remissyttrande SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen
Läs merFörslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-11-21 Närvarande: Regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Marianne Lundius och regeringsrådet Karin Almgren. Statligt tandvårdsstöd Enligt en lagrådsremiss
Läs merFörbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.
Rättsutredning 2014-02-20 Sida 1 (9) Ärende LED 2014/74 handling 2 Kartläggning och analys av 2 kap. 17 diskrimineringslagen (2008:567) Frågeställning Avsikten med denna rättsutredning är att göra en analys
Läs merDet livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011
Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga Li Jansson Maj 2011 Sammanfattning 1 Sammanfattning Svensk ekonomi går som tåget, men några står
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan i Fagersta kommun
Jämställdhets- och mångfaldsplan i Fagersta kommun 1 Jämställdhet och mångfald i Fagersta kommun Bakgrund Arbetet med jämställdhet och mångfald hör ihop med ett antal internationella, nationella och lokala
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet
LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Lars Dahllöf. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet
Läs merEn ny reglering av värdepappersmarknaden 2006-03-03
En ny reglering av värdepappersmarknaden 2006-03-03 INNEHÅLL MIFID 2 Bakgrund 2 Tidsplanen för MiFID 2 Finansinspektionens arbete med MiFID 3 Värdepappersföretagens arbete med MiFID 3 NYA TILLSTÅNDSPLIKTIGA
Läs merLagrum: 37 förvaltningsprocesslagen (1971:291); 12 kap. 24 inkomstskattelagen (1999:1229)
HFD 2014 ref 29 Fråga om det är förenligt med avtalet mellan EU och Schweiz om fri rörlighet för personer att vägra avdrag för utgifter för hemresor till Schweiz. Inkomsttaxering 2010 och 2011. Lagrum:
Läs merFler drömjobb i staten! /Ekonomer. Ungas krav STs förslag
Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp
Läs merRemissyttrande. Enklare semesterregler (SOU 2008:95) Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 Stockholm Er referens: A2008/3018/ARM
Arbetsmarknadsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2008/3018/ARM Stockholm, 2009-02-05 Remissyttrande Enklare semesterregler
Läs merVad valdebatten 2010 bör handla om! Riksdagsfrågorna
Vad valdebatten 2010 bör handla om! Riksdagsfrågorna Till mottagaren Vi översänder följande frågor inom riksdagens kompetens- och dess möjlighetsområde som landets lagstiftande organ, som vi hoppas att
Läs merTill Statsrådet och chefen för Inrikesdepartementet
R 3791/1997 1998-03-10 Till Statsrådet och chefen för Inrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 december 1997 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Räkna med mångfald!
Läs merFörhandsbesked angående inkomstskatt borde inte ha lämnats i en fråga som enbart rör beräkningen av skatten.
HFD 2014 ref 74 Förhandsbesked angående inkomstskatt borde inte ha lämnats i en fråga som enbart rör beräkningen av skatten. Lagrum: 5 lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor I 65 kap. 5 inkomstskattelagen
Läs merHur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson
Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Det är en lika spridd som felaktig uppfattning att det är EU som har skapat vad
Läs merJobb för unga 2008-07-23. Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden. Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid.
Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid Ung i konflikt med arbetsgivaren Om den unge på arbetsmarknaden juli 2008 Delrapport Jobb för unga 2008-07-23 INNEHÅLL Innehåll...2 Om projekt MUF...3 Sammanfattning...4
Läs merRemissvar Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del II (SOU 2015:38)
Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-01 Erik Ageberg (A2015/734/ARM) Remissvar Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del II (SOU 2015:38) Företagarna
Läs merÖverklagande av en hovrättsdom våldtäkt mot barn
Överklagande Sida 1 (6) Rättsavdelningen 2012-10-22 ÅM 2012/6701 Byråchefen Hedvig Trost Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom våldtäkt mot barn Klagande Riksåklagaren
Läs merJonas Malmberg. Bevisfrågor i den nya diskrimineringsrätten
Jonas Malmberg Bevisfrågor i den nya diskrimineringsrätten Bevisfrågor i den nya diskrimineringsrätten Av professor Jonas Malmberg, Sverige Arbetslivsinstitutet, Stockholm Sammanfattning Bevisfrågor i
Läs merÄr det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?
Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785
Läs merKommentar fråga 1. UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Termin 2 vt 2009
UPPSALAUNIVERSITET Juridiskainstitutionen Termin2vt2009 Kommentarfråga1 Dettaärendastettförslagpålösningavfrågan.Andralösningarharvaritpoänggivande.Detskadock observerasattdetinteharvaritpoänggivandeattendastangelagrumutanargumentationiden
Läs merEuroparätt 31.3.2005. Resultaten ges senast 25.4.2005
Europarätt 31.3.2005 Alla svar skall skrivas på skilda ark. Använd hela konceptark, om inte svarsutrymmet har begränsats! Kom ihåg att på varje svarspapper skriva ditt namn och ditt personsignum eller
Läs merÄndrade föreskrifter och allmänna råd om information som gäller försäkring och tjänstepension
2013-05-21 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 13-1288 Ändrade föreskrifter och allmänna råd om information som gäller försäkring och tjänstepension Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3]
Läs merKompletterande överklagande i mål nr. T10558-12
Fax 08-693 03 89 Stockholm den 4 december 2012 Svea hovrätt Box 2290 103 17 Stockholm Kompletterande överklagande i mål nr. T10558-12 Överklagat avgörande: Stockholms tingsrätts dom (mellandom) den 30
Läs mer