Guds existens. Mats Selander CredoAkademin. tisdag 19 februari 13
|
|
|
- Gustav Jonsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Guds existens Mats Selander CredoAkademin
2 Förra gången Kalamargumentet: 1. Allt som börjar existera har en orsak 2. Universum har börjat existera 3. Alltså har universum en orsak
3 Givet Big bang- teorin är denna orsak: - Andlig - Evig/Gdlös - Oerhört mäkgg YJerligare argument ger oss skäl aj tro aj orsaken är - Personlig (en tänkande, viljande orsak)
4 Förra gången 1. Livet är absurt utan Gud 2. Men livet är inte absurt 3. Därför finns Gud Om Gud inte finns så finns inte: Någon yjersta mening Något inneboende värde Någon verklighetsförankring för sanning och förnuw
5 Idag Designargumentet Det moraliska argumentet
6 Designargumentet u7från universums finjustering
7 Designargumentet u7från universums finjustering 1. Universums finjustering beror på naturlag, slump eller design
8 Designargumentet u7från universums finjustering 1. Universums finjustering beror på naturlag, slump eller design 2. Universums finjustering beror inte på naturlag eller slump
9 Designargumentet u7från universums finjustering 1. Universums finjustering beror på naturlag, slump eller design 2. Universums finjustering beror inte på naturlag eller slump 3. Alltså beror det på design
10 Vad är universums finjustering? En delikat balans mellan universums:
11 Vad är universums finjustering? En delikat balans mellan universums: Begynnelsevillkor (tex: krawen i big bang)
12 Vad är universums finjustering? En delikat balans mellan universums: Begynnelsevillkor (tex: krawen i big bang) Naturkonstanter
13 Vad är universums finjustering? En delikat balans mellan universums: Begynnelsevillkor (tex: krawen i big bang) Naturkonstanter (tex: gravitagonskonstanten)
14 Vad är universums finjustering? En delikat balans mellan universums: Begynnelsevillkor (tex: krawen i big bang) Naturkonstanter (tex: gravitagonskonstanten)
15 Vad är universums finjustering? En delikat balans mellan universums: Begynnelsevillkor (tex: krawen i big bang) Naturkonstanter (tex: gravitagonskonstanten)
16 Vad är universums finjustering? En delikat balans mellan universums: Begynnelsevillkor (tex: krawen i big bang) Naturkonstanter (tex: gravitagonskonstanten) Naturlagar (tex:gravitagonslagen)
17 Vad är universums finjustering? En delikat balans mellan universums: Begynnelsevillkor (tex: krawen i big bang) Naturkonstanter (tex: gravitagonskonstanten) Naturlagar (tex:gravitagonslagen)
18 Vad är universums finjustering? En delikat balans mellan universums: Begynnelsevillkor (tex: krawen i big bang) Naturkonstanter (tex: gravitagonskonstanten) Naturlagar (tex:gravitagonslagen)
19 Vad är universums finjustering? En delikat balans mellan universums: Begynnelsevillkor (tex: krawen i big bang) Naturkonstanter (tex: gravitagonskonstanten) Naturlagar (tex:gravitagonslagen)
20 Universums finjustering
21 Universums finjustering För aj vårt universum ska vara livsgllåtande krävs aj ca 50 parametrar har väldigt exakta värden Exempel på parametrar är: GravitaGonen Den starka och svaga kärnkrawen KraWen och hasggheten i big bang Universums densitet ProporGonerna mellan protonens och elektronens massa
22 Designargumentet u7från universums finjustering 1.Universums finjustering beror på naturlag, slump eller design 2. Universums finjustering beror inte på naturlag eller slump 3. Alltså beror det på design
23 Designargumentet u7från universums finjustering 1. Universums finjustering beror på naturlag, slump eller design 2.Universums finjustering beror inte på naturlag eller slump 3. Alltså beror det på design
24 Varför inte naturlag? John Lennox, professor i matemagk och vetenskapsfilosof säger: Men de lagar som vi upptäcker kan ju inte själva orsaka någongng. GravitaGonslagarna kan förvisso beskriva en biljardbolls rörelse, men det är biljardspelarens kö som säjer bollen i rörelse, inte lagarna.
25 Varför inte naturlag? Lagarna hjälper oss aj förutsäga dess bollbana (förutsaj aj ingengng stör ugfrån), men själva lagarna kan inte säja bollen i rörelse än mindre skapa själva bollen. (John Lennox, Guds dödgrävare, Stockholm CredoAkademin 2009, sid 86)
26 Varför inte slump? För a? förstå varför slumpen är en dålig förklaring behöver vi 7?a närmare på några exempel av finjustering Här följer tre exempel och forskares slutsatser
27 Exempel på finjustering
28 Exempel på finjustering P.C.W. Davies professor i fysik: Om gravita7onen eller den svaga kärnkramen (elektronens laddning) var svagare eller starkare med 1 på så skulle liv inte kunna finnas. (P.C. W. Davies, The Anthropic Principle, in Par$cle and Nuclear Physics)
29 Exempel på finjustering
30 Exempel på finjustering Stephen Hawkins, teoregsk fysiker och kosmolog: Om universum expanderat en (hundratusen- miljonermiljonte)- del långsammare eller snabbare en sek ewer Big Bang, så hade universum angngen kollapsat för länge sedan eller så hade galaxer inte funnits (Stephen Hawking, A Brief History of Time (New York: Bantam Books, 1988), p. 123.)
31 Exempel på finjustering
32 Exempel på finjustering Roger Penrose fysiker och matema7ker: Chansen a? Big Bang skulle leda 7ll e? universum med den låga entropi (oordning) vårt universum har är 1 på 10 10(123). (Roger Penrose, The Road to Reality. New York: Vintage Books 2007, s )
33 Forskare om finjusteringen: P.C.W. Davies professor i fysik: Jag kan omöjligen frigöra mig från intrycket a? alltsammans är planerat. (Den kosmiska planen, Stockholm: Pan 2001, sid 256 )
34 Forskare om finjusteringen: P.C.W. Davies professor i fysik: "Genom mi? vetenskapliga arbete har jag blivit allt starkare övertygad om a? vårt fysiska universum är hopsa? med en sådan förbluffande sinnrikhet a? jag inte kan acceptera det som blo? e? givet faktum". (Paul Davies, The Mind of God (New York: Simon & Shuster, 1992), p. 169)
35 Astrofysikern Fred Hoyle En tolkning av fakta byggd på sunda förnuwet ger vid handen aj ej super- intellekt har trixat med fysiken (Fred Hoyle, The Universe: Past and Present ReflecGons, Engineering and Science (November, 1981), p. 12.)
36 Freeman Dyson, fysiker När vi skådar ut i universum och idengfierar de många fysikaliska och astronomiska Gllfälligheter som samverkat Gll vår fördel, verkar det nästan som om universum på något säj måste ha vetat aj vi skulle komma (Energy in the Universe, ScienGfic American, 224 (1971), s 50.)
37 Arno Penzias, radioastronom & nobelpristagare Astronomin leder fram Gll en unik händelse, ej universum som skapades ur intet, ej universum med den mycket känsliga balans som behövdes för aj ge just de begngelser som krävdes för aj medge liv, ej universum som har en bakomliggande (man skulle fakgskt kunna säga övernaturlig ) plan. (Cosmos, Bios and Theos. Red Margenau & Varghese, 1992, s 83)
38 Robert Jastrow, astrofysiker de?a är det mest kramfulla bevis för Guds existens som någonsin kommit från vetenskapen (Robert Jastrow, The Astronomer and God, in The Intellectuals Speak Out About God, ed. Roy Abraham Varghese,Chicago: Regenery Gateway, 1984, p. 22. )
39 Robert Jastrow För den vetenskapsman som levt i tron på förnuwet slutar beräjelsen som en hemsk dröm. Han har kläjrat upp för kunskapens berg och ska upp på den högsta toppen. När han hivar sig över den sista klippan så hälsas han av ej gäng teologer som suqt där i århundraden. (God and the Astronomers, 1992 pp )
40 2. Universums finjustering beror inte på naturlag eller slump
41 2. Universums finjustering beror inte på naturlag eller slump - naturlagar orsakar ingen7ng
42 2. Universums finjustering beror inte på naturlag eller slump - naturlagar orsakar ingen7ng - slump är ingen bra förklaring för specificerat komplexa mönster
43 2. Universums finjustering beror inte på naturlag eller slump - naturlagar orsakar ingen7ng - slump är ingen bra förklaring för specificerat komplexa mönster - men design är en bra förklaring
44 Designargumentet u7från universums finjustering
45 Designargumentet u7från universums finjustering 1. Universums finjustering beror på naturlag, slump eller design
46 Designargumentet u7från universums finjustering 1. Universums finjustering beror på naturlag, slump eller design 2. Universums finjustering beror inte på naturlag eller slump
47 Designargumentet u7från universums finjustering 1. Universums finjustering beror på naturlag, slump eller design 2. Universums finjustering beror inte på naturlag eller slump 3. Alltså beror det på designi
48 Designargumentet u7från universums finjustering 1. Universums finjustering beror på naturlag, slump eller design 2. Universums finjustering beror inte på naturlag eller slump 3. Alltså beror det på designi
49 Designargumentet u7från universums finjustering 1. Universums finjustering beror på naturlag, slump eller design 2. Universums finjustering beror inte på naturlag eller slump 3. Alltså beror det på designi Vad kan en ateist / naturalist svara?
50 Designargumentet u7från universums finjustering 1. Universums finjustering beror på naturlag, slump eller design 2. Universums finjustering beror inte på naturlag eller slump 3. Alltså beror det på designi Vad kan en ateist / naturalist svara? Standardsvaret: MulGversumteorin!
51 MulGversumteorin Mul7versumteorin = det finns många parallella universa och därför är det inte kons7gt om något av dessa blivit livs7llåtande (och det är endast i e? sådant som vi skulle kunna finnas därför bör vi inte bli förvånade över universums finjustering)
52 Problem med mulgversumteorin
53 Problem med mulgversumteorin 1. Det finns inga bevis på a? det existerar e? mul7versum (med många parallella big bangar med emerföljande universa)
54 Problem med mulgversumteorin 1. Det finns inga bevis på a? det existerar e? mul7versum (med många parallella big bangar med emerföljande universa) 2. E? mul7versum måste ha en komplicerad universum- skapande mekanism vilket kräver design
55 Problem med mulgversumteorin 1. Det finns inga bevis på a? det existerar e? mul7versum (med många parallella big bangar med emerföljande universa) 2. E? mul7versum måste ha en komplicerad universum- skapande mekanism vilket kräver design 3. E? mul7versum förklarar inte (1) varför det finns e? mul7versum istället för inget, (2) hur det kan finnas medvetanden, (3) hur vår ra7onalitet kan vara gil7g, och (4) hur det kan finnas objek7va moraliska värden.
56 Designargumentet u7från universums finjustering
57 Designargumentet u7från universums finjustering 1. Universums finjustering beror på naturlag, slump eller design
58 Designargumentet u7från universums finjustering 1. Universums finjustering beror på naturlag, slump eller design 2. Universums finjustering beror inte på naturlag eller slump
59 Designargumentet u7från universums finjustering 1. Universums finjustering beror på naturlag, slump eller design 2. Universums finjustering beror inte på naturlag eller slump 3. Alltså beror det på design
60 Det moraliska gudsargumentet
61 Det moraliska gudsargumentet 1. Om det finns objekgva moraliska värden så finns Gud
62 Det moraliska gudsargumentet 1. Om det finns objekgva moraliska värden så finns Gud 2. ObjekGva moraliska värden finns
63 Det moraliska gudsargumentet 1. Om det finns objekgva moraliska värden så finns Gud 2. ObjekGva moraliska värden finns 3. Alltså finns Gud
64
65 Om det finns objekgva moraliska värden så finns Gud.
66 Om det finns objekgva moraliska värden så finns Gud.
67 Om det finns objekgva moraliska värden så finns Gud. Varför? Jo:
68 Om det finns objekgva moraliska värden så finns Gud. Varför? Jo: 1. Utan Gud verkar objekgva moraliska värden sakna ontologisk grund
69 Om det finns objekgva moraliska värden så finns Gud. Varför? Jo: 1. Utan Gud verkar objekgva moraliska värden sakna ontologisk grund 2. ObjekGv moral verkar förutsäja en objekgv mening vilket förutsäjer en personlig skapare
70
71 3. ObjekGva moraliska värden handlar om vad som BORDE vara fallet och det förutsäjer ej objekgvt gilggt medvetande.
72 3. ObjekGva moraliska värden handlar om vad som BORDE vara fallet och det förutsäjer ej objekgvt gilggt medvetande.
73 3. ObjekGva moraliska värden handlar om vad som BORDE vara fallet och det förutsäjer ej objekgvt gilggt medvetande. 4. ObjekGva moraliska värden verkar förutsäja aj ondska kommer straffas och godhet belönas
74
75 ObjekGva moraliska värden finns
76 ObjekGva moraliska värden finns Men varför tro det?
77 ObjekGva moraliska värden finns Men varför tro det?
78 ObjekGva moraliska värden finns Men varför tro det? 1. Vi har starka intuigoner om aj vissa saker verkligen är goda och andra verkligen onda
79 ObjekGva moraliska värden finns Men varför tro det? 1. Vi har starka intuigoner om aj vissa saker verkligen är goda och andra verkligen onda 2. Om något TYCKS vara fallet så hamnar bevisbördan på den som förnekar aj så är fallet (om moral tycks objekgvt gilgg så måste den som förnekar deja bevisa det)
80 ObjekGva moraliska värden finns Men varför tro det? 1. Vi har starka intuigoner om aj vissa saker verkligen är goda och andra verkligen onda 2. Om något TYCKS vara fallet så hamnar bevisbördan på den som förnekar aj så är fallet (om moral tycks objekgvt gilgg så måste den som förnekar deja bevisa det) 3. Vi kan i teorin förneka objekgv moral, men knappast i prakgken
81 Det moraliska gudsargumentet
82 Det moraliska gudsargumentet 1. Om det finns objekgva moraliska värden så finns Gud
83 Det moraliska gudsargumentet 1. Om det finns objekgva moraliska värden så finns Gud 2. ObjekGva moraliska värden finns
84 Det moraliska gudsargumentet 1. Om det finns objekgva moraliska värden så finns Gud 2. ObjekGva moraliska värden finns 3. Alltså finns Gud
Guds existens. Mats Selander CredoAkademin. måndag 11 februari 13
Guds existens Mats Selander CredoAkademin William Lane Craig KALAMARGUMENTET 1. ALLT SOM BÖRJAR EXISTERA HAR EN ORSAK 2. UNIVERSUM HAR BÖRJAT EXISTERA 3. DÄRFÖR HAR UNIVERSUM EN ORSAK KALAMARGUMENTET 1.
Öppna frågans argument
Öppna frågans argument Öppna frågans argument 1. Om godhet kan definieras som N så är frågan x är N, men är x go;? sluten. 2. För alla N gäller a; frågan x är N, men är x go;? är öppen. Slutsats: Godhet
Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström
Stephen Hawking och Gud Tord Wallström I en intervju för flera år sen berättade den engelske vetenskapsmannen Stephen Hawking om en audiens som han och några kolleger beviljats med påven i samband med
Guds egenskaper och natur
Guds egenskaper och natur I diskussioner och debatter rörande kristen tro kommer man osökt in på frågor rörande universum och Gud som dess skapare. Som människor färgas vi givetvis av den världsbild vi
Universums uppkomst: Big Bang teorin
Universums uppkomst: Big Bang teorin Universum expanderar (Hubbles lag) Kosmisk bakgrundsstrålning Fördelningen av grundämnen Några kosmologiska frågor 1. Har universum alltid expanderat som idag eller
Teoretiska skäl att tro på Gud
Teoretiska skäl att tro på Gud 1 A priori, oberoende av erfarenheten. Poäng: Det ligger i själva begreppet om Gud att Gud måste existera. Det ligger i begreppet om Gud att Gud är ett absolut fullkomligt
tidskrift för politisk filosofi nr årgång 16
tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012 årgång 16 Bokförlaget thales recension mats selander (red.): Gud och hans kritiker: en antologi om nyateismen, Stockholm: CredoAkademin, 2012 en och annan gudsförnekare
Föreläsningar i religionsfilosofi
introduktion! Föreläsningar i religionsfilosofi Allmän introduktion David Humes Religionens naturhistoria och Om underverk Dialoger om naturlig religion (forts.) Humes Dialoger om naturlig religion Finns
Moralisk naturalism. Enklaste form: varje moralisk term är synonym med någon term som refererar ;ll en naturlig egenskap
Moralisk realism Moraliska omdömen kan vara bokstavligen sanna, oberoende av människors uppfa8ningar, existerar objek;va moraliska fakta Ontologisk posi;on, u8alar sig om vad som existerar Moralisk realism
Öppna frågans argument. Avser visa a2 godhet inte kan definieras Anses o9a som den moderna metae:kens startpunkt
Öppna frågans argument Avser visa a2 godhet inte kan definieras Anses o9a som den moderna metae:kens startpunkt George Edward Moore 1873 1958 Professor i filosofi vid Cambridge 1925-39. Principia Ethica
Religionsfilosofi 4. 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet?
Religionsfilosofi 4 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet? 1 Metafysiska Etiska Fysiska 1 Metafysiska argument Utgångspunkter Absolut skillnad kropp-själ, materiaande
Universums historia och fram1d
Universums historia och fram1d Peter Johansson Ins1tu1onen för Fysik Helsingfors Universitet Helsingfors Arbis Helsingfors, 26.02.2013 1. Kosmologin som vetenskap. En kort historik över hur vår världsbild
Tomrummet Partikelfysik 2008 av Josef Kemény
Tomrummet Partikelfysik 2008 av Josef Kemény Tomrummet i mikrokosmos I det ser vi partiklar Tomrummet i makrokosmos I det ser vi solar/stjärnor Nobelpris i fysik 2008 Yoichiro Nambu, Toshihide Maskawa
Dessa egenskaper hos bakgrundsstrålningen har observerats
Den kosmiska bakgrundsstrålningen 1965 upptäckte Arno Penzias och Robert Wilson den s.k. kosmiska bakgrundsstrålningen. Denna hade redan 1948 förutsagts av Gamow som ett bevis för att universum tidigare
Varför ett bevis för Gud?
Beteckning: Rel C ht 2004:1 Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap Varför ett bevis för Gud? Maria Berggren Januari 2005 C-uppsats, 10 poäng Religionsvetenskap Religionsvetenskap C Handledare:
Moralfilosofi. Föreläsning 7
Moralfilosofi Föreläsning 7 Värdeontologi Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om hur verkligheten är beskaffad Ontologi generellt kan sägas vara läran
Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar? T.ex. för tron på Guds existens, övernaturliga väsen och krafter, underverk
introduktion! Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar? T.ex. för tron på Guds existens, övernaturliga väsen och krafter, underverk och mirakler, själavandring, ett liv efter detta?
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Religion? Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer
0. Meta-etik Grunderna
Vad är meta-etik? Vilka typer av frågor försöker man besvara inom metaetiken? 1. Semantiska. T. ex.: Vad betyder moraliska utsagor? 2. Metafysiska/ontologiska. T. ex.: Finns det moraliska fakta? 3. Kunskapsteoretiska.
Icke- deskrip+v kogni+vism
Icke- deskrip+v kogni+vism Kogni+vism non- kogni+vism Problem för non- kogni+vism: Avviker från hur vi använder moraliskt språk Förklara hur vi kan göra moraliska slutledningar Problem för kogni+vism:
Nobelpriset i fysik 2006
P o p u l ä r v e t e n s k a p l i g i n f o r m a t i o n Nobelpriset i fysik 2006 Nobelpriset i fysik 2006 tilldelas John C. Mather och George F. Smoot för deras upptäckt av den kosmiska bakgrundsstrålningens
Moralfilosofi. Föreläsning 5
Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller
Fik$onalism. Två olika posi$oner: Inte två versioner av samma teori, utan två dis$nkta posi$oner
Fik$onalism Två olika posi$oner: Hermeu$sk fik$onalism Försöker beskriva hur vi använder det moraliska språket Revolu$onär fik$onalism Vill ersä*a nuvarande moraliskt språk med moralisk fik$on Inte två
LHC Vad händer? Christophe Clément. Elementarpartikelfysik Stockholms universitet. Fysikdagarna i Karlstad, 2010-10-09
LHC Vad händer? Christophe Clément Elementarpartikelfysik Stockholms universitet Fysikdagarna i Karlstad, 2010-10-09 Periodiska systemet 1869 Standardmodellen 1995 Kvarkar Minsta beståndsdelar 1932 Leptoner
Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism
Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas
2018, Gustaf Hallquist
2018, Gustaf Hallquist Varför finns det någonting snarare än ingenting? Gottfried Wilhelm von Leibniz Att frambesvärja en oändlig mängd världar för att förklara en av dem måste väl betraktas som ett överdåd
Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?
Slide 1 Kunskapsteori Två problem: 1) Skepticism 2) Gettiers motexempel Slide 2 Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Det analytiska problemet: hur skiljer sig kunskap från tro och åsikter? Avgränsningsproblemet:
TRO OCH VETANDE KAN DET FINNAS FLERA RIMLIGA FÖRSTÅELSER AV SAMMA VERKLIGHET?
TEOLOGIFESTIVALEN, UPPSALA, 4 FEBR 2012 TRO OCH VETANDE KAN DET FINNAS FLERA RIMLIGA FÖRSTÅELSER AV SAMMA VERKLIGHET? Det är uppenbart så att vi människor uppfattar verkligheten på olika sätt. Och det
4. Moralisk realism och Naturalism
4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar
Har Vi Goda Skäl För Att Tro?
Har Vi Goda Skäl För Att Tro? Översättning: Hager A. Atta. Varför är universum så som den är? En av de viktigaste frågorna som nästan alla tänkare, filosofer och människor som jag och du ställer är Varför
Värdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi
Värdeontologi Föreläsning 7 Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om verkligheten hur verkligheten är beskaffad Ontologi kan sägas vara läran om det
8 Utan Jesus ingen mobil i fickan
Inledning När jag var 14 år gammal var jag helt säker på att vetenskapen har bevisat att Gud inte finns och att Bibeln bara är en sagobok. Så var det. Det visste jag, och det visste alla mina kompisar.
Vår galax Vintergatan sedd från sidan. Vår galax Vintergatan sedd uppifrån
Livet. Detta ord berör hela jorden oavsett religion. I första hand hänvisar jag läsaren till följande länkar: Svarta hålets hemlighet, Vad händer i ett svart hål?, Resan genom det svarta hålet, Livet och
Citation for the original published paper (version of record):
http://www.diva-portal.org This is the published version of a paper published in Filosofisk Tidskrift. Citation for the original published paper (version of record): Bergström, L. (2014) Ett universum
Moralfilosofi. Föreläsning 7
Moralfilosofi Föreläsning 7 Gruppseminarierna: Grupp 3 (födda sep t.o.m. dec): mån 25/3 13-15 Grupp 1 (födda jan t.o.m. april): ons 27/3 10-12 Grupp 2 (födda maj t.o.m. aug): ons 27/3 15-17 Det är bra
Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad?
7 Kosmologi Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad? Hur uppkom elementarpartiklarna? Hur uppkom grundämnena? Hurdan är universums
TIDSRESOR OCH ALTERNATIVA UNIVERSUM
TIDSRESOR OCH ALTERNATIVA UNIVERSUM Det här är ett försök att med sunt förnuft och sund logik försöka motbevisa förekomsten av tidsresor. Jag är varken matematiker eller partikelfysiker, men tycker ändå
Exempel. Borde denna nya vetskap underminera vår tilltro till övertygelsen att Napoleon förlorade slaget?
1. Evolutionära undermineranden av moralen MORALENS EVOLUTION: FÖRELÄSNING 7 - Epistemologiskt underminerande 2. Harmans utmaning - Reduktion? 3. Reliabilism och koherentism Exempel Den generella tanken
Vårt livstillåtande universum
Vårt livstillåtande universum - Vilken är den rimligaste förklaringen? 2016, Gustaf Hallquist Varför finns det någonting snarare än ingenting? - Gottfried Wilhelm von Leibniz Att frambesvärja en oändlig
VÅRT LIVSTILLÅTANDE UNIVERSUM
VÅRT LIVSTILLÅTANDE UNIVERSUM Varför design är den rimligaste förklaringen Varför finns det någonting snarare än ingenting? - Gottfried Wilhelm Leibniz Kan det vara så att världen ser designad ut för att
Kosmologi. Ulf Torkelsson Teoretisk fysik CTH/GU
Kosmologi Ulf Torkelsson Teoretisk fysik CTH/GU Program Universums expansion, observationer Universums expansion, teori Universums geometri Universums expansion och sammansättning Exotisk materia Andromedagalaxen
Analys av Tro och vetande 2.0
Analys av Tro och vetande 2.0 Det går knappt en vecka numera utan att humanisterna medverkar i riksmedia. Förvandlingen från en anonym och inåtvänd organisation till en effektiv, högljudd och snabbt växande
Begreppet naturlig religion
Begreppet naturlig religion KLEANTHES PHILO DEMEA Religiösa trosföreställningar som enbart baserar sig på vanlig sinneserfarenhet, observationer och förnuftsresonemang. Modern empirist som hävdar att man
Begreppet naturlig religion
Begreppet naturlig religion Religiösa trosföreställningar som enbart baserar sig på vanlig sinneserfarenhet, observationer och förnuftsresonemang. KLEANTHES PHILO DEMEA Modern empirist som hävdar att man
Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Begreppet naturlig religion
Begreppet naturlig religion Religiösa trosföreställningar som enbart baserar sig på vanlig sinneserfarenhet, observationer och förnuftsresonemang. Kritisk skeptisk hållning Lekfullt ifrågasättande, ironisk
FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism
FTEA12:4 Vetenskapsteori Realism och anti-realism Realism vs. anti-realism Ontologi: Finns det en värld som är oberoende medvetandet? Semantik: Är sanning en objektiv språk-värld relation? Epistemologi:
Vetenskapen och det övernaturliga
Vetenskapen och det övernaturliga Jesper Jerkert Denna text har publicerats i Sans nr 2, 2011, s. 36 42. Den bygger delvis på en text som först skrevs för Filosofisk Tidskrift, och som publicerades där
Finns framtiden? Klockan tickar. Tiden går. Sekunder blir
Det är i år precis hundra år sedan Albert Einstein publicerade sina första revolutionerande verk. I Einsteins universum flyter rummet och tiden samman till rumtiden, och skillnaden mellan framtid och dåtid
FPRA21, delkurs 1 Metae3k. Magnus Jiborn magnus.jiborn@fil.lu.se 072-3132270
FPRA21, delkurs 1 Metae3k Magnus Jiborn magnus.jiborn@fil.lu.se 072-3132270 Vad är metae3k? Vad är metae3k? Tillämpad e3k: vad är moraliskt räj/fel i konkreta fall (dödsstraff, äta djur, vårde3k, miljöe3k
Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9
Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?
I ljuset av det ondas problem
introduktion! Allmän introduktion David Humes Om underverk I ljuset av det ondas problem Dialoger om naturlig religion David Humes Dialoger om naturlig religion Finns det rationella grunder för religiösa
Finns det rationella skäl att tro på. Finns det rationella skäl att tro på. Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar?
Allmän introduktion David Humes Om underverk introduktion! I ljuset av det ondas problem Dialoger om naturlig religion David Humes Dialoger om naturlig religion Finns det rationella skäl att tro på Finns
Moralisk rela+vism. moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar
Moralisk rela+vism moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar 1.Ger moraliska omdömen u2ryck för trosföreställningar? Ja: Kogni+vism
Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall
Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Vad ingår i kursen? Kapitel 1-14 i kursboken (Barwise och Etchemendy) De avsnitt i kapitel 1-14 som är markerade med optional läses dock kursivt och kommer inte
VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman
VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE Ahmad Sudirman CAD, CAM och CNC Teknik Utbildning med kvalitet (3CTEQ) STOCKHOLM, 9 januari 2014 1 VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET
VÅRT LIVSTILLÅTANDE UNIVERSUM Varför design är den rimligaste förklaringen
VÅRT LIVSTILLÅTANDE UNIVERSUM Varför design är den rimligaste förklaringen Kan det vara så att världen ser designad ut för att den kanske är det? - Okänd 2014-03-25 Gustaf Hallquist Innehållsförteckning
Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare
Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED
Varför finns det så mycket ont i världen om Gud finns? Eller bryr sig inte Gud om vårt lidande? Gud kanske inte finns. Eller också övergår det här
Religionsfilosofi 3 Varför finns det så mycket ont i världen om Gud finns? Eller bryr sig inte Gud om vårt lidande? Gud kanske inte finns. Eller också övergår det här vårt begränsade mänskliga förstånd
Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori
Objektivism Föreläsning 6 Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Men objektivister (till skillnad från naturalister) hävdar att det inte går att reducera värdeomdömen till
Projekt listan Lasern Laserspektroskopi för atmosfärstudier Laserkylning
Projekt listan Lasern Lasern uppfanns 1960. I början var den mest av akademiskt intresse, men ganska snart fann man att den kunde användas för en mängd tillämpningar. Förklara i princip hur en laser fungerar,
Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart.
Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Av hänsyn till copyright innehåller den inga foton. Med vänlig
överhanden och protoner och neutroner skulle bildas. Dessa partiklar bildade tillsammans olika kärnor i grundämnen, främst väte, tungt väte och
I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. Och jorden var öde och tom, och mörker var över djupet, och Guds Ande svävade över vattnet. Och gud sade: Varde ljus ; och det blev ljus. Och Gud såg att ljuset
Lärarhandledning högstadiet
Lärarhandledning högstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig att
Häggström om Swinburne och sannolikheten för Guds existens
Richard Swinburne Häggström om Swinburne och sannolikheten för Guds existens I sin artikel Brister i sannolikhetsargument för och emot Guds existens (2008) framlägger Olle Häggström kritiska synpunkter
Moralfilosofi. Föreläsning 4
Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant
John Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin
John Leslie Mackie 1917 1981 Professor i filosofi vid Oxford 1967-81. Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory 1.Ger moraliska omdömen ugryck för trosföreställningar? Ja: KogniMvism Nej: Non-
KORANEN, SKAPELSEN OCH MÄNNISKANS UPPKOMST
KORANEN, SKAPELSEN OCH MÄNNISKANS UPPKOMST Av: Amina-Hamida INTRODUKTION Associationerna mellan Koranen och modern naturvetenskap tycks förvåna vissa människor, eftersom de harmonierar och inte är oförenliga.
3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan
3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt
Supersymmetri. en ny värld av partiklar att upptäcka. Johan Rathsman, Lunds Universitet. NMT-dagar, Lund, Symmetrier i fysik
en ny värld av partiklar att upptäcka, Lunds Universitet NMT-dagar, Lund, 2014-03-10 1 i fysik 2 och krafter 3 ska partiklar och krafter 4 på jakt efter nya partiklar Newtons 2:a lag i fysik Newtons andra
Teoretiska skäl att tro på Gud
Teoretiska skäl att tro på Gud Härleder Guds existens utifrån det faktum att världen (eller kosmos) existerar. Finns i flera olika varianter bl a hos Thomas av Aquino (1225-1274). Allt som sker (allt som
Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad?
7 Kosmologi Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad? Hur uppkom elementarpartiklarna? Hur uppkom grundämnena? Hurdan är universums
Upptäckten av Higgspartikeln
Upptäckten av Higgspartikeln 1. Introduktion 2. Partikelfysik 3. Higgspartikeln 4. CERN och LHC 5. Upptäckten 6. Framtiden 1 Introduktion De senaste åren har ni säkert hört talas om den så kallade Higgspartikeln
Kommer sig osäkerheten av att vår beskrivning av naturen är ofullständig, eller av att den fysiska verkligheten är genuint obestämd?
Inte mycket verkar säkert här...? Våg-partikeldualitet Ett system kan ha både vågoch partikelegenskaper i samma experiment. Vågfunktionen har en sannolikhetstolkning. Heisenbergs osäkerhetsrelation begränsar
1 Vad är vetenskap egentligen?
1 Vad är vetenskap egentligen? Det här kapitlet handlar om definitionen av vetenskap. 1 Många verkar tycka att definitioner är ganska tråkiga. 2 Men de är användbara. Många konflikter uppstår därför att
Introduktion till Kosmologi
Introduktion till Kosmologi Astropartikelfysik Från det allra minsta till det allra största Från http://www.quarkstothecosmos.org/ Universum inom vår horistont Gravitationskraften finns överallt! Einsteins
Kosmologi efter elektrosvagt symmetribrott
Kosmologi efter elektrosvagt symmetribrott Den teoretiska grunden för modern kosmologi Einsteins allmänna relativitetsteori 1907 inser Einstein att man kan lokalt göra sig kvitt med gravitation genom att
Edwin Hubbles stora upptäckt 1929
Edwin Hubbles stora upptäckt 1929 Edwin Hubble Edwin Hubbles observationer av avlägsna galaxer från 1929. Moderna observationer av avlägsna galaxer. Bild: Riess, Press and Kirshner (1996) Galaxerna rör
Varifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland
Varifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland Finlandssvenska fysikdagarna 2009 m/s Silja Symphony, November 13-15 Sammandrag Begynnelsen:
Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall
Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Betygskriterier Mål Godkänt Väl godkänt Redogöra för grundprinciperna för härledning och översättning i sats- och predikatlogik. Utföra grundläggande översättningar
Därför stödjer jag Humanisterna! Anna Bergström, doktor i internationell hälsa.
I alla samhällen förekommer förtryck och exploatering av kvinnor, inte sällan sanktionerad av statens ledning. Om vi ska kunna skapa en jämställd värld anser jag att det är viktigt att stärka de humanistiska
8. Moralpsykologi. Några klargöranden:
8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till
I BEGYNNELSEN. Hur skall vi förstå Bibelns tre första kapitel? Perspektiv från astrofysik och exegetik. Tryggve N.D. Mettinger
I BEGYNNELSEN Hur skall vi förstå Bibelns tre första kapitel? Perspektiv från astrofysik och exegetik. Tryggve N.D. Mettinger T. Mettinger 2011 Du har tillstånd: att Dela att kopiera, distribuera och sända
Crafoordpriset 2005. Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Crafoordpriset i astronomi 2005 till James Gunn, Princeton University, USA,
P O P U L Ä R V E T E N S K A P L I G I N F O R M A T I O N Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Crafoordpriset i astronomi 2005 till James Gunn, Princeton University, USA, James Peebles, Princeton
Sett i ett lite större perspektiv
Sett i ett lite större perspektiv M81 M51 M104 Elliptiska galaxer Galaxy redshift vs distance Red Shift and Distance 24 Mpc 1200 km/s 300 Mpc 15,000 km/s 780 Mpc 39,000 km/s 1220 Mpc 61,000 km/s Raisin
Gud är Ande och osynlig för våra ögon. Kristus är den osynlige Gudens avbild.
HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2003 VEM ÄR GUD? I. DET GUD ÄR I SIG SJÄLV A. GUDS VÄSEN 1. ANDE 1) Gud är ande Joh.4:24 2) Gud är osynlig Rom.1:20 3) Kristus är den osynlige Gudens avbild Kol.1:15-20 Gud är
Livet är en jämmerdal, präglad av bedrövelser, lidande och allsköns missförhållanden, framhåller. Humes Dialoger om naturlig religion.
Religionsfilosofi 4 Livet är en jämmerdal, präglad av bedrövelser, lidande och allsköns missförhållanden, framhåller Demea i del 10 av Humes Dialoger om naturlig religion. Världens fasor För Demea innebär
2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
RELIGION OCH VETENSKAP
RELGON OCH VETENSKAP Länge gav de olika religionerna och livsåskådningarna människor acceptabla svar på existentiella frågor som: Varför finns vi? Vad är livets mening? Vad händer efter döden? Man förutsatte
1.5 Våg partikeldualism
1.5 Våg partikeldualism 1.5.1 Elektromagnetisk strålning Ljus uppvisar vågegenskaper. Det är bland annat möjligt att åstadkomma interferensmönster med ljus det visades av Young redan 1803. Interferens
Boken : Kap. 10 sid 232 Kap. 11 sid 259 och framåt
L10 : Svarta hål : Exotiska egenskaper Boken : Kap. 10 sid 232 Kap. 11 sid 259 och framåt 1 Roterande hål Roterande svarta hål 'drar med sig' själva rummet i så kallad frame dragging eller Lens Thirring
Global nedvärdering av sig själv, andra och livet.
Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Att globalt värdera andra människor är som att döma en musikskiva efter dess konvolut. Låt oss nu titta på denna globala värdering om den riktas mot dig
Intelligent design en vetenskaplig revolution som kom av sig?
mats selander Intelligent design en vetenskaplig revolution som kom av sig? Helt nya och lovvärda initiativ för att i det naturvetenskapliga sammanhanget ge utrymme för reflektion och tillämpning av den
Partiklars rörelser i elektromagnetiska fält
Partiklars rörelser i elektromagnetiska fält Handledning till datorövning AST213 Solär-terrest fysik Handledare: Magnus Wik (2862125) magnus@lund.irf.se Institutet för rymdfysik, Lund Oktober 2003 1 Inledning
Va, kan man vara biolog och tro på Bibeln? Föredrag i församlingen Agape, Göran Schmidt
Va, kan man vara biolog och tro på Bibeln? Föredrag i församlingen Agape, 2019-02-28 Göran Schmidt Evidens för Design/skapelse Universums finjustering Naturens strukturer Livets information Livets komplexitet
OMG! religion!
Humes Dialoger! OMG! Om naturlig religion! 1 A Argumentet förutsätter det som skall bevisas Påståendet att ordningen i världen är ändamålsenlig och bär spår av design grundar sig inte på en neutral observation,
du har rationella skäl att tro.
Om viljans frihet 1 I en värderande analys tar vi ställning till om olika argument är bra eller inte, dvs. om argumenten är hållbara och relevanta. Huruvida ett argument är hållbart eller relevant har
Vad är forskning? Varför forska?
Vad är forskning? Varför forska? Vetenskapens uppgift är att söka den sanna kunskapen om verkligheten Det är vetenskapens uppgift att bestämma graden av felaktighet i ett påstående (Nietzsche (1844-1900).
Del 1. Introduktion till ett nytt. Naturvetenskapligt. Paradigm
! Åke Hedberg Del 1 Introduktion till ett nytt Naturvetenskapligt Paradigm introduktionen till 2000-talets nya fysikaliska världsbild och kosmologi handlar om hur materien och vårt Universum egentligen