Föräldrars livserfarenheter som resurs läxor och formativ bedömning. Max Strandberg lärare och fil dr i didaktik Stockholms universitet

Transkript

1 Föräldrars livserfarenheter som resurs läxor och formativ bedömning Max Strandberg lärare och fil dr i didaktik Stockholms universitet

2 Didaktik undervisningskonst Läraren Innehållet Didaktisk relation Eleven / Max.strandberg@edu.su.se Kansanen, 2003

3 Lgr 11 Modersmål Syfte Reflektera över traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i områden där modersmålet talas utifrån jämförelser med svenska förhållanden. (Kulturjämförande didaktik?)

4 Centralt innehåll Årskurs 1-3 Beskrivande och förklarande texter för barn med anknytning till traditioner, företeelser och språkliga uttryckssätt i områden där modersmålet talas. Årskurs 4-6 Seder, bruk och traditioner i områden där modersmålet talas i jämförelse med svenska seder, bruk och traditioner. Årskurs 7-9 Aktuella samhällsfrågor i områden där modersmålet talas, i jämförelse med liknande frågor i Sverige. Begrepp: traditioner, vanor, seder, uttryck, samhällsfrågor

5 Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9 Eleven kan med vardagsrelaterat och ämnesrelaterat språk samtala om och diskutera varierande ämnen. I sådana situationer kan eleven ställa frågor och framföra åsikter med utvecklade och relativt väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring några kunskapsområden och samhällsfrågor med anknytning till modersmålet och områden där modersmålet talas. Eleven gör då utvecklade jämförelser med egna erfarenheter och förhållanden i Sverige och drar utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser om vad dessa kan bero på och leda till.

6 Kan föräldrars livserfarenheter bli en resurs i modersmålsundervisningen? Samarbetsläxor Feedback Livserfarenheter Samarbete hem - skola Sekundära erfarenheter - fantasi (Den didaktiska frågan: Hur) / Max.strandberg@edu.su.se

7 Utgångspunkter Sociokulturellt perspektiv (Vygotskij 1934) Det är gynnsamt för elevers lärande när de diskuterar med äldre. Båda språken utvecklas Livserfarenheter inte akademiska meriter Förmågan att växla mellan olika perspektiv Att lyssna på och fråga andra. Interkulturellt perspektiv / Namn Namn, Institution eller liknande

8 Utgångspunkter forts, Föräldrarna blir passiva i samarbetet mellan hem och skola. Ett varierat innehåll i undervisningen är gynnsamt för alla Lärare behöver känna till familjernas liv / Max.strandberg@edu.su.se

9 Forskning om läxor Högst effekt för äldre elever Introducera läxan Följ upp den väl Läxor som alla kan göra likvärdiga Läxor för att hämta något till skolan. Svåra läxor kan leda till konflikter / Max.strandberg@edu.su.se

10 Bakgrund - Praxisnära forskning 5-6 lärare Studien förutsatte medverkan av lärare och forskare En högstadieskola ca 50 % flerspråkiga elever Svenska som andraspråk och SO Rektorn ville utveckla samarbetet med hemmen.

11 Samarbetsläxor En läxmodell där föräldrarnas erfarenheter och kunnande skapar innehåll och variation i undervisningen. (Holmberg, Schyborger & Strandberg 2009). 11

12 Läxmodellen: Moment 1 Lärarna formulerar läxor som kan diskuteras hemma och i skolan utifrån målen max.strandberg@edu.su.se 12

13 Moment 2 Läraren presenterar frågorna för eleverna max.strandberg@edu.su.se 13

14 Moment 3 Eleverna intervjuar en vuxen i hemmet max.strandberg@edu.su.se 14

15 Moment 4 Eleverna redovisar sina svar, läraren leder ett samtal kring svaren. Läraren ger nyckelord och andra stöd. max.strandberg@edu.su.se 15

16 Moment 5 Eleverna skriver en text med hjälp av allt presenterat material och egna reflektioner. Eleverna redovisar i enskilt eller i grupper max.strandberg@edu.su.se 16

17 Resultat i skolan Elevernas skrev reflekterande texter lärarna var överraskade Föräldrar positiva till samarbetet nya samtal hemma, viktiga frågor, De flesta elever var positiva Lärarna lärde sig om familjernas liv och bakgrund Forskning - feedback vid läxgenomgången

18 1. Hälsningstraditioner i Sverige och i andra länder 2. Begravningstraditioner. 3. Presidenter, religion och goda människor 4. Kärlek och förälskelse förr och nu 5. Hur lär man sig bäst? 6. Moral och rättskänsla, i små städer/byar och i storstäder 7. Skall brottslingar ha straff eller vård? 8. Om tjuvar, lagar och religion förr och nu, och i olika länder 9. Olika roller, Förr och nu! Här och där. 10. Hur skall en kvinna vara? Och hur skall en man vara? 11. Fördomar! Vilka problem skapar de? 12. Lekar i olika länder 13. Fem hundra svenskar flyr till 14. Bränna bilar Hittat 17. Familjen? 18. Trovärdighet 19. Sagor och berättelser / Namn Namn, Institution eller liknande

19 Läxan om rädsla 1. Be föräldrarna berätta om en gång när de var jätterädda! Skriv noga! 2. Vad var ungdomar och barn rädda för när dina föräldrar var små? Vad oroade man sig för? 3. Vad gjorde de när de var rädda? Vem pratade de med? 4. Vad var de vuxna rädda för på den tiden? 5. Vilka skillnader fanns det på den tiden mellan mäns och kvinnors rädsla? 6. När du har frågat om hur det var i hemlandet, så är det dags att fråga om vad de är rädda för idag, i Sverige. Vad oroar de sig för? 7. Vad är det för skillnad mellan att oroa sig och att vara rädd? 8. Är olika folkgrupper rädda för olika saker? 9. Finns det något samband mellan religion och rädsla? 10. Ge exempel på vad rädsla kan leda till! Strandberg, M. & Lindberg, V. (2012) Feedback in a multiethnic classroom discussion: a case study Intercultural 19 Education 23/ 2,

20 Formativ bedömning bedömning för lärande Feedback- återkoppling Feedforward Självbedömning Kamratbedömning (Black & Wiliam 2009; Sadler 1989; Hattie & Timperley 2007; Lindström, Pettersson & Lindberg 2009; Lundahl 2012; Jönsson 2011; Wiliam 2011) / Namn Namn, Institution eller liknande

21 FEEDBACK I EN KLASSRUMSDISKUSSION. 1. Stödjande uttryck (N=163) Ja, Mm, Ok 2. Innehållsliga frågor (N=12) 3. Kommentarer för att skapa allvar (N=2) Visa allvar! 4. Skämt och skratt (N=23) 5. Upprepningar och sammanfattningar (N=31) 6. Beröm (N=4) Bra, 7. Utebliven kommentar (N=2) Max Strandberg, Stockholms universitet 21

22 Kritiska aspekter Feedback när innehållet är okänt Kulturella koder etnocentrism Passade innehållet i frågorna för alla familjer? / Namn Namn, Institution eller liknande

23 Kan läxor få funktionen av gränsobjekt? Känsliga frågor: religion, politik, krig och konflikt, förälskelse Gärna barndom skolgång och etiska dilemman tex. Är det rätt att döda den som dödat? Olika roller i skolan. Läxor som gränsobjekt?

24 Förslag 1: Samarbetsläxa 1 Rädsla - oro Den äldre generationen kan med sina livserfarenheter betyda mycket för elevernas lärande. Syftet med den här läxan är att lära sig skilja på rädsla och oro och vad som kan vara orsak till detta. Vi ska jämföra rädsla i föräldrarnas barndom med rädslan i med dagens Sverige. Vad var du rädd och orolig för när du var liten? Vad är det för skillnad på att vara orolig och rädd? Vilka skillnader fanns mellan kvinnor och mäns rädsla? Vad är vuxna rädda för idag? Till slut en fråga som har med religion att göra: Finns det något samband mellan tro och rädsla? Begrepp: Fruktan, ångest, rädsla oro, mod / Namn Namn, Institution eller liknande

25 Förslag 2 Familjen En fråga som diskuteras i samband med firande av helger som i Sverige idag är vilka som ingår i familjen. Den här läxan handlar om familjen. Vilka ingick i din familj när du var liten? Vilka ingår i din familj idag? Ingår tex bonusmorbröder, bonussyskon och bonuspappor i familjen? Räknar du sällskapsdjur som hundar och katter till familjen? Vilka olika sätt finns att se på familjen i storstaden och på landsbygden? Hur förändras familjen med tiden i ursprungslandet och i Sverige? Begrepp: Bonussyskon, storfamilj, traditioner, samhällsutveckling

26 Förslag 3 Hemlandet Ordet hemlandet är självklart för många men tveksamt för andra. Vilket är hemlandet? Vilket är hemlandet när du är utanför Sverige? När blir det nya landet, hemlandet?

27 Samarbetsläxor didaktik Läxornas innehåll Lärarens feedback Hem och skola Modersmålsläraren Innehållet Eleven/föräldrarna / Max.strandberg@edu.su.se

28 Inte fler, inte längre men bättre Det gäller de ungas fritid.

29 Läxor är inte bara en uppgift Introduktion Uppgift Uppföljning Sambandet med undervisningen