Hur kan vi säkra våra barns framtid?

Transkript

1 Hur kan vi säkra våra barns framtid? Läsglädje April 2014 Satya Brink Svenska KulturfondenS Svensk översättning Emma Dahlbacka How can we ensure the success of our children in the future?

2 Alla läser oavsett vad de jobbar med Lady Gaga Michael Jackson Madonna President Obama Malala Mohamad Ali Risto Siilasmaa

3 Varför läsa? Hjärngympa komplexa idéer, logik, humor Koncentration att gå helt in i bokens värld Stresslindring läsning hjälper kroppen att slappna av och lugnar hjärnan Ord, vokabulär en port till att lära sig om nya ämnen och idéer I samma paket skämt, nöje, mystik, rysningar, naturvetenskap, zombies och kunskap Bästa sättet att lära dig mer om vad du än gillar dina intressen och behov styr Ordens makt kommunikation, poesi, lyrik, språkkunskap Öppnar världen runt dig nyfikenhet, människor, platser och händelser du inte själv upplevt Empati dela mänskliga upplevelser från forntid, nutid och framtid

4 Fler bättre läsare är bra för både dig och Finland Din egen läsnivå Läsnivån hos människor runt dig Landets genomsnittliga läsnivå Antalet svaga läsare i landet Antalet goda läsare i landet Hooked on reading! Barn bör tidigt lockas till läsning!

5 Skillnader i läskompetens påverkar framtida livsmöjligheter på en global arbetsmarknad PISA läsresultat vid åldern 15 i Kanada har samband med: Väg till högre utbildning Inskrivning till högre utbildning Valet av ämne vid högre utbildning Högre inkomster och lägre arbetslöshet Sannolikheten till högre lön om man pratar både engelska och franska Fullföljning av högre utbildning, som i sin tur fördröjer förlusten av kunskap vid hög ålder Läsning hemma och i skolan förbereder barnet för livet

6 Välstånd och välmående i Finland genom läsning Resultat: Finländska barn ska läsa lika bra som andra välläsande barn i världen Jämlikhet: Alla barn finskspråkiga och svenskspråkiga - pojkar och flickor - ska läsa bra Resultat och jämlikhet är båda nödvändiga Jämlikhet = barn kan vara jämlika på en låg nivå Resultat = högt genomsnitt kan ändå betyda att det går dåligt för många barn Resultat och jämlikhet = högt genomsnitt med hög jämlikhet i prestationerna Finland måste uppnå den globala standarden för läskunskaper för att bibehålla topprankingen Andra länder förbättrar sin resultat och jämlikhet i snabb fart

7 Finland har fått goda PISA-resultat men har inte hållit samma nivå som de bäst presterande i internationella jämförelser PISA år Finland Läsning Länder med bättre resultat Finland Matematik Länder med bättre resultat Finland Naturvetenskap Länder med bättre resultat Japan 557 Korea 547 Nya Zeeland Korea 552 Japan Hong Kong Korea Taipei Shanghai 556 Korea Shanghai Shanghai 570 Hong Kong 545 Singapore 542 Japan 538 Korea Shanghai 600 Singapore 562 Hong Kong 555 Korea 546 Taipei Shanghai 613 Singapore 573 Hong Kong 561 Taipei 560 Korea 554 Macao 538 Japan 536 Liechtenstein 535 Schweiz 531 Nederländerna 523 Estland Shanghai 580 Hong Kong 555 Singapore 551 Japan av 65 länder visade framsteg på åtminstone ett område i PISA 2012.

8 Trender visar att länder som Japan har lyckats förbättra resultaten för de lägre presterande sett till en längre tidsperiod Mellan åren 2003 och 2012 var förändringen i testresultat för varje år -1,7 för Finland och +5,4 för Singapore Resultat Finland PISA Läsning, medeltal och percentiler under åren PISA undersökning Nivå 1a Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 Nivå 6 Resultat Japan PISA Läsning, medeltal och percentiler under åren PISA undersökning Medeltal: 546,5 543,5 546,9 536,9 524,0 Medeltal: 522,2 498,1 498,0 519,9 538,1 Kanterna av de blå och ljusblå områdena visar resultaten för den 90:e, 75:e, 25:e och 10:e percentilen i matematik, läsning eller naturvetenskap

9 Genomsnittsresultatet i PISA för svenskspråkiga elever har sackat efter jämfört med elever i hela Finland under det senaste decenniet, men skillnaden i matematik har ökat mest. Skillnaden i naturvetenskap och läsning är mindre eftersom resultaten i hela landet har försämrats Genomsnittliga PISA-resultat i läsning, naturvetenskap och matematik under det senaste decenniet för hela Finland och för svenskspråkiga elever Swedish speaking Finland Swedish speaking Finland Swedish speaking Finland Reading Science Math

10 PISA-resultaten för de svenskspråkiga regionerna varierar mycket jämfört med resultaten för hela Finland, speciellt i läsning år 2012 PISA 2012 Läsning, naturvetenskap och matematikresultat i Finland och de svenskspråkiga regionerna Finland Språköarna Åland Österbotten Åboland Nyland Helsinki region Reading Science Math

11 Finlands resultat i läsning i PISA 2009 visade på en stor skillnad mellan könen Skillnad mellan flickor och pojkar Flickor Pojkar Skillnad Eftersläpning Finskspråkiga Ett skolår Svenskspråkiga Ett skolår Det genomsnittliga PISA-resultatet för OECD-länder är 500. Finskspråkiga pojkar överskrider medeltalet, medan svenskspråkiga pojkar inte gör det. Könsskillnaden i resultat var snarlik för finskspråkiga och svenskspråkiga barn, men resultatnivån var helt annorlunda Det finns inga barn som hatar att läsa; det finns bara barn som inte ännu har hittat rätt bok. Frank Serafini

12 Resultaten för elever i små och mellanstora skolor i tvåspråkiga kommuner var under det nationella medeltalet på 536 poäng år 2009 speciellt i tvåspråkigt svenska och andra skolor i finländska tvåspråkiga kommuner PISA-resultat i läsning enligt språksituation och skolstorlek Small Medium large Small Small Medium Large Small Medium Large Small Medium Large Metropolitan other Finnish provider Unilingual Finnish Bilingual Swedish Majority Bilingual Finnish Majority Finnish Schools Swedish Schools

13 Under de senaste tio åren har spridningen i PISA-nivå inte ändrat mycket för svenskspråkiga skolor, medan det syns en liten ökning i den procentdel resultat som ligger under nivå 3 och en minskning i procenten skolor på nivå 5 och 6 i finskspråkiga skolor Swedish schools Finnish schools Finland Swedish schools Finnish schools Finland Swedish schools Finnish schools Finland Swedish schools Finnish schools Finland Spridning i läsresultat för svenskspråkiga och finskspråkiga skolor åren En tredjedel av svenskspråkiga barn är svaga läsare jämfört med en fjärdedel bland finskspråkiga barn Below Level

14 Läsprestationerna för en svenskspråkig klass kan förbättras år för år men inte alla skolor lyckades med detta 8,6 Utveckling i svenska läsresultat för två skolor, ,5 8,4 8,3 8,2 8,1 8 7,9 7,8 7,7 7,6 Grade 5 Grade 6 Grade 7 Grade 8 Grade 9 School 1 School 2 Outside of a dog, a book is a man s best friend. Inside of a dog, it s too dark to read. Groucho Marx

15 Den här svenskspråkiga skolan har förbättrat klassens läsresultat för varje år, men skillnaden mellan könen återstod då flickorna hade bättre resultat från början och förbättrade sig mer Förbättring av de genomsnittliga läsprestationerna för pojkar och flickor i årskurs 5 till 9 i en svenskspråkig skola, åren ,8 8,6 8,4 8,2 8 7,8 7,6 Grade 5 Grade 6 Grade 7 Grade 8 Grade 9 Girls Boys

16 Resultat Jämlikhet Globala standarden i resultat och jämlikhet Prestationsjämlikhet 2012 Matematik Läsning Naturvetenskap Shanghai Finland Skillnad Matematik Läsning Pojkar Flickor Skillnad Pojkar Flickor Skillnad Finland Korea Shanghai PISA läsning år 2000 PISA läsning år 2012 Land % under nivå 2; Mindre än 407,47 % nivå 5 eller över; över 625,61 % under nivå 2; mindre än 407,47 % nivå 5 eller över; under 625,61 Finland Korea

17 Faktorer som på ett positivt eller negativt sätt påverkar inlärningsresultat i alla skolor Joy of reading Parent occupation Boys, relative girls Memorization strategies Control strategies Diversity of reading Points gained/lost for unit change De viktigaste faktorerna är de som har att göra med läsglädje, varierande läsning och inlärningsstrategier som skolorna kan påverka.

18 Faktorer som på ett positivt eller negativt sätt påverkar inlärningsresultaten i svenskspråkiga skolor Points gained/lost for unit change All Swedish -30 Joy of reading Parent occupation Boys, relative girls Memorization strategies Control strategies Diversity of reading Teacher shortage Fathers education Sex av nyckelfaktorerna var samma och två var avvikande i svenskspråkiga skolor. Dessa faktorers inverkan varierade dock för svenskspråkiga skolor

19 Vilka faktorer påverkar resultaten i läsning i svenskspråkiga skolor? För att öka 2012 års läsgenomsnitt 524 till 570 (toppresultat) o Finlands resultat minskade med 22 poäng mellan 2009 och 2012 o Finskspråkiga elevers resultat borde öka med 51 poäng, motsvarande ungefär 1 år och 3 månaders undervisning o Svenskspråkiga elevers resultat borde öka med 62 poäng, motsvarande ungefär 1 år och 6 månaders undervisning För att minska procentdelen lågpresterande och öka mängden högpresterande o År 2012 var 11,3% (8,1% år 2009) av eleverna lågpresterande jämfört med 2,9% i Shanghai. o Proportionen högpresterande elever var 13,5% (14,5% år 2009) jämfört med 25,1% i Shanghai.

20 På vilka sätt kan nyckelfaktorerna påverkas för att förändra läsresultat i svenska skolor? Läsglädje: Stor skillnad mellan finsk- och svenskspråkiga elever. Därtill stod pojkarna för största delen av skillnaden för både finsk- och svenskspråkiga elever. Enligt OECD kunde klyftan mellan pojkar och flickor i Finland minskas med 64 % ifall pojkar skulle gilla läsning lika mycket som flickor gör. Läsning och läsförståelse är en livskunskap och en välgörande livslång aktivitet som borde utvecklas i skolan, inte enbart för läroplanens skull. Läsmaterial som intresserar både pojkar och flickor, såsom äventyr, deckare och science fiction och som kan läsas som bok men också på skärm.

21 Läsning är kunskap för livet! Från barndomen till livets slut För nytta eller nöje

22 Kiitos! Tack! Thank you! 24