Kristinehamns kommuns riktlinjer för EU- och internationellt arbete

Transkript

1 Reviderade Riktlinjer för Sida EU- och internationellt 1(5) Datum Referens : C. Kommunledningskontoret, Peter Eskebrink Kommunstyrelsen Kristinehamns kommuns riktlinjer för EU- och internationellt arbete Ansvar och organisation Kommunfullmäktige antar Kristinehamns kommuns policy för EU- och internationellt arbete. Kommunstyrelsen antar riktlinjerna till policyn och ansvarar för samordning av EU- och internationellt arbete i kommunen. Frågor som berör EU- och internationellt arbete ska hanteras av respektive förvaltning. Varje förvaltning ska utse en kontaktperson som ansvarar för kontakten mellan EU-sekretariatet och förvaltningen. Större och viktiga händelser avrapporteras fortlöpande till EU-sekretariatet och därefter till kommunstyrelsen. EU-sekretariat Kommunledningskontoret har det centrala ansvaret för EU och internationellt arbete genom EU-sekretariatet. Kontakpersoner i EU-sekretariatet är: Monica Boo, EU-samordnare Peter Eskebrink, chef kommunledningskontoret Birgitta Westman, EU-ekonom EU-sekretariatets uppgifter EU-sekretariatet ansvarar för kontakten med förvaltningarna genom utsedd kontaktperson. Detta sker genom kontinuerliga möten. EU-sekretariatet ansvarar för information vad gäller möjligheter till finansiering genom EU-program. Regelbundna kontakter sker med Tillväxtverket, West Sweden, Region Värmland samt EU-nätverket i Värmland. EU-sekretariatet ska fungera som stöd och kvalitetsgranskare. EUansökan ska granskas i samverkan med utsedd projektledare. Därefter föredras EU-ansökan för beslut i kommunstyrelsen innan den slutligen skickas in för beslut till aktuell myndighet. w:\eu\fastställda reviderade riktlinjer till ks doc E-post Organisationsnr KRISTINEHAMNS KOMMUN kommunen@kristinehamn.se Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro PlusGiro 1. Kommunledningsförvaltningen Uroxen vx Kristinehamn Kungsgatan 30

2 2 EU-sekretariatet ska vid behov stödja projektledaren i arbetet med framtagandet av projektansökan. Framtagen checklista gås igenom för att säkerställa bland annat att Lagen om offentlig upphandling (LOU) och affärsmässighet samt aktuellt regelverk efterlevs. EU-sekretariatet följer upp respektive projektledares lägesrapport, ansökan om utbetalning samt slutrapport i samverkan med projektledaren. Här ingår också redovisning av det ekonomiska utfallet. Varje projekt ska särredovisas i kommunens redovisning så att det tydligt går att utläsa vilka utgifter som belastar projektet. EU-sekretariatet redovisar kvartalsvis en lägesrapport med ekonomiskt utfall över pågående projekt för information till kommunstyrelsen. EU-sekretariatet ansvarar för att aktuell information finns tillgänglig på kommunens hemsida. EU-sekretariatet informerar projektledaren om ansvaret för att arkivering sker enligt gällande dokumenthanteringsplan. Det är projektledarens ansvar att alla handlingar så snart som möjligt placeras på sina platser enligt den ordning som gäller enligt dokumenthanteringsplanen. Detta för att öka möjligheten att ta fram informationen igen, till exempel vid en revision. Verksamhetens mål ska styra Respektive förvaltningschef ansvarar för att internationella aspekter tillförs verksamheten och att de nationella och internationella målen införlivas i Investeringsplan och Verksamhetsplan. Verksamhetens mål ska styra vilken inriktning och omfattning arbetet har. Följande områden inom Regionala utvecklingsfonden Mål 2 prioriteras i Kristinehamns kommun under perioden : Hamnen (Multimodal terminal) Elektrifiering av järnvägen delen Kristinehamn-Nykroppa Teknikcollege Presterud Socialfonden Mål 2 har följande två områden prioriterade under perioden Projekt som ger ökade möjligheter till utveckling och omställning i arbetslivet genom kompetensförsörjning. Projekt som främjar kompetensutveckling och säkerställer ökad anställbarhet. Deltagare i projekten är sysselsatta. 2. Projekt som ger nya möjligheter till arbete genom ökat arbetskraftsutbud. Projekten ska underlätta för personer som står långt från arbetsmarknaden att träda in och stanna kvar genom otraditionella insatser. Deltagarna i projekten står utanför arbetslivet. Internationell samverkan Det är viktigt att alla utlandskontakter har tydliga syften som är kopplade till den egna verksamhetens mål och att man kan redogöra för syfte, genomförande och resultat av kontakterna. Efter genomfört uppdrag ska en återrapportering ske i form av en reserapport.

3 3 Dessutom bör man sträva efter att resultatet av det internationella arbetet får stor spridning och inte stannar inom en begränsad krets. I allt internationellt utbyte är det viktigt att man agerar på ett sätt som uppfattas som korrekt av allmänheten, media och den utländske motparten. I mötet med människor från andra länder ska vi vara goda ambassadörer för vår kommun och ta tillvara möjligheten att visa upp kommunen. Vänortssamarbete Vänortssamarbetet handlar om att utbyta idéer om kommunal utveckling samt hitta samverkansformer i olika projektsammanhang för att lösa gemensamma problem. I övrigt ska möjlighet finnas till strategiska kontakter och ungdomsutbyten mellan olika länder. Våra vänorter idag: - Farsund (Norge) - Seinäjoki (Finland) - Rautavaara (Finland) - Elva (Estland) - Brodnica (Polen) Kompetensutveckling Ett framgångsrikt internationellt arbete kräver fortlöpande kompetensutveckling om EU och internationellt arbete bland såväl politiker som tjänstemän. Förvaltningarna måste själva bära kostnaderna för det internationella utbytet och nödvändig kompetensutveckling. Revidering av riktlinjer Revidering av riktlinjer sker vid behov under pågående programperiod och fastställs av kommunstyrelsen. Förnyade riktlinjer utarbetas senast under 2013 för nästkommande programperiod.

4 4 Ny programperiod nya förutsättningar för strukturfonder och sektorsprogram Exempel på sökbara program under perioden : Strukturfonderna Har främst en nationell dimension. EU-bidraget söks från Sverige. Nutek kommer att vara förvaltnings- och utbetalande myndighet för Regionala utvecklingsfonden, medan ESF-rådet blir densamma för Socialfonden. Strukturfonderna syftar till att minska regionala skillnader och ojämlikhet mellan människor skapa konkurrenskraft och sysselsättning i ALLA regioner inom EU. Mål 2 Regional konkurrenskraft och sysselsättning. 1. Regionala utvecklingsfonden Programmet för regionalfonden har två insatsområden; näringslivsutveckling och tillgänglighet. Jämställdhet, integration och miljö kommer att fungera som horisontella teman. 2. Socialfonden Socialfonden har två insatsområden; kompetensutveckling för sysselsatta kvinnor och män samt insatser för personer utanför arbetsmarknaden. Europeiskt Territoriellt samarbete 1. Gränsregionalt samarbete (Interreg IVA) Det gränsregionala programmet Interreg Sverige-Norge har två insatsområden; ekonomisk tillväxt och attraktiv livsmiljö. 2. Transnationellt samarbete (Interreg IVB) Värmland berörs av två transnationella program; Östersjö- och Nordsjöprogrammet med följande insatsområden: innovation, miljö, tillgänglighet och hållbara samhällen. 3. Interregionalt samarbete (Interreg IVC) Värmland deltar, liksom övriga regioner i EU, i det interregionala samarbetet. Programmet baseras på kvalificerat erfarenhetsutbyte inom ett antal områden, bl.a. innovation, miljö och riskförebyggande arbete. Jordbruksfonden 1. Konkurrenskraft 2. Attraktivt landskap 3. Landsbygdsutveckling 4. Leadermetoden - Nationell strategi - Länsvisa planer Jordbruksverket och Länsstyrelserna är ansvariga. Sektorsprogram Är tematiska och har en europeisk dimension. Samverkan med internationella partners krävs. Bidraget söks direkt från kommissionen 1. Sjunde ramprogrammet (forskning och utveckling)

5 5 2. Livslångt lärande 3. Ramprogram för konkurrenskraft och innovation 4. LIFE+ (miljö) 5. Aktiv ungdom 6. PROGRESS (sociala frågor) 7. Folkhälso- och konsument 8. Ramprogram för grundläggande rättigheter och rättvisa 9. Kultur 2007 Exempel på myndigheter/organisationer som vi kan vända oss till med projektidéer och stöd i vårt EU-arbete: West Sweden Serviceorganisation för kommuner och landsting/regioner med uppgift att stimulera och stödja den lokala och regionala utvecklingen, framför allt med hjälp av de möjligheter som medlemskapet i EU innebär. Samtliga värmländska kommuner är medlemmar. West Swedens primära verksamhetsområde är de transnationella sektorsprogrammen. West Sweden är ett stöd vid projektutvecklingsprocessen. Region Värmland Regionförbund där länets kommuner och landsting samverkar för att stärka regionen. En del är de internationella frågorna och för att möte utmaningen med EU:s nya strukturfondsperiod jobbar RV med att stötta medlemmarna och synliggöra de internationella frågornas betydelse. Internationella programkontoret Statlig myndighet under Utbildnings- och kulturdepartementet. Stödjer skolor, universitet, företag, organisationer och enskilda att delta i internationellt samarbete. Ungdomsstyrelsen Statlig myndighet; regering och riksdag bestämmer hur de ska arbeta. Nationell och kommunal ungdomspolitik. Internationellt ungdomsutbyte. Bidrag till ungas organisationer. Länsstyrelsen Den internationella verksamheten är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla Värmland och att bidra till att öka Värmlänningarnas kunskaper om andra länder och kulturer. De internationella kontakterna och projekt sköts genom det internationella sekretariatet. Länsstyrelsen arbetar för en attraktiv och konkurrenskraftig landsbygd. I arbetet ingår jordbrukspolitik, EU-stöd och omsorg om miljö och kulturlandskap. Länsstyrelsen tar emot ansökningar om EU-stöd och det är till Länsstyrelsen ansökan att bilda Leader-områden skickas.