STÖD FRÅN EU:S STRUKTURFONDER TILL SVENSKA PROJEKT MED KULTURANKNYTNING 2007 RAPPORT NR 11 PERIODEN

Transkript

1 STÖD FRÅN EU:S STRUKTURFONDER TILL SVENSKA PROJEKT MED KULTURANKNYTNING 2007 RAPPORT NR 11 PERIODEN

2

3 INNEHÅLL INLEDNING...5 Strukturfonderna i Sverige Organisation och genomförande av strukturfondsprogrammet...6 REDOVISNING AV EU-STÖD TILL PROJEKT MED KULTURANKNYTNING FÖR Sammanfattning och bedömning...8 Regional konkurrenskraft och sysselsättning...9 Övre Norrland...9 Mellersta Norrland...9 Norra Mellansverige Östra Mellansverige Stockholm Småland och öarna Västsverige Skåne-Blekinge Europeiska socialfondens program Territoriellt samarbete Gränsregionala samarbetsprogram Transnationella samarbetsprogram Interregionala program Landsbygdsprogrammet Bilaga 1: Sammanställning över stödda projekt med kulturanknytning Bilaga 2: Definition av projekt med kulturanknytning

4

5 INLEDNING Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Statens kulturråd och Svenska filminstitutet har regeringens uppdrag att senast den 15 augusti 2008 redovisa antalet svenska projekt med kulturanknytning som beviljats stöd via EU:s strukturfondsprogram och gemenskapsinitiativ samt hur mycket EU-medel som utbetalats. Statens kulturråd ska samordna redovisningen. Följande sammanställning omfattar projekt där beslut fattats under 2007 och projekt som registrerats under 2007 där beslut fattats under januari En ny programperiod för strukturfonderna inleddes 2007, vilket innebär att alla program ännu inte har haft någon utlysning under denna period. Redovisningen bygger på inkomna uppgifter från strukturfondernas och landsbygdsprogrammets förvaltningsmyndigheter. För att underlätta deras urval har vi tagit fram en definition på projekt med kulturanknytning som bygger på bedömningar i det nu avslutade programmet. Definitionen bifogas (bilaga 2). Strukturfonderna i Sverige Enligt Lissabonstrategin ska Europa utvecklas till världens mest konkurrenskraftiga kunskapsekonomi med hållbar tillväxt, god miljö och social sammanhållning. Ett av de främsta redskapen för att uppnå detta mål är de satsningar som görs inom ramen för strukturfonderna. De europeiska riktlinjerna kompletteras med den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning , som utgör plattformen för arbetet med EU:s strukturfonder i Sverige. Under medverkar Sverige i 22 strukturfondsprogram: åtta regionala strukturfondsprogram som tillsammans täcker hela Sverige och 13 territoriella samarbetsprogram som genomförs i samverkan med andra länder, främst inom EU. Dessa program finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Därtill kommer Europeiska socialfondens program. Den sammanlagda EU-finansieringen uppgår till ca 25 miljarder kr, varav drygt åtta miljarder kr till de åtta regionala strukturfondsprogrammen, och drygt tio miljarder kr till de territoriella samarbetsprogrammen (interregprogrammen). Europeiska socialfonden satsar totalt ca sex miljarder kr. EU-medlen ska matchas med nationell offentlig medfinansiering.

6 Även landsbygdsprogrammet är en möjlig finansieringskälla för flera typer av natur- och kulturprojekt - bl.a. för utvecklingen av natur- och kulturmiljön/kulturarvet men inte minst för olika typer av turismsatsningar, arrangemang (musik, teater, film etc.), studieresor med bäring på natur- och kulturområdena i syfte att nå en långsikt hållbar utveckling av vår landsbygd. En ökad sektorssamverkan mellan natur- och kulturmiljön är central i projekten. Totalt omfattar programmet i Sverige ca 35 miljarder kr. Det finansieras både från EU-budgeten (Jordbruksfonden) och från nationellt håll med ca fem miljarder kr per år. Organisation och genomförande av strukturfondsprogrammet För varje program finns ett programdokument som arbetats fram av företrädare för kommuner, landsting, samverkansorgan, statliga myndigheter, företag, intresseorganisationer, fackliga organisationer, arbetsgivarorganisationer, branschorganisationer, universitet och högskolor m.fl. Programmen, som har godkänts av EU-kommissionen, beskriver mål, insatser, vilka regler som gäller samt vilka grupper eller geografiska områden stöden avser. Varje program har en förvaltande myndighet, som ansvarar för genomförandet av programmet. När det gäller de territoriella samarbetsprogrammen ligger de förvaltande myndigheterna i vissa fall i något annat land än Sverige. De åtta regionala strukturfondsprogrammen förvaltas av Nutek, Verket för näringslivsutveckling. Nutek fattar beslut om stöd efter prioriteringar från strukturpartnerskapen. Nutek är också förvaltande myndighet för det gränsregionala samarbetsprogrammet Öresund-Kattegatt-Skagerack. Svenska ESF-rådet ansvarar för genomförandet av Europeiska socialfondens insatser i Sverige. Nutek och ESF-rådet har båda åtta regionala kontor, som är samlokaliserade. I varje region finns ett strukturfondspartnerskap, som består av förtroendevalda representanter från kommuner och landsting, samt företrädare för arbetsmarknadens organisationer, länsstyrelser, arbetsförmedlingen, intresseorganisationer och andra föreningar. I de nordligaste regionerna ingår även företrädare för Sametinget. Strukturfondspartnerskapen, som är gemensamma för de regionala strukturfondsprogrammen och socialfondsprogrammet, har till uppgift att 6(15)

7 prioritera projekten. För de territoriella samarbetsprogrammen finns styrkommittéer som rekommenderar vilka projekt som ska få stöd. Alla program har en övervakningskommitté, bestående av representanter för myndigheter, ideella organisationer, arbetsmarknadens organisationer samt universitet och högskolor. I det nya programmet har antalet övervakningskommittéer för de regionala strukturfondsprogrammen minskats till tre, en kommitté för Övre Norrland och Mellersta Norrland, en kommitté för Norra Mellansverige, Östra Mellansverige och Stockholm samt en kommitté för Småland och Öarna, Västsverige och Skåne och Blekinge. De fyra kulturmyndigheterna (Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Statens kulturråd och Svenska Filminstitutet) har en ledamot och en ersättare i var och en av övervakningskommittéerna för de regionala strukturfondsprogrammen och har ett gemensamt uppdrag att företräda kulturområdet i dessa kommittéer. I övervakningskommittén för Socialfondens program finns ingen kulturmyndighet representerad. I Landsbygdsprogrammet är arbete enligt den s.k. Leader-metoden central. Leader bygger på bildandet av s.k. LAG (Local Action Group) - en särskild form av partnerskap mellan ideell, privat och offentlig sektor. I LAGgruppen ska det tas fram en särskild utvecklingsplan för ett geografiskt avgränsat område ett s.k. Leader-område. Det är LAG-gruppen som sedan fattar beslut om vilka projekt som kan finansieras genom Landsbygdsprogrammet. Olika projekt som genomförs i enlighet med utvecklingsplanen kan medfinansieras av stöd från Landsbygdsprogrammet. Förvaltningsmyndighet för Landsbygdsprogrammet är Jordbruksverket. Länsstyrelserna har utarbetat regionala landskapsstrategier och svarar för genomförandet av Landsbygdsprogrammet och beslutar om stöd. I Övervakningskommittén för Landsbygdsprogrammet representeras kultursektorsmyndigheterna av Riksantikvarieämbetet. 7(15)

8 REDOVISNING AV EU-STÖD TILL PROJEKT MED KULTURANKNYTNING FÖR 2007 Sammanfattning och bedömning Den nya programperioden innebär att alla regioner och områden i Sverige får möjlighet att söka inom strukturfondsprogrammet. Det första programåret, 2007, var ännu inte alla program godkända av EU och det var därför inte heller någon utlysning. De regionala strukturfondsprogrammen har haft utlysningar och beslutomgångar, liksom landsbygdsprogrammet. Under 2007 har relativt få projektansökningar med kulturanknytning inkommit. Under perioden 1 januari 2007 t.o.m. 31 januari 2008 har totalt kr har beviljats i EU-stöd till projekt med kulturanknytning, varav kr inom ramen för de regionala strukturfonderna och kr inom landsbygdsprogrammet. Antalet projekt som fick bidrag 2007 var 20 stycken. Det totala stödbeloppet var kr, varav kr inom ramen för de regionala strukturfonderna och kr inom landsbygdsprogrammet. Övrig offentlig finansiering uppgick sammantaget till kr, varav kr inom ramen för de regionala strukturfonderna och kr inom landsbygdsprogrammet. De myndigheter och institutioner som bidragit till den offentliga medfinansieringen är framför allt berörda länsstyrelser och kommuner samt i några fall landsting/regionförbund. Under den tidigare programperioden har kulturprojekt haft goda möjligheter till stöd. År 2006 beviljades kr i EU-stöd till sammanlagt 273 projekt med kulturanknytning. Att jämföra 2007 års siffror med dem från 2006 är dock knappast relevant, eftersom det rör sig om helt olika program, dels helt olika faser inom respektive programperiod. Eftersom år 2007 är det första året inom den nya programperioden finns det anledning att förvänta sig ett bättre utfall för kultursektorn under kommande år när fler program startat och kunskapen om möjligheterna till strukturfondsmedel ökat i de nytillkomna områdena. Bl.a. inom interregprogrammen Botnia-Atlantica och Sverige-Norge nämns kulturverksamhet som ett av de prioriterade områdena. 8(15)

9 Regional konkurrenskraft och sysselsättning Övre Norrland Det övergripande målet för programmet är att bidra till långsiktigt hållbar tillväxt. Programmet omfattar Norrbottens och Västerbottens län. 2,2 miljarder kr i Övre Norrland. Innovation och förnyelse, t.ex. kreativa näringar, upplevelser och turism Tillgänglighet, till exempel kommunikationer Inga beslut i programmet fattades under perioden 1 januari 2007 t.o.m. 31 januari Mellersta Norrland Det övergripande målet för programmet är att öka konkurrenskraft och sysselsättning i regionen. Programmet omfattar Jämtlands och Västernorrlands län. 1,6 miljarder kr i Mellersta Norrland Förnyelse av näringsliv, energi och miljödriven utveckling, t.ex. turism och upplevelsenäringar Tillgänglighet och attraktivitet Under perioden 1 januari 2007 t.o.m. 31 januari 2008 beslutades om stöd till fem projekt med viss kulturanknytning (se bilaga), däribland projektet Färgfabriken Norr en arena för kreativitet, innovation, entreprenörskap och företagande, ett treårigt projekt som erhöll kr i EU-stöd. Projektet drivs av Jämtlands läns landsting. Dessutom fick stiftelsen Jämtlands Läns Museum 8,8 miljoner kr för projektet Optand Teknikland. Övriga projekt med kulturanknytning var Projekt Ostkustbanan Ådalsbanan (EU-stöd drygt 2,5 mkr), Strategisk besöksnäringsutveckling i Västernorrland (EU-stöd drygt 11,4 mkr) samt projektet Turism 2020, där Jämtland Härjedalens turism fick 22,3 mkr i EU-bidrag. Den totala summan EU-stöd till dessa fem projekt var drygt 52 miljoner kr. 9(15)

10 Norra Mellansverige Det övergripande målet för programmet är att medverka till fler nya företag, fler arbetstillfällen och en ökad förvärvsfrekvens för både kvinnor och män genom att utveckla innovativa miljöer, främja ett dynamiskt näringsliv och öka tillgängligheten för regionens näringsliv och invånare. Programmet omfattar Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. 1,75 miljarder kr i Norra Mellansverige. Näringslivsutveckling, t.ex. satsning på innovativa miljöer Tillgänglighet, t.ex. utveckling av kollektivtrafik Under perioden 1 januari 2007 t.o.m. 31 januari 2008 beslutades om stöd till ett projekt med kulturanknytning. Intresseföreningen Bergslaget erhöll 1 miljon kr i EU-stöd för projektet Bergslagens Historia och Framtid. Östra Mellansverige Det övergripande målet för programmet är att det ska bidra till att göra Östra Mellansverige till en region med ett dynamiskt och internationellt konkurrenskraftigt näringsliv med en positiv attityd till företagande. Programmet omfattar Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län. ca 730 miljoner kr i Östra Mellansverige. Innovativa miljöer, t.ex. bidra till en ökad kommersialisering av forskningsresultat Entreprenörskap, t.ex. bidra till att det skapas fler nya livskraftiga företag Tillgänglighet, bl.a. medverka till en samordnad kollektivtrafik Under perioden 1 januari 2007 t.o.m. 31 januari fattades inga beslut om stöd till projekt med kulturanknytning. 10(15)

11 Stockholm Det övergripande målet för programmet i Stockholm är att med småföretagen i fokus bidra till att stärka Stockholmsregionens internationella konkurrenskraft. Programmet omfattar Stockholms län. 338 miljoner kr i Stockholms län. Storstadens innovativa miljöer, t.ex. satsningar på konkurrenskraftiga kluster Företagsutveckling, t.ex. kapitalförsörjning med fokus att öka tillgången till såddkapital Tillgänglighet Under perioden 1 januari 2007 t.o.m. 31 januari fattades inga beslut om stöd till projekt med kulturanknytning. Småland och öarna Det övergripande målet för programmet är att ta tillvara regionens resurser och öka förmågan till förändring och anpassning för att möta framtiden. Programmet omfattar Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. 607 miljoner kr i programmet Småland och öarna. Innovation och förnyelse, t.ex. internationalisering Tillgänglighet, t.ex. stimulera användningen av IT-kommunikation Under perioden 1 januari 2007 t.o.m. 31 januari 2008 beslutades om EUstöd till ett projekt med kulturanknytning. Heligholms Utveckling AB erhöll 4 miljoner kr i EU-bidrag för projektet Forum Östersjön. 11(15)

12 Västsverige Programmets övergripande mål är att skapa fler och växande företag som leder till nya jobb samt att öka attraktionskraften i utsatta stadsdelar. Programmet omfattar Västra Götalands och Hallands län. 572 miljoner kr i programmet Västsverige. Entreprenörskap och innovativt företagande, t.ex. ta tillvara den starka tradition av entreprenörskap som finns inom vissa invandrargrupper Samverkansinitiativ och innovativa miljöer, t.ex. upplevelser Hållbar stadsutveckling, stadsdelarna Bergsjön, Biskopsgården, Gunnared och Lärjedalen Under perioden 1 januari 2007 t.o.m. 31 januari 2008 beslutades om EUstöd till tre projekt med kulturanknytning. Rörstrands Kulturforum erhöll totalt 3,4 miljoner kr i EU-stöd för projektet Designfabriken; Film i Väst erhöll 2,1 miljoner kr för projektet Ett nordiskt centrum för animerad film, etapp 1 och slutligen Stiftelsen Svensk Industridesign som erhöll kr för Förstudie Design Halland. Skåne-Blekinge Programmets övergripande mål är att bidra till ökad regional konkurrenskraft. Programmet omfattar Skåne och Blekinge län. drygt 600 miljoner kr i Skåne och Blekinge. Innovation och förnyelse, t.ex. fortsatt utveckling av regionens kluster och innovationssystem Tillgänglighet, t.ex. effektiva transporter Särskilda storstadsinsatser, t.ex. skapa kreativa miljöer som stimulerar idéutveckling och entreprenörskap Under perioden 1 januari 2007 t.o.m. 31 januari 2008 fattades inga beslut om stöd till projekt med kulturanknytning. 12(15)

13 Europeiska socialfondens program Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Visionen för Europeiska socialfonden i Sverige är ett samhälle med arbete och nya möjligheter för alla. Programmet är gemensamt för hela landet. Som komplettering till det nationella programmet har varje region sin egen regionala plan som tar hänsyn till olika regionala behov och förutsättningar. Varje region, som sammanfaller med regionindelningen för de regionala strukturfondsprogrammen, beslutar också om när utlysningar ska ske och vilken inriktning de ska ha. Under perioden satsar Europeiska socialfonden ca 6,2 miljarder kr i Sverige. 70 % av pengarna ska gå till projekt som vänder sig till kvinnor och män som står utanför arbetslivet och 30 % till kompetensutveckling av personer som redan har jobb. Kompetensförsörjning, t.ex. underlätta för kvinnor och män att utvecklas i takt med arbetslivets krav Ökat arbetskraftutbud, t.ex underlätta för unga att etablera sig i arbetslivet och se till att de inte hamnar i utanförskap Inga beslut inom socialfondens program fattades under perioden 1 januari 2007 t.o.m. 31 januari Territoriellt samarbete De territoriella samarbetsprogrammen handlar om att utveckla samarbetet över nationsgränserna. De finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Programmen, som också kallas Interreg, ger möjlighet för bl.a. organisationer, myndigheter, företag m.fl. att utveckla samarbete med motsvarande aktörer i andra EU-länder. De flesta programmen pekar ut specifika geografiska områden, men i några program kan samarbete ske över hela EU. I vissa fall kan även länder som inte tillhör EU delta i territoriella samarbetsprojekt. I Sverige berörs 17 av 21 län direkt av något gränsregionalt program, men samtliga län berörs exempelvis av Östersjöprogammet. 13(15)

14 Under programperioden finns ca 10 miljarder kr från Europeiska regionala utvecklingsfonden i de program som Sverige medverkar i. Det territoriella samarbetet är uppdelat i tre olika programformer: Gränsregionala samarbetsprogram Öresund-Kattegatt-Skagerrak Sverige-Norge Botnia-Atlantica Nord Central Baltic/Mellersta Östersjön South Baltic/Södra Östersjön Inga beslut fattades under perioden 1 januari 2007 t.o.m. 31 januari Transnationella samarbetsprogram Östersjöprogrammet Norra Periferin Nordsjöprogrammet Inga beslut fattades under perioden 1 januari 2007 t.o.m. 31 januari Interregionala program Interreg IVC Urbact II ESPON 2013 Inga beslut fattades under perioden 1 januari 2007 t.o.m. 31 januari Landsbygdsprogrammet EU:s landsbygdsprogram syftar till att utveckla landsbygden på ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart sätt. Totalt omfattar programmet 35 miljarder kr och det finansieras både från EU-budgeten (Jordbruksfonden) och från nationellt håll med ca fem miljarder kr per år. Landsbygdprogrammet omfattar fyra stödområden; 1. Utveckling av landsbygden 14(15)

15 2. Miljöförbättrande åtgärder (T.ex. bevara och utveckla ett attraktivt landskap och en levande landsbygd, stimulera omställningen till ett resurseffektivt och hållbar produktion, bidra till att uppnå de nationella miljömålen däribland målet Ett rikt odlingslandskap) 3. Ökad konkurrenskraft inom jordbruk, skogsbruk och trädgård (T.ex.bidra till en ökad diversifiering av landsbygdens näringsliv för att främja sysselsättning, stärka landsbygdens konkurrenskraft och skapa en högre livskvalitet för dem som bor på landsbygden) 4. Rennäring och livsmedelsförädling I Landbygdsprogrammet är arbete enligt den s.k. Leader-metoden central d.v.s. en samarbetsform som utgår från ett lokalt engagemang och lokal kunskap mellan offentlig, privat och ideell sektor mot en utvecklad landsbygd. Leader ger invånare och företag på landsbygden en möjlighet att tillsammans med den offentliga sektorn verka för en utvecklad landsbygd. Leader bygger på bildandet av s.k. LAG (Local Action Group) - en särskild form av partnerskap mellan ideell, privat och offentlig sektor. I LAGgruppen ska det tas fram en särskild utvecklingsplan för ett geografiskt avgränsat område ett s.k. Leader-område. Det är LAG-gruppen som sedan fattar beslut om vilka projekt som kan finansieras genom Landsbygdsprogrammet. Olika projekt som genomförs i enlighet med utvecklingsplanen kan medfinansieras av stöd från Landsbygdsprogrammet. Under perioden 1 januari 2007 t.o.m. 31 januari 2008 beslutades om EUstöd till 10 projekt med kulturanknytning inom Landsbygdsprogrammet. Bl.a. erhöll två projekt med anknytning till en eventuell världsarvsförklaring av Hälsingegårdarna ca 1,3 miljoner kr. Projekten rör framför allt turismutveckling och en förstudie inför utveckling av ett nytt Hälsingegårdsprojekt. Ett annat exempel på projekt som beviljats stöd är renoveringen av ett äldre fähus i Ullfors, som erhållit kr i bidrag från Landsbygdsprogrammet. Projektet är ett led i strävan att öka Ullfors attraktivitet i syfte att bl.a. åstadkomma en befolkningsökning och utbyggd turism. Bilaga 1: Sammanställning över stödda projekt med kulturanknytning Bilaga 2: Definition av projekt med kulturanknytning 15(15)