Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13)

Transkript

1 YTTRANDE 1 (5) s.registrator@regeringskansliet.se s.sfo@regeringskansliet.se Regeringskansliet Socialdepartementet STOCKHOLM S2013/2054/SFÖ Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13) Regeringen förordar i promemoria Ds 2013:13 att landstinget bör få det regionala utvecklingsansvaret i Norrbottens län med tillhörande uppgifter och statliga anslag. Förändringen föreslås träda i kraft den 1 januari Länsstyrelsen i Norrbottens län avstyrker förslaget och föreslår istället följande fördelning av det regionala utvecklingsansvaret; - Norrbottens läns landsting övertar ansvaret med att ta fram och samordna genomförandet av en regional utvecklingsstrategi för länet (RUS) och upprätta en länsplan för regional transportinfrastruktur, medan länsstyrelsen behåller ansvaret över de statliga tillväxtmedlen. Denna fördelning av det regionala utvecklingsansvaret mellan landstinget och länsstyrelsen ger ökade möjligheter till övergripande politiskt styrning och demokratisk förankring av länets strategiska utvecklingsfrågor och prioriteringar. Samtidigt som en statlig förvaltning av anslaget säkerställer långsiktighet, synergier med samtliga EUprogram som handläggs inom länsstyrelsen, rättssäkerhet och ett effektivt beslutssystem med målet att bidra till genomförandet av RUS:en, den nationella tillväxtpolitiken och EU:s sammanhållningspolitik. Länsstyrelsens förslag innebär att länsstyrelsen fortsättningsvis ansvarar för statens anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder och därmed krävs inget undantag i kommunallagen (1991:900) för att möjliggöra för landstinget att lämna stöd till enskilda näringsidkare. Länsstyrelsen menar att i synnerhet företagsstöden präglas av myndighetsutövning med tillhörande detaljerade regelverk och praxis, och ska därför även framöver vara en uppgift för en statlig myndighet för trygga effektivitet, rättssäkerhet och långsiktighet. Regeringen kan på ett enklare sätt styra, följa upp och utvärdera länsstyrelsens verksamhet som statlig myndighet och därmed säkra genomförandet av den beslutade tillväxtpolitiken. Regeringen beslutar årligen om förutsättningarna för länsstyrelsens verksamhet via regleringsbrev, särskilda uppdrag och förordningar. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET LULEÅ Stationsgatan norrbotten@lansstyrelsen.se

2 YTTRANDE 2 (5) Förenkla för företag Regeringens motiv till att överföra uppgifter från länsstyrelsen till landstinget är att förändringen ger bättre förutsättningar för sektorssamordning och ett effektivare genomförande av den regionala tillväxtpolitiken. Det finns inga underlag som visar att så är fallet. Istället inrättas ytterligare en aktör (landstinget) som ska bereda, besluta och utbetala exempelvis stöd till enskilda företag i kommunerna, vilket innebär sämre förutsättningar för en effektiv samordning inom det redan idag komplexa företagsfrämjande systemet. Förslaget leder till oklarheter där företagsstöden inom ramen för Landsbygdsprogrammet fortsatt kommer att finnas kvar vid länsstyrelsen, medan de regionala företagsstöden föreslås överföras till landstinget. Regeringen vill göra det enklare och billigare att driva företag. Det ska vara lättare att ha kontakt med olika myndigheter. Ett av regeringens fem fokusområden handlar om förenklade myndighetskontakter på läns- och kommunnivå. Länsstyrelsen bedömer att föreliggande förslag går i motsatt riktning och istället försvårar överblicken för företagen. Dessutom splitteras den interna samordningen och erfarenhetsutbytet mellan företagsstöden finansierade via länsanslaget och företagsstöden i Landsbygdsprogrammet. Omfattande stödsystem inom länet Länsstyrelsen disponerar 139 miljoner kronor ur anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 (länsanslaget). Länet har den högsta tilldelningen av samtliga län. Anslaget används till utbetalningar av projektbidrag och företagsstöd. Beställningsbemyndigandet uppgår till 280 miljoner kronor, vilket innebär att länsstyrelsen kan ingå fleråriga åtaganden i projekt- och företagssatsningar upp till den maximala nivån i beställningsbemyndigandet. Det är mer än dubbelt så mycket som de fyra landstingen tillsammans (Västra Götaland, Skåne, Halland och Gotland), vilka idag har det regionala utvecklingsansvaret efter att försöksverksamheten permanentats. Länsstyrelsen fattar varje år omkring bidrags- eller stödbeslut. Beslutsvolymen varierar med konjunkturen, investeringsviljan och början/slutet av EU:s programperiod. Ungefär hälften av länsanslaget används till företagsstöd och andra hälften till projektbidrag och medfinansiering av olika EU-projekt, exempelvis inom regionalfonden och Interreg IVA Nord. Länsstyrelens bedömning Länsstyrelsen anser att en så pass omfattande statlig stödverksamhet som finns vid länsstyrelsens idag inte ska överföras till landstinget utan att det finns ett entydigt beslutsunderlag som visar att förändringen leder till ökad sektorssamordning, rättssäkerhet och effektivitet. Flera stödsystem ska hänga ihop Inför den kommande strukturfondsperioden finns en tydligare strategisk inriktning för EU:s fonder (Common Strategic Framework, CFS). Syftet är att samtliga fonder ska bidra till Europa 2020-strategins mål på ett tydligare sätt. En Partnerskapsöverenskommelse ska tecknas mellan samtliga medlemsländer och

3 YTTRANDE 3 (5) Kommissionen för att säkra samordningsmöjligheter mellan fonderna och därmed få ut största möjliga effekt av pengarna. Såsom länsstyrelsen uppfattar regeringens förslag avses enbart vissa delar inom det regionala utvecklingsarbetet att föras över till landstinget. Andra delar, till exempel Landsbygdsprogrammet och Interreg kommer fortsatt att hanteras av länsstyrelsen. Detta splittrar logiken och strategin kopplat till partnerskaps- och programtänkandet inom tillväxtpolitiken. Länsstyrelsens hanterar samtliga fonder (regionalfonden, socialfonden, landsbygdsfonden och havs- och fiskefonden) helt eller delvis, vilket ger en effektiv, rättssäker och målinriktad hantering helt i linje med EU:s strategiska ramverk. Regeringens förslag splittrar en väl fungerande och samlad hantering av stödsystemen vid länsstyrelsen, vilket leder till ökade administrativa kostnader, längre handläggningstider/beslutsvägar, minskade synergier och ökade överlappningar. Partnerskap är en framgångsfaktor Länsstyrelsen och länets berörda utvecklingsaktörer har en lång tradition av att samla olika aktörer i det regionala utvecklingsarbetet den går tillbaka till arbetet med de så kallade länsplaneringsomgångarna. I samband med Sveriges inträde i EU infördes partnerskap som begrepp och som mer systematisk arbetsmetod, ett system som nyttjats och fortfarande med framgång nyttjas för utvecklingsarbete även utanför EU programmens direkta ramar. Landshövdingen leder Regionala partnerskapet som består av företrädare för kommuner och landsting, berörda myndigheter, Luleå tekniska universitet, näringslivsorganisationer, fackliga parter samt Sametinget. Enligt länsstyrelsens perspektiv har det Regionala partnerskapet med tillhörande Kompetensförsörjningsutskott och Tillväxtutskott samt Beredningsgrupp en stark legitimitet i Norrbotten. Kompetensförsörjningsutskottet utgör även länets kompetensplattform. Länet och länsstyrelsen har väl fungerande partnerskap i flera sammanhang och har kraftsamlat kring etableringar och andra satsningar vid en rad tillfällen, exempelvis vid etableringen av Migrationsdomstolen. I parterskapstanken ligger att gemensamt ta fram, fastställa och genomföra planer, program och strategier. Syftet är samordning, synergieffekter, effektivitet, gemensamma prioriteringar, fokusering med flera. I Norrbotten utgör Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) det regionala paraplyet i programkomplexet. RUS är fastställt av det Regionala partnerskapet och gäller fram till De regionala utvecklingsaktörerna inom ramen för partnerskapsstrukturen delar länsstyrelsens uppfattning att den regionala utvecklingsstrategin (RUS) är det styrdokument som binder samman de övriga, mer operativa programmen. Samma aktörer har även undertecknat RUS. EU:s strukturfonder och territoriella program bidrar till realiseringen av RUS, medfinansierar strategin och övriga operativa program, vid sidan av annan finansiering såsom länsanslag 1:1, nationell finansiering med flera. Länsstyrelsen anser att den politiska styrningen med att ta fram och samordna genomförandet av en regional utvecklingsstrategi för länet (RUS) kan förstärkas genom att landstinget tar över ansvaret. Det förutsätter dock att framför allt kommunerna men

4 YTTRANDE 4 (5) även statliga företrädare och andra organisationer finns med på tydligt sätt där besluten fattas. Förändringen kommer tyvärr att innebära att andra perspektiv kommer att tappa i betydelse, det gäller exempelvis statens närvaro i utvecklingsarbetet, tillväxtarbetets samband med samhällsplaneringsfrågorna, det samlade miljöarbetet och klimat- och energiarbetet m.m. som bedrivs inom ramen för länsstyrelsens verksamhet. Klimat- och energifrågorna får större betydelse Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att arbeta med utvecklingen av klimat- och energiarbetet i länet för att uppnå de klimat- och energipolitiska mål som regering och riksdag beslutat om. En mycket viktig del i arbetet är bland annat näringslivsperspektivet och att samordna de olika stödsystemen så att klimat- och energifrågorna implementeras i handläggningsrutinerna i linjeverksamheten. Under den kommande strukturfondsperioden ska resurserna för klimat- och energifrågorna fyrdubblas, vilket ställer höga krav på att ansvaret för sakfrågorna och resurserna för särskilda satsningar koordineras. Länsstyrelsens arbete med klimat- och energifrågorna försvåras väsentligt om delar av stödsystemen flyttas till annan huvudman. Det kommer att försämra möjligheterna att behålla den näringslivsinriktade profil som arbetet har idag. Samhällsomvandling kräver samordning Regeringen har uppdragit till länsstyrelsen att redovisa det ömsesidiga sambandet mellan det regionala tillväxtarbetet och kommunernas översiktsplanering. I uppdraget ingår även att redogöra för och bedöma vilka de grundläggande förutsättningar är för att stärka sambandet och utveckla samordningen. Länsstyrelsens tolkning är att hela samhällsplaneringen, inte minst mot bakgrund av länets strategiska betydelse ur ett nationellt perspektiv med gräns mot två länder och med en betydande och expanderande industri, är intimt förknippad med det regionala tillväxtarbetet. Regeringens intention med uppdraget är att utveckla samordningen. Detta kan försvåras genom ytterligare uppdelning av verksamheter kopplade till såväl samhällsplaneringsfrågor som mer tillväxtinriktade frågor. Effektiviteten och den samlade tvärsektoriella kompetensen riskerar att gå förlorad. Statens närvaro i länets utvecklingsarbete är viktig Enligt länsstyrelseinstruktionen ska länsstyrelsen bland annat noga följa tillståndet i länet samt underrätta regeringen om dels det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om, dels händelser som inträffat i länet. Regionalt ansvarar länsstyrelsen, helt eller delvis för ett tjugotal politikområden. Detta innebär att statens närvaro i det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet är centralt. I sin roll som statlig regional myndighet har länsstyrelsen en uppgift även på den mer politiska arenan kopplad till regionalt utvecklingsarbete. I gränssnitten mellan det politiken främst har att ansvara för, visioner och strategiska vägval eller övergripande planering och företagens eller näringslivets mer direkta åtgärder och konkreta handlingar uppstår ett gap som den offentliga förvaltningen har att fylla. Enkelt uttryckt kan sägas att länsstyrelsens roll bör vara att hålla ihop det ingen annan håller ihop. I denna kontext kan det handla om exempelvis delta i programarbete, stödgivning,

5 YTTRANDE 5 (5) uppföljning, utvärdering och lärande, analys med mera. Länsstyrelsens uppfattning är att staten inte bör avhända sig hela denna roll eller de verktyg som härtill hör. Länsstyrelsens tvärsektoriella kompetens en unik styrka Merparten av länsstyrelsens verksamheter syftar till utveckling av Norrbottens län, exempelvis via sakområden som jämställdhet, integration, naturvård, kris- och samhällsberedskap, kulturmiljö, infrastruktur, bredband, samhällsplanering, miljöskydd, företagsstöd, bygdemedel, landsbygdsutveckling, servicefrågor, regional projektverksamhet med flera. Sammantaget besitter länsstyrelsen en stark tvärsektoriell kompetens som används för att bedriva en hållbar tillväxt och utveckling i Norrbotten. Dessa kommer till uttryck dels genom sakområdeskunnande, dels genom olika former av yrkesutövning. Som exempel kan nämnas stödgivning, rådgivning, dialog, samverkan och samordning, tillsyn, prövning, partnerskapsarbete med flera. Länsstyrelsens tvärsektoriella kompetens är en unik styrka inom den statliga förvaltningen. Därför är statens fortsatta och starka närvaro i det regionala utvecklingsarbetet synnerligen angelägen. Den tvärsektoriella kompetensen används exempelvis i beredningen av regionala företagsstöd. Med den breda kompetens som länsstyrelsen har inom många sakområden underlättas beredningen av företagens ansökningar om företagsstöd. Samråd sker mellan länsstyrelsens avdelningar/enheter när det gäller bl a vissa bygglov och planärenden, kulturmiljöenheten vid ombyggnad av äldre byggnader; investeringar på statens mark ovan odlingsgränsen; industrier med miljöfarlig verksamhet; investeringar i natura 2000-områden m.m. Det är inte alls ovanligt att en ansökan överförs från de regionala företagsstöden till landsbygdsprogrammet eller tvärtom och i denna hantering görs allt för att underlätta för företaget. En tredje aspekt är den säkerhetshantering som sker i samband med att ett företagsstöd beviljas. Här sker en samverkan med Tillväxtverket där länsstyrelsen och Tillväxtverket kan ha gemensamma säkerheter. Säkerheter och skuldebrev löper i allmänhet på fem år innan stödet är avskrivet. Länsstyrelsen konstaterar avslutningsvis att Norrbottens län, tillsammans med Stockholms län, redovisar den allra högsta tillväxten bland länen. Gemensamt för de bägge länen är att länsstyrelserna har det regionala utvecklingsansvaret. Beslut i detta ärende har fattats av landshövding Sven-Erik Österberg. Avdelningschef Gunnar Plym Forshell har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har länsråd Johan Antti deltagit. Sven-Erik Österberg Gunnar Plym Forshell