Motioner och motionssvar. Stadgar

Transkript

1 Motioner och motionssvar Stadgar

2

3 Inkomna motioner på stadgarna, stadgekommitténs svar och förbundsstyrelsens kommentarer S - Demokratisera personvalen ( ) Många personval i Ung Vänster går till på så sätt att det är mycket lättare att rösta på valberedningens förslag än något annat; för att rösta på valberedningens förslag sätter man ett stort kryss och för att rösta på något eget måste man dra ett streck över varje namn man inte vill se på posten. Detta är en odemokratisk process som förminskar de övriga medlemmarnas inflytande och ger valberedningen en oerhörd makt över vem som blir vald. Vi värdesätter systemet med valberedningar och kamrater som pratat med alla kandidater högt, men valberedningarnas förslag övergår ofta från att vara just förslag till att vara det man röstar på. Helt enkelt därför att det är det fysiskt enklaste alternativet. Man bör också tänka på att många som deltar i en konferens eller kongress gör det för första gången, vi är trots allt ett ungdomsförbund. Valberedningen ska föreslå kandidater, inte välja åt oss. Vi yrkar Att i stadgarna, moment, efter meningen som slutar med valberedningen föreslår. läggs till: Valberedningens förslag till ledamöter samt suppleanter ska enbart redovisas muntligt. Att i stadgarna efter moment infogas ett nytt moment, som alltså blir moment varefter följande moments nummer på förhöjs med, med texten: Inget förslag får vara lättare att rösta på än något annat. Leo Boonstra, Ung Vänster Hägersten- Skärholmen, Olof Bard, Ung Vänster Östermalm- Lidingö-Waxholm Stadgekommitténs svar motion S: Motionärerna menar att dagens process med valberedningar är odemokratiska. Stadgekommittén menar tvärtom att det med motionärernas förslag blir mer odemokratiskt av en rad anledningar. Till att börja med har valberedningar en särskild ställning i relation till övriga medlemmar när det gäller att lägga förslag inför val. Valberedningarna har under ett år eller en kongressperiod till uppdrag att genomföra sitt arbete, inte bara precis innan årsmöte/kongress. Valberedningar har dessutom blivit valda på föregående årsmöte/kongress och därmed fått medlemmarnas mandat att göra det de gör. Valberedningen lägger dessutom ett förslag på ett kollektiv, en styrelse i sin helhet, och det är viktigt att kunna se den framför sig när man röstar. Tidigare kongresser har det framförts kritik mot att valberedningens förslag kommit ut sent. Att då som motionärerna föreslår förbjuda att valberedningens förslag finns nedskrivet vore högst problematiskt. Man måste tänka på att stadgarna gäller för all Ung Vänsters verksamhet i hela landet, att då särskilja mellan vad som enligt stadgarnas får sägas och skrivas vore väldigt dåligt. Angående motionärernas andra att-sats är det en fråga för mötespresidierna och den arbetsordning man beslutar om, inte våra stadgar. Att avslå motionen

4 Inkomna motioner på stadgarna, stadgekommitténs svar och förbundsstyrelsens kommentarer S - Year of Hell ( ) Ibland dör ett distrikt ut, så är det bara. Att sedan försöka starta upp det igen, från scratch, är ett rent helvete. Det är nog svårt att få ihop en distriktsstyrelse om distriktet bara har en klubb, tänk då hur jobbigt det är om inte ens klubbverksamheten fungerar särskilt bra. Kravet på fem ledamöter i distriktsstyrelsen kan därför inte alltid uppfyllas, i alla fall inte om man ska följa kvoteringsstadgan. Det måste bli lättare att samla ihop en distriktsstyrelse. Jag yrkar Att raden minst fyra ledamöter till distriktsstyrelsen under Moment i stadgarna ändras till minst två ledamöter till distriktsstyrelsen. David Jonsson, Ung Vänster Kalmarsund Stadgekommitténs svar motion S: Att distrikt saknar både klubbar och distriktsstyrelse förekommer precis som motionären skriver i vissa fall. Det är då en process att få igång både klubb och distriktsverksamhet igen. Men att utifrån svårigheten i att göra detta genomföra en stadgeförändring vad gäller distriktsstyrelsen storlek tycker vi vore olyckligt. I våra stadgar så fastslår vi också att lägre instans i förbundet är underställd beslut fattad av högre instans. Distriktsstyrelsens funktion är dels att fungera som länk mellan förbundsstyrelse och klubb och därigenom se till att de beslut som fattas på förbundsnivå så småningom genomförs på klubbnivå. Det är av den anledningen, att distriktsstyrelsen är ställd över klubbnivå och har befogenhet att fatta beslut som rör alla eventuella befintliga klubbar i distriktet orimligt att jämställa ett distrikt med en klubb. En distriktsstyrelse har förutom detta som uppgift att anordna verksamhet i hela distriktet, arbeta med att fler klubbar startar och stötta de redan befintliga, oavsett om man är ett väldigt litet distrikt så är det svårt att ta sig an denna uppgift om man är få ledamöter. Även utav denna anledning tycker vi att det är viktigt att skrivningen om att man behöver välja minst fem ordinarie ledamöter till distriktsstyrelsen kvarstår. Att avslå motion S Förbundsstyrelsens kommentar S: Förbundsstyrelsen håller med stadgekommittén och tycker att man i sitt svar gör många poänger. Att en distriktsstyrelse behöver bestå av minst fem personer är viktigt inte minst därför att dess roll och uppgifter kräver mycket av dem som sitter, och de ska ha möjlighet att fatta viktiga beslut på demokratiska grunder. En distriktsstyrelse ska representera alla medlemmar inom distriktet, och bör därför bestå av fler än tre personer. Förbundsstyrelsen vill dock argumentera även utifrån hur vi ser på våra stadgar. Att det i extremfall förekommer att distrikt behöver börja på nytt och inför sin årskonferens står utan fungerande klubbverksamhet, innebär inte att vi bör anpassa stadgan till den typen av undantag. Det finns gott om exempel på distriktsstyrelser som framgångsrikt byggt upp sitt distrikt på såväl klubb- som distriktsnivå med väldigt fattiga förutsättningar. Att minska antalet ledamöter i en distriktsstyrelse till tre är inte bara odemokratiskt, det är också att sänka ribban. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen: Att bifalla stadgekommittén

5 Inkomna motioner på stadgarna, stadgekommitténs svar och förbundsstyrelsens kommentarer S - Låt rikstingen anta det som rikstingen behandlar (, 0) I dagsläget är det inte rikstingens ombud som är de som antar de dokument och program som rikstingen behandlar utan det slutgiltiga beslutet om att anta dessa ligger hos förbundsstyrelsen. När hundratalet kamrater samlats och gått igenom dokumenten och dess motioner, som baseras på månader av förberedelser, har vi svårt att se varför de inte också ska få lägga det avgörande beslutet kring dessa. Ett argument som förts fram är att kongressen skulle få mindre status om rikstinget blir beslutande. Vi håller inte med. De kamrater som skriver motioner inför rikstinget eller går upp i talarstolen kommer inte få mindre förtroende för kongressen om ändringarna görs, för vad som kan behandlas skiljer sig mellan de två instanserna. Rikstinget antar inte principprogram och dylikt, vilket framgår i den nuvarande skrivningen i 0 moment. Där framgår att den organisatoriska och teoretiska grunden genom stadgar och principprogram läggs på kongressen, och enbart där. Vi yrkar Att ändra moment så att första punkten lyder: - anta politiska uttalanden, plattformar och program, Att i moment stryka andra punkten Att i 0 moment efter kongressen lägga till, rikstinget Att i 0 moment stryka antingen samt behandling på rikstinget eller Samuel Scherman, Ung Vänster Norrort, Nora Forsmark, Ung Vänster Västra Södermalm Stadgekommitténs svar motion S: Motionärerna vill att de dokument och program som idag behandlas på rikstinget också ska antas av ombuden där, istället för att antas efteråt av förbundsstyrelsen. Kongressen är Ung Vänsters högsta beslutande organ ( ) där principprogram och verksamhetsplan antas och en förbundsstyrelse väljs för att leda förbundet mellan kongresserna. Rikstinget ligger mellan dessa kongresser och har en annan funktion. Om ett rikstingsbehandlat program/dokument går emot gällande kongressbeslut kan det inte antas, och som ledande instans mellan kongresserna är det upp till förbundsstyrelsen att se till att kongressens beslut följs. I de allra flesta fall (kanske alla?) antas programmen/dokumenten rakt av efter Rikstingets behandling, vilket visar på att kongress och riksting går i samma takt. Det är ett bra tecken och inte en anledning till att göra rikstinget beslutande och likställd kongressen i det avseendet. Att avslå motion S

6 Inkomna motioner på stadgarna, stadgekommitténs svar och förbundsstyrelsens kommentarer 0 0 S - Konsekvent språk! ( ) Rätt ska vara rätt! Antingen har vi en benämning eller så har vi en annan. Våra stadgar ska vara konsekventa och innehålla korrekta termer. Ombudsman är en arbetstitel, och vi tycker det är onödigt med semantik som dessutom är inkonsekvent. Vi yrkar Att under moment stryka "/kvinnor". Tove Kättström, Ung Vänster Östermalm-Lidingö-Waxholm, Yrsa Rasmussen, Ung Vänster Botkyrka, Ella Coogan, Moremi Agbaje, Ung Vänster Västra Södermalm, Joella Berg, Ung Vänster Kungsholmen, Linnéa Lööf, Ung Vänster Södertälje, Petra Grahn, Ung Vänster Hässelby-Vällingby, Dina Viksten Abrahamson, Ung Vänster Hägersten- Skärholmen, Nora Cederin, Ung Vänster Järfälla, Ellen Greider, Ung Vänster Söder om Söder, Clara Strandros Berdén, Ung Vänster Haninge, Mirna Pazo Bohto, Ung Vänster Norrköping, Amanda Möllenhoff, Ung Vänster Hässelby-Vällingby, Julia Lindblom, Ung Vänster Akalla- Husby- Kista Stadgekommitténs svar motion S: Vi kan inte annat än hålla med motionärerna om att stadgan ska ha ett konsekvent språkbruk och att vi bör använda oss av gängse terminologi. Att bifalla motion S