Motioner och motionssvar Stadgar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Motioner och motionssvar Stadgar"

Transkript

1 Motioner och motionssvar Stadgar Ung Vänsters :e Kongress - maj

2

3 S1 - Ändring i drogstadgan Stadgarna kring alkohol är dåligt formulerande och försvårar i praktiken förbundets arbete. Det finns en allvarlig problematik gällande hur stadgeinlägget är skrivet, vilket skänker stor sannolikhet för språkförbistringar förbundets medlemmar sinsemellan, och i sin tur allvarligt problematiserar hur stadgar skall, och tolkas av klubbar och distrikt. Att tobak i dagsläget inte regleras av de nuvarande stadgarna gällande drogintag står inte heller uttryckt i skrift, vilket givetvis bör förändras. Därav den nya distinktionen i berusningssyfte, däri tobak nu icke längre ingår. Detta berör också en problemformulering som framlades av flera motionärer under rikstinget 01 vilken belyste problematiken i att förbjuda droger, vilket även går ut över mer allmänt accepterade droger såsom kaffe och tobak, vilka dock knappast kan betecknas vara berusningsinducerande. Vilket är ytterligare en tydlig fördel med distinktionen berusningsmedel. (Motionärerna är medveten om att de motioner som refereras inte rörde stadgarna) Nuvarande stadgar innebär även att narkotikaklassade läkemedel faller under kategorin droger och att intag av dessa under evenemang skulle substituera ett stadgebrott. Likt stadgekommittén skriver i sitt inlägg i Rak Vänster omöjliggör stadgarna i dagsläget all närvaro vid evenemang där alkohol kan serveras och detta kan, och medför givetvis, stora praktiska problem. Närmast tillgängligt finns exempelvis valvakor med moderpartiet och dylika evenemang vilka ofta hålls i lokaler där alkohol serveras, som i och med nuvarande stadgar blir omöjliga för Ung Vänster att närvara vid. Därav anser vi att följande justering av stadga moment 1 del bör göras. (Märk väl att mediciner och tobak nu inte innefattas av stadgan.) Vi yrkar Att moment 1 ändras till Under förbundets egna evenemang och möten, vilket betecknar evenemang som anordnas och direkt organiserats av Ung Vänster, är intag av alkohol och andra berusningsmedel i berusningssyfte förbjudet för alla medlemmar Daniel Jonasson, Gottfrid Nilsson, Ung Vänster Skövde, Gunnar Alweglim, Ung Vänster Jönköping Stadgekommitténs svar på motion S1: Motionärerna vill förändra Ung Vänsters alkohol- och drogstadga och skriva om den till vad de anser vara en tydligare och bättre stadga. Vi i Stadgekommittén håller inte med motionärerna om deras bild av stadgan. Vi håller med motionärerna om att det är en stadga som i vissa fall kan vara svår att tolka, men samtidigt ser vi att just den här stadgan behöver vara skriven på det sätt den är skriven. Motionärerna lyfter i sin motion upp tre argument för att förändra stadgan. Det första argumentet är att stadgan är dåligt formulerad. Vi i kommittén har under kongressperioden diskuterat just formuleringen av alkohol- och drogstadgan och har landat i att den nuvarande formuleringen är den formulering som bäst täcker in stadgans syfte. Definitionen av droger är att det är en substans med berusande verkan som kan vara beroendeframkallande. Vi anser att stadgan därmed gör skillnad på till exempel kaffe och narkotika. Motionärerna vill i sitt förslag till ny stadga förtydliga vilka arrangemang som berörs av stadgan. Vi vänder oss mot den typen av konkretisering av verksamhet eftersom det skulle kunna tolkas som att det i övriga tillfällen är okej att inta alkohol eller droger. Motionärernas skrivning skulle till exempel innebära att en 1

4 medlem som representerar Ung Vänster i ett sammanhang där det serveras alkohol skulle kunna inta alkohol utan att bryta mot stadgarna. Med den nuvarande skrivningen är det tydligt att all verksamhet ska vara fri från alkohol och droger. Det andra argumentet och en stor del av motionärernas argumentation handlar om begreppet droger och syftet med att inta alkohol och droger. Vi förstår motionärernas intention med skrivningen men håller inte med. Att förtydliga att det handlar om berusningssyfte är problematiskt på många sätt. Alkohol ses ofta som en måltidsdryck och med motionärernas skrivning skulle det vara möjligt för medlemmar att dricka alkohol under arrangemang om de dricker alkohol som en måltidsdryck och inte som ett berusningsmedel. Den skrivningen vore oerhört problematisk och vore att bryta förbundets stolta historia som en nykter plattform för ungas organisering. Vårt förbund är unikt i synen på alkohol. Till skillnad från andra ungdomsförbund ser vi inte politiken som en arena för nöje och fest, för oss är politik kampen om ett värdigt liv. Det sista argumentet motionärerna lyfter fram är att stadgan omöjliggör närvaro vid evenemang där alkohol kan serveras. Här hänvisar motionärerna också till stadgekommitténs debattartikel i Rak Vänster och på RV-debatt. Vi upplever att det kan ha uppstått ett missförstånd här. Med vår debattartikel vill vi lyfta diskussionen om hur stadgan kan tolkas. Vi skriver inte att stadgan omöjliggör närvaro vid evenemang där det serveras alkohol utan lyfter snarare upp problematiken som kan uppstå vid till exempel möten med internationella samarbetsorganisationer. Vid arrangemang med Vänsterpartiet ska vi alltid vara tydliga med vår syn på alkohol och förklara bakgrunden. I den här typen av situationer har vi en viktig roll att förmedla vår syn på alkoholkonsumtion i organisationen till partiet och få dem att välja lokaler som inte serverar alkohol. Precis som Thåström sjöng det är ni som e dom konstiga det är jag som e normal så är det Vänsterpartiet som är konstiga som inte har en stadga om alkohol och vi som är normala som har det. Vi har inte organiserat oss för att ha roligt, utan för att förändra världen. Vi vill rekommendera medlemmar och kongressombud att läsa vår debattartikel i Rak Vänster. Där lyfter vi också upp vår syn på rollen som en nykter, inkluderande organisation och det historiska perspektivet på alkoholstadgan. Stadgekommittén föreslår kongressen Att avslå motion S1 Förbundsstyrelsens kommentar till motion S1: Vi håller med stadgekommittén. Av princip bör inte stadgar ändras om de inte skapar problem, och vi ser inga problem med hur denna stadga tolkas och tillämpas. Tvärtom menar vi att den fungerar mycket bra. Vi vill också understryka det som stadgekommittén pekar på om motionen bifalls kommer det att vara möjligt att inta alkohol på arrangemang som inte är egna. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen Att bifalla stadgekommitténs svar S - Mer tid att motionera till DÅKen I nuvarande stadgar är det angivet att motioner till distriktsårskonferensen ska vara distriktsstyrelsen tillhanda senast tre veckor innan DÅKen. Särskilt om man vill lägga DÅKen tidigt, som i början av februari, kan detta leda till att det blir svårt att styra upp

5 motionskrivarträffar mm i klubbarna, då de flesta klubbar har uppehåll för jul och veckokurs. Jag anser att om distriktsstyrelsen känner att de kan behandla motionerna snabbare än på två veckor bör denna möjligheten finnas. Jag yrkar Att på sidan rad byta ut tre veckor mot två veckor. Adam Lundqvist, Ung Vänster Mölndal Stadgekommitténs svar på motion S: Till att börja med vill stadgekommittén förtydliga att tidsangivelsen, att Motioner ska vara distriktsstyrelsen tillhanda senast tre veckor före konferensen (, moment ) inte, som man skulle kunna tro, innebär att man får sätta ett tidigare motionsstopp om man vill, utan motionsstoppet ska alltid vara tre veckor innan DÅKen, varken mer eller mindre. Att ändra från tre veckor till två veckor skulle alltså innebära att samtliga distriktsstyrelser bara skulle få i praktiken max en vecka på sig, och knappt ens det, att besvara inkomna motioner. Det menar stadgekommittén skulle vara helt orealistiskt för många distrikt. Stadgekommittén föreslår kongressen Att avslå motion S S - Verkställande utskottet och arbetsutskottens roll i förbundet I de stadgar som handlar om förbundets verkställande utskott samt distriktens arbetsutskott finns det enligt oss några oklarheter som vi menar bör ändras. När det gäller momentet under som berör det verkställande utskottet finns det, förutom det, även skrivningar som handlar om hur förbundsstyrelsen kallar till möte och hur ofta förbundsstyrelsen ska sammanträda. Vi menar att det här handlar om olika saker och att det därför bör vara i separata moment. I moment i som behandlar distrikten arbetsutskott finns samma problem och av samma anledning anser vi att även det momentet bör delas upp i två. Förutom uppdelning av momenten menar vi att det även råder en oklarhet vad som menas med att Förbundsstyrelsen fastställer verkställande utskottets och sekretariatets befogenheter samt Distriktsstyrelsen fastställer arbetsutskottets befogenheter.. Vi tolkar det som att det i teorin är möjligt att förlägga alla beslut på utskotten och att således flytta all makt från styrelserna till ett fåtal av dess ledamöter. Det här ser vi som problematiskt. Förbundsstyrelsens och distriktsstyrelsens ledamöter väljs på lika stort mandat av kongress respektive distriktsårskonferens, däremot kan inte kongressen/distriktsårskonferensen styra över vilka som sitter i de olika utskotten. Styrelserna väljs som en helhet och att det finns olika åsikter som sedan tillsammans resulterar i det bästa beslutet är en process som är viktigt för demokratin i förbundet. Att stora och viktiga politiska beslut kan fattas av ett fåtal av styrelsernas ledamöter innebär att organisationen blir mer centralistisk än demokratiskt. Styrelsernas möten ska vara ett forum för levande diskussion snarare än en formalitet för att befästa i förväg bestämda beslut från utskotten. Av dessa anledningar vill vi, förutom att dela upp momenten i två, föra in en mening om att det verkställande utskottet, sekretariatet och arbetsutskotten är underställda respektive styrelse för

6 ett förtydligande att de inte är eller bör agera som styrelsernas egna ledningar. Vi yrkar Att på sidan i stadgarna under stryka moment Att på sidan i stadgarna under föra in följande: Moment : Distriktsstyrelsen kan inom sig utse ett arbetsutskott. Arbetsutskottet får dock ej bestå av fler än hälften av antalet ledamöter i distriktsstyrelsen och måste vara udda till antalet. Distriktsstyrelsen fastställer arbetsutskottets befogenheter. Arbetsutskottet är underställt distriktsstyrelsen. Att på sidan i stadgarna under föra in följande: Moment : Distriktsstyrelsen måste sammanträda med minst ett protokollfört möte varannan månad Att numreringen för övriga moment under justeras i enlighet med de nya momenten. Att på sidan i stadgarna under stryka moment Att på sidan i stadgarna under föra in följande: Moment : Förbundsstyrelsen väljer inom sig ett verkställande utskott som består av högst sju ledamöter som måste vara udda till antalet, dock ej fler än hälften av antalet ledamöter i förbundsstyrelsen. Inom verkställande utskottet kan ett sekretariat om högst hälften av verkställande utskottets ledamöter utses. Förbundsstyrelsen fastställer verkställande utskottet och sekretariatets befogenheter. Det verkställande utskottet och sekretariatet är underställda förbundsstyrelsen. Att på sidan i stadgarna under föra in följande: Moment : Förbundsstyrelsen sammanträder minst gånger per år. Tid och plats för sammanträde fastställs av verkställande utskottet. Extra sammanträde sammankallas om en tredjedel av förbundsstyrelsens ordinarie ledamöter så begär. Att numreringen för övriga moment under justeras i enlighet med de nya momenten. Alexander Moser Uppström, Ellinor Skoglund, Hanna Franzén, Peter Hang, Ung Vänster Lund Stadgekommitténs svar på motion S: Stadgekommittén menar att det per automatik är så att verkställande utskottet (VU) och arbetsutskottet (AU) är underställda respektive styrelse, just eftersom det är styrelsen som blir vald och ska besluta om befogenheterna. VU och AU kan inte stadgemässigt besluta över sin styrelses vilja. Det är därför för oss oklart vad de skrivningar som motionärerna vill lägga till kommer innebära för förändring i praktiken. Motionärerna skriver i sin brödtext att de vill förtydliga att utskotten inte är eller bör agera som styrelsernas egna ledningar, oavsett vad man tycker om den sakfrågan, menar vi att den föreslagna skrivningen inte reglerar det. I teorin hade till exempel en styrelse kunnat besluta att VU och AU faktiskt ska vara ledning inom styrelsen, och VU och AU är då fortfarande underställd styrelsen eftersom det är styrelsen som sätter befogenheterna och är de som är ansvariga inför årskonferens eller kongress. Med denna bakgrund tycker stadgekommittén att skrivningarna inte tillför stadgarna något, utan snarare gör de längre och därigenom otydligare. Motionens andra del handlar om att dela upp moment samt moment eftersom motionärerna menar att momenten berör olika saker. Stadgekommittén kan här till viss del hålla med motionärerna, att momenten vid första anblicken ser lite röriga ut. Därför har vi också föreslagit en ändring av moment, där läsningen blir mer lättläst. Detta för att vi samtidigt menar att momenten i sig inte är otydliga och att hela momenten rör respektive styrelses arbetsformer. Dagens moment gör det lätt att följa vad styrelserna ska och kan göra. Att dela upp momenten fyller därför ingen större funktion.

7 Stadgekommittén föreslår kongressen: Att avslå motion S S - Fler grundmandat till riksting och kongress Från första början var detta förslag till stadgeändring endast tänkt att behandla fördelningen av mandat till riksting, men efter granskning av dokumentet beslutade motionsskrivarna sig för att utvidga förslaget till att även gälla kongressmandaten. Beslutet om utvidgning togs med snarlika intentioner som redan motiverade skrivandet av den ursprungliga motionen, men givetvis kommer argumentation och fakta i detta förslag till stadgeändring behandla de båda beslutsfattande organen som skilda instanser och ta hänsyn till de olika förutsättningar som gäller för dessa. Denna sorts åtgärder har tidigare mött motstånd när de lyfts, ett exempel varande den motion om utökande av grundmandaten till riksting. Förhoppningsvis skall dock denna motion tydligt framföra att detta både är en nödvändig förändring, men också en som positivt kan inverka förbundets praktik. Kanske det mest uppenbara motivet för att öka antalet grundmandat på rikstinget är givetvis det senaste rikstingets minst sagt underväldigande deltagarantal. Bland de mest extrema exemplen kan Stockholm återfinnas, som med sin närvaro av ombud, fyllde blott % av sina tilldelade mandat. Samma tendens till lågt antal närvarande ombud gick att återfinna hos flera andra större distrikt. Logiskt vore därför att ställa oss frågan varför mindre distrikt skall nekas ombudsplatser som de större distrikten ändå inte kan fylla? Öde riksting framstår i vilket fall för motionsskrivarna som ett betydligt större hot mot interndemokratin än att mindre distrikt skulle få större inflytande över beslutsfattandet inom förbundet. Detta leder oss vackert in på nästa orsak till denna motions författande. Ett vanligt förekommande argument mot denna sorts åtgärder är att de är odemokratiska i sin natur, att en ytterligare ickeproportionerlig fördelning av mandat skulle vara ett hot mot interndemokratin. Mot detta skulle dock motionsskrivarna vilja opponera sig. Denna sorts problemformulering tar helt enkelt inte hänsyn till de minst sagt skeva maktförhållanden mellan olika delar av landet, och den är således att betraktas som reduktionistisk i sin natur. Landsbygden håller just nu på att aktivt avfolkas, detta som en direkt konsekvens av den enorma urbanisering som skett, och fortsätter att ske i vårt kontemporära samhälle. Offentlig verksamhet försvinner obönhörligt fort, civilsamhället avvecklas i rasande takt och att detta är en miljö som föder motsättningar och folkliga reaktioner borde knappast förvåna någon med en materialistisk samhällsåskådning. De reaktionära rörelserna växer och fascistiska grupper blir ett allt större hot mot många landsbygdsbors vardag, och fångar samtidigt upp många av de arbetarklassungdomar som vänstern misslyckats med att nå. För att sammanfatta det hela kort, är landsbygden nära ett ekonomiskt, socialt och politiskt sammanbrott. Vi kan utifrån detta resonemang dra slutsatsen att landsbygden otvivelaktigligen förfördelas, och den enda rimliga reaktionen från Ung Vänster borde därför vara att göra något konkret åt detta problem, att föra över reell makt från storstaden, till landsbygden. Tiden har kommit för en drastisk förändring av hur mandat till riksting och kongress fördelas mellan förbundets olika distrikt. Vi yrkar Att i Ung Vänsters stadgar, kongress, moment. Ersätta formuleringen dock har alla distrikt två grundmandat. Med dock har alla distrikt tre grundmandat. Att i Ung Vänsters stadgar, Riksting, moment. Ersätta formuleringen dock har varje

8 distrikt ett grundmandat. Med dock har varje distrikt två grundmandat. Daniel Jonasson, Gottfrid Nilsson, Ung Vänster Skövde, Jakob Jarnhed, Ung Vänster Norrort Stadgekommitténs svar på motion S: Motionärerna vill öka distriktens grundmandat till riksting och kongress för att, så som vi har förstått det, omfördela makt från storstad till landsbygd. Stadgekommittén ställer sig frågande till hur Ung Vänsters fördelning av grundmandat kommer att påverka den pågående urbaniseringen. På kongressen i Karlstad 01 justerade vi antalet ombud för både riksting och kongress för att öka flexibiliteten. Stadgekommittén såg då ett problem i att ombudsplatserna till riksting och kongresser ibland inte fylldes, och kongressen biföll vårt förslag som sänkte hur många minst antal ombud respektive möte kunde ha. Detta för att förbundsstyrelsen vid behov skulle kunna besluta om färre antalet ombud, så att fler ombudsplatser procentuellt fylldes och representationen därigenom inte blev lika skev. Under förra kongressen fanns det också en motion om att justera upp grundmandaten som kongressen valde att avslå. Motionärerna antyder i sin motion att fler grundmandat till distrikten skulle öka demokratin. Här håller stadgekommittén inte med. Med motionärernas föreslagna ökning av grundmandaten skulle ungefär hälften av alla ombud vara valda på grundmandat vid de riksting och kongresser med lägst antal ombud. Anledningen till att vi har grundmandat är att alla distrikt ska vara representerade på riksting och kongresser. Men förbundet är olika stort i olika delar av landet och det bör avspeglas i ombudsfördelningen. Stora distrikt har fler medlemmar och bör därför ha fler ombud. Väl på plats på riksting och kongress har alla ombud lika mycket makt. Alla som är ombud har samma möjligheter att lyfta motioner, yrka och rösta. Att förändra antalet ombud på det sätt som motionärerna förespråkar skulle förändra förbundets interndemokrati på ett sätt som vi tror skulle vara skadligt för vår organisation. Motionärerna resonerar i sin motion om urbaniseringen och avfolkningen av landsbygden. Man lyfter problematiken med försvinnande offentlig verksamhet, avvecklat civilsamhälle och ökad fascism och vill flytta makt från storstaden till landsbygden. Stadgekommittén har precis som motionärerna studerat historiematerialism och marxism men ser inte riktigt motionärernas koppling mellan Ung Vänsters ombudsfördelning på riksting och kongresser med den rådande urbaniseringen. Debatten om hur vi ser på relationen mellan stad och landsbygd är intressant, men hör inte hemma i förbundets stadgar utan snarare i en verksamhetsplan eller i ett politiskt program. Stadgekommittén har svårt att förstå hur en ökning av grundmandaten skulle minska avfolkningen av landsbygden. Sammanfattningsvis ser vi ingen poäng med att göra de föreslagna förändringar i ombudsfördelningen. Det är viktigt att ha ett långsiktigt perspektiv på stadgarna, och eventuella tillfälliga problem med att vissa distrikt inte fyller upp sina ombudsplatser löses inte med en stadgeändring utan med andra åtgärder. Stadgekommittén föreslår kongressen Att avslå motion S Förbundsstyrelsens kommentar på motion S: Vi håller med stadgekommittén om att motionen bör avslås. Utöver de goda argument som framförs i stadgekommitténs svar har vi ett par invändningar att tillföra.

9 Bristande mobilisering till centrala arrangemang ett problem som kan och måste arbetas bort. Förbundsstyrelsen förstår inte varför det ska betraktas som ett normalläge att anpassa stadgarna efter. Motionens förslag innebär att vi sänker ambitionen och accepterar att några av de större distrikten misslyckats med att fylla sina platser. Förbundsstyrelsen har högre förväntningar på dessa distrikt än vad motionärerna har. I och med det vänder vi oss också emot att förändra stadgarna utifrån en situation som troligtvis är tillfällig. Olika distrikt varierar i styrka från kongressperiod till kongressperiod och det finns inget som säger att just detta läge kommer att vara. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen Att bifalla stadgekommitténs svar S - Ändra stadgarna kring Rak Vänster och Röd Press Enligt våra stadgar har förbundet två tidningar, den interna tidningen Rak Vänster och den utåtriktade Röd Press. Så har det också fungerat fram till den nuvarande kongressperioden, då Rak Vänster och Röd Press slogs ihop. Vi håller med förbundsstyrelsen som tog beslutet, men menar att det ändå tydligt bryter mot innebörden i stadgarna, och att beslutet borde ha tagits på en kongress. Vi anser att det hade varit extremt problematiskt om förbundet även under kommande kongressperiod hade brutit mot stadgarna på detta sättet. Vi yrkar Att på sidan rad 1 stryka moment 1. Att på sidan rad 1 byta ut Rak Vänster mot Röd Press. Adam Lundqvist, Patrik Pulkkinen, Ung Vänster Mölndal, Tina Forslund, Ung Vänster Norra Göteborg Stadgekommitténs svar på motion S: Stadgekommittén förstår motionärernas intention med motionen. Vi delar även deras bild av att det är problematiskt hur stadgarna är skrivna idag med tanke på förbundsstyrelsens beslut om tidningarna. Vi tycker dock inte att förändringen av stadgan är så enkel som att göra de förändringar som motionärerna vill. I moment 1 som motionärerna vill stryka finns en viktig skrivning om att det är förbundsstyrelsen som utser ansvarig utgivare för tidningen Röd Press, vilket behövs om man ger ut en periodisk tidskrift. Därför vill stadgekommittén inte stryka de skrivningarna. I moment 1 beskrivs i dagsläget vår utåtriktade tidning som Röd Press och i moment, Rak Vänster som vår interna debatt- och informationsorgan. Det är i denna uppdelning som för stadgekommittén gör det svårt att veta hur eventuella nya moment ska formuleras för att stämma överens med hur det ser ut i praktiken idag. Så som stadgekommittén har förstått förbundsstyrelsen resonemang kring tidningarna så är Röd Press fortsatt till viss del en utåtriktat tidning, vilket alltså borde framgå av stadgarna. Rak Vänster finns dels som debattsidor på nätet och debatt finns även som en del i tidningen Röd Press. Rak Vänster har också funnits som en institution i förbundet många år och man kan diskutera hur lättvindigt man vill ta bort all koppling att det är en tidning vi har, från stadgarna. För att ta med ytterligare en parameter i hur stadgarna bör utformas har förbundsstyrelsen benämnt nya Röd Press som en medlemstidning.

10 Stadgekommittén står därför ganska rådvill i hur stadgarna borde utformas. Under det gångna året har kommittén kritiserat förbundsstyrelsen beslut just gällande hanteringen av de två tidningarna. Kommittén har även i samband med det uppmanat förbundsstyrelsen att klargöra hur man ser på tidningarna och sitt beslut kontra stadgarna, samt även hoppats att de skulle ta initativ till diskussion om hur stadgarna kunde ändras därefter. Detta har inte skett i någon större omfattning och stadgekommittén hamnar därför i slutsatsen att vi inte vill eller kan föreslå förändring i stadgarna utifrån den kunskap vi har idag. Vi hoppas därför också att förbundsstyrelsen presenterar sin bild av hur stadgan kring Röd Press och Rak Vänster bör utformas framöver. Sammanfattningsvis, vi tycker inte motionens förslag är heltäckande utifrån denna nya situation med tidningarna och att viktiga poänger försvinner med motionärernas förslag. Stadgekommittén föreslår kongressen: Att avslå motion S Förbundsstyrelsens kommentar till motion S: Motionären och stadgekommittén menar att det är oklart om nuvarande stadgar motsvarar den nya utformningen av Röd Press och Rak Vänster, men stadgekommittén landar i att motionens ändring inte heller gör det. Förbundsstyrelsen håller med om att motionen bör avslås men håller inte med om att det råder oklarhet kring tidningarna i förhållande till stadgarna. Röd Press fortsätter vara förbundets utåtriktade organ och Rak Vänster fortsätter vara internt debatt- och informationsorgan även med den nya utformningen. Vi har förståelse för att det kan finnas andra uppfattningar om hur vi bör hantera Röd Press och Rak Vänster, och ifrågasätter inte att det hade kunnat diskuteras och beslutas om i kongressammanhang, men vänder oss emot att stadgarna är rätt form. Det väsentliga med dessa stadgar är att förbundsstyrelsen bär ansvar för att ge medlemmarna möjlighet att få information och föra interndebatt via Rak Vänster, samt är skyldig att ge ut en utåtriktad tidning vid namn Röd Press. Ytterligare avvägningar menar vi hör hemma i verksamhetsplanen eller hos förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen Att bifalla stadgekommitténs svar S - Ge redaktionen rätt att förvägra stadgevidriga inlägg Alla medlemmar har rätt att bli publicerade i Rak Vänster och RVdebatt, med ett enda undantag, att det uppenbart bryter mot svensk lag. Jag anser att redaktionen även bör ha rätt att förvägra publicering av debattinlägg som uppenbart bryter mot Ung Vänsters stadgar. I praktiken skulle det väl handla om brott mot moment, dvs inlägg som uppenbart inte visar respekt för andra medlemmar. Jag yrkar Att på sidan rad 1 efter svensk lag lägga till eller förbundets stadgar. Adam Lundqvist, Ung Vänster Mölndal Stadgekommitténs svar på motion S:

11 För att besvara den här motionen har stadgekommittén funderat över två saker, för det första vilka delar av stadgarna det överhuvudtaget är möjligt att bryta mot genom att låta publicera en text, och för det andra om det skulle leda till ett bra resultat att säga att texter som uppenbart bryter mot någon del i stadgarna ska kunna nekas publicering i Rak Vänster. För att försöka besvara den första frågan kan man börja med att konstatera att det finns ett visst tolkningsmässigt utrymme för att mena att texter som argumenterar om att stadgarna borde se ut på ett visst sätt, gör ett påstående i en stadgetolkningsfråga, eller argumenterar kring hur en faktisk händelse - till exempel ett beslut - ska tolkas, i vissa fall skulle kunna ses som att de indirekt bryter mot vissa bestämmelser i stadgarna. Stadgekommittén vill dock passa på att slå fast att en sådan tillämpning av den bestämmelse som motionen föreslår inte skulle kunna vara korrekt, för det första eftersom ett indirekt stadgebrott knappast kan vara uppenbart och för det andra för att det skulle skapa orimliga konsekvenser för interndebatten. Efter en analys av stadgarna menar stadgekommittén, precis som motionären själv är inne på, att den enda stadgebestämmelse som går att direkt bryta mot i text är mom, den så kallade kamratlighetsstadgan. Givet detta menar stadgekommittén att det skulle vara direkt olämpligt att, som motionen föreslår, formulera en regel som i praktiken bara hänvisar till en bestämd stadgebestämmelse som en generell regel, dels eftersom det skapar otydlighet och tillämpningsproblem, och dels eftersom det riskerar att få oförutsedda konsekvenser allteftersom stadgarna förändras och eventuellt nya bestämmelser blir aktuella i tillämpningen av den bestämmelse motionen föreslår. Den andra frågan stagekommittén ställer sig är hur den konkreta tillämpningen av den föreslagna bestämmelsen skulle se ut. Redan begränsningen att inlägg kan vägras publicering om de uppenbart bryter mot svensk lag innebär att inlägg som uppenbart utgör förtal kan förvägras publicering. Det finns många fler lagbestämmelser som ett inlägg teoretiskt sett kan bryta mot men i den diskussion som nu är aktuell är det främst avgränsningen mot förtal som är av intresse. Stadgekommittén menar att man, något förenklat, kan tänka sig att ett givet inlägg någon vill ha publicerat i Rak Vänster kan placeras in på ett spektrum som kan delas in i tre delar. 1. Inlägget är ok, dels i förhållande till kamratlighetsstadgan och dels i förhållande till lag.. Inlägget strider uppenbart mot kamratlighetsstadgan men inte mot lag.. Inlägget utgör uppenbart förtal. I dagsläget innebär det faktum att ett inlägg befinner sig på steg i skalan (eller möjligen redan lägre) att den som skrivit inlägget kan bli föremål för uteslutning, inlägget som sådant kan dock inte förvägras publicering. Den bestämmelse som föreslås i motionen innebär alltså en lägre tröskel för att vägra publicering av ett inlägg i Rak Vänster. Givet, för det första, att det redan finns något som avskräcker från att skriva uppenbart okramratliga inlägg; uteslutning, för det andra, att den föreslagna bestämmelsen potentiellt skulle skapa stora tillämpningssvårigheter, och för det tredje, att det bör krävas mycket starka skäl att inskränka den interna debatten, menar stadgekommittén att motionen bör avslås. Stadgekommittén föreslår kongressen Att avslå motion S

Motioner och motionssvar. Stadgar

Motioner och motionssvar. Stadgar Motioner och motionssvar Stadgar 0 0 0 0 0 Inkomna motioner på stadgarna, stadgekommitténs svar och förbundsstyrelsens kommentarer S - Demokratisera personvalen ( ) Många personval i Ung Vänster går till

Läs mer

Stadgar. Antagna på Ung Vänsters 48:e kongress,

Stadgar. Antagna på Ung Vänsters 48:e kongress, Stadgar Antagna på Ung Vänsters 48:e kongress, Köping 25-28 maj 2017 1 Förbundets namn och målsättning Förbundets namn är Ung Vänster. Ung Vänster organiserar ungdom som kämpar för en feministisk och socialistisk

Läs mer

Stadgar. Antagna på Ung Vänsters 46:e kongress, 2013

Stadgar. Antagna på Ung Vänsters 46:e kongress, 2013 Antagna på Ung Vänsters 46:e kongress, 2013 Stadgar Antagna på Ung Vänsters 46:e kongress, Linköping 9-12 maj 2013 1 Förbundets namn och målsättning Förbundets namn är Ung Vänster. Ung Vänster organiserar

Läs mer

Stadgar. Antagna på Ung Vänsters 46:e kongress Linköping 9-12 maj 2013

Stadgar. Antagna på Ung Vänsters 46:e kongress Linköping 9-12 maj 2013 Stadgar Antagna på Ung Vänsters 46:e kongress Linköping 9-12 maj 2013 1 Förbundets namn och målsättning Förbundets namn är Ung Vänster. Ung Vänster organiserar ungdom som kämpar för en feministisk och

Läs mer

Så här skriver du en kongressmotion!

Så här skriver du en kongressmotion! Så här skriver du en kongressmotion! Vem får skriva motioner? Alla medlemmar, partiföreningar och partidistrikt har rätt att lägga förslag till kongressen genom att motionera. När skall motionerna vara

Läs mer

Liberala ungdomsförbundets förbundsstadgar

Liberala ungdomsförbundets förbundsstadgar 1 (8) Liberala ungdomsförbundets förbundsstadgar Antagna vid kongressen i Uppsala den 11:e till 12:e augusti 2012. 1 Ändamål Liberala Ungdomsförbundet är en fristående organisation som verkar i anslutning

Läs mer

Att skriva en kongressmotion

Att skriva en kongressmotion Att skriva en kongressmotion Vänsterpartiet 2017 Inledning Den här texten riktar sig till dig som funderar på att skriva en motion till Vänsterpartiets kongress 2018. Läs den gärna även om du skrivit

Läs mer

Stadgar. Stadgar för förbundet sid 2-5. Normalstadgar för distrikt sid 6-8. Normalstadgar för föreningar sid 9-11. Antagna av kongressen 2015

Stadgar. Stadgar för förbundet sid 2-5. Normalstadgar för distrikt sid 6-8. Normalstadgar för föreningar sid 9-11. Antagna av kongressen 2015 Stadgar Antagna av kongressen 2015 Stadgar för förbundet sid 2-5 Normalstadgar för distrikt sid 6-8 Normalstadgar för föreningar sid 9-11 1 FÖRBUND 1 Ändamål HBT Socialdemokrater (HBT-S) Sverige är ett

Läs mer

tadgar för Vänsterpartiet Vänsterpartiet

tadgar för Vänsterpartiet Vänsterpartiet tadgar för Vänsterpartiet Vänsterpartiet 1 of 9 2013-02-11 13:38 Stadgar för Vänsterpartiet Stadgar för Vänsterpartiet Antagna av Vänsterpartiets 39:e kongress 5-8 januari 2012 Innehåll Medlemskap 2 11

Läs mer

STADGAR ANTAGNA PÅ VSF:S SJUNDE KONGRESS I STOCKHOLM 31 OKT- 2 NOV 2008

STADGAR ANTAGNA PÅ VSF:S SJUNDE KONGRESS I STOCKHOLM 31 OKT- 2 NOV 2008 STADGAR ANTAGNA PÅ VSF:S SJUNDE KONGRESS I STOCKHOLM 31 OKT- 2 NOV 2008 1 FÖRBUNDETS NAMN OCH SYFTE 1 Förbundets namn är Vänsterns Studentförbund, VSF. VSF engagerar studerande på eftergymnasiala utbildningar,

Läs mer

SULF:s KONGRESS. Lathund för kongressombud. /Sveriges universitetslärare och forskare

SULF:s KONGRESS. Lathund för kongressombud. /Sveriges universitetslärare och forskare SULF:s KONGRESS Lathund för kongressombud /Sveriges universitetslärare och forskare Välkommen som ombud till SULF:s kongress! STÄLL FRÅGOR! Det finns inga dumma frågor! DISKUTERA! Vi fattar bättre beslut

Läs mer

STADGAR FÖR SVERIGES DÖVAS RIKSFÖRBUND

STADGAR FÖR SVERIGES DÖVAS RIKSFÖRBUND STADGAR FÖR SVERIGES DÖVAS RIKSFÖRBUND Antagna vid kongressen i Stockholm 2017 Paragrafer 1 Förbundets namn och säte sid. 3 2 Ändamål sid. 3 3 Organisationer sid. 3 4 Medlemmar sid. 4 5 Medlemsavgift sid.

Läs mer

Angående stadgar. Skatteverkets krav för att tilldela organisationsnummer. Av stadgarna skall framgå:

Angående stadgar. Skatteverkets krav för att tilldela organisationsnummer. Av stadgarna skall framgå: Angående stadgar Det är viktigt att klargöra att enligt svensk lag har vem som helst rätt att bilda en förening. Staten kan inte på något sätt förbjuda detta och det finns inte heller någon lag som reglerar

Läs mer

Välkommen till årsmöte 2015

Välkommen till årsmöte 2015 Svenska Tecknare Association of Swedish Illustrators and Graphic Designers Hornsgatan 103 SE-117 28 Stockholm, Sweden T: +46 8 556 029 10 info@svenskatecknare.se www.svenskatecknare.se Välkommen till årsmöte

Läs mer

Kallelse till distriktsårskonferensen 2016

Kallelse till distriktsårskonferensen 2016 Kallelse till distriktsårskonferensen 2016 Vänsterpartiet Värmland Karlstad den 16 december 2015 Till Partiföreningarna Distriktets valberedning och revisorer Landstingsgruppen Länets riksdags- och partistyrelseledamöter

Läs mer

Förbundet ska stödja ett aktivt deltagande i samhällslivet på demokratisk grund och främja jämlikhet mellan olika ungdomsgrupper.

Förbundet ska stödja ett aktivt deltagande i samhällslivet på demokratisk grund och främja jämlikhet mellan olika ungdomsgrupper. FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR Antagna vid förbundsstämman 1995-11-26, reviderade vid förbundsstämman i april 2003, förbundsstämman i maj 2004, förbundsstämman 14 april 2007 samt vid förbundsstämman

Läs mer

Stadgar för förbundet Ung Media Sverige

Stadgar för förbundet Ung Media Sverige Stadgar för förbundet Ung Media Sverige Antagna vid årsmötet 2012-10-21 Definition 1 Syfte mom 1 Förbundets syfte är att genom demokratisk organisering skapa förutsättningar för unga att producera och

Läs mer

STADGAR för S-kvinnors förbund GRUNDSTADGAR för S-kvinnors distrikt GRUNDSTADGAR för S-kvinnors klubbar

STADGAR för S-kvinnors förbund GRUNDSTADGAR för S-kvinnors distrikt GRUNDSTADGAR för S-kvinnors klubbar STADGAR för S-kvinnors förbund GRUNDSTADGAR för S-kvinnors distrikt GRUNDSTADGAR för S-kvinnors klubbar Stadgar antagna av förbundsmötet 2015. Förbundsstyrelsens förslag till revidering av stadgar till

Läs mer

Stadgar för Afasiförbundet i Sverige

Stadgar för Afasiförbundet i Sverige Stadgar för Afasiförbundet i Sverige 1 Förbundets namn Förbundets namn är Afasiförbundet i Sverige, kallat Afasiförbundet. 2 Förbundets syfte Afasiförbundet är en ideell intresseorganisation som är demokratiskt

Läs mer

Kallelse till Vänsterpartiets kongress 2016

Kallelse till Vänsterpartiets kongress 2016 Kallelse till Vänsterpartiets kongress 2016 Vänsterpartiets kongress 2016 Stockholm 5 november 2015 Till Vänsterpartiets partiföreningar och distrikt Kallelse till Vänsterpartiets kongress 2016 Vänsterpartiets

Läs mer

ÄNDRING AV STADGAR. PROPOSITION Kongressen 2010

ÄNDRING AV STADGAR. PROPOSITION Kongressen 2010 ÄNDRING AV STADGAR Huvuddelen av dessa ändringar av stadgar är en konsekvensändring i och med att vi på kongressen 2009 ändrade tidsram för när vi ska hålla kongressen. Dessutom är det en ändring vad gäller

Läs mer

Sveriges elevråd - SVEAs stadgar

Sveriges elevråd - SVEAs stadgar Sveriges elevråd - SVEAs stadgar Kapitel 1 Organisation 1.1 Namn, säte och förbund Sveriges elevråd SVEA (Sweden s student councils SVEA) är ett förbund av och för elevråd. Sveriges elevråd SVEA är en

Läs mer

STADGAR. Antagna av förbundsmötet Stadgar för S-kvinnors förbund Grundstadgar för S-kvinnors distrikt Grundstadgar för S-kvinnors klubbar

STADGAR. Antagna av förbundsmötet Stadgar för S-kvinnors förbund Grundstadgar för S-kvinnors distrikt Grundstadgar för S-kvinnors klubbar STADGAR Antagna av förbundsmötet 2015 Stadgar för S-kvinnors förbund Grundstadgar för S-kvinnors distrikt Grundstadgar för S-kvinnors klubbar Stadgar för S-kvinnors förbund FÖRBUND 1 Ändamål Sveriges

Läs mer

STARK TILLSAMMANS. Handels kongress 2016 GRESS. Vår kongress

STARK TILLSAMMANS. Handels kongress 2016 GRESS. Vår kongress r a t S ill t k m m sa ans 16 KON 20 GRESS Vår kongress Handels 25:e kongress hålls i april 2016. Temat är: Alla medlemmar berörs på ett eller annat sätt av Handels kongress, vare sig man är aktiv eller

Läs mer

Stadgar. Ledarna inom Energi & Teknik Verksamhetsområde, uppgift och organisation. Föreningsstämma

Stadgar. Ledarna inom Energi & Teknik Verksamhetsområde, uppgift och organisation. Föreningsstämma Stadgar Ledarna inom Energi & Teknik 2015 Verksamhetsområde, uppgift och organisation 1 Verksamhetsområde Ledarna inom Energi & Teknik en branschförening inom Ledarna som organiserar chefer, inom energi-,

Läs mer

Att de förslag som framkommer till stadgeändringar på denna Förbundsstämma beaktas

Att de förslag som framkommer till stadgeändringar på denna Förbundsstämma beaktas Stadgar Ändamål och värdegrund Motion 43 Motionen kommer ifrån: Hyresgästföreningen Norrmalm Översyn av stadgarna Motion till HGF Förbundsstämma juni 2018 2c ÖVERSYN AV STADGARNA Vi anser stadgarna är

Läs mer

Stadgar för Motormännens Riksförbund

Stadgar för Motormännens Riksförbund Stadgar för Motormännens Riksförbund Antagna vid ordinarie kongress 2010 Gäller från den 1 juli 2011 Senast ändrad den 27 april 2014 enligt beslut vid kongress 2012, fastställt vid kongress 2014 1. kap.

Läs mer

Förslag på dagordning till Ung Pirat Östras distriktskongress 2015

Förslag på dagordning till Ung Pirat Östras distriktskongress 2015 Förslag på dagordning till Ung Pirat Östras distriktskongress 2015 1. Mötets öppnande Distriktsordförande Erik Einarsson öppnar mötet. 2. Mötets behörighet Stadgan säger: 36 Mötet är beslutsmässigt om

Läs mer

PROPOSITIONER HÄFTE 2 1

PROPOSITIONER HÄFTE 2 1 PROPOSITIONER HÄFTE 2 1 INNEHÅLL PROPOSITION 2009:4 ANGÅENDE SPRÅKLIG REVIDERING AV STADGARNA 3 PROPOSITION 2009:5 ANGÅENDE INNEHÅLLSMÄSSIG REVIDERING AV STADGARNA 4 BILAGA 1, NUVARANDE FÖRBUNDSSTADGAR,

Läs mer

Torgprotokoll - Torg B

Torgprotokoll - Torg B Torgprotokoll - Torg B Y = = Förbundsstyrelsens motionssvar P3. Pengar per medlem till alla avdelningar P3 att 4 kronor per betalande medlem ges till tillhörande avdelning i början av 219 att effekten,

Läs mer

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte Handbok för Jönköpings Studentkårs Årsmöte Det här är en guide för dig som är besökare eller delegat på Jönköpings Studentkårs Årsmöte. Guiden är till för att stötta dig genom Årsmötet och hjälpa dig när

Läs mer

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte Handbok för Jönköpings Studentkårs Årsmöte Det här är en guide för dig som är besökare eller delegat på Jönköpings Studentkårs Årsmöte. Guiden är till för att stötta dig genom Årsmötet och hjälpa dig när

Läs mer

O. Organisation och stadgar

O. Organisation och stadgar O. Organisation och stadgar Organisatoriska handlingsprogrammet 453 Ändring bildningsnivåer Att under den första rubriken som lyder skola, sista stycket andra meningen, ändra lydelsen Genom aktiv bildning

Läs mer

4.1 Unga Republikaner är en riksorganisation. Verksamheten består av - Kongress - Förbundsstyrelse - Lokalföreningar - Arbetsgrupper

4.1 Unga Republikaner är en riksorganisation. Verksamheten består av - Kongress - Förbundsstyrelse - Lokalföreningar - Arbetsgrupper 1 Förbundets namn 1.1 Förbundets namn är Unga Republikaner. 2 Ändamål 2.1 Unga Republikaner är en partipolitisk obunden förbund som skall verka för att Sverige skall införa ett demokratiskt valt statsskick.

Läs mer

FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR

FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR Antagna vid förbundsstämman 1995-11-26, reviderade vid förbundsstämman i april 2003, förbundsstämman i maj 2004 vid förbundsstämman 14 april 2007 vid förbundsstämman

Läs mer

Kallelse till Vänsterpartiets kongress 2014

Kallelse till Vänsterpartiets kongress 2014 1 Stockholm juni 2013 Till Vänsterpartiets partiföreningar och distrikt Kallelse till Vänsterpartiets kongress 2014 Vänsterpartiets kongress sammanträder i Stockholm den 10-12 januari 1. Motioner Motionsrätt

Läs mer

Mötesteknisk ordlista

Mötesteknisk ordlista Mötesteknisk ordlista Vänsterpartiet 2015 Acklamation: Beslut med acklamation betyder att mötet beslutar med jarop. Ropa inte nej, utan vänta på på ordförandens motfråga, t.ex. avslås förslaget?, och svara

Läs mer

NORMALSTADGAR för lokalföreningar (Antagna av kongressen i Västerås den oktober 2006)

NORMALSTADGAR för lokalföreningar (Antagna av kongressen i Västerås den oktober 2006) NORMALSTADGAR för lokalföreningar (Antagna av kongressen i Västerås den 20-22 oktober 2006) 1 Lokalföreningens namn Föreningens namn är Afasiföreningen i Södertälje/Nykvarn och föreningen är ansluten till

Läs mer

PS förslag till stadgeändringar gällande. differentierade kongresser

PS förslag till stadgeändringar gällande. differentierade kongresser Kongressen 2016 Detta dokument inkluderar även bordlagt förslag från förra kongressen gällande differentierade kongresser PS förslag till stadgeändringar gällande differentierade kongresser Vänsterpartiet

Läs mer

Stadgar NTF Gävleborg

Stadgar NTF Gävleborg Stadgar NTF Gävleborg Styrelsens förslag till nya stadgar för NTF Gävleborg. Beslutsordning. Beslut om stadgeändring skall ske på två på varandra följande årsmöten, varav ett skall vara ordinarie. Minst

Läs mer

STADGAR. Antagna av kongressen Stadgar för S-kvinnors förbund Grundstadgar för S-kvinnors distrikt Grundstadgar för S-kvinnors klubbar

STADGAR. Antagna av kongressen Stadgar för S-kvinnors förbund Grundstadgar för S-kvinnors distrikt Grundstadgar för S-kvinnors klubbar STADGAR Antagna av kongressen 2017 Stadgar för S-kvinnors förbund Grundstadgar för S-kvinnors distrikt Grundstadgar för S-kvinnors klubbar Stadgar för S-kvinnors förbund FÖRBUND 1 Ändamål Sveriges socialdemokratiska

Läs mer

STADGAR. Antagna av förbundsmötet 2011

STADGAR. Antagna av förbundsmötet 2011 STADGAR Antagna av förbundsmötet 2011 Stadgar för S-kvinnors förbund Grundstadgar för S-kvinnors distrikt Grundstadgar för S-kvinnors klubbar/föreningar Stadgar för S-kvinnors förbund FÖRBUND 1 Ändamål

Läs mer

Förhandlingsordning Riksombudsmötet 2017

Förhandlingsordning Riksombudsmötet 2017 1 Förhandlingsordning Riksombudsmötet 2017 Riksombudsmötet är det högsta beslutande organet inom KFUM Sverige och utgörs av ombud utsedda av KFUM Sveriges medlemsföreningar. Riksombudsmötets arbetsformer

Läs mer

Stadgar för Sveriges Dövas Riksförbund

Stadgar för Sveriges Dövas Riksförbund Stadgar för Sveriges Dövas Riksförbund 2014 Paragrafer 1 Förbundets namn och säte... 3 2 Ändamål... 3 3 Organisationer... 3 4 Medlemmar... 4 5 Medlemsavgift... 4 6 Kongress... 4 7 Förbundsmöte... 7 8 Förbundsstyrelse...

Läs mer

Förbundets stadgar (Antagna av årskongressen )

Förbundets stadgar (Antagna av årskongressen ) Förbundets stadgar (Antagna av årskongressen 2012-04-21) 1 Ändamål Sveriges Aktiesparares Riksförbund Aktiespararna är en oberoende intresseorganisation för enskilda som sparar eller vill främja sparande

Läs mer

FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR

FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR Antagna vid förbundsstämman 1995-11-26, reviderade vid förbundsstämman i april 2003, förbundsstämman i maj 2004 samt vid förbundsstämman 14 april 2007 samt vid

Läs mer

Förbundets stadgar (Antagna av årskongressen )

Förbundets stadgar (Antagna av årskongressen ) Förbundets stadgar (Antagna av årskongressen 2016-04-23) 1 Ändamål Sveriges Aktiesparares Riksförbund Aktiespararna är en oberoende intresseorganisation för enskilda som sparar eller vill främja sparande

Läs mer

Normalstadgar för lokalföreningar i Afasiförbundet i Sverige

Normalstadgar för lokalföreningar i Afasiförbundet i Sverige Normalstadgar för lokalföreningar i Afasiförbundet i Sverige 1 Lokalföreningens namn Föreningens namn är Afasiföreningen i. och ansluten till läns-/regionföreningen i.. län/region och därigenom är den

Läs mer

1 Firma Riksorganisationens namn är Folkrörelsen Nej till EU.

1 Firma Riksorganisationens namn är Folkrörelsen Nej till EU. Folkrörelsen Nej till EU Stadgar för riksorganisationen 1 Firma Riksorganisationens namn är Folkrörelsen Nej till EU. 2 Mål 2:1 Folkrörelsen Nej till EU är en ideell organisation, som verkar för ett demokratiskt,

Läs mer

Stadgar för Anhörigas Riksförbund (AHR)

Stadgar för Anhörigas Riksförbund (AHR) Stadgar för Anhörigas Riksförbund (AHR) Organisationsnummer 802402 4831 Grundstadgar antagna vid årsmöte den 2 maj 1996 Ändring av stadgar antagna vid årsmöte 19 mars 2005, 25 mars 2006 Stadgar reviderade

Läs mer

Inledning Förbundsorganisation Kongressen Förbundsstyrelsen (FS)

Inledning Förbundsorganisation Kongressen Förbundsstyrelsen (FS) Arbetsordning För kongressperioden 2015-2017. Beslutad på förbundsstyrelsemötet den 5-9 augusti 2015. Uppdaterad på förbundsstyrelsemötet den 8-10 januari 2016. Inledning Arbetsordningen syftar till att

Läs mer

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Kongressen i Göteborg 2013-03-16 1 Namn och ändamål 1.1 Namn Organisationen heter Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism (hädanefter kallad UMR). 1.2 Ändamål UMR

Läs mer

MILJÖPARTIET DE GRÖNA

MILJÖPARTIET DE GRÖNA MILJÖPARTIET DE GRÖNA STADGAR ANTAGNA VID MILJÖPARTIETS KONGRESS APRIL 1992 och reviderade vid kongresserna 1993 och 1994 1 Vision Miljöpartiet de grönas vision är uthålliga, demokratiska samhällen, lokalt

Läs mer

Vissa stadgeändringar. SULF:s kongress 2018 Bilaga 11. Förbundsstyrelsens proposition

Vissa stadgeändringar. SULF:s kongress 2018 Bilaga 11. Förbundsstyrelsens proposition SULF:s kongress 2018 Bilaga 11 Förbundsstyrelsens proposition Vissa stadgeändringar Förbundets stadgar föreslås ändras för att förtydliga vilken rättshjälp förbundet kan ge, för att ändra mandatberäkningen

Läs mer

Barnens Dag R. STADGAR för BARNENS DAGS RIKSFÖRBUND. Antagna vid årsmöte 2000-03-19

Barnens Dag R. STADGAR för BARNENS DAGS RIKSFÖRBUND. Antagna vid årsmöte 2000-03-19 Barnens Dag R STADGAR för BARNENS DAGS RIKSFÖRBUND Antagna vid årsmöte 2000-03-19 Reviderade 2006-04-02 vid ordinarie årsmöte i Borlänge Stadgarna reviderade 2013-04-27 Barnens Dag R 1. FÖRENINGENS NAMN

Läs mer

Psykologstudent Sverige Stadgar

Psykologstudent Sverige Stadgar Psykologstudent Sverige Stadgar 1 Föreningens namn, organisationsnummer och form 1.1 Psykologstudent Sverige, förkortas PS. 1.2 Föreningens organisationsnummer är 802441 7688. 1.3 Föreningen drivs av psykologstudenter,

Läs mer

2017 Saco studentråds kongress. Arbetsordning

2017 Saco studentråds kongress. Arbetsordning 2017 Saco studentråds kongress Arbetsordning Arbetsordning för Saco studentråds kongress 2017 Nedan följer en beskrivning av hur kongressen föreslås fungera. Påverkanstorg och förhandlingar i plenum Kongressen

Läs mer

Stadgar. Hemsida: www.hjart-lung.se/sundsvall. e-mail: hjart-lung.sundsvall@telia.com. Adress: Skepparegatan 5 A 4 tr. 852 34 SUNDSVALL Tel: 12 50 70

Stadgar. Hemsida: www.hjart-lung.se/sundsvall. e-mail: hjart-lung.sundsvall@telia.com. Adress: Skepparegatan 5 A 4 tr. 852 34 SUNDSVALL Tel: 12 50 70 Stadgar Adress: Skepparegatan 5 A 4 tr 852 34 SUNDSVALL Tel: 12 50 70 Org. Nr. 889201-0466 Hemsida: www.hjart-lung.se/sundsvall e-mail: hjart-lung.sundsvall@telia.com Stadgar för lokalföreningar antagna

Läs mer

Stadgar antagna av kongressen 2013, Riksförbundet HjärtLung Juridiskt namn: Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund

Stadgar antagna av kongressen 2013, Riksförbundet HjärtLung Juridiskt namn: Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund , 1 Hjärt- och Lungsjukas lokalförening i Uppsala Hjärt- och Lungsjukas förening i Uppsala är en lokalförening inom Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund. Lokalföreningen är en egen juridisk person och dess

Läs mer

Stadgar för Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling (SESADU) i Sverige

Stadgar för Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling (SESADU) i Sverige Stadgar för Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling (SESADU) i Sverige 1. ORGANISATIONENS NAMN Organisationens namn är Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling

Läs mer

Naturvetarnas kongresskola 2018

Naturvetarnas kongresskola 2018 Naturvetarnas kongresskola 2018 En guide för dig som är kongressombud Målet är att du ska känna dig hemma i hur kongressen går till och de begrepp som används. Om du känner dig osäker kan du fråga någon

Läs mer

Förbundsstadgar Djurskyddet Ungdom

Förbundsstadgar Djurskyddet Ungdom Förbundsstadgar Djurskyddet Ungdom 1 Riksförbundets namn, sätesort och beskrivning Riksförbundets namn är Djurskyddet Ungdom. Organisationsnummer är 802492-8346. Sätesort är Stockholm. Djurskyddet Ungdom

Läs mer

Sverok Stockholms stadga

Sverok Stockholms stadga Sverok Stockholms stadga Antagna 910817. Ändrade 930913, 940227, 950326 och 961020. Nyantagna 970316. Ändrade 980315, 990328, 010721, 020520, 030330, 040328, 050402, 060409 och 090516. Existensgrund Namn

Läs mer

Stadgar 2013. för Lärarnas Riksförbund. gäller från och med 2013 01 01

Stadgar 2013. för Lärarnas Riksförbund. gäller från och med 2013 01 01 Stadgar 2013 för Lärarnas Riksförbund gäller från och med 2013 01 01 Stadgar 2013 Fastställda av Lärarnas Riksförbunds ordinarie kongress 2012 Innehåll Stadgar för Lärarnas Riksförbund 1 Ändamål 10 2

Läs mer

Stadgar för LR Göteborgs stad

Stadgar för LR Göteborgs stad 2015-12-10 Stadgar för LR Göteborgs stad 1 LR Göteborgs stad Göteborgs distrikts/kommunförening, kallad LR Göteborgs stad, består av alla LRmedlemmar som har sin arbetsplats inom Göteborgs stad, de som

Läs mer

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse(interimsstyrelse) som kan bestå av tre personer

Läs mer

Årsmöte Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Sverige. Förslag på arbetsordning. Inledning

Årsmöte Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Sverige. Förslag på arbetsordning. Inledning Årsmöte 2015 Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Sverige Förslag på arbetsordning Inledning Styrelsen önskar att årsmötet blir tydligt och demokratiskt för alla. Därför har styrelsen tagit fram ett förslag

Läs mer

Följebrev Proposition 6: Förutsättningar för styrelsens och doktoranders arbete i SFS

Följebrev Proposition 6: Förutsättningar för styrelsens och doktoranders arbete i SFS P6 Handläggare: Styrelsen Datum: 2019-03-03 Dnr: O412-6/1819 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Följebrev Proposition 6: Förutsättningar för styrelsens

Läs mer

normalstadgar Normalstadgar för regionala föreningar för studerande vid respektive studieort

normalstadgar Normalstadgar för regionala föreningar för studerande vid respektive studieort normalstadgar Normalstadgar för regionala föreningar för studerande vid respektive studieort Antagna vid Psykologförbundets kongress i oktober 2013 Innehållsförteckning KAPITEL 1 Sammansättning och ändamål

Läs mer

JUS syfte är att stötta judiskt barn- och ungdomsliv i Sverige. JUS högsta beslutande organ är årsmötet och därefter styrelsen.

JUS syfte är att stötta judiskt barn- och ungdomsliv i Sverige. JUS högsta beslutande organ är årsmötet och därefter styrelsen. JUS Stadga 1 Syfte JUS syfte är att stötta judiskt barn- och ungdomsliv i Sverige. 2 Organisation (JUS) Ungdomsförbundets juridiska namn är Judiska Ungdomsförbundet i Sverige JUS har sitt säte på den ort

Läs mer

Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798

Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798 Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798 1 Organisation och Syfte mom. 1 Föreningens juridiska namn är Enskilda Gymnasiets elevkår, men

Läs mer

Djurens partis stadgar

Djurens partis stadgar Djurens partis stadgar 1. Namn och syfte Partiets namn är Djurens parti. Djurens parti är en politisk organisation vars syfte är att kraftfullt verka för djurens intressen genom att ta politiskt mandat

Läs mer

STADGAR för Brännöföreningen, org.nr

STADGAR för Brännöföreningen, org.nr Förslag till revidering av stadgar inför årsmötet 2016-03-06 Revideringsförslaget innehåller en översyn av samtliga stadgar och syftar till att förtydliga och förändra delar av stadgarna så att de på ett

Läs mer

STADGAR FÖR LOKALFÖRENING

STADGAR FÖR LOKALFÖRENING STADGAR FÖR LOKALFÖRENING Antagna vid RSMHs kongress 13 15 maj 2011 Riksförbundet för Social och Mental Hälsa 1 Stadgarna är våra regler som vi måste följa. De talar om hur man skall göra i olika situationer.

Läs mer

Antagen vid Sveriges Arkitekter Studenternas årsmöte 2018 och Sveriges Arkitekters stämma 2018

Antagen vid Sveriges Arkitekter Studenternas årsmöte 2018 och Sveriges Arkitekters stämma 2018 Antagen vid Sveriges Arkitekter Studenternas årsmöte 2018 och Sveriges Arkitekters stämma 2018 Stadgar 1 Ändamål 2 Medlemmar 3 Organisation 4 Årsmöte 5 Årsmötets åliggande 6 Styrelse 7 Valberedning 8 Studentavdelning

Läs mer

Stadgar för Alla ska kunna bo kvar

Stadgar för Alla ska kunna bo kvar Stadgar för Alla ska kunna bo kvar 1. Firma Föreningens namn är Alla ska kunna bo kvar 2. Syfte Föreningens syfte är att sätta fokus på de sociala aspekter som finns när fastighetsägare höjer hyrorna kraftigt

Läs mer

Arbetsordning. I slutet av dokumentet finns en ordlista med begrepp som förekommer i arbetsordningen eller som brukar användas på stämman.

Arbetsordning. I slutet av dokumentet finns en ordlista med begrepp som förekommer i arbetsordningen eller som brukar användas på stämman. 1 (5) Arbetsordning Detta dokument beskriver hur arbetet på förbundsstämman går till, den metod vi använder och vem som har rätt att vara med att lägga förslag och fatta beslut. I slutet av dokumentet

Läs mer

att förbundsstämman genomförs vart tredje år med början Förbundsstyrelsens utlåtande över motion 57

att förbundsstämman genomförs vart tredje år med början Förbundsstyrelsens utlåtande över motion 57 Stadgar Förbundsstämma, fullmäktige och region Motion 57 Motionen kommer ifrån: Regionstyrelsen Mitt Förbundsstämma vart tredje år Tiden mellan förbundsstämmorna är alldeles för kort för man med ett bra

Läs mer

Stadgar för LR Malmö stads distrikt -Kommunförening och distrikt

Stadgar för LR Malmö stads distrikt -Kommunförening och distrikt Stadgar för LR Malmö stads distrikt -Kommunförening och distrikt Antagna vid årsmöte 110427 samt 110526 Godkända av förbundsstyrelsen 110831 Innehållsförteckning: 1 LR Malmö stads distrikt 2. LR Malmö

Läs mer

Lathund. Att bilda ett kommun-hso

Lathund. Att bilda ett kommun-hso Lathund Att bilda ett kommun-hso Lathund Att bilda ett kommun-hso Innehåll Inledning... 5 Syftet med lathunden... 5 Viktigt med ett Kommun-HSO... 5 Koppling mellan Kommun-HSO och KHR... 5 Grundläggande

Läs mer

Fastighets i första hand ger medlemmar möjlighet att själva bestämma vilken avdelning de vill tillhöra.

Fastighets i första hand ger medlemmar möjlighet att själva bestämma vilken avdelning de vill tillhöra. 4 Stadgar Demokrati Motion 15.2.5 Avdelning Karlstad Organisationen Med dagens indelningssystem gällande Fastighets avdelningar har vi svårt att få med alla medlemmar i vår härliga gemenskap. De medlemmar

Läs mer

Stadgar för #jagärhär

Stadgar för #jagärhär Stadgar för #jagärhär ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1. Firma Föreningens namn är #jagärhär. 2. Syfte / ändamål #jagärhär är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som arbetar för ett inkluderande

Läs mer

Stadgar för SULF:s doktorandförening

Stadgar för SULF:s doktorandförening Stadgar för SULF:s doktorandförening Innehåll Stadgar för SULF:s doktorandförening... 1 Innehåll... 1 Stadgar för SULF:s doktorandförening... 2 Allmänna bestämmelser... 2 1 Ändamål... 2 2 Organisation...

Läs mer

Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9

Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9 Antagna av kongressen 2011 Ändamålsparagraf bekräftad av förbundsårsmötet 2012 Reviderade av förbundsårsmöten 2014, 2015 Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9

Läs mer

MOTIONER TILL REPRESENTANTSKAP 2015

MOTIONER TILL REPRESENTANTSKAP 2015 MOTIONER TILL REPRESENTANTSKAP 2015 B Avseende dubbelt ordförandeskap Motionärer: Petra Höglund, Krystyna Öbom, Tina Niinisalo, Bengt Franzino och Ashraf Nasseri Representantskap 2014 beslutade om att

Läs mer

Stadgar för Riksförbundet

Stadgar för Riksförbundet 1 (9) Stadgar för Riksförbundet 1. Namn, ändamål, organisation... 1 2. Medlemskap... 2 3 Kongress... 2 4. Extra kongress... 5 5. Förbundsmöte... 5 6. Förbundsstyrelse... 6 7. Valberedning... 7 8. Räkenskaper

Läs mer

Stadgar Sveriges Fellponnyförening

Stadgar Sveriges Fellponnyförening Stadgar Sveriges Fellponnyförening 1 Ändamål.. Föreningen är till för att främja Fellponny rasens användande i såväl avel som arbete. Föreningen jobbar för att öka kunskapen om Fellponnyn i Sverige och

Läs mer

FBI TULLINGE. Styrning och beslutsordning

FBI TULLINGE. Styrning och beslutsordning FBI TULLINGE Styrning och beslutsordning Förord Målsättningen med detta dokument är att skapa tydlighet gällande föreningens styrning och beslutsordning för att därmed underlätta beslutsfattandet i den

Läs mer

STADGAR ANTAGNA AV ORDINARIE ÅRSMÖTE 21 FEBRUARI 2012

STADGAR ANTAGNA AV ORDINARIE ÅRSMÖTE 21 FEBRUARI 2012 STADGAR ANTAGNA AV ORDINARIE ÅRSMÖTE 21 FEBRUARI 2012 Kapitel 1 Organisation och Ändamål 1 Politiska ändamål Socialdemokratiska studentklubben är en del av den svenska och internationella socialdemokratin

Läs mer

Landstingspolitisk konferens 18 mars Rinkeby Folket Hus. Motionssvar Landstingspolitiskt program. Vänsterpartiet Storstockholm

Landstingspolitisk konferens 18 mars Rinkeby Folket Hus. Motionssvar Landstingspolitiskt program. Vänsterpartiet Storstockholm Landstingspolitisk konferens 18 mars Rinkeby Folket Hus Motionssvar Landstingspolitiskt program Vänsterpartiet Storstockholm Motionssvar Landstingspolitiskt program LP1. Vid distriktsårskonferensen, DÅK,

Läs mer

STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE

STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE 1 FÖRBUNDETS NAMN Förbundets namn är ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE och förkortas ERIS. ERIS är ett ideellt förbund av lokala föreningar. 2 FÖRBUNDET

Läs mer

Arbetsordning för Sveriges förenade studentkårers fullmäktige (SFSFUM)

Arbetsordning för Sveriges förenade studentkårers fullmäktige (SFSFUM) Arbetsordning för Sveriges förenade studentkårers fullmäktige (SFSFUM) Plenum... 2 Åsiktstorg... 2 Representation... 2 Ombud... 2 Observatörer... 2 Delegation... 2 Talarlista och tidsbegränsningar... 3

Läs mer

A. Organisation Jagvillhabostad.nu består av enskilda medlemmar organiserade i lokalavdelningar.

A. Organisation Jagvillhabostad.nu består av enskilda medlemmar organiserade i lokalavdelningar. STADGAR Antagna 2003-04-06 Reviderade 2006-03-04, 2007-03-03, 2009-03-07, 2010-03-06, 2012-02-18 1. Firma Organisationens namn är jagvillhabostad.nu. 2. Syfte Föreningens syfte är att bevaka samt agera

Läs mer

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK

Läs mer

Rapport om ungdomsinflytande

Rapport om ungdomsinflytande Rapport om ungdomsinflytande På förbundsstämman 2009 uppdrogs åt Svenska Scoutförbundet styrelse att ta fram en rapport som visar hur ungdomsinflytandet fungerar idag. I rapporten har även tankar om hur

Läs mer

Stadga för. Morlanda Scoutkår. Svenska Scoutförbundet

Stadga för. Morlanda Scoutkår. Svenska Scoutförbundet Stadga för Morlanda Scoutkår Av Svenska Scoutförbundet Utarbetad under våren 2005 Kapitel 1 Kårens uppgift och verksamhet Uppgift 1:1 Scoutkåren har till uppgift att bedriva scoutverksamhet i enlighet

Läs mer

Förbundet Aktiv Ungdom - Dansfabriken Ängelholm

Förbundet Aktiv Ungdom - Dansfabriken Ängelholm PROGRAMFÖRKLARING och STADGAR för Förbundet Aktiv Ungdom Programförklaring Föreningar Antagna på Aktiv Ungdoms förbundsstämma 2014 i Kungälv Gäller fr.o.m. 2015-01-01 Förbundet Aktiv Ungdom - Dansfabriken

Läs mer

Ung Teaterscens stadgar

Ung Teaterscens stadgar Ung Teaterscens stadgar Kapitel 1 - Grundläggande bestämmelser 1 Namn, säte och förbund Ung Teaterscen är ett fristående ungdomsförbund som verkar inom amatörteaterrörelsen. Ung Teaterscen har sitt säte

Läs mer

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen

Läs mer

Handlingar till möte med styrelsen för Ungdomens Nykterhetsförbund den 3 april 2019

Handlingar till möte med styrelsen för Ungdomens Nykterhetsförbund den 3 april 2019 Handlingar till möte med styrelsen för Ungdomens Nykterhetsförbund den 3 april 2019 Föredragningslista (punkt 2, bilaga 19:1)...14 1 (7) Föredragningslista (punkt 2, bilaga 18:1) Ärende Vem Tidsåtgång

Läs mer