Förhandlingsordning Riksombudsmötet 2017
|
|
- Lovisa Berglund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Förhandlingsordning Riksombudsmötet 2017 Riksombudsmötet är det högsta beslutande organet inom KFUM Sverige och utgörs av ombud utsedda av KFUM Sveriges medlemsföreningar. Riksombudsmötets arbetsformer regleras av KFUM Sveriges stadgar och denna förhandlingsordning. ORDLISTA Acklamation Beslut kan tas med acklamation i ett demokratiskt möte. Röstning sker då med bifallsrop ("Ja!", varpå ordförande meddelar vad mötet (enligt dennes mening) har beslutat och "klubbar" beslutet om ingen innan dess begär votering. Till skillnad från exempelvis sluten votering innebär acklamation i princip att samtliga vet hur de andra röstar. Men ofta är det bara de mötesdeltagare som sitter närmst som exakt kan avgöra hur var och en har röstat. Ajournera Att ta en paus i mötet. Den är oftast tidsbestämd. Avslag På mötet kan ombuden avslå ett förslag, en motion eller en proposition som behandlas. Avslag betyder att ombuden är emot förslaget och håller alltså inte med. Motsatsen till avslag är bifall. Begära ordet När ordförande säger att ordet är fritt viftar en med sitt röstkort om en vill säga något, mötesordföranden fördelar sedan ordet utifrån en talarlista. Bifall På mötet kan ombuden bifalla ett förslag, en motion eller en proposition som behandlas. Bifall betyder att ombuden är för förslaget och håller alltså med om det. Motsatsen till bifall är avslag. Dagordning Dagordningen är en lista på vilka punkter som ska diskuteras under mötet och i vilken ordning det skall göras. Justerare På riksombudsmötet väljs en eller flera personer till justerare. Deras uppgift är att kontrollera att det som skrivits ned i protokollet stämmer överens med vad som beslutades på mötet. När de gjort det skriver de under och då justeras protokollet vilket innebär att det blir giltigt. Jämkning Om två förslag är lika varandra kan de som lagt förslagen prata ihop sig och föreslå ett nytt förslag som båda kan ställa sig bakom och rösta på, då har de gjort en jämkning. Lägga till handlingarna Skriftliga rapporter brukar läggas till handlingarna, det innebär att detta beslut skrivs in i protokollet och att själva rapporten läggs som bilaga till protokollet.
2 Motion Alla medlemsföreningar kan lämna in skriftliga förslag till riksombudsmötet. De kallas motioner. Motioner måste skickas in senast tio veckor innan riksombudsmötet börjar. Alla motioner som skickas in behandlas av riksombudsmötet. Även KFUM Sveriges styrelse kan lämna förslag till riksombudsmötet, då kallas det proposition. Nominering Att föreslå en kandidat till en arbetsgrupp, till exempel styrelsen eller valberedningen. Närvaro-, yttrande-, och yrkanderätt på Riksombudsmötet Samtliga personer som är medlem i en av KFUK-KFUMs medlemsföreningar har närvaro-, yttrandeoch förslagsrätt på riksombudsmötet. Närvaro-, yttrande- och förslagsrätt tillkommer även mötespresidiet förbundsstyrelsen, valberedningen, revisorerna, företrädare för region, mötesfunktionärer samt av styrelsen inbjudna gäster. Riksombudsmötet kan besluta att ge ytterligare personer närvaro- och yttranderätt. Omedelbar justering Om ett särskilt viktigt beslut fattas på riksombudsmötet kan ombuden begära att mötet omgående justerar den punkten i protokollet. Det beslutet blir då omedelbart giltigt. Jämför justerare. Ordningsfråga En fråga som handlar om hur mötet ska gå till. Det kan vara att föreslå en paus eller att införa begränsad talartid. Ordningsfråga begärs genom att en håller upp sitt röstkort och ropar ordningsfråga. Plenum Riksombudsmötet genomförs dels som plenum, dels som beredningsgrupper. I plenum sitter alla ombud i samma rum och där sker besluts-/röstningsprocessen. Då leds förhandlingarna av mötesordförande. Presidium (Presidiet) De som leder riksombudsmötet, det vill säga mötesordförande och sekreterare. Proposition Inför riksombudsmötet kan lämna KFUM Sveriges styrelse skriftliga förslag. De kallas propositioner. Alla propositioner diskuteras och röstas om på riksombudsmötet. Även medlemmar kan lämna förslag, då kallas det motion. Propositionsordning Beskriver hur beslutsprocessen i plenum ska gå till. Replik En variant av sakupplysning som bara får användas för att rätta till vad någon sagt om dig eller om vad du sagt. Mötesordförande avgör om du får ge replik. Replik begärs genom att en håller upp sitt röstkort och ropar replik. Reservation Ombud som har starka invändningar mot ett fattat beslut har möjlighet att reservera sig mot beslutet. Reservationen ska lämnas in skriftligt till mötespresidiet innan mötet avslutats. Alla reservationer protokollförs. 2
3 Röstkort Alla ombud får ett röstkort med ombudsnummer på. Det kan användas vid omröstningar, men används framförallt när ett ombud vill begära ordet för att mötesordföranden ska veta vem det är som vill säga något. Röstlängd Hur många ombud som är med på mötet och har rätt att rösta. Vilka som räknas in i röstlängden regleras i KFUK-KFUM Sveriges stadgar 14. Varje ombud ska, innan Riksombudsmötets start ha lämnat in sin ombudsfullmakt till kansliet eller Mötesbyrån. Under mötet justeras röstlängden i början av varje pass i plenum. Om något ombud måste lämna plenum mitt under ett pass ansvarar denna för att meddela mötespresidiet. Rösträknare Rösträknare är de personer som räknar röster vid en omröstning på ett möte. Man brukar välja minst två rösträknare för att de ska kunna jämföra sina resultat. Rösträtt Rösträtten tillfaller enligt stadgarna ombud för medlemsförening, där varje ombud har en röst. Antalet ombud från varje förening baseras på antalet individuella medlemmar den 31 december året före ROM. Ledamot av KFUK-KFUM Sveriges styrelse, eller anställd av KFUK-KFUM Sverige eller region kan ej vara utsedd som ombud. Det är inte möjligt att rösta via fullmakt. Sakupplysning Kan begäras om du kort vill informera om relevant fakta, korrigera ett falskt påstående eller om du har en faktafråga. Sakupplysningar får inte innehålla argument eller yrkanden. Sakupplysning begärs genom att en håller upp sitt röstkort och ropar "sakupplysning". Streck i debatten Streck i debatten innebär att debatten skall sluta inom ett visst ämne. När ett ombud säger streck i debatten under en debatt så beslutar riksombudsmötet tillsammans om detta skall gälla. Om det blir streck i debatten får alla en chans att skriva upp sig på talarlistan för att göra ett sista inlägg på punkten i fråga. Efter att talarlistan har gåtts igenom befinner sig årsmötet automatiskt i beslut. Talarlista Lista som mötesordföranden eller tillförordnad ansvarig för över vems tur det är att tala. En skriver upp sig på talarlistan genom att begära ordet. Yrkanden Ett yrkande är ett annat ord för förslag som lämnas in under pågående riksombudsmöte, det vill säga inte i förhand som motioner och propositioner. 3
4 BEREDNINGSGRUPPER I början av riksombudsmötet hänvisas förslagen som ska beslutas om för vidare diskussion i beredningsgrupper. Beredningsgrupper är arbetsgrupper under riksombudsmötet där propositioner och motioner diskuteras och granskas innan beslut fattas i plenum. Beredningsgrupperna ska komma med ett förslag till riksombudsmötet hur de rekommenderar mötet att rösta i frågan som diskuterats. Fördelningen av propositioner och motioner i de olika beredningsgrupperna har gjorts innan mötet med syftet att samla frågor inom samma eller närliggande områden, men även tidsaspekter har beaktats. Varje beredningsgrupp består av en beredningsgruppsordförande som väljs av riksombudsmötet. Styrelsen har i förväg föreslagit beredningsgruppsordförande, och alla har genomgått en förberedande utbildning. I beredningsgruppen finns också en av styrelsen utsedd sekreterare. Därutöver medverkar ledamöter från styrelsen för att föredra och förklara styrelsens ställningstaganden, alt motionären för att föredra och förklara sin motion. Beredningsgruppsarbete bedrivs i två pass under lördagseftermiddagen på Riksombudsmötet Ombud väljer själva vilken beredningsgrupp de vill delta i. Hur funkar beredningsgruppernas arbete? Propositionerna och motionerna presenteras och beredningsgruppen diskuterar och framför ändringseller tilläggsyrkanden. Beredningsgrupperna kommer fram till vad de föreslår riksombudsmötet att behandla. Beredningsgruppens leder diskussionerna, håller i talarlistan och ser till att alla får framföra sin åsikt. Det är alla deltagares ansvar att samtliga personer i gruppen behandlas med respekt oavsett om åsikterna går isär. Efter passen med beredningsgrupper avslutats finns alla förslag från beredningsgrupperna tillgängliga för övriga mötesdeltagare, senast två timmar efter sista beredningsgruppens avslut. Beredningsgruppens rekommendation redovisas i plenum av mötespresidiet. Beredningsgruppen kan i särskilda fall begära att dess ordförande ska göra föredragningen, men det är mötesordförande som avgör om det ska tillåtas eller inte. I plenum finns chans att göra tilläggsyrkanden på de förslag som diskuteras, om en t.ex. inte haft möjlighet att närvara i en proposition/motions beredningsgrupp. 4
5 HUR FUNKAR DET I PLENUM? Mötesordförande leder förhandlingarna och fördelar ordet i plenum. Förhandlingar om motioner och propositioner i plenum går till enligt följande: - Debatten inleds med att mötesordförande föredrar beredningsgruppens förslag, samt informerar om de andra väckta förslagen. Mötesordförande frågar om någon vill väcka ytterligare förslag. - Efter den inledande föredragningen begärs ordet genom att man höjer sitt röstkort eller talarkort så att mötespresidiet ser det. Mötesordförande har rätt att förbigå talarlistan samt ge personer förtur. - När inga ombud längre vill uttala sig genom att sträcka upp sitt röstkort frågar mötespresidiet om årsmötet är redo att gå till beslut. - I beslut fastställer årsmötet propositionsordning och sedan genomförs omröstning. Automatiskt väckta förslag är de yrkande som återfinns i årsmöteshandlingarna samt beredningsgruppernas respektive förslag. Ytterligare förslag kan väckas i plenum. Huvudförslag är förslagsställarens ursprungliga förslag som framgår i handlingarna. Mot detta ställs övriga yrkanden, och slutligen ställs segrande förslag mot avslag. Jämkningar av yrkanden kan ske fram till yrkandestopp. Om inte annat yrkandestopp sätts gäller yrkandestopp när riksombudsmötet går in i beslut i respektive fråga. Omröstning sker genom acklamation tillsammans med uppsträckta röstkort. Om ombud begär votering, genom att säga votering så att mötespresidiet hör det, ska votering genomföras. Då räknar rösträknarna antalet uppsträckta röstkort. Sluten omröstning kan begäras, denna genomförs då genom att ombuden skriver sin röst enligt mötespresidiets instruktioner på en röstsedel, inlämnandet av dessa sker under mötesordförandes och rösträknares uppsikt varpå rösträknarna räknar rösterna. Sluten omröstning tillämpas vid personval där det finns mer än en kandidat eller om ombud så begär. Vid sluten omröstning vid personval ska röstsedeln för att vara giltig innehålla maximalt så många namn som antalet valbara platser. Oläsliga röstsedlar eller röstsedlar med fler namn än antalet valbara platser är ogiltiga. Vid val av grupper där det finns fler kandidater än platser tillämpas instant runoff voting. Beslut vid riksombudsmötet fattas genom enkel majoritet av antal avlagda röster, undantaget frågor rörande stadgeändring och upplösning. Detta justeras i stadgarna. Vid lika röstetal skiljer lotten. Enhälligt beslut är sådant som stöds av samtliga avlagda röster. Inlägg i debatten sker av tillgänglighetsskäl i mikrofon. Vid debatt i plenum finns en talartidsbegränsning på två minuter. Talartidsbegränsningen kan ändras av riksombudsmötet och av mötesordförande. 5
Handlingar till Svenska Scoutrådets årsmöte 2013
Handlingar till Svenska Scoutrådets årsmöte 2013 Inledning av Scoutrådets ordförande Hej! Det årsmöte vi samlas till i år är speciellt. Det är det årsmöte där vi rapporterar om verksamhetsåret 2012, det
Läs merHandlingar till Scouternas förvaltningsmöte 2013
Handlingar till Scouternas förvaltningsmöte 2013 Scoutvänner, 2012 var ett spännande och omvälvande år. Många års strukturdiskussioner landade och Scouterna bildades. Vi är nu inne i en period av att göra
Läs merFormalia och årsmötespraxis
Formalia och årsmötespraxis Årsmöte 2013 Arbetsordning för årsmöte 2013-03-26 1. Närvarande-, yttrande- och förslagsrätt Alla medlemmar i The Core har rätt att närvara på årsmötet. Dessa har också yttrande-
Läs merHandlingar till Scouternas förvaltningsmöte 2017
Handlingar till Scouternas förvaltningsmöte 2017 Scoutvänner! Ytterligare ett scoutår ska läggas till handlingarna och vi kan med glädje konstatera att vi fortsätter att bli fler scouter mer än åtta nya
Läs merOrdet begärs genom att räcka upp sitt röstkort som delats ut i samband med inregistrering. Alla föreningsmedlemmar har rätt att yttra sig i en fråga.
Rösträtt innebär att en person har rätt att delta i beslut, det vill säga att rösta under mötet. Personer med rösträtt har automatiskt även yrkande-, närvaro- och yttranderätt. Personer som har betalat
Läs merStämmospråk - en lätt guide till tunga ord
Stämmospråk - en lätt guide till tunga ord Här hittar du förklaring till några av de ord som kan dyka upp på Scouternas stämma. Scouterna försöker använda ett så modernt språk som möjligt när vi har möte
Läs merArbetsordning för Sveriges förenade studentkårers fullmäktige (SFSFUM)
Handläggare: Oskar M Wiik Datum: 2019-04-11 Dnr: O440-3/1819 Arbetsordning för Sveriges förenade studentkårers fullmäktige (SFSFUM) Innehållsförteckning 1. Plenum 2 2. Åsiktstorg 2 3. Representation 2
Läs merStämmospråk - en lätt guide till tunga ord
Stämmospråk - en lätt guide till tunga ord Här hittar du förklaring till några av de ord som kan dyka upp på Scouternas stämma. Scouterna försöker använda ett så modernt språk som möjligt när vi har möte
Läs merArbetsordning för Sveriges förenade studentkårers fullmäktige (SFSFUM)
Arbetsordning för Sveriges förenade studentkårers fullmäktige (SFSFUM) Plenum... 2 Åsiktstorg... 2 Representation... 2 Ombud... 2 Observatörer... 2 Delegation... 2 Talarlista och tidsbegränsningar... 3
Läs merFÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE
FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET 2012 2 JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE 4 VAL AV ORDFÖRANDE OCH SEKRETERARE FÖR MÖTET 5 BESLUT OM SAMMANTRÄDESORDNING 6 FASTSTÄLLANDE
Läs merFörslag till mötesordning Forum Syds årsmöte 2014
Forum Syd årsmöte 2014 Bilaga 1 Förslag till mötesordning Forum Syds årsmöte 2014 Förslag till beslut Styrelsen föreslår årsmötet besluta att anta mötesordningen enligt nedanstående förslag Allmänt Vi
Läs merFörslag till mötesordning Forum Syds årsmöte 2016
Forum Syd årsmöte Bilaga1 Förslag till mötesordning Forum Syds årsmöte 2016 Förslag till beslut Styrelsen föreslår årsmötet besluta att anta mötesordningen enligt nedanstående förslag Allmänt Vi eftersträvar
Läs merÅrsmöte Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Sverige. Förslag på arbetsordning. Inledning
Årsmöte 2015 Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Sverige Förslag på arbetsordning Inledning Styrelsen önskar att årsmötet blir tydligt och demokratiskt för alla. Därför har styrelsen tagit fram ett förslag
Läs merArbetsordning. I slutet av dokumentet finns en ordlista med begrepp som förekommer i arbetsordningen eller som brukar användas på stämman.
1 (5) Arbetsordning Detta dokument beskriver hur arbetet på förbundsstämman går till, den metod vi använder och vem som har rätt att vara med att lägga förslag och fatta beslut. I slutet av dokumentet
Läs merFÖREDRAGNINGSLISTA FÖR STORA ÅRSMÖTET 2015
FÖREDRAGNINGSLISTA FÖR STORA ÅRSMÖTET 2015 1. Öppnande av mötet 2. Fastställande av röstlängd 3. Fråga om mötets behöriga utlysande 4. Val av ordförande och sekreterare för mötet 5. Val av justeringspersoner
Läs mer2017 Saco studentråds kongress. Arbetsordning
2017 Saco studentråds kongress Arbetsordning Arbetsordning för Saco studentråds kongress 2017 Nedan följer en beskrivning av hur kongressen föreslås fungera. Påverkanstorg och förhandlingar i plenum Kongressen
Läs merSFS Fullmäktiges Arbetsordning
Handläggare: Styrelsen Datum: 2017-04-27 Dnr: O11-11/1617 SFS Fullmäktiges Arbetsordning 1. Mötesordning... 2 1.1 Plenum... 2 1.1.1 Beslut... 2 1.1.2 Talarlista... 3 1.1.3 Replik... 3 1.1.4 Ordningsfråga...
Läs merOrdlista föreningsteknik
Ordlista föreningsteknik Huvud Hjärta Hand Hälsa Föreningsordlistan Absolut majoritet Får det förslag som får mer än hälften av rösterna. Acklamation Är när alla går med på beslut genom att ropa ja högt
Läs merNaturvetarnas kongresskola 2018
Naturvetarnas kongresskola 2018 En guide för dig som är kongressombud Målet är att du ska känna dig hemma i hur kongressen går till och de begrepp som används. Om du känner dig osäker kan du fråga någon
Läs merArbetsordning för stämman
Arbetsordning för stämman FÖRSLAG TILL ARBETS- OCH BESLUTSORDNING FÖR STÄMMAN INSTRUKTIONER FÖR UTSKOTTSARBETE: BEHANDLING AV MOTIONER OCH PROPOSITIONER jak@ Förslag till arbets- och beslutsordning för
Läs merFörhandlingsordning. Punkt 3 Bilaga 3 b. Sammanfattning
Förbundsstämman 2019-05-18--19 Punkt 3 Bilaga 3 b Förhandlingsordning Sammanfattning Processen för förbundsstämman bygger på en tankemodell att vi ska bestiga berget och ta oss ner igen och själva förbundsstämman
Läs merArbetsordning för stämman 2016
Arbetsordning för stämman 2016 Förslag till arbets- och beslutsordning för stämma Instruktioner för utskottsarbete: Behandling av motioner och propositioner 8110 2016-03-15 1 (7) Förslag till arbets- och
Läs merMötesteknisk ordlista
Mötesteknisk ordlista Vänsterpartiet 2015 Acklamation: Beslut med acklamation betyder att mötet beslutar med jarop. Ropa inte nej, utan vänta på på ordförandens motfråga, t.ex. avslås förslaget?, och svara
Läs mer7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning.
ÖVRIGA HANDLINGAR FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET 2014 2 JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN Vi bestämmer vilka på årsmötet som får rösta. 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE Vi frågar om alla fått
Läs merOrdlista mötesteknik. Mer än hälften av rösterna, se majoritet. Absolut majoritet. Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop.
Maj 2012 Pensionärsverksamheten Ordlista mötesteknik Absolut majoritet Acklamation Mer än hälften av rösterna, se majoritet. Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop. Man ropar aldrig nej.
Läs merHandlingar Grön Ungdom Södertörn Extra årsmöte Dagordning
Dagordning 1. Mötets öppnande 2. Val av mötesfunktionärer a) Val av mötesordförande b) Val av mötessekreterare c) Val av justerare tillika rösträknare 3. Fråga om stadgeenlig kallelse utfärdats 4. Fastställande
Läs merB E G Ä R A N A V O R D E T Begäran av ordet sker via handuppräckning och ordföranden för talarlista och fördelar ordet enligt den samma.
Sektionsmötes ABC. Ett höst- vinter- eller vårmöte på I-sektionen är ungefär som en cirkus. Det finns en cirkusdirektör som dirigerar och det finns några artister som syns oftare än andra i manegens mitt.
Läs merÅrsmöte 2017 Kallelse
Årsmöte 2017 Kallelse Välkommen till Sveriges Elevråds Årsmöte 2017! Sommar börjar sakta men säkert gå mot höst. Detta innebär skolstart, jackor på och det bästa av allt - Sveriges Elevråds årsmöte. Sveriges
Läs merÅrsmöte 2015 Kallelse
Årsmöte 2015 Kallelse Välkommen till Sveriges Elevråds Årsmöte 2015! Det börjar lida mot hösten, vilket betyder att det är dags för Sveriges Elevråds årsmöte 2015. Sveriges Elevråd är medlemmarnas organisation.
Läs merHÄLSINGLANDS BADMINTONFÖRBUND
Arbetsordning Hälsinglands Badmintonförbund Vs 1.2 Antagen vid styrelsemöte nr 3 2009/10, 2010-03-11 A. Arbetsordning för Förbundsmöte 1. Förbundsmötet fattar beslut i enlighet med HBF:s stadgar samt beslutar
Läs merMer än hälften av rösterna. Se majoritet.
Acklamation Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop. Jämför votering. Adjungera Låta utomstående personer vara närvarande vid styrelsemöte. De har då ofta yttrande- och förslagsrätt men
Läs merMötesordning. Tidigare ordning har varit gällande under fullmäktigemöten och årsmöten:
Mötesordning SENAST UPPDATERAD: 28 FEBRUARI 2015 Nedan följer en genomgång av den ordning som gäller under fullmäktigemöten och årsmöten. Ordningen är baserad på organisationens tidigare praxis vid formella
Läs merSFS Fullmäktiges Arbetsordning
Handläggare: Tove Ahlsten Datum: 2015-05-20 Dnr: O11-14/1415 SFS Fullmäktiges Arbetsordning 1. Mötesordning... 2 1.1 Plenum... 2 1.1.1 Talarlista... 2 1.1.2 Replik... 2 1.1.3 Ordningsfråga... 2 1.1.4 Streck
Läs merEtt årsmöte med påverkanstorg består av fem delar: öppningsceremoni, formalia, torget, plenum och avslutningsceremoni.
Påverkanstorg är som idé en relativt ny mötesform där den huvudsakliga diskussionen och arbetet är flyttad från plenisalen och beredningsgrupper till ett torg. Metoden utvecklades av Svenska Scoutförbundet.
Läs merHandbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte
Handbok för Jönköpings Studentkårs Årsmöte Det här är en guide för dig som är besökare eller delegat på Jönköpings Studentkårs Årsmöte. Guiden är till för att stötta dig genom Årsmötet och hjälpa dig när
Läs merSFS Fullmäktiges Arbetsordning
Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2014-06-23 Dnr: O11-5/1415 SFS Fullmäktiges Arbetsordning 1. Mötesordning SFS fullmäktige hålls i olika typer av forum. Det forum där formella beslut fattas benämns
Läs merHandbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte
Handbok för Jönköpings Studentkårs Årsmöte Det här är en guide för dig som är besökare eller delegat på Jönköpings Studentkårs Årsmöte. Guiden är till för att stötta dig genom Årsmötet och hjälpa dig när
Läs merMötesteknisk ordlista för IOGT-NTO
Mötesteknisk ordlista för IOGT-NTO Acklamation Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop. Man ropar aldrig nej. Om man är mot förslaget är man tyst, och ropar bara ja på det förslag som man
Läs meratt det råder totalförbud mot nötter under hela arrangemanget. att använda så lite parfym som möjligt då det finns parfymallergiker
TINGSGUIDE 2017 Varmt välkommen på ting! Välkommen på ting Nu är det äntligen dags för 2017 års ting visst har du längtat? Som ombud kommer du få vara delaktig i alla beslut som kommer tas under helgen
Läs merAtt hålla ett årsmöte en lathund för ordförande på årsmöte och fullmäktige
Att hålla ett årsmöte en lathund för ordförande på årsmöte och fullmäktige Många av oss är kanske inte alltför rutinerade årsmötesordförande och det händer att vi blir lite ställda ibland, vilka ordsvängningar
Läs merDags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte
Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte Årsmöten skall genomföras stadgeenligt riktigt och i en demokratisk ordning. Det finns en hel del att tänka på inför, under och efter årsmötet!
Läs merHandlingar till Scouternas förvaltningsmöte 2015
Handlingar till Scouternas förvaltningsmöte 2015 Vänner! 2014 präglades av ett omfande och intensivt strategiarbete för formulera och förankra den gemensamma väg Scouterna skall gå de kommande 10 åren.
Läs merDags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte
Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte Årsmötet - ett viktigt möte Föreningens årsmöte är föreningens högsta beslutande organ. Föreningen ska hålla årsmöte varje år enligt föreningens
Läs merOrd. lista. Förenings. Idrottsförvaltningen
Ord Förenings Idrottsförvaltningen lista 1 2 GRAFISK FORMGIVNING Christer Lind FOTO Juan Alvarez, Multimediabyrån TRYCK Bomastryck AB Föreningsordlista - ord i fet stil finns i sin tur i ordlistan. Acklamation
Läs merS:t Georgs Scoutgillen i Sverige Handbok för scoutgillen. Mötets A till Ö. Ajournera Att ta en paus.
Mötets A till Ö I landsgillerådet har vi sett över våra egna kunskaper i sammanträdesteknik, både med tanke på våra egna sammanträden och på gilleråd, gilleting och landsgilleting. Reglerna för ett sammanträde
Läs merSveriges Elevråds årsmöte 2014. Kallelse
Sveriges Elevråds årsmöte 2014 s årsmöte 2014 Sida 2 Förslag på dagordning 22 november 2014 1. Årsmötets öppnande 2. Val av årsmötesordförande 3. Val av årsmötessekreterare och biträdande årsmötessekreterare
Läs merSVENSKA GOLFFÖRBUNDETS FÖRBUNDSMÖTE 2015
SVENSKA GOLFFÖRBUNDETS FÖRBUNDSMÖTE 2015 SÅ HÄR GÅR DET TILL EN INTRODUKTION OCH VÄGLEDNING INFÖR OCH UNDER FÖRBUNDSMÖTET 2015 SGF:S HÖGSTA BESLUTANDE ORGAN VÄLKOMMEN! Varmt välkommen till Svenska Golfförbundets
Läs merVälkommen till årsmöte 2015
Svenska Tecknare Association of Swedish Illustrators and Graphic Designers Hornsgatan 103 SE-117 28 Stockholm, Sweden T: +46 8 556 029 10 info@svenskatecknare.se www.svenskatecknare.se Välkommen till årsmöte
Läs merSå funkar medlemsmötet
Så funkar medlemsmötet Möteshandlingar och mer information hittar du alltid på vår hemsida, www.linnestudenterna.se En gudie för dig som vill delta i våra medlemsmöten Där kan du också läsa protokoll och
Läs merAtt sitta med i en styrelse innebär många gånger att komma i kontakt med nya begrepp. Här följer några ord och förklaringar som rör mötesteknik
Ordlista Vanliga sammanträdesord. Att sitta med i en styrelse innebär många gånger att komma i kontakt med nya begrepp. Här följer några ord och förklaringar som rör mötesteknik A Absolut Majoritet - Innebär
Läs mer2 UTMANARSCOUTKOMMITTÉN
Bestämmelser för utmanarscoutverksamhet inom Nykterhetsrörelsens Scoutförbund. 1 Vision och Mål 2 Utmanarscoutkommittén (UScK) 3 Utmanarscoutkommitténs uppgifter 4 Ting 4.1 Närvaro-, yttrande-, förslags-
Läs merIntroduktion till EFS årsmöte i Södertälje 7 maj 2016
Introduktion till EFS årsmöte i Södertälje 7 maj 2016 Lördag 7 maj klockan 09.00 17.00. Lunch klockan 12.00 13.30. Presentation av EFS nya organisationsförslag 13.30 Vill du någon gång under mötet begära
Läs merDnr1718.I.B Arbetsordning. Örebro studentkårs fullmäktige 2018/2019
Arbetsordning Örebro studentkårs fullmäktige 2018/2019 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 1 Allmänt... 3 1.1 Reglemente... 3 1.2 Fullmäktiges ärenden... 3 1.3 Formaliapunkter... 4 1.4 Bordlagda frågor...
Läs merMedlemmar är alla studenter som är inskrivna på Ekonomisk-historiska. Medlemskapet avslutas automatiskt vid studiernas upphörande.
STADGAR FÖR STUDENTRÅDET EKONOMISK-HISTORISKA INSTITUTIONEN Antagna på ämnesrådets årsmöte 2012-01-31. Allmänna bestämmelser 1. Ändamål Studentrådet Eko-hist, nedan benämnt studentrådet, är ett organ inom
Läs merTill dig som är kongressombud
Till dig som är kongressombud Det här är en enkel guide för dig som är på väg till journalistkongressen. Den gör inte anspråk på att täcka allt som händer eller kan hända på en kongress, men tar upp sådant
Läs merHandlingar till Extra Sektionsmöte E01/ :10 i E:C
Handlingar till Extra Sektionsmöte E01/17 12:10 i E:C Innehåll En kort guide till Sektionsmötena 2 Dagordning 4 Tid och plats.......................................... 4 Föredragningslista.......................................
Läs merUNG TEATERSCENS ÅRSMÖTE 2017 HANDLINGAR 1
UNG TEATERSCENS ÅRSMÖTE 2017 HANDLINGAR 1 Dagordning Mötesordning Verksamhetsplan 2017 Budget 2017 Valberedningens förslag till styrelse Styrelsens propositioner Dagordning för Ung Teaterscens årsmöte
Läs merProtokoll konstituerande årsmöte
Protokoll konstituerande årsmöte (Föreningens namn) (Ort) (Datum) 1 Mötets öppnande Årsmötesordförande förklarade mötet öppnat 2 Val av mötesfunktionärer Styrelsen föreslog att välja till årsmötesordförande
Läs merUng Teaterscens stadgar
Ung Teaterscens stadgar Kapitel 1 - Grundläggande bestämmelser 1 Namn, säte och förbund Ung Teaterscen är ett fristående ungdomsförbund som verkar inom amatörteaterrörelsen. Ung Teaterscen har sitt säte
Läs merFormalia Tillsammans är vi Saco
Formalia Tillsammans är vi Saco Innehåll Förslag till föredragningslista... 2 Förslag till arbetsordning... 6 Förslag till påverkanstorgsindelning och fördelning av propositioner, motioner, förslag till
Läs merProgram Förslag till dagordning Förhandlingsordning
Program Förslag till dagordning Förhandlingsordning Program Lördag den 13 juni 10.30-12.00 Registrering och välkomstkaffe 12.00 Välkommen 12.10 Aleksander Gabelic, ordförande Svenska FN-förbundet, öppnar
Läs merKongressen är ofta det roligaste under LUF-året och en favoritaktivitet för många.
Det är inte så lätt alla gånger att hänga med på alla turer kring kongressen och dess förhandlingar, särskilt inte om det är första gången! I detta dokument går vi därför kort igenom hur det ligger till.
Läs merHur du bildar en förening! Kultur & Fritid
Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse(interimsstyrelse) som kan bestå av tre personer
Läs merLÄKARUTBILDNINGSRÅDET
Kallelse, handlingar och underlag Det är viktigt att kallelse, handlingar och underlag (för t.ex. beslutsärenden) kommer ut till samtliga ledamöter i tid (hur lång tid finns reglerat i stadgarna), och
Läs merHandbok för sektionsmöte på IT sektionen
Handbok för sektionsmöte på IT sektionen Skriven av Viktor Mellgren, styrit 11/12 Reviderad av Philip Steingrüber, styrit 12/13 styrit@chalmers.it Mötesfunktionärer Mötesordförande (ofta sittande eller
Läs merJa! Bra att kunna ord 1
Bra att kunna ord 1 Ja! 2 3 4 A Absolut majoritet Mer än två tredjedelar av rösterna. Acklamation Beslut fattat med ja-rop. Adjungera Tillfällig ledamot utan rösträtt. Administration I en förening ofta
Läs merSTADGAR FÖR KFUK-KFUM SVERIGE
STADGAR FÖR KFUK-KFUM SVERIGE KRISTLIGA FÖRENINGEN AV UNGA KVINNOR OCH MÄN 1 Förbundet Förbundet KFUK-KFUM Sverige är en ideell förening bestående av till förbundet anslutna ideella medlemsföreningar.
Läs merSjöviks folkhögskola aug
16 Sjöviks folkhögskola 11-14 aug ÖVRIGA HANDLINGAR INNEHÅLL Förslag till föredragningslista.s 3 Ärendefördelning och utskott s 4 Förslag till sammanträdesordning.. s 5 Förslag till sammanträdesordning
Läs merHur landsmötet fungerar
Hur landsmötet fungerar Alla medlemmar i Liberalerna har enligt stadgarna rätt att närvara, delta i debatten och lägga förslag. Rösträtt har dock endast de ombud som är valda för att företräda länsförbunden
Läs merFACKLIG HANDBOK. om sammanträdesteknik
FACKLIG HANDBOK om sammanträdesteknik Akademikerförbundet SSR, DIK-förbundet, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Ingenjörsförbundet, Naturvetareförbundet, Sveriges Farmacevtförbund 1. Inledning... 3
Läs merÖrebro studentkårs fullmäktiges arbetsordning 2016/2017
Örebro studentkårs fullmäktiges arbetsordning 2016/2017 Arbetsordningen är Örebro studentkårs fullmäktiges (nedan kallat ÖS fullmäktige) riktlinjer och reglerar därmed hur ÖS fullmäktiges sammanträden
Läs merPartistyrelsens förslag till arbetsordning för kongressen 2014
Partistyrelsens förslag till arbetsordning för kongressen 2014 Kongress så går det till Den kommande kongressen kommer att innebära både nyheter och sådant som känns igen sedan förut. Den stora nyheten
Läs merProposition 1. Studentförbundet för Socialt Arbete. i Stockholm. Revidering av stadgar STUDENTFÖRBUNDET FÖR SOCIALT ARBETE I STOCKHOLM
Proposition 1 Revidering av stadgar Studentförbundet för Socialt Arbete i Stockholm 1 Proposition 1 Studentkåren är i konstant förändring och därmed behöver stadgarna uppdateras kontinuerligt. Nuvarande
Läs merHandlingar Årsstämma 2013-05-28. Ekonomsektionen i Luleå
Handlingar Årsstämma 2013-05-28. Ekonomsektionen i Luleå MÖTESFORMALIA Beslutsmässighet Sektionsstämman är beslutsmässig när fem (5) medlemmar, exklusive sektionsstyrelsen, är närvarande på plats eller
Läs merIntroduktion till EFS årsmöte i Alingsås 5 juni 2017
Introduktion till EFS årsmöte i Alingsås 5 juni 2017 Måndag 5 juni klockan 09.00-17.00. Lunch klockan 12.00-13.30. Bönepass 13.30 Vill du någon gång under mötet begära ordet räcker du upp handen och försöker
Läs merHandlingar Vårsstämma. 2014-05-14. Ekonomsektionen i Luleå
Handlingar Vårsstämma 2014-05-14. Ekonomsektionen i Luleå MÖTESFORMALIA Beslutsmässighet Sektionsstämman är beslutsmässig när fem (5) medlemmar, exklusive sektionsstyrelsen, är närvarande på plats eller
Läs merHandbok för LRF Ungdomen inför stämman/årsmötet
Handbok för LRF Ungdomen inför stämman/årsmötet Hej och välkommen du som ska åka på stämma i LRF Ungdomen! I det här häftet kommer vi att förklara de olika beståndsdelarna av vad en stämma är, vad dess
Läs merStadgar för förbundet Ung Media Sverige
Stadgar för förbundet Ung Media Sverige Antagna vid årsmötet 2012-10-21 Definition 1 Syfte mom 1 Förbundets syfte är att genom demokratisk organisering skapa förutsättningar för unga att producera och
Läs merStadgar. För SULF-föreningen vid Högskolan Dalarna
Stadgar För SULF-föreningen vid Högskolan Dalarna Innehåll Allmänna bestämmelser 1 Ändamål 3 2 Organisation 3 3 Regler för beslut och val 3 Årsmöte 4 Årsmöte 4 5 Årsmötets sammansättning 4 6 Närvarorätt
Läs merSTADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER
STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER 1 Ändamål KÄRRA VÄNNER är en ideell förening, vars syfte är att verka för att bevara byn Kärradals karaktär och verka för en god, trivsam och innehållsrik
Läs merFörslag till dagordning:
Förslag till dagordning: 1) Mötets öppnande 2) Val av mötesfunktionärer a) Ordförande b) Sekreterare c) Justerare d) Rösträknare 3) Fråga om mötet är stadgeenligt kallat 4) Fastställande av röstlängd 5)
Läs merKongress så går det till Kongressdatorplattan Vad beslutar kongressen om?
Kongress så går det till Det här är en handledning som främst riktar sig till dig som är ombud på Vänsterpartiets kongress 9 11 februari 2018. Den tar upp hur kongressen diskuterar och fattar beslut rent
Läs mer03. Val av mötessekreterare Mötets sekreterare är den som antecknar vad som beslutas på mötet. Dessa anteckningar kallas för årsmötesprotokollet.
Årsmötesordlista Förklaringar till dagordning på årsmöte 01. Årsmötets öppnande När mötet ska starta enligt kallelsen får någon öppna mötet, exempelvis föreningens ordförande. Det gör man genom att säga
Läs merKallelse & Agenda för årsstämma
Bostadsrättsföreningen Veken 1 Sida 1 av 5 Kallelse & Agenda för årsstämma 2014 05 11 Härmed kallas medlemmarna i Brf Veken 1 till årsstämma Datum: Söndagen den 11 maj 2014 Tid: 19:15 Plats: I boxningsklubben
Läs merJuseks studerandesektion Årsmötesskola
Juseks studerandesektion Årsmötesskola En handbok som innehåller allt du som förtroendevald student inom Jusek behöver veta för att aktivt kunna delta och påverka under studerandesektionens årsmöte. 1.
Läs merStadga för Teknologernas Centralorganisation
Stadga för Teknologernas Centralorganisation 1 Syfte 1.1 Teknologernas Centralorganisations syfte är att stödja studiesociala och/eller kontaktskapande aktiviteter för medlemsföreningarnas studenter. 2
Läs mertillvarata medlemsföreningarnas intressen representera medlemsföreningarna regionalt, nationellt och internationellt
Stadgar för Musikcentrum Riks 1 NAMN OCH SÄTE Förbundet Musikcentrum Riks (MCR) är en ideell förening som består av musikcentrumbildningar. Det har sitt säte i Göteborg. 2 ÄNDAMÅL Musikcentrum Riks ska
Läs merStadgar för SULF-föreningen vid Göteborgs universitet
Stadgar för SULF-föreningen vid Göteborgs universitet Ändring av stadgarna antogs av SULF/GU:s årsmöte 2014-01-28 och fastställdes av SULF:s förbundsstyrelse XXXX-XX-XX.) Allmänna bestämmelser 1 Ändamål
Läs merJUS syfte är att stötta judiskt barn- och ungdomsliv i Sverige. JUS högsta beslutande organ är årsmötet och därefter styrelsen.
JUS Stadga 1 Syfte JUS syfte är att stötta judiskt barn- och ungdomsliv i Sverige. 2 Organisation (JUS) Ungdomsförbundets juridiska namn är Judiska Ungdomsförbundet i Sverige JUS har sitt säte på den ort
Läs merKongress Så fungerar det
Kongress Så fungerar det Här vill vi ge dig kunskap om vad en kongress är, hur du kan påverka, vilka som deltar, hur det fungerar på en kongress och varför. Oavsett om du deltagit på en kongress tidigare,
Läs merFöreningen för särskild begåvning Stockholm Mälardalen
Stadgar för Föreningen för särskild begåvning Stockholm Mälardalen Första versionen, antagna vid föreningens bildande 2018-02-09. Organisationsnummer: ansökan skickas snarast till Skatteverket. Säte: Stockholm
Läs merÄNDRING AV STADGAR. PROPOSITION Kongressen 2010
ÄNDRING AV STADGAR Huvuddelen av dessa ändringar av stadgar är en konsekvensändring i och med att vi på kongressen 2009 ändrade tidsram för när vi ska hålla kongressen. Dessutom är det en ändring vad gäller
Läs merÅrsmötesguiden
Förbundsårsmötet är förbundets högsta beslutande organ. De beslut som årsmötet tar får sedan förbundsstyrelsen i uppgift att genomföra. För att besluten då ska bli så bra som möjligt ska vi alla hjälpas
Läs merStadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet
Stadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet Förslag till stadgar antogs av SULF/LiU vid årsmöte 2014-01-14 och fastställdes av SULF:s förbundsstyrelse 2014-02-07. Innehåll Allmänna bestämmelser
Läs merSTADGAR för LULEÅ KONSTFÖRENING Org.nr Bildad den 3 februari 1941 Stadgar reviderade 29 september 2016
STADGAR för LULEÅ KONSTFÖRENING Org.nr 897000-0710 Bildad den 3 februari 1941 Stadgar reviderade 29 september 2016 1 Innehållsförteckning Kap 1 Allmänna bestämmelser 1 Ändamål 2 Föreningens namn 3 Sammansättning
Läs merStadgar för SULF:s doktorandförening
Stadgar för SULF:s doktorandförening Innehåll Stadgar för SULF:s doktorandförening... 1 Innehåll... 1 Stadgar för SULF:s doktorandförening... 2 Allmänna bestämmelser... 2 1 Ändamål... 2 2 Organisation...
Läs merStadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798
Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798 1 Organisation och Syfte mom. 1 Föreningens juridiska namn är Enskilda Gymnasiets elevkår, men
Läs merSTADGAR för Nedre Norra Motorcykel- och Snöskoter förbundet Org. nr
STADGAR för Nedre Norra Motorcykel- och Snöskoter förbundet Org. nr 882000-6271 Antagna av ordinarie SDF-årsmöte 2017-02-26, samt godkända av Svemo. Kap 1 Allmänna bestämmelser 1 Uppgift Nedre Norra Motorcykel-
Läs merStadgar Sveriges Fellponnyförening
Stadgar Sveriges Fellponnyförening 1 Ändamål.. Föreningen är till för att främja Fellponny rasens användande i såväl avel som arbete. Föreningen jobbar för att öka kunskapen om Fellponnyn i Sverige och
Läs merSaco studentråds stadga
Saco studentråd 2014 Saco studentråds stadga Senast uppdaterad på Saco studentråds kongress 2014 och antagen av Sacos styrelse den 15 december 2014 2 Innehåll Allmänna bestämmelser 4 1 Ändamål 4 2 Sammansättning
Läs mer