Handbok för LRF Ungdomen inför stämman/årsmötet

Transkript

1 Handbok för LRF Ungdomen inför stämman/årsmötet

2 Hej och välkommen du som ska åka på stämma i LRF Ungdomen! I det här häftet kommer vi att förklara de olika beståndsdelarna av vad en stämma är, vad dess olika faser innebär och hur du som medlem/förtroendevald har för verktyg för att göra din röst hörd. Våra stämmor både på central- och regional nivå är ryggraden i den medlemsdemokrati vi har i LRF Ungdomen, d v s det är det viktigaste vi har som medlemmar för att påverka vår organisation. Det är stämman som väljer våra företrädare och lyfter upp de frågor vi vill att organisationen ska jobba med, både internt men också externt. Det är där vi sätter viljan och nyttan med vår organisation. Jag hoppas att du som läser detta får en känsla av att nu vet du hur just du kan delta och påverka med just ditt engagemang för att driva LRF Ungdomen framåt och med en agenda som är viktig för just dig och våra medlemmar. Välkommen på stämma med LRF Ungdomen! /Nils Björid Ordförande LRF Ungdomen Inledning En stämma/årsmöte i en förening, t ex i LRF Ungdomen, genomförs efter vissa gemensamma regler. En ideell förening, som t ex LRF och LRF Ungdomen, har ingen lagstiftning som styr hur stämmor genomförs. Däremot brukar man, av praxis, följa den lag som gäller för ekonomiska föreningar. En del praktiska frågor är i LRF Ungdomen styrda av en arbetsordning. Många av grunderna är ungefär desamma oavsett vilken ideell förening det handlar om, men det kan variera. Om man deltar för första gången kan det ibland verka lite krångligt och kanske t o m onödigt byråkratiskt. Men alla de här reglerna har till syfte att besluten som tas på mötet/stämman ska vara tydliga. Alla förslag ska ha chans att få en rättvis behandling. Därför är det bra att lära sig de här spelreglerna, dels för att det blir lättare att följa stämman och dels för att ha en chans att på rätt sätt föra fram sina egna förslag.

3 Förberedelser Läs igenom alla handlingar inför stämman, så som motioner, motionsyttranden, verksamhetsberättelse och valberedningens förslag m m. Läs också igenom LRF Ungdomens arbetsordning. Du hittar den på: Där finns de regler som man gemensamt beslutat ska gälla för LRF Ungdomen. En del frågor som kommer upp på riksstämman finns reglerade i arbetsordningen. Arbetsordningen kan enbart ändras av stämman. Fullmäktige till riksstämman bör ha deltagit på de regionala konferenserna som anordnas i Syd, Öst, Väst och Norr under februari månad inför stämman. På de regionala konferenserna går man igenom stämmohandlingarna och diskuterar frågor som ska upp på stämman. Där finns det chans att framföra sina argument om det är någon fråga som ska lyftas. Representant från riks finns på plats och representant från riksvalberedning medverkar och redogör för sina förslag till ungdomens riksstyrelse. Fullmäktiges roll Du som är vald att representera LRF Ungdomen i din region har i uppdrag att föra fram den åsikt som medlemmarna i just din region har. Du ska försvara motioner och andra åsikter som skickats vidare från din region. När det blir diskussion på en stämma, kan det dyka upp argument och fakta som ni kanske inte hade när ni diskuterade frågan i din region. Om du då, som fullmäktige, ser att det kanske finns en annan väg som är bättre för dina medlemmar är du fri att stödja de förslagen. Men då måste du ha ordentliga argument till varför du inte följt ditt regionårsmötes beslut. I en demokratisk organisation, som LRF Ungdomen, fattas beslut enligt majoriteten. Ibland kommer det kompromissförslag, som kan vara lämpligt att stödja för att komma vidare eller i alla fall komma en bit på väg. Du ska närvara och vara närvarande under hela stämman. Sömn och ev intag av alkohol ska skötas på ett sådant vis att det inte inverkar negativt på ditt uppdrag under stämman. Lyssna till alla delar i stämman så att du kan återrapportera till din styrelse och övriga medlemmar när du kommer hem.

4 Debatt och beslut på stämman I början av stämman antas trivselregler. Dessa trivselregler har stämmodeltagarna gemensamt kommit överens om som spelregler för stämman. Trivselreglerna är utsända med stämmohandlingarna. När de är beslutade ska de följas av alla på stämman. Den som vill säga något på stämman begär ordet. Fullmäktige begär ordet genom att visa upp sitt röstkort, som man får vid avprickningen innan stämman börjar. Presidiet gör en lista över de som begär ordet och talar om när det är din tur att tala. Du talar från din plats i stämmolokalen och använder mikrofonen. Samtliga gäster och åhörare vid stämman har rätt att yttra sig. Det är dock bara styrelseledamöter och fullmäktige som får ge förslag. Endast fullmäktiga har rösträtt Om du vill framföra något förslag är det viktigt att du är tydlig när du talar. Avsluta eller börja gärna ditt anförande med ditt förslag. T ex Jag yrkar därför att eller Jag yrkar bifall/avslag på styrelsens förslag. Har du ett nytt förslag ska det lämnas skriftligt till presidiet. Om du redan innan stämman vet att du kommer med nya förslag kan du gärna förbereda det skriftligt hemma. På varje punkt på dagordningen lämnar presidiet ordet fritt. Det innebär att den som vill säga något angående frågan på den punkten kan begära ordet. När alla sagt sitt ska presidiet tydligt redogöra för de förslag som kommit in. Sedan går man till beslut. Finns det flera förslag kommer de olika förslagen att ställas mot varandra. Presidiet säger då t ex: Kan stämman besluta enligt Annas förslag?. De som då stödjer Annas förslag ropar JA. Därefter fortsätter man med övriga förslag, t ex Kan stämman besluta enligt Eriks förslag. Det är praxis att man ropar Ja, på det förslag man stödjer, men man ropar inte Nej på övriga förslag.

5 Efter det gör presidiet en tolkning över vilket förslag han/hon tycker fick flest ja-rop, och avslutar med att säga att Jag finner att vi beslutat enligt Annas förslag. Motioner Vad är en motion? En motion är ett förslag som från början kommer från en medlem i LRF Ungdomen. Motionen har diskuterats på LRF Ungdomens regionala årsmöte och sedan skickats vidare till riksstämman. En bra skriven motion har först en inledning med en motivation till varför man vill ta upp frågan och ett välformulerat argument för det förslag man lämnar. Motionen avslutas med en eller flera Att-sats(er). I att-satsen ska det finnas ett tydligt förslag på yrkande. Motionsyttrande Motionen ska vara insänd till LRF Ungdomens riksstyrelse innan riksstämman. Riksstyrelsen skriver sedan ett yttrande över motionen där de beskriver sin ståndpunkt. De avslutar sedan med en ny att-sats där de föreslår hur de tycker att motionen ska drivas vidare. Det är att-satsen i styrelsens yttrande som är huvudförslaget på stämman. Debatt och beslut om motion Stämman kan komma med nya förslag på att-satser. Men man kan inte gå in och ändra i styrelsens argumentationstext. Om man vill ha med en att-sats som fanns i ursprungsmotionen, och styrelsen inte tagit med den i sitt förslag, måste man föreslå det på nytt. Alla nya förslag ska lämnas skriftligt. Några av punkterna på föredragningslistan Val av stämmopresidium Man väljer en ordförande och en vice ordförande som leder stämman. Det är dessa som ansvarar för att beslut fattas på rätt sätt, att alla som vill kommer till tals samt att tider hålls.

6 protokollsjusterare Läser igenom protokollet efter stämman och stämmer av så att sekreteraren tolkat besluten rätt. Det är viktigt att protokollsjusterarna är närvarande under hela stämman. rösträknare Om det skulle bli en votering på stämman, är det rösträknarna som ansvarar för räkningen. beredningskommitté Om det dyker upp fråga där man behöver göra nya formuleringar kan det vara svårt att göra det gemensamt med alla stämmodeltagare. Beredningskommittén går då ifrån stämman och förbereder ett förslag som man återkommer till stämman med. styrelse, ordförande och vice ordförande Valen har förberetts av valberedningen. Förslagen finns utsända i stämmohandlingarna. Verksamhetsberättelse Det är styrelsens redovisning över vad man gjort under det gångna året. Här har du som ombud möjlighet att fråga styrelsen om sådant de gjort (eller kanske inte gjort). Stämman går inte in och ändrar i texten. Verksamhetsberättelsen är bara en rapport som sedan läggs till handlingarna. Ställningstaganden Ibland ska stämman anta ett ställningstagande i en viss fråga. Det är ett dokument som sedan ligger som grund för hur LRF Ungdomen agerar och driver frågan. Här kan stämman gå in och ändra i föreslagen text. Skrivelse En skrivelse är ett ställningstagande i en viss fråga som direkt skickas vidare till speciell instans, t ex jordbruksverket, regeringen eller LRFs riksförbundsstyrelse. Det går, under hela året, att skicka en skrivelse till LRF Ungdomens riksstyrelse Övriga frågor Om du vill ta upp en fråga på Övriga frågor måste detta anmälas under

7 punkten Anmälan av punkter till övriga frågor. Under övriga frågor tar man inga beslut. De frågor som tas upp kan t ex vara rapporter och uppmaningar. Föreningsteknik Votering Votering betyder omröstning. Om man tycker att mötesordföranden gör en feltolkning på vilket förslag som fått flest röster kan man begära votering. Detta måste göras innan ordföranden slår klubban i bordet för att fastställa beslutet. Man brukar börja med en försöksvotering. Då räcker man upp handen/röstkortet för förslaget man står bakom. Ingen rösträkning sker utan mötesordföranden gör en tolkning över vilket förslag som fått flest röster. Om någon fullmäktigeledamot tycker att ordföranden gjort en feltolkning kan man begära rösträkning. Då räknas rösterna. Endast de som är valda till fullmäktige har rösträtt. Du kan välja att lägga ner din röst = att avstå från att ta ställning. Alla voteringar sker öppet, utom då det gäller personval. Då gör man en sluten omröstning, d v s skriver på en lapp. Majoritetsbeslut Alla beslut tas med majoritetsbeslut, d v s det förslag som får flest röster blir stämmans beslut. Bordläggning Om man inte tycker att man kan fatta beslut i en viss fråga just nu kan den frågan bordläggas. Det kan t ex handla om att man behöver ta fram mer fakta. Man går då förbi just den frågan, och fortsätter med nästa fråga på föredragningslistan. En bordlagd fråga ska tas upp igen där diskussionen slutade. Det kan t ex vara senare samma dag eller vid nästa möte. Ajournering Om man vill göra en paus i stämman kan man besluta om en ajournering. Ajournering kan föreslås av en styrelseledamot, mötesordföranden eller fullmäktige. Det innebär att stämman avbryts, t ex för lunch, ett föredrag eller för att någon fråga ska kollas upp. Stämman återupptas sedan där den avslutades.

8 Reservation Om du inte är nöjd med ett visst beslut som stämman fattat, och frågan är så viktig för dig att du vill markera att du inte står bakom beslutet, kan du reservera dig. Det måste du göra innan stämman avslutas. Reservationen ska vara skriftlig, och det ska framgå vilken fråga du reserverat dig emot, och vad din motivation för reservationen är. Streck i debatten Presidiet, en styrelseledamot eller en fullmäktigeledamot kan förslå streck i debatten. Det innebär att alla får en sista chans att skriva upp sig på talarlistan, därefter får inga nya talare anmäla sig. Efter att streck är satt får inga nya förslag komma fram. Streck i debatten kan begäras om tidsplanen håller på att spricka eller om man tycker att det diskuteras utan att något nytt tillförs. Tidsbegränsning Samma förutsättningar som vid streck i debatten, men istället föreslås en tidsbegränsning för varje talare, t ex två minuter. Stämman är suverän Stämman är suverän. Det innebär att det är majoriteten på stämman som tar alla beslut. T ex i ordningsfråga (om man ska ajournera, sätta streck m m). Man kan också besluta att riva upp ett beslut som tagits tidigare under stämman. Till sist Du som fullmäktige har en viktig uppgift du är med och påverkar LRF Ungdomens kommande frågor och verksamhet. Det du upplever och lär dig på en stämma med LRF Ungdomen kommer du att ha nytta av många gånger i framtiden både i föreningslivet, arbetslivet och privat. Ta chansen att påverka, lära dig mer, skapa nya kontakter och ställ frågor om det är något som är oklart. Lycka till! Handbok framtagen inför LRF Ungdomens jubileumsstämma 2015 Lantbrukarnas Riksförbund, telefon