Inkomna motioner på stadgarna, stadgekommitténs svar och förbundsstyrelsens kommentarer

Transkript

1

2 Inkomna motioner på stadgarna, stadgekommitténs svar och förbundsstyrelsens kommentarer S1 - Språklig uppryckning ( 1-1) En del skrivningar i stadgarna kan förenklas eller förtydligas rent språkligt. På sina håll saknas små punkter eller annat. Att under 1, rad, samt under 1, moment, ändra vänsterpartiet till Vänsterpartiet Att under, moment, ändra deltar endast till kandiderar ej fler än, så meningen lyder: I omvalet kandiderar ej fler än dubbelt så många som skall väljas. Att under, moment 1, ändra coh till och Att under, moment 1, lägga till en punkt efter kongressen Att under, moment, ta bort bindestrecket i medlems-antal Att under 1, moment 1 och moment, ta bort /kvinnor Att under 1, moment, lägga till det mellan har och övergripande, så meningen lyder: Förbundsstyrelsen har det övergripande arbetsgivaransvaret för all förbundets personal. Att på samtliga ställen i stadgarna där ordet skall förekommer byta ut det mot ska Nisse Sandqvist (Ung Vänster Östersund) Stadgekommittén är positiv till en modernisering av språket i stadgarna och de föreslagna korrekturändringarna. Det svenska Språkrådet ändrade 00 sin rekommendation om hur man ska skriva partiers namn. Sedan dess uppmanas man att skriva partiers namn med stor bokstav i början eftersom det numera är att betraktas som att partier har egennamn. Stadgekommittén känner sig därför tvingad att hålla med motionären. Även om vi misstänker att det är ombudskvinnor och inte kvinnor i allmänhet som distriktsstyrelsen kan anställa och avskeda enligt 1, tycker vi att den nya formuleringen fungerar bättre. Vi tror dock att vi har en ännu tydligare formulering än motionärens andra att-sats. Stadgarna är det finaste förbundet har, stadgekommittén anser därför att de förtjänar den finaste svenskan. Att ändra skall till ska är ett för simpelt språkbruk, våra stadgar förtjänar bättre. Att bifalla att-sats 1 Att bifalla att-sats - Att under, moment, ändra deltar endast till max, så att meningen lyder: I omvalet kandiderar max dubbelt så många som skall väljas. Att att-sats anses besvarad Att avslå att-sats S - Uppstädning ( 1) När man idag läser våra stadgar under paragraf 1 så kan man snabbt förstå att den avhandlar flera moment. Vi menar att stadgar ska vara lätta att läsa och inte innehålla sammanhängande brödtext utan vara väl avgränsade så att man kan hänvisa och förstå de regler vi gemensamt satt upp. Därför har vi gjort ett förslag på ändringar där vi gör en momentindelning och några ändringar där vi tydligare definierar våran organisationsmodell och dess principer under det som är moment i förslaget. Vi yrkar: Att under 1 i stadgarna Förbundets namn och målsättning göra följande momentuppdelning så att stycket lyder följande. Med en ändring av moment i relation till nuvarande skrivelse. Moment 1: Förbundets namn är Ung Vänster. Moment : Ung Vänster organiserar ungdom som kämpar för en feministisk och socialistisk samhällsutveckling. Ung Vänster har sina rötter i den socialistiska arbetarrörelsen, som bygger på arbetarklassens organisering. Utifrån marxistiska och feministiska teorier verkar förbundet för ett kommunistiskt, det vill säga klasslöst, samhälle fritt från förtryck. Moment : Ung Vänster tillämpar demokratisk centralism, det innebär -öppenhet i diskussion internt enighet i handling utåt. -att minoriteten följer majoritetens beslut. -att lägre instans följer beslut fattade av högre instans. -att högre instans inte fattar beslut i frågor som enbart rör lägre instans. 1

3 lägre instans har rätt att överklaga beslut som fattas av högre instans. -alla organ väljs nedifrån och upp. Moment : Ung Vänster samarbetar med och stödjer Vänsterpartiet och Vänsterns Studentförbund i deras arbete för socialism och kvinnofrigörelse, men fattar utifrån egna analyser självständiga beslut i organisatoriska och politiska frågor. Gustav Landström (Ung Vänster Centrum-Östra), Annika Fägerlind (Ung Vänster Kortedala-Gamlestaden-Bergsjön) och Mazdak Farrokhzad (Ung Vänster Frölunda) Motionärerna har skrivit en motion som avser att stycka upp Ung Vänsters portalparagraf och dessutom införa delvis nytt politiskt innehåll. Stadgekommittén håller inte med motionärerna om att det är svårt att förstå 1. För det första så är 1 en så kallad portalparagraf. Det är i en portalparagraf man förklarar det övergripande syftet och inom vilket område och på vilket sätt den här stadgan ska verka. Att stycka upp den vore inte bara tråkigt rent traditionsmässigt, utan också fel, menar vi. (Se motion och motionssvar till S för förslag till förändring av innehållet i 1.) För det andra så vill motionärerna föra in begreppet demokratisk centralism för att tydligare definiera vår organisations modell och dess principer. I Ung Vänster tillämpar vi inte demokratisk centralism, och därför vore det konstigt om det stod i våra stadgar. Principerna som räknas upp under motionärernas moment finns i huvudsak redan i stadgan. Den som inte finns och som också skulle bli problematisk är Alla organ väljs nedifrån och upp. Så är det inte i förbundet nu. T.ex. väljer förbundsstyrelsen politiska och organisatoriskt viktiga utskott som verkar under förbundsstyrelsen, detta efter nomineringar från distrikt, klubbar och medlemmar i förbundet. Detta är ett viktigt strategiskt verktyg för förbundsstyrelsens arbete. Att avslå motion S Förbundsstyrelsens kommentar på motion S: Förbundsstyrelsen delar stadgekommitténs uppfattning att motionärernas förslag inte innebär att vår portalparagraf i stadgarna blir mer lättförstålig. Vi vänder oss också mot att skriva in i stadgarna att vi tillämpar demokratisk centralism. Demokratisk centralism är ett leninistiskt organisationsbegrepp som vi menar inte tillför våra stadgar någonting. Hur vår organisation ska fungera beskrivs genomgående i stadgarna, och vi upplever att de skrivningar som idag finns i portalparagrafen ger en bra övergripande beskrivning av detta. Att avslå motion S S - Nu får det vara nog med att sätta feminismen i skymundan! ( 1) I stadgarnas första stycke, 1, står att Ung Vänster har sina rötter i den socialistiska arbetarrörelsen, som bygger på arbetarklassens organisering. Utifrån marxistiska och feministiska teorier verkar förbundet för ett kommunistiskt, det vill säga klasslöst, samhälle fritt från förtryck. (mening och ). Dessa rader följs av ett stycke om interndemokrati. Ung Vänster Borås tycker att den feministiska grundpelaren som förbundet vilar på, och som inte kan rangordnas gentemot den socialistiska och inte är mindre viktig än den, här kommer i skymundan. fritt från förtryck innefattar självklart även kvinnoförtryck, men varför inte skriva ut det i klartext? Mening får det också att låta som att jämställdhet mellan könen automatiskt uppnås om kommunism uppnås, ett tankesätt som enligt oss känns väldigt förlegat och som vi som förbund inte förespråkar. Man får nästan intrycket att ordet feministiska teorier har petats in i den tredje meningen i stycket bara för att det bör nämnas, men att socialism, kommunism och marxism är det viktiga för Ung Vänster. Detta tycker inte vi i Boråsklubben speglar vårt förbund och bör således inte uttryckas så i stadgarna. Vi yrkar: Att stycket från och med mening under 1 Förbundets namn och målsättning ändras till: Ung Vänster har sina rötter i den socialistiska arbetarrörelsen som bygger på arbetarklassens organisering och är också förankrat i kvinnorörelsen. Utifrån marxistiska teorier verkar förbundet för ett kommunistiskt - det vill säga klasslöst - samhälle fritt från alla sorters förtryck. Utifrån feministiska teorier verkar förbundet för ett jämlikt samhälle, fritt från kvinnoförtryck och den könsmaktsordning som värderar kvinnor och allt som förknippas med kvinnor lägre än män och allt som anses manligt. Ung Vänster Borås

4 Stadgekommittén håller med om att vår feministiska historia kommit lite i skymundan. Den första paragrafen i stadgarna är Ung Vänsterns portalparagraf, det är där vi förklarar vilka vi är. I den tredje meningen i paragrafen berättar vi om vårt ursprung. Motionärerna vill ändra denna till att inkludera kvinnorörelsen. Vi håller med i sak men tycker att det språkligt blir lite konstigt. Det andra motionärerna vill göra är en uppdelning av vad våra marxistiska och feministiska teorier är till för. Stadgekommittén anser att den nuvarande skrivningen är bra och sammanfattar hur våra feministiska och marxistiska teorier fungerar tillsammans. Det vore olyckligt att göra den uppdelning som motionärerna föreslår. Vi behöver de feministiska teorierna i vårt marxistiska arbete på samma sätt som vi behöver de marxistiska teorierna i vårt feministiska arbete. Stadgekommittén yrkar: Att i 1 ändra Ung Vänster har sina rötter i den socialistiska arbetarrörelsen som bygger på arbetarklassen organisering. till Ung Vänster har sina rötter i kvinnorörelsen och den socialistiska arbetarrörelsen som bygger på arbetarklassen organisering. Att anse motion S besvarad S - The K word ( 1) Att målsättningen för förbundet är ett av de viktigare kapitlen i stadgan håller de flesta med om, därför är det viktigt att den är tydlig och något som medlemmarna verkligen kan ställla sig bakom. Hur många medlemmar propagerar högt för att vi ska ha ett kommunistikst samhälle? Väldigt få, varför? För det är helt enkelt inte gångbart retoriskt. Skrivelsen i stadgan är förlegad, alienerande och till viss del även felaktig. Detta är även en uppmanan till kongressen att undersöka hur förbundets relation till K debatten är. Att ordet kommunistiskt byts ut till socialistiskt Martin Fahlén (Ung Vänster Angered) Stadgekommittén anser att ordet kommunistiskt i detta fall bättre beskriver vårt långsiktiga mål. Det är viktigt att stadgar och principer går i takt och därför vill vi ha kvar nuvarande skrivning. Att avslå motion S Förbundsstyrelsens kommentar på motion S: Vi menar att det är problematiskt att stadgefästa att vi vill benämna vårt klasslösa samhälle som kommunistiskt. Vi ska vara ett brett förbund som organiserar så många ungdomar i kamp för socialism och feminism som möjligt. Vi har många medlemmar som väljer att inte kalla sig för kommunist. Det tycker vi att man ska ha möjlighet att göra. Att meningen i 1 ändras till: Utifrån marxistiska och feministiska teorier verkar förbundet för ett klasslöst samhälle, fritt från förtryck. S Könskvotering ( ) Som stadgan är skriven så är det oklart om ordförande inkluderas i kvoteringen eller inte, dock framgår det av andemeningen att så är tänkt. Följande är därför en förtydling. Det innebär att i en styrelse om ordinarie och suppleanter så måste minst ordinarieledamöter (varav en kan vara ordförande) samt minst en suppleant vara kvinnor. Att texten Ordförandeposten inkluderas och förekommer det förutom ordinarie ledamöter även suppleanter skall både helheten och de ordinarie platserna vara kvoterade. byter ut andra meningen i moment Göran Söderberg (Ung Vänster Malmö) Stadgekommittén anser att nuvarande stadga är tydlig. Vi ser det som självklart att ordförande är en ordinarie ledamot av styrelsen. Att avslå motion S

5 S - Ledningen som kollektiv ( -) Ung Vänster är inte ett ungdomsförbund som alla andra. Våran målsättning är att förändra samhället i grunden, alltså genomföra revolution. Det innebär att våran organisering skiljer sig åt. Vi har aldrig blivit medlemmar i Ung Vänster för att göra personlig karriär och sluta som heltidspolitiker i någon vald församling. Våran organisering bygger på insikten om att våran stryka är att gå samman och sätta hårt mot hårt. Därför väljer vi inte styrelse som endast ska öppna post och ordna fika, vi väljer kamrater till styrelse för att de ska kunna leda, det innebär att man har ett demokratiskt mandat att göra politiska och organisatoriska prioriteringar. I Ung Vänster trycker vi på att vi väljer styrelse som kollektiv för att leda verksamheten. Därför tycker vi det förfarandet vi har idag där vi väljer ordförande i separat val undergräver styrelsen funktion som en kollektiv ledning. Vi tycker att förfarande där ordförande väljs inom den egna styrelsen är ett bättre sätt att utse ordförande på. Ett sådant förfarandesätt stärker styrelsen som ledning och gör att alla kamrater i en styrelse har samma mandat från medlemmarna de är satta att leda. Dessutom blir det då möjligt att under pågående kongressperiod välja en annan ordförande om man inte upplever att ordföranden leder styrelsen och förbundet i den riktning man beslutat om eller om man måste genomföra ett generationsbyte. Redan idag väljer vi kassör och sekreterare samt vice ordförande på det här viset. Tillsist, eftersom våra styrelseval i Ung Vänster är politiska val att betrakta eftersom vi är en politisk organisation, är vi övertygade om att vi stärker den medvetenheten om vi har ett samlat val till styrelse och inte anser oss enbart välja politisk linje i ordförandevalet. Det är viktigt att våra styrelser är politiska ledningar och att de då är sammansatta på ett sätt så att förbundets majoritets uppfattning kommer till uttryck och betraktas som en instans där alla ska var representerade. Vi yrkar: Att ändra moment så att den lyder: "Vid lika antal röster avgör en andra röstomgång, därefter lotten." Att i moment 1 stryka raden med: "- förbundsordförande", samt i raden efter byta ut: "1" mot "1", och "1" mot "1". Att i moment 1 och 1 stryka "förbundsordförande,". Att i moment efter "Förbundsstyrelsen väljer inom sig" lägga till "en förbundsordförande, samt". Att i moment 1 stryka raden med "- ordförande", samt i raden efter byta ut "fyra" mot "", samt stryka "ordföranden inkluderad". Att i moment 1 stryka "distriktsordförande,". Att i moment innan "en kassör" lägga till: "en ordförande, samt ". Att i moment stryka raden med "- ordförande", samt i raden efter byta ut "två" mot "tre", samt stryka "ordföranden inkluderad". Att i moment stryka "klubbordförande,". Att i moment 1 innan raden " utse en kassör" lägga till en rad med: "- utse en ordförande". Gustav Landström (Ung Vänster Centrum-Östra) och Mazdak Farrokhzad (Ung Vänster Frölunda) Motionärerna vill att ordföranden skall väljas av styrelsen istället för kongressen, årskonferensen och årsmötet. Stadgekommittén har svårt att se fördelar med förslaget men ser däremot flera problem. Störst problem skulle förslaget troligen vålla på förbundsnivå. Att vara förbundsordförande är på många sätt väldigt olikt att vara förbundsstyrelseledamot. Dels krävs enormt mycket mer av en förbundsordförande i form av tid och engagemang. Dels krävs en styrka att agera, även när terrängen inte är helt känd och röjd av tidigare beslut i förbundsstyrelsen eller av kongresser. Om valet av förbundsordförande överlämnades till förbundsstyrelsen skulle vi på kongresser ändå tvingas undersöka och försäkra oss om att det finns kamrater inom förbundsstyrelsen som är beredda att axla det tunga ansvar förbundsordförandeposten bär med sig. Förbundsordförandeposten skulle i värsta scenariot inom en förbundsstyrelse kunna bli ett svarte petter-kort som går runt i förbundsstyrelsen tills någon till slut viker sig och tar på sig ansvaret. Vi tror inte att någon vill att en förbundsordförande ska väljas på det sättet. Men framförallt handlar frågan om vilken roll vi vill att våra ordföranden ska spela i förbundet. Ordföranden är den som främst representerar förbundet, distriktet eller klubben utåt. Det är ordföranden som tidningar och tv ringer till när de vill ha svar på sina frågor om vad vi tycker i någon specifik fråga. Det är ordföranden som andra intresseorganisationer bjuder in för att diskutera aktuella frågor. Dessutom är det ordförandens roll att leda styrelsens arbete, att sammankalla och förbereda möten, för att göra dem så effektiva och bra som möjligt. I den rollen är det

6 viktigt att ha ett stort förtroende av årsmötet, årskonferensen eller kongressen och ha mandat att leda och föra klubben, distriktet och förbundet framåt tillsammans med hela styrelsen. För att ordföranden ska kunna fullfölja dessa uppgifter på ett bra sätt krävs att den vet att den har ett starkt förtroende från förbundets, distriktets eller klubbens medlemmar. Ett sådant förtroende kan endast lämnas av kongressen, årskonferensen eller årsmötet. Även om våra styrelser är kollektivt ansvariga för skötseln av förbundet, distriktet eller klubben så kvarstår ändå att ordföranden har en väldigt speciell roll och ett stort ansvar i vår organisation. Vad gäller detta skiljer vi oss inte från andra organisationer i arbetarrörelsen eller övriga föreningslivet. Kongressen, som förbundets högsta beslutande organ, är därför bäst skickad att utse vem som är mest lämpad för uppdraget som förbundsordförande. Distriktsårskonferensen som distriktets medlemmars främsta företrädare är den instans som bäst kan avgöra vem som bäst kan axla distriktets viktigaste uppdrag. Och i klubben är årsmötet bäst skickat att besluta om vem som ska axla ansvaret som klubbens ordförande. Att avslå motion S Förbundsstyrelsens kommentar på motion S: Förbundsstyrelsen menar att det vore mycket märkligt att inte välja respektive instans ordförande på den nivå som är instansens högsta beslutande organ. Vi menar att valet av ordförande är viktigt, och därför ska vara så väl förankrat i organisationen som det bara går. Det är centralt att exempelvis en förbundsordförande har fått medlemmarnas, och inte bara förbundsstyrelsens, mandat att leda organisationen. Förbundsstyrelsen håller inte med om att det finns någon motsättning mellan att välja ordförande i ett särskilt val på årsmöten, distriktsårskonferenser eller kongress och att våra styrelser har ett kollektivt ansvar. Vi tycker det är en felaktig bild att påstå att vårt sätt att välja ordföranden tar ljuset av att hela styrelsevalet är ett politiskt val. Det är snarare så att motionärernas argumentation är motsägelsefull. Det går inte att hävda att valet av en styrelse är ett val där man väljer en politisk linje, och samtidigt hävda att våra styrelser ska betraktas som en instans där alla ska vara representerade. Att avslå motion S S - För en drogfri arbetarklass! ( ) Vi finner det naturligtvis som en självklarhet att all verksamhet inom Ung Vänster skall vara drogfri, men anser ändå att det krävs ett förtydligande vad gäller detta moment. Alla kamrater inom Ung Vänster respekterar detta moment till den grad att de givetvis avstår från alkohol liksom illegala droger inom förbundet, däremot brukas den dödliga och psykoaktiva drogen nikotin tämligen öppet bland somliga kamrater, vilket vi finner olyckligt. Nikotinbruket i form av cigarettrökning skadar dessutom kamrater som ej valt att nyttja denna drog, samtidigt som det riskerar att skapa sociala och hierarkiska strukturer där minderåriga ser det som en häftig och social grej att äldre, mer erfarna kamrater, röker. En drogpåverkad arbetarklass gör ingen revolution smoking kills revolutionaries, smoking kills revolution. Därför menar vi att det är på plats att förtydliga att begreppet drogfri även innefattar legala droger. Vi yrkar: Att i Allmänna Bestämmelser, Moment 1, ändra All verksamhet i förbundet skall vara drogfri till All verksamhet i förbundet skall vara drogfri, inkluderat fri från alkohol och nikotin. Maria Rosén (Ung Vänster Haninge), Samuel Scherman (Ung Vänster Norrort) och Sebastian Rapp (Ung Vänster Sundbyberg) Stadgekommittén förstår motionärernas intentioner men anser att ett förbud mot nikotin inte hör hemma i stadgarna. Att vara medlem i Ung Vänster ska inte vara kopplat till en massa förbud. Det är viktigt att vi som Ung Vänstrare i alla sammanhang diskuterar vilken typ av förebilder vi är för andra inom förbundet och hur vi vill ha det i våra klubbar och distrikt. Stadgekommittén anser att det är bättre att sådant görs genom diskussioner i klubbarna och distrikten där man gemensamt kommer fram till vilken typ av ordningsregler man vill ha. Dessutom vill stadgekommittén understryka att i vissa styrelser där nikotinberoendet redan är utbrett skulle mötena tappa både i kvalité och effektivitet om detta förbud infördes. Principer som begränsar oss i vår kamp är dåliga principer. Att avslå motion S S - Prioritera medlemsavgiften ( ) Att förbundet energiskt måste jobba för att inte vara så pass bidragsberoende som man idag är är en självklarhet, en av de större inkomsterna borde i en rörelse vara medlemsavgiften. Det är viktigt att vi höjer principen och statusen på att betala medlemsavgift därför borde det vara förbundets högsta instans som bestämmer om medlemsavgiften

7 Att ordet Förbundsstyrelsen byts ut mot Kongressen i mom Martin Fahlén (Ung Vänster Angered) Se stadgekommitténs svar på motion S. S - Väl underbyggd medlemsavgift ( ) Enligt våra stadgar kan den kalla sig medlem, som betalt medlemsavgiften till Ung Vänster. Förbundsstyrelsen har, enligt moment, att fastställa storleken på medlemsavgiften. Detta tycker jag är tråkigt och bör ändras på. Vi har i dag ett antal olika medlemskategorier där vissa medlemmar inte betalt någon avgift alls, andra betalar 0 kronor per år, några betalar 0 kronor per år och ytterligare andra betalar 00 kronor per år. Det är nu ett tag sedan vi införde detta system, så jag vill lyfta det till diskussion. För att få bredast möjliga diskussion och uppslutning kring denna centrala del av medlemskapet bör medlemsavgiften bli en kongressfråga. Det borde också utgå en avgift för den som vill vara medlem, oavsett om man är ny i Ung Vänster eller medlem sedan tidigare. I stadgarna står inget om att någon kan vara medlem helt utan att betala medlemsavgift. Medlemskapet är förenat med ett viktigt ställningstagande för den enskilde, som bör bekräftas genom betalning av medlemsavgiften. Medlemskapet är också förenat med kostnader för förbundet, bland annat i form av utskick och administration. Därför föreslår jag en lösning som liknar Vänsterpartiets, där kongressen beslutar om medlemsavgiftens storlek. Att ändra, moment i stadgarna till följande: Årlig medlemsavgift fastställs av kongressen. Förbundsstyrelsen beslutar om medlemsintäkternas fördelning. Att medlemsavgiften fastställs till 0 kronor per år Nisse Sandqvist, Ung Vänster Östersund Stadgekommitténs svar motion S-: Medlemsavgiften är en viktig del av våra gemensamma inkomster precis som motionärerna säger. Däremot är det stadgekommitténs uppfattning att det kan vara förödande för verksamheten om vi låser förbundets möjlighet att reglera sina inkomster mellan kongresserna. Förbundets ekonomiska möjligheter och förutsättningar kan komma att ändras, både i positiv och negativ riktning under en verksamhetsperiod. Oavsett hur utvecklingen går så är det viktigt att förbundsstyrelsen kan behålla det strategiska verktyg som medlemsavgiften innebär. Att tillexempel kunna ha en SMS-tjänst som man enkelt och smidigt betalar sin medlemsavgift med är väldigt bra i värvningssyfte. Att i t.ex. valrörelser kunna ha möjligheten att få ett års gratis medlemskap bidrar till att sänka tröskeln in i förbundet under en tid där väldigt många söker sig till oss. I slutändan är det klubbarnas uppgift att se till att medlemmarna blir aktiva och även i fortsättningen betalar sin medlemavgift. Det viktigaste som gör att en medlem blir kvar i förbundet är inte medlemsavgiftens storlek utan klubbarnas förmåga att erbjuda medlemmarna meningsfullt politiskt och organisatoriskt arbete. Betalningsvilligheten hos våra medlemmar är något vi måste bygga upp organisatoriskt genom att erbjuda så meningsfull verksamhet som möjligt. Stadgekommitten föreslår kongressen: Att avslå motion S och S Förbundsstyrelsens kommentar på motion S och S: Motionärerna vill att vi ska ändra i stadgarna så att kongressen och inte förbundsstyrelsen fastställer storlek på medlemsavgiften. Förbundsstyrelsen menar att det skulle vara alldeles för stelbent att inte mellan kongresserna kunna ändra medlemsavgiftens storlek, särskilt eftersom vi ibland har treåriga kongressperioder. Det kan finnas olika anledningar till varför man snabbt vill justera medlemsavgiften. Det kan dels handla om ett rent ekonomiskt ställningstagande, men också som stadgekommittén beskriver om att ibland kunna göra tillfälliga förändringar av medlemsavgiften. Motionären till S tycker det är dåligt att vi idag har en modell där medlemskapet det första året är gratis. Det håller vi inte med om. Vi menar att det är en fördel att vi har en modell som innebär att man snabbt blir fullvärdig medlem i organisationen, och inte behöver vänta till att man först får ett inbetalningskort och sedan tills man har betalat avgiften. Att avslå motion S och S

8 S - Uteslutningar ( ) Idag är det endast förbundsstyrelsen som kan väcka frågan om uteslutning av medlem. Vi tycker att den möjligheten ska finnas av alla medlemmar i förbundet och alla instanser, klubb, distrikt och förbundsstyrelsen själva naturligtvis. Dessutom tycker vi det är viktigt att uteslutna medlemmar kan överklaga sin uteslutning till kongressen, likt andra beslut i förbundet. Vi yrkar: Att under paragraf moment gör följande förändring av Uteslutning av medlem kan beslutas av förbundsstyrelsen med minst /-majoritet. till följande förändring Uteslutning kan väckas till förbundsstyrelsen av enskild, klubb eller distrikt eller förbudsstyrelsen självt. Beslut om uteslutning av medlem fattas av förbundsstyrelsen med minst /-majoritet. Att under paragraf moment lägga till i slutet av momentet: Utesluten medlem kan överklaga beslutet till förbundets kongress. Gustav Landström (Ung Vänster Centrum-Östra), Annika Fägerlind (Ung Vänster Kortedala-Gamlestaden-Bergsjön), Mazdak Farrokhzad (Ung Vänster Frölunda) och Håkan Eriksson (Ung Vänster Biskopsgården-Torslanda) Stadgekommittén ser inte poängen i motionärernas förslag. Det finns idag inget som kan hindra enskild medlem att till förbundsstyrelsen väcka frågan om uteslutning. Men däremot vore det problematiskt att ge de befogenheterna till klubb eller distrikt. Uteslutning är inget man ska lyfta först på klubbmöte utan bör tas upp direkt i förbundsstyrelsen eftersom det är förbundsstyrelsen som enligt moment är de som har rätt att besluta om hur stadgan ska tolkas. Stadgarna ger redan idag berörd klubb och distrikt rätt att yttra sig innan förbundsstyrelsen tar beslut. Den andra attsatsen handlar om överklagan. Kongressen är det organ som står över förbundsstyrelsen, men trots det så menar stadgekommittén att det vore problematiskt att på det sättet ta upp diskussioner om enskilda personer under kongressens förhandlingar. Att avslå motion S S - Extrainsatt kongress ( -) För närvarande finns det ingen möjlighet för klubbarna att begära en extrainsatt kongress/distriktsårskonferens men "medlemmarna" (och en distriktsårskonferens i fallet av en kongress) kan göra det. Att medlemmarna skulle bli så många att de kan kräva en kongress eller en distriktsårskonferens är högst osannolikt i vissa klubbar kan det vara så at är aktiva medan 0 är inaktiva. Därför borde även klubbarna som ska vara i centrum, ha denna möjlighet. Jag yrkar Att I moment 1 efter "1/ av medlemmarna" lägga till "eller minst 1/ av klubbarna, genom beslut på ordinarie eller extra årsmöte". Att I moment 1 efter "1/ av medlemmarna" lägga till ", eller minst 1/ av klubbarna, genom beslut på ordinarie eller extra årsmöte". Mazdak Farrokhzad (Ung Vänster Frölunda) Vi ser inte hur det skulle bli en praktisk förändring. Utöver det är problemet att det är svårt att vid ett givet tillfälle säga hur många klubbar vi har i landet. Antalet medlemmar finns i register och är mer precist. Framför allt skulle den ändring som motionären föreslår inte bli proportionerlig. Troligtvis representerar inte en tredjedel av klubbarna en tredjedel av medlemmarna, då klubbarna kan ha väldigt varierande antal medlemmar. Stadgekommitten föreslår kongressen: Att avslå motion S S1 - Kongresser vartannat år! ( ) Undertecknad föreslår att förbundet ska ha kongresser vartannat år. Fler kongresser ger ökade möjligheter för medlemmarna att diskutera och utvärdera förbundets politik och dess ledning. Fler kongresser ger också större möjligheter för medlemmarna att träffa varandra och utbyta erfarenheter från sina klubbar runtom i landet. Att ha kongresser vart tredje är på tok för lång tid. Att kongressperioderna ändras från till år i stadgarna i på moment

9 Robert Zakrisson, Ung Vänster Vänersborg Idag står det i moment att Kongressen hålls minst vart tredje år. Det betyder att vi kan ha den varje år, vartannat år eller vart tredje år. Beroende på om det är valår eller andra år som kräver särskilt mycket fokus och arbete, vore det opraktiskt och ibland ostrategiskt att ha kongress under de åren. Blir vartannat år stadgefäst betyder det också att ungefär hälften av våra verksamhetsperioder skulle gå åt till kongressförberedelser. Det innebär betydligt mindre tid och energi för utåtriktat politiskt arbete. Det finns andra forum och former för erfarenhetsutbyte mellan klubbar och medlemmar, det är inte kongressens syfte. Förbundsstyrelsen ansvarar för att medlemmarna kan utbyta erfarenheter vid andra tillfällen. Att avslå motion S1 Förbundsstyrelsens kommentar på motion S1: Förbundsstyrelsen delar stadgekommitténs uppfattning om att det vore fel att stadgereglera att vi ska ha kongress vartannat år, eftersom vi då riskerar att hamna i situationer då exempelvis en valrörelse krockar med kongressförberedelser. En sådan situation skulle inte bara få konsekvenser för vårt praktiska valarbete, utan också sannolikt drabba de diskussioner som förs runtomkring i förbundet och som är en förutsättning för att vi ska få en bra diskussion i samband med kongresser. Det är också viktigt att påpeka att våra kongressperioder oftast har varit tvååriga. Att avslå motion S1 S1 - Valberedningar ( ) Utöver det hårda nomineringsstoppet till de val som sker på kongressen vill jag lägga till ett mjukt nomineringsstopp som är veckor innan kongressen. Alla som då har nominerats ska bli intervjuade av valberedningen (eller förbundsstyrelsen i val av valberedning). Dessutom ska valberedningen och förbundsstyrelsen skicka ut deras preliminära förslag till samtliga val, och alla kandidater som inte blev förslagna senast 1 vecka innan kongressen. Detta demokratiserar valprocessen, då ombuden får reda på vilka som är föreslagna innan kongressen och kan då bestämma sig om de vill nominera någon som inte blivit nominerad av någon annan. Det är också bra att reglera i stadgarna att alla kandidater skall bli intervjuade, på så sätt får alla nominerade samma möjlighet. Att I moment 1 lägga till följande i slutet: Valberedningens preliminära förslag i samtliga val, samt förbundsstyrelsens preliminära förslag till valberedning, samt de andra av valberedningen eller förbundsstyrelsen ej föreslagna kandidaterna i dessa val, skall vara ombuden till handa senast 1 vecka innan kongressen. Att I moment 1 i slutet lägga till en mening som lyder: De medlemmar som senast veckor innan kongressen har nominerats ska av valberedningen förutom i val av valberedning, där det istället är förbundsstyrelsen bli intervjuade. Mazdak Farrokhzad (Ung Vänster Frölunda) Motionären vill genom ett förslag till stadgeändring ytterligare detaljstyra valberedningens arbete. Detta menar stadgekommittén vore olyckligt. Stadgarna ska inte detaljstyra utan beskriva olika principer på vilka organisationen vilar. Vi tror att det är viktigt att kongressen kan ge valberedningen förtroendet att själva genomföra nomineringsprocessen på ett så demokratiskt sätt som möjligt. Givetvis ska det, för kongressens ombud (som ju är de som väljer) redovisas vilka som är nominerade och som har tackat ja. Detta sker redan idag. Vill man vara väldigt säker på att vissa kamrater kommer in i de förslag som valberedningen tar fram så bör man själv nominera de kamrater man tycker är lämpliga, innan det av valberedningen fastställda förhandsnomineringsstoppet. Att avslå motion S1 S1 - Låt rikstingen besluta ( ) I dagsläget är rikstingen enbart rådgivande, olika program som behandlats på rikstingen börjar inte gälla förens FS har godkänt rikstingets behandling eller gjort egna ändringar. Eftersom FS sällan eller aldrig gör några ändringar så antar de facto rikstinget program, jag ser därför ingen anledning att inte göra rikstingen beslutande.

10 Att i moment efter "kongressen" lägga till: ", rikstinget". Samuel Scherman (Ung Vänster Norrort) Motionens ändring skulle likställa rikstingets programbehandling med kongressens. Nuvarande skrivning ger förbundsstyrelsen möjligheten att inte godkänna beslut fattade på ett riksting om det strider mot ett kongressbeslut (se moment 1), vilket vi också vill se i fortsättningen. Att det inte används i praktiken är ett bevis på att riksting och kongress oftast går i samma 'takt', vilket är bra. Dessutom tappar rikstinget sin poäng om det, förutom valen, får samma funktion som kongressen. Att avslå motion S1 Förbundsstyrelsens kommentar på motion S1: Motionären vill att rikstingen ska bli beslutande, vilket förbundsstyrelsen menar skulle vara olyckligt. Det är viktigt att det finns en skillnad mellan en kongress och ett riksting. Om den skillnaden suddas ut kommer antingen förberedelserna inför rikstingen att behöva bli större, alternativt kommer kongressens status att minska. Båda situationerna menar vi skulle innebära en försämring jämfört med dagens situation. Det är riktigt att förbundsstyrelsen mycket sällan ändrar beslut fattade av rikstinget, men det i sig är inget argument för att rikstinget ska bli beslutande. Hur det tidigare har varit säger inget om hur det kan tänkas bli i framtiden. Vi menar att ett beslut fattat av vårt högsta beslutande organ, som valet av förbundsstyrelse faktiskt är, ska väga tyngre än ett beslut fattat av rikstinget. Vi tycker det är viktigt att vi under år då vi inte har kongress faktiskt har en rådgivande instans. Att avslå motion S1 S1 - Låt medlemmarna anta valplattformarna ( ) I samband med att valplattformen för valet 0 presenterades så startade en debatt om detta bröt mot stadga :1 resp. :. För att undvika att denna smått infekterade debatt återkommer anser jag att det bör förtydligas i stadgarna om valplattformen och hur den antas. Att i lägga till ett :e moment som lyder: "Valplattform antas av kongressen, eller rikstinget". Samuel Scherman (Ung Vänster Norrort) Motionären menar att en valplattform ska antas av kongress eller riksting. Stadgekommittén håller inte med om detta. Vi menar att förbundsstyrelsen måste ha utrymme och förtroende att strategiskt kunna se på vilka frågor som är de mest relevanta valfrågorna att driva. Att riksting eller kongress sedan tar något valrelaterat dokument är inte uteslutet. Stadgekommittén menar också att det är problematiskt att binda upp riksting och kongress till att enbart anta valrelaterade dokument. Ung Vänster är inget politiskt parti som ställer upp i val. Vi värdesätter att vi inte enbart har politisk aktivitet vart fjärde år. Därför är det bra att vi kan ta upp andra frågor som känns mer relevanta och strategiskt viktiga. Att avslå motion S1 Förbundsstyrelsens kommentar på motion S1: Förbundsstyrelsen menar att det egentligen inte finns någon oklarhet kring hur en valplattform ska antas i Ung Vänster. Våra valplattformar har så gott som alltid antagits av förbundsstyrelsen. I valplattformen gör vi inga nya politiska ställningstaganden, utan gör snarare politiska prioriteringar kring vilka frågor vi har störst möjlighet att mobilisera kring under valrörelsen. Om valplattformen skulle antas av riksting eller kongress skulle det antingen få konsekvensen att vi skulle behöva vänta längre med att ha en färdig valplattform, eller att vi skulle behöva behandla valplattformen så långt i förväg att den riskerar att inte vara relevant under valrörelsen. Rikstingen brukar så gott som uteslutande att behandla vårt valprofildokument, som på många sätt är viktigare än valplattformen.

11 Valprofildokumentet innehåller i högre utsträckning nya ställningstaganden. I valprofildokumentet beskriver vi hur vi ska agera, hur vi vill uppfattas och vilken strategi vi ska ha under valrörelsen. Att avslå motion S1 S1 - Onödigt moment ( 1) Momentet tycker jag är onödigt då förbundet kan anställa andra personer än de som direkt ansvarar för att sprida förbundets politik. Att stryka hela stycket i 1 moment Martin Fahlén (Ung Vänster Angered) Ung Vänster är ett litet förbund. Alla våra anställda jobbar med att sprida förbundets politik på något sätt. Vi ser på anställda som heltidsaktivister. Att anställa någon är bland de dyraste investeringarna vi gör i förbundet. Att de som jobbar för förbundet också är medlemmar är det minsta vi kan begära av dem. Stadgekommittén anser tvärtemot motionären att 1 moment är ett ytterst nödvändigt moment. Att avslå motion S1 S1 - Förtroendevald kan ej vara anställd i samma instans ( 1) Det finns idag en outtalad praxis i förbundet att det inte är lämpligt att vara anställd och förtroendevald på samma nivå i förbundet. Trots det sker det alldeles för ofta att personer som har förtroendeuppdrag anställs på den nivå man är vald till. Det handlar både om anställda på Förbundscentralen och ombudsmän runt om i distrikten. För att säkra interndemokratin, tycker vi det är viktigt att de ombudsmän vi anställer står fria från den styrelse som är satt att leda de. Vårat förslag till stadgeändring ändrar ju på inget sätt att distriktsstyrelsen och förbundsstyrelsen kan välja att arvodera kamrater tillhörande styrelsen, även om det kan finnas problem med ett sådant förfarande också. Däremot kan man inte idag enbart i egenskap av anställd i förbundet ha en fördel när man ska välja styrelser eller tvärtom. Dessutom kan vi förstå att i mindre distrikt kan detta ibland vara ett problem och att undantag behöver göras därför skriver vi i vårat förslag att så kan ske efter beslut från förbundsstyrelsen om synnerliga skäl föreligger. Vi yrkar: Att Efter 1 moment lägga till ett moment som lyder: Personal anställd av förbundet kan ej vara styrelseledamot i samma instans. Förbundsstyrelsen kan om synnerliga skäl föreligger göra undantag från denna regel på distrikt och klubbnivå, dock aldrig på förbundsnivå. Gustav Landström (Ung Vänster Centrum-Östra), Annika Fägerlind (Ung Vänster Kortedala-Gamlestaden-Bergsjön) och Mazdak Farrokhzad (Ung Vänster Frölunda) Motionärerna vill begränsa möjligheten att vara anställd och förtroendevald på samma nivå. Stadgekommittén menar att en sådan begränsning av flera skäl vore olycklig. För det första finns en rent principiell invändning mot ett sådant system. Alla medlemmar i Ung Vänster är valbara till de poster som finns i förbundet. Det är en viktig princip. Men om den som för tillfället lönearbetar för förbundet eller distriktet enligt stadgan inte ska få sitta i styrelsen på den aktuella nivån frångås den principen. Vi menar att det ska till mycket starka skäl för att vi ska frångå en så pass central princip. För det andra finns det faktiskt inte så många inom förbundet som kan ta jobb i distrikten och på förbundscentralen. När förbundscentralen utlyser tjänster kommer ett fåtal ansökningar in och när distrikten utlyser tjänster ofta än färre. Att i det läget hindra duktiga kamrater som har kompetens och arbetslust att göra en insats vore att onödigt försvaga oss själva. Ibland kan det också vara så att den mest aktive i distriktsstyrelsen är den mest lämpade för tjänsten, tack vare sin goda kännedom om distriktet. För det tredje upplever vi inte att vi idag har något större problem med ombudsmannastyre. Dels har vi inte den traditionen som andra delar av arbetarrörelsen har. Dels är våra ombudsmän helt enkelt för få för att kunna utgöra

12 något styre att tala om. På förbundsnivå är det dessutom så att förbundsstyrelsen har mycket lite med den dagliga arbetsledningen att göra. Arbetsledningen sköts av sekretariatet på delegation från verkställande utskottet och förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen styr verksamheten genom budget och verksamhetsplanering men det är verkställande utskottet och framförallt sekretariatet som arbetsleder. I praktiken blir skillnaden i arbetsledarrelationen mellan förbundsstyrelseledamoten och den som inte sitter i förbundsstyrelsen minimal på förbundscentralen. I den mån jäv förekommer tror vi att det idag och i framtiden kommer lösas så som det alltid har lösts. Genom att den jävige inte deltar i diskussionen och beslutet. Slutligen föreslår motionärerna att förbundet istället för att anställa kan välja att arvodera personer. En arvodering används när det är motiverat utifrån den tjänst som ska utföras. Alltså kan det vara motiverat att arvodera en förtroendepost som ordförande. Men att arvodera en informationssekreterare eller en administrativ sekreterare vore bara att kringgå lagen om anställningsskydd. Vi tror det vore olyckligt om vi började arvodera utifrån vilken person det är som ska anställas. En arvodering innebär att anställningstryggheten beskärs och alla de andra möjligheter som följer av ett fast arbete försvinner. Det är ett tufft liv att arbeta för förbundet och som ombudsman i ett distrikt som det är. Vi bör inte försvåra för våra anställda i onödan. Sammanfattningsvis menar vi att principer som begränsar oss i vår kamp är dåliga principer. Därmed inte sagt att de frågor som motionärerna lyfter är ovidkommande. De är en del av det som avgör vem som är mest lämpad för en viss tjänst i förbundet eller i ett distrikt. Men det är en avvägning som måste göras från situation till situation. Att avslå motion S1 Förbundsstyrelsens kommentar på motion S1: Förbundsstyrelsen menar att motionärernas skrivning skulle försvaga vår organisation. Vi tycker det är viktigt att vi i varje situation anställer den person som är bäst lämpad för att utföra det aktuella jobbet. Om man tycker att det är ett problem att i ett visst läge anställa en person som är förtroendevald av samma instans, menar förbundsstyrelsen att det är en faktor bland andra som man måste ta hänsyn till vid anställandet. Vi vänder oss mot beskrivningen i motionens brödtext att det skulle finnas en outtalad praxis om att det inte är lämpligt att vara anställd och förtroendevald på samma nivå. Vi menar att en sådan praxis inte finns, utan praxis är att vi bedömer varje sökande utifrån de olika för- och nackdelar som finns med att anställa just den personen. Att stadgereglera vilka som kan anställas av vem menar förbundsstyrelsen ger en stelbent organisation. Motionärerna försöker lösa detta genom att skriva att förbundsstyrelsen kan om synnerliga skäl föreligger göra undantag från denna regel på distrikts- och klubbnivå. När det gäller detta vill vi för det första påpeka att det inte finns någon stadgeenlig möjlighet för en klubb att anställa en ombudsman (se 1). För det andra skulle motionärernas skrivning i praktiken ge förbundsstyrelsen i det närmsta vetorätt över vilka personer som distrikt ska anställa. Det tycker vi är problematiskt. Vi delar också stadgekommitténs uppfattning om att det i vår organisation inte föreligger något problem med så kallat ombudsmannastyre, och detsamma gäller skrivningarna som problematiserar arvoderingar. Att avslå motion S1