Motioner och motionssvar, Stadgar

Transkript

1 ,

2

3 S - Icke böja sig för någon auktoritet, hur ansedd den än måtte vara I Ung Vänsters stadgar, Allmänna bestämmelser" moment, står det skrivet att: "Hogre instans har rätt att upphäva beslut fattade av lägre instans efter samråd med berord part. Medlem har rätt att overklaga lägre instans beslut till hogre instans." En stadga som skvallrar om organisationens leninistiska rötter med den "demokratisk" centralismen som organisationsmodell. Tanken om att högre instans automatiskt sätt skulle ha fler medlemmar bakom sig i enskilda sakfrågor anser vi dock vara tvivelaktig. Det är även ett förminskande av klubbars och distriktens kompetens att själva avgöra vilka handlingar som bör göras för att föra organisationen framåt. Det riskerar dessutom bli en bromskloss i vårt arbete, då det riskerar att skapa frustration inom klubbarna och döda viljan till aktion. Som det sägs i förslaget till verksamhetsplan är det i klubbarna som vi går från ord till handling och den stora delen av vår kamp äger rum. Det är också klubbarna som rimligtvis själva vet bäst hur den lokala kampen förs och ska föras och bör därför vara de som har störst inflytande över sina egna aktioner. Inom vilka ramar en klubb får agera regleras dessutom redan av Ung Vänsters stadgar, så länge dessa följs borde därför inte några yttrligare tillrättavisningar behöva tillkomma. De högre instanserna borde istället satsa på att underlätta lägres instans möjligheter att föra kampen framåt, och vid meningsskiljaktigheter öppna upp till diskussion och komma med konstruktiv kritik. Inte detaljstyra deras handlingar och ifrågasätta deras kapacitet till att fatta självständiga beslut. Att stryka moment ur i Ung Vänsters stadgar. Max Söderholm, Lotta Granetoft, Axel Morell, Tuva Ek, Ung Vänster Linköping Stadgekommitténs svar på S Motionärerna vill göra en stor ändring av stadgarna genom att stryka en mening som är grundläggande i kring hur vår organisationsmodell fungerar och synen på relationen mellan olika instanser. Det är viktigt att när man ser på användandet av stadgarna inte bara se till enskilda exempel, utan en måste se till hur stadgarna använts över tid och i stort. Ung Vänsters organisationsmodell bygger på erfarenheter från hundra år av organisering. I stadgans första paragraf så sammanfattas grundstenen i vårt sätt att vara organiserade: Den inre demokratin innebär att minoriteten följer majoritetens beslut och att lägre instans följer beslut fattade av högre instans. Den innebär också att majoriteten respekterar minoriteten och att högre instans inte fattar beslut i frågor som enbart rör lägre instans. Lägre instans har rätt att överklaga beslut som fattas av högre instans. Alltså, vi har majoritetsbeslut för vi vet att flertalet vet bättre än en enskild medlem. Bakom de beslut som tas på kongressen står fler antal medlemmar därför är beslut fattade av kongressen något som gäller för alla förbundets medlemmar och valda instanser. På samma sätt har den kongressvalda förbundsstyrelsen valt av fler än styrelser på andra nivåer, och är politisk och organisatorisk ledning för hela förbundet.

4 Det är alltså på mandatet att högre instans, distriktsstyrelse eller förbundsstyrelse, har blivit valda av fler som de har rätt att upphäva beslut tagna i lägre instans. Det är av anledningen för att se till att inte beslut strider mot stadgar, program, verksamhetsplaner eller andra beslut. Beslut som allvarligt går emot gemensamt fattade beslut, ska kunna upphävas, och då behövs det instans som har rätt att göra detta. Att avslå motion S S - Mer inkluderande kvoteringsstadga Det är inte endast kvinnan som utsätts för patriarkalt förtryck och missgynnas internt i förbundet av könsmaktsordningen, utan det gör även icke-binära och övriga. Att dessa exluderas och inte lyfts fram är därför förunderligt. Att Kvinnor under mom ska ändras till Icke-män Mio Tastás Viktorsson, Olivia Sahlin, Iris Callerholm, Eva Schönholzer Holmgren, Lena Eklund och Amanda Ohlsson Ångnell Ung Vänster Kungsholmen Stadgekommitténs svar på motion S Arbetet med internfeminism i förbundet har varit avgörande för att få kvinnor på maktpositioner. Utan exempelvis kvoteringsstadgan är det svårt att se att tjejer skulle ha så pass mycket auktoritet runt om i förbundet som de trots allt har. Genom att inte nämna kvinnan som subjekt i kvoteringsstadgan utan istället skriva icke-män menar stadgekommitten att det riskerar att splittra kvinnokollektivet och därigenom öka mäns makt. Även fast det finns fler kön och personer som inte är män som inte identifierar sig som kvinnor så är subjektet kvinna den största gemensamma nämnaren för personer som är icke-män. Att använda begreppet icke-män menar vi vidare snarare är en försämring då andra får stå i relation till män. Vi menar att stadgan inte är binär då den enbart säger att kvinnor ska ha minst 0 procent av posterna, övriga 0 procent är ospecificerade. Att avslå motion S S - Skol- och Arbetsplatsföreningar För att kunna påverka skola och arbetsplats enklare och mer koncentrerat bör relevanta föreningar kunna instiftas i Ung Vänsters namn. Detta skulle kunna vara ett enklare sätt att vara närvarande i ungas vardag och värva medlemmar. Klubbar är för närvarande bundna vid ofta godtyckliga, stela och breda regionala indelningar, och föreningar skulle ge mer flexibilitet. Att i moment lägga till skol- och arbetsplatsförening efter grannskap, byta ut och innan grannskap till ett komma, samt lägga till, relevant skola eller relevant arbetsplats i slutet av meningen.

5 Att efter introduera en ny paragraf med titeln Skol- och Arbetsplatsföreningar i stadgarna. Att under paragrafen Skol- och Arbetsplatsföreningar inkludera dessa moment: Moment : Om tre eller fler i en skola eller på en arbetsplats är medlemmar i Ung Vänster kan de ansöka hos relevant distrikt att få bilda en Skol- eller Arbetsplats-förening. Moment : Varje skol- och arbetsplatsförening tillhör det distrikt hos vilket de ansökte om bildning. Moment : Varje skol- och arbetsplatsförening har rätt att söka ekonomiskt stöd för specifika projekt hos distriktet de tillhör. Moment : Alla som jobbar på arbetsplatsen eller går i skolan som är medlem i Ung Vänster kan vara medlem i skol- eller arbetsplatsföreningen. Moment : Skol- och arbetsplatsförening skall ses som ett komplement till klubborganisering och inte ersättning. Moment : Skol- och arbetsplatsförening ska bedriva utåtriktad verksamhet inom skolan eller arbetsplatsen samt öppna möten och studier. Moment : När skol- eller arbetsplatsförening bildas ska ett konstituerande årsmöte hållas. På årsmötet ska följande ärenden behandlas: årsmötets behöriga utlysande godkännande av Ung Vänsters stagdar val i enlighet med moment verksamhetsplan Moment : Årsmöte är skol- och arbetsplatsföreningarnas högst beslutande organ. skol- och arbetsplatsförening ska hålla årsmöte minst en gång per år. Kallelse ska vara medlemmarna tillhanda senast två veckor före årsmötet. Moment : På årsmötet skall följande ärenden behandlas: årsmötets behöriga utlysande styrelsens verksamhetsberättelse ekonomisk berättelse revisorernas berättelse ansvarsfrihet för avgående styrelse verksamhetsplan Moment : Årsmötet väljer i skilda val: ordförande valfritt jämnt antal övriga ledamöter till styrelsen minst två revisorer Moment : Medlemmar i skol- eller arbetsplatsföreningen kan nomineras till klubbordförande och ledamöter samt nominera revisorer. Moment : Extra årsmöte är näst årsmöte skol- och arbetsplatsföreningars högst beslutande organ. Styrelsen kan sammankalla extra årsmöte. Extra årsmöte ska sammankallas om / av skol- eller arbetsplatsföreningens medlemmar begär det. Kallelse till extra årsmöte ska vara medlemmarna tillhanda minst två veckor före årsmötet. Ifall nyval eller fyllnadsval till klubbstyrelsen görs ska ekonomisk berättelse samt revisorernas berättelse samt fråga om ansvarsfrihet för den aktuella tiden behandlas. Extra årsmöte kan endast fatta beslut i de frågor som mötet sammankallades för. Moment : Årsmötesprotokoll ska finnas tillgänglig och justerad senast fyra veckor efter årsmöte. Moment : Medlemsmöte är näst årsmöte och extra årsmöte skol- och arbetsplatsföreningars högst beslutande organ. Skol- och arbetsplats-

6 föreningar ska hålla medlemsmöten regelbundet. För att medlemsmötet ska vara beslutsmässigt ska kallelse ha gått ut till samtliga medlemmar i skol- eller arbetsplatsföreningen. På medlemsmöte kan sympatisör adjungeras med yttrande- och förslagsrätt. Moment : skol- eller arbetsplatsföreningens styrelse ska: anordna och förbereda medlemsmöten och årsmöten regelbundet rapportera till skol- eller arbetsplatsföreningens medlemmar och till distriktsstyrelsen om skol- eller arbetsplatsföreningens verksamhet och ekonomi ge alla medlemmar möjlighet att delta i politiska aktiviteter erbjuda studier till alla medlemmar utse en kassör ansvara för att beslut fattade på års- och medlemsmöte genomförs ansvara för det administrativa arbetet Moment : En skol- eller arbetsplatsföreningen som efter upprepade påstötningar inte fullgör de skyldigheter som stadgarna föreskriver eller under en längre tid varit passiv kan läggas ner. Beslut i sådant fall fattas av distriktsstyrelsen. Överklagande av ett sådant beslut ska tillställas förbundsstyrelsen. Moment : Om redan existerande regler för skolanslutna organisationer finns så bör skolföreningen observera dessa såvida de inte motsäger Ung Vänsters stadgar eller principprogram. Mio Tastás Viktorsson, Olivia Sahlin, Iris Callerholm, Eva Schönholzer Holmgren, Lena Eklund och Amanda Ohlsson Ångnell Ung Vänster Kungsholmen Stadgekommitténs svar på S Stadgekommittén håller med motionärerna om att det är viktigt att vara på plats på arbetesplatser och skolor. Dock håller vi inte med om att det borde stadgeregleras kring detta. I Ung Vänster så regleras relationen mellan olika instanser strikt i stadgarna, och att lägga till en helt ny instans utan att definiera relationen dem emellan är problematiskt. Vad innebär det att skol- och arbetsplatsförening ska vara ett komplement till klubbaktivitet? Kan man vara förtroendevald i både klubb och skol- och arbetsplatsförening samtidigt? Vilka har ombud till distriktsårskonferenser? Hur gör man om klubben som skolan/arbetsplatsen ligger i fattar beslut som är i motsatts till det som skol- och arbetsplatsförening beslutat? Detta är bara en del frågor som behöver diskuteras och besvaras. Vi menar att stadgereglering kring skol- och arbetsplatsförening på det sättet motionärerna föreslår gör aktiviteten på skolan eller arbetsplatsen onödigt byråkratiskt genom krav på årsmöte, revisorer med mera. Vi menar att det behövs större flexibilitet i att vara aktiv på sin skola och arbetsplats och vill tillexempel tipsa om möjligheten att ha utskott, både på klubb och distriktsnivå. Utskott är underställda respektive styrelse men kan samtidigt vara självständig i verksamhet. Vi menar därför att aktivitet på skolor och arbetsplats inte behöver omfattas i några specefika stadgar, utan att det redan kan täckas in. : Att avslå motion S

7 S - Kamratlighet är det bästa vi vet Kamratstadgan är en viktig verktyg för vår organisation. Tyvärr är den inte alltid levande på alla håll alltid, därför är det viktigt att vi förtydligar och ger exempel på vad kamratlighet innebär så att stadgan hålls levande. Att ändra, Moment så att det blir: Varje medlem ska uppträda kamratligt i alla sammanhang. Alla medlemmar ska således känna sig trygga och välkomnade. Detta innebär till exempel att vi alltid pläderar för och aldrig mot kamrater i val till förtroendeuppdrag på alla nivåer och visar respekt för alla medlemmar samt deras åsikter." Rafael Czeszejko, Ung Vänster Söder om söder, Madeleine Sellgren, Ung Vänster Botkyrka, Mattias Fucik, Ung Vänster Söder om Söder, Maria Rosén, Ung Vänster Hägersten-Skärholmen Stadgekommitténs svar på motion S kommer efter S. S - Genom att inte nämna någon, så nämner vi alla Vi är ett feministiskt förbund som aktivt, både i samhället samt inom förbundet, arbetar för att alla ska få leva på samma villkor. Men alla inkluderas inte i denna feminism, människor som inte ingår i det binära könssystemet hamnar utanför och får etticketer som vi inte identifierar oss med. Att anta att alla antingen är kvinnor eller män är, utöver konservativt, även oerhört förtryckande. Det nästa naturliga steget i Ung Vänsters utveckling är att bli könsneutral. Det binära könssystemet är bakåtsträvande och som ett revolutionärt ungdomsförbund så är det viktigt att vi ligger i fas i debatten och är ledande i frågan om inkludering för att få med så många som möjligt i vår kamp. Med detta så tycker jag att vi ska använda oss av pronomenet hen när könet eller ickekönet inte är relevant. Men att säga relevant är problematiskt, därför tänkte jag förtydligar det genom ett exempel. I Tove Liljeholms inlägg på Ung Vänsters blogg från den andra februari i år, angående sexköpslagen, så står det om män som köper kvinnor, här är det absolut relevant att nämna dessa kön. Medan i stadgarna från 0 där det står Varje medlem i Ung Vänster ska vara medlem i en klubb ska hon eller han här är inget kön relevant och därför ett perfekt ställe att ersätta med pronomenet hen. Jag yrkar Att vi i, Allmänna bestämmelser, lägger till ett nytt moment som lyder I Ung Vänsters politiska program, stadgar och övriga dokument ska det könsneutrala pronomenet Hen användas när könet inte är relevant, istället för pronomen som syftar till det binära könssystemet.

8 Att vi i, Allmänna bestämmelser, lägger till ett nytt moment som lyder I Ung Vänsters verksamhet ska det könsneutrala pronomenet Hen användas i så lång utsträckning som möjligt för att aktivt arbeta för en normalisering av pronomenet. Adam Kedert Ung Vänster Fagersta-Norberg Stadgekommittens svar på motion S Stadgekommitten menar att hen är ett användbart pronomen att använda då person som beskrivs inte behöver könas. Att stadgereglera hur våra interna dokument ska skrivas tycker vi dock inte är någon bra lösning. Dokumenten i sig textbehandlas av kongress eller riksting och frågan om vilket pronomen som ska användas i vilket dokument avgörs bäst där. Att stadgereglera för mycket av vår verksamhet gör det stelbent och svårarbetat. Stadgekommitten föreslår kongressen Att avslå motion S S - Dubbelorganisering Det är något udda att medlemmar i Ung Vänster inte kan vara medlem i organisationer så som Unga Feminister, som ju inte motverkar Ung Vänsters politik eller ideologi utan snarare tillför till den feministiska rörelsen. Likaså organisationer som Direktdemokraterna. Den nuvarande stadgan innebär att Ung Vänster har en mycket hårdare reglering än de flesta politiska organisationer. Den tillför ingenting utan är bara begränsande. I denna motion täcks nu också utomparliamentariska reaktionära organisationer. Att mom ändras till Person som är medlem i organisation som aktivt motverkar Ung Vänster eller dess politik, samt personer som nyligen hållit en högre position i annan organisation av partipolitisk karaktär, förutom Ung Vänster närstående organisation, kan inte vara medlem i Ung Vänster Mio Tastás Viktorsson, Olivia Sahlin, Iris Callerholm, Eva Schönholzer Holmgren, Lena Eklund, Amanda Ohlsson Ångnell, Ung Vänster Kungsholmen Stadgekommittens svar på motion S Stadgekommitten menar att även medlemsskap i organisation som inte motverkar förbundets politik kan vara oförenlig med ett medlemskap i Ung Vänster. Vi håller inte med motionärerna om att vore okej att vara ansluten till unga feminister och ung vänster samtidigt. Unga feminister är ett ungdomsförbund till feministiskt initiativ och har en annan ideologisk syn påbland annat feminism än Ung Vänster. Vi menar att det är bra att stadgan är så pass omfattande just för att både kunna avse partipolitiska organisationer, men också kunna innefatta mer autonoma rörelser som har en politisk agenda. Poängen med detta är dels att undvika situationer där medlemmar hamnar i en intressekonflikt genom sin lojalitet till två olika organisationer och dels att Ung Vänster som organisation inte ska behöva hamna i situationer där vi ska försvara varför en av våra medlemmar är medlem i en annan organisation eller vad

9 medlemmen gjort i den organisationen. Självklart ska en medlem i Ung Vänster kunna vara medlem i organisationer som är partipolitiskt obundna så som djurens rätt, green peace eller den lokala tjejjouren. Det är så stadgan är skriven och det är också så rådande praxis är. Stadgekommitten föreslår kongressen Att avslå motion S S - Avstängd i praktiken Med anledning av turbulensen som vissa distrikt upplevde i början av år 0 så visade det sig att vissa avstängda medlemmar hade en friare tolkning av begreppet "avstängd". I stadgarna moment återfinns skrivningen om avstängd och att medlem kan avstängas från all verksamhet. Andemeningen i texten är att avstängd medlem inte får vara delaktig i någon verksamhet som Ung Vänster bedriver. De medlemmar som stängdes av var personer med lång eller ganska lång erfarenhet av Ung Vänsters verksamhet. Det är inte konstigt att nyare medlemmar litar på medlemmar med mer erfarenhet i förbundets verksamhet litar på det avvikande tolkningar av våra grundläggande regler. Därför kunde avstängda medlemmar med enkelhet övertyga mindre erfarna medlemmar som satte sig emot att den avstängda medlemmen medverkade under Ung Vänsters möten, då begreppet "avstängd" i stadgan användes till de avstängda medlemmarnas fördel. Med motiveringen att de tolkade ordet "avstängd" som att de fortfarande kunde uppehålla sig i klubbens lokaler och delta i klubbens öppna möten med argumentet dessa ska vara öppna för alla. Med vårat tillägg till stadgarna,, moment, får medlemmarna en klarare definition av vad "avstängd' faktiskt innebär. Begreppet avstängd är att likställa med tillfälligt utesluten i vår mening. Med vårt tillägg får vi mindre tolkningsutrymme av begreppet avstängd Att följande text i stadgarna, moment ändras till: Medlem kan avstängas från all verksamhet i väntan på beslut i uteslutningsärendet. Avstängd medlem är likställd med utesluten medlem fram till beslut fattats i uteslutningsärendet. Beslut om avstängning fattas av verkställande utskottet.avstängningen gäller fram till närmsta ordinarie förbundsstyrelsemöte. Därefter kan förbundsstyrelsen förlänga avstängningen som längst fram till nästa möte där definitivt beslut i uteslutningsärendet måste fattas. Ung Vänster Sölvesborg-Olofström Stadgekommitténs svar på motion S Stadgekommittén menar att det är en viktig problembeskrivning som lyfts av motionärerna men tycker att den ändring som motionärerna föreslår skapar fler nya problem än den löser. Vi menar att den nuvarande skrivningen Medlem kan avstängas från all verksamhet i förbundet i väntan på beslut i uteslutningsärende. (vår kursivering) är minst lika tydlig som motionärernas föreslagna text om att den som är avstängd inte får delta i någon verksamhet som anordnas någonstans i förbundet. Dessutom skapar den ändring som motionärerna föreslår en hel del nya frågetecken; vad innebär det att en medlem är likställd med en utesluten medlem? Är det inte rent av en självmotsägelse att vara utesluten (eller likställd med utesluten) och medlem samtidigt? Och hur skulle den föreslagna skrivningen funka ihop med moment i

10 samma paragraf där det framgår att den som tidigare blivit utesluten ur Ung Vänster måste få sitt medlemskap godkänt av förbundsstyrelsen? Att avslå motion S S - Demokratisera uteslutningarna Det har under den senaste tiden funnits en intern diskussion i organisationen gällande en del uteslutningar som rikstyrelsen utfört. Åsikterna om vilka av dessa som varit berättigade eller ej har gått isär, vilket bland annat lett till debatt i Rak Vänster. Vi tror därför att alla kan enas kring att frågan om huruvida en persons agerande skadat Ung Vänster kan vara komplex, bland annat eftersom definitionen är minst sagt diffus. Därför tror vi att det skulle påverka den interna diskussionen positivt om det var Ung Vänsters kongress, där alla delar av organisationen finns representerade, som fick sista ordet om uteslutningar. Att i stadgarna "Medlemskap" lägga till: Moment : Uteslutning kan överklagas till närmsta följande kongress. Max Söderholm, Lotta Granetoft, Tuva Ek, Ung Vänster Linköping Stadgekommitténs svar på motion S Stadgekommittén vill börja med att konstatera att det redan i dagsläget är möjligt för medlemmar att motionera till kongressen om att vilket beslut som helst som fattats av förbundsstyrelsen ska upphävas. Motionärerna vill skriva in att medlemmar ska kunna överklaga beslut om uteslutning. Kongressen är det organ som står över förbundsstyrelsen, men trots det så menar stadgekommittén att det vore problematiskt att på det sättet ta upp diskussioner om enskilda personer under kongressens förhandlingar. Stadgekommittén menar att inte särskilt mycket gott kan komma ur att diskutera den typ av känsliga personärenden som en uteslutning utgör på en kongress och att detta därför ska undvikas så långt som möjligt. Att avslå motion S S - Klubbar på utländsk ort Frågan som denna motion behandlar är i grunden mycket mer komplicerad än bara en stadgeändring, det handlar om hur vi ser på vår organisation. En vanligt förekommande inställning inom förbundet är att som medlem är man det hela tiden och inte bara på möten m.m. men detta gäller indirekt enbart inom landets gränser. Jag menar såklart inte att Ung Vänster ska vara den drivande kraften bakom klasskampen i andra länder, men likt olika vänsterpartier ha avdelningar utanför det egna landet dit många emigrerat är logiskt. Som tankeexperiment skulle Ung Vänster kanske kunna organisera svenska ungdomar som i jakt på arbete flyttat till i Norge.

11 Dock ska man skilja på frågan hur vi ser på organisationen och vad stadgarna ger möjlighet till där det senare kan ändras utan att för den sakens skull ändra vår syn på hur vi agerar organisatoriskt. De föreslagna ändringarna är baserade på motsvarande skrivningar i Vänsterpartiets stadgar. Jag yrkar Att I : lägga till Undantag föreligger för klubbar på utländsk ort enligt moment., samt att ny : läggs till enligt följande Klubbar kan bildas på utländsk ort. Bildande av sådan klubb ska godkännas av förbundsstyrelsen. Klubb på utländsk ort tillhör ej distrikt. Samuel Scherman, Ung Vänster Norrort Stadgekommitténs svar på S Vi tycker det är bra att motionären lyfter frågan kring hur vi ska se på aktivitet utanför Sverige och om det bör stadgeregleras. Det har under kongressperioden uppkommit små embryon till aktivitet utomlands, men detta är i för liten grad för att kunna se som modell för stadgarnas utformning. Vi tycker det därför är problematiskt att stadgereglera utan större diskussion kring hur vi ser på klubbar på utländsk ort i allmänhet. Vi vill ha stadgar som håller över tid och som är välgrundade i hur vårt förbund fungerar. Vi menar att det redan idag går att ha aktivitet utomlands om det är relevant, efter beslut tillexempel från förbundsstyrelsen om utformning (som arbetsgrupp, utskott eller distrikt/klubb), och vi menar att det inte står i motsättning till några stadgar eller likande i dagsläget. All aktivitet i Ung Vänster måste följa stadgarna, och så även aktivitet på utländsk ort, vilket gäller även om det läggs till ett moment om klubbar på utländsk ort. Att avslå motion S S - Klubbstyrelsen som organisatorisk ledning (för interndemokratin) Stadgekommittén har yrkat på en ändring av moment till Klubbens styrelse utgör den organisatoriska och politiska ledningen för klubben mellan årsmötena och ska:. Jag tycker att det är olyckligt då det dels står i moment moment att medlemsmötet är klubbens högsta beslutande organ efter årsmöte och extrainkallad årsmöte och att det dels är fullt möjligt för klubbar att ha täta medlemsmöten där alla får vara med och diskutera igenom de beslut som ska fattas (till skillnad från på distrikts-, och förbundsnivå). Om stadgekommitténs yrkande går igenom så har vi alltså medlemsmöten som är de högsta beslutande instanserna (mellan årsmötena) men någon sorts politisk ledning som utgörs av styrelsen. Den ska dock ändå regelbundet kalla till medlemsmöten, redogöra för klubbens ekonomi på medlemsmötena. Det finns inget förslag att ändra (eller lägga till) något i listan för sådant som klubbstyrelsen ska göra

12 och därför tycker jag att det blir diffust att kalla styrelsen för en politisk ledning. Långsiktiga strategiska beslut rörande klubbens utveckling bör tas på årsmöten eller extrainkallade årsmöten eller åtminstone väldigt stora medlemsmöten, inte i en liten grupp bakom stängda dörrar. Att flytta beslut om vår politiska verksamhet från medlemsmöten till styrelsemöten (som man skulle kunna tolka det som) känns som ett interndemokratiskt problem. Alla medlemmar måste kunna känna att deras åsikter spelar roll och att de har möjlighet att påverka vad klubben har för verksamhet även mellan årsmöten och därför tycker jag att det räcker med att klargöra att klubbstyrelsen är den organisatoriska ledningen. Jag yrkar Att i paragraf moment ändra Klubbens styrelse ska: till Klubbens styrelse utgör den organisatoriska ledningen för klubben mellan årsmötena och ska:. Daniel Lindh, Ung Vänster Umeå Stadgekommitténs svar på S Motionären och stadgekommittén delar inte syn kring vad det är att vara politisk och organisatorisk ledning i klubben. Stadgekommittén har i sina förslag på ändringar av stadgarna lagt ett förslag som vi menar förtydligar klubbstyrelsens roll och viktiga uppgift för att få förbundet att bli starkare. Vi menar att det är att vara politisk och organisatorisk ledning att, som det redan står i stadgarna: anordna och förbereda medlemsmöten, ge alla medlemmar möjlighet att delta i politiska aktiviteter och erbjuda studier till alla medlemmar. Det går inte att fullfölja detta utan att vara en ledning som tänker strategiskt kring politik, ideologi och organisation, som tänker kring vad som är prioriterat idag och hur det sett ut tidigare, vad som kommer bygga klubben starkare och vad som behövs för att stärka klubbens medlemmar politiskt, vad som är politiska kamper i klubbområdet vi kan vinna och var det är strategiskt att ha utåtriktad aktivitet. Det innebär inte att beslut kommer flyttas från medlemsmötet till styrelsen, utan det innebär att klubbstyrelsens ansvar för klubbens utveckling förtydligas och medlemsmötet fortsätter fatta viktiga beslut som att anta planeringar. I den verksamhetsplan som antogs på kongressen 0, så skriver vi bland annat så här om klubbstyrelsens uppgifter: Våra styrelser måste bli bättre på att tänka strategiskt. En klubbstyrelse ska ha målsättningar och visioner kring klubbens långsiktiga utveckling. Den måste ha en bild av hur klubben ska fungera och se ut om två år, och utarbeta strategier för att nå dit, och dessutom ha en plan för hur man ska genomföra förbundets organisatoriska prioriteringar. Det tycker vi speglar hur vi generellt ser på klubbstyrelsens roll och något som också förtydligas och stärks i och med stadgekommitténs förslag på förändring i stadgarna. Att avslå motion S S - Kongress varje år I ett demokratiskt förbund har man kongress varje år och inte så sällan som vart tredje. Nya medlemmar med ambition att förändra måste få göra sin röst hörd inom en viss tid för att kunna känna att den betyder något. På samma sätt måste eventuella

13 0 0 0 konflikter ochoenigheten ges utrymme att diskuteras och lösas demokratiskt. För förbundets bästa. Jag yrkar Att i stadga moment stryka "minst vart tredje år" och ersätta med årligen" Tristan Ojanne Ung Vänster Södertälje Stadgekommitténs svar på motion S Stadgekommittén menar att Ung Vänsters kongresser, ur det perspektiv som är relevant för motionen, fyller en dubbel funktion. Dels är de förbundets högsta beslutande organ och fastslår förbundets organisatoriska och politiska inriktning, och dels utgör varje kongress med stadgeskrivning, debatter etc som föregår den massiv bildningsprocess för förbundet som höjer den ideologiska och organisatoriska skolningen hos alla medlemmar som deltar i processen på något sätt. Det finns idag inget hinder i stadgarna för att ha kongress varje år men vi tycker att det vore olyckligt att som motionären föreslår skriva in en tvingande formulering av flera skäl. För det första skulle det innebära att förbundets verksamhetsplaner skulle sträcka sig över endast ett år och det skulle skapa en kortsiktighet i planeringen som vi menar skulle vara till det sämre. För det andra skapar det faktum att vi idag de facto har kongress vartannat år möjlighet att låta den process som föregår och kulminerar iom kongressen ta tid och resurser i anspråk på alla organisationsnivåer på ett sätt som främjar dels hur bra och väl underbyggda beslut som kongressen kan fatta och dels hur mycket medlemmarna har möjligthet att hinna lära sig om de frågor som aktualiseras i kongressdokumenten. Att hålla kongress varje år skulle ofrånkomligen leda antingen till att orimligt mycket av förbundets tid och resurser skulle läggas på kongresser och kongressförberedelser, eller till att kongresserna skulle förlora en mycket stor del av sitt värde, både som högsta beslutande organ och som bildningsprocess för förbundet. Stadgekommittén vill dessutom tillägga att den att-sats som yrkas i motionen, om den bifölls, skulle innebära att stadgarna som helhet i sin reglering av kongresser och riksting och förhållandet dem emellan skulle bli tämligen märkliga och osammanhängande. Vi efterlyser därför ett mer genomarbetat helhetsförslag om det ska vara realistiskt för kongressen att bifalla motionärens intentioner. Att avslå motion S S - Fler grundmandat till distrikten Vi tycker att det är bra att stadgekommittén vill ha en mer representativ av mandaten till kongresser och riksting och stämmer in i mycket av den problembeskrivning som finns i deras förslag. Men att ändra räknesätt ger, precis som stadgekommittén skriver, bara en marginell förändring. Vi vill gå lite längre. Vi tror att det största problemet ligger på rikstinget, där vissa distrikt bara har ett enda ombud, och vill utöka antalet grundmandat för distrikten.

14 Att dock har varje distrikt ett grundmandat i paragraf moment ändras så att det lyder dock har varje distrikt två grundmandat. Solsaga Johansson, Ung Vänster Emmaboda, David Jonsson, Mattias Niklasson, Ung Vänster Kalmarsund Stadgekommitténs svar på motion S Stadgekommittén vill för det första förtydliga och understryka att representativiteten, alltså hur väl fördelningen av ombud är proportionerlig mot antalet medlemmar i distrikten, totalt sett faktiskt blir sämre om vårt förslag bifalls. Det är bara fördelningen av mandaten som inte är grundmandat som blir mer representativ. Detta är dock en av poängerna med förslaget - alltså att små distrikt ska få en något större andel ombud. Den ändring som motionärerna föreslår skulle dock innebära att ett riksting, om kongressen bifaller stadgekommitténs förslag om att minska den minsta storleken på dessa, skulle kunna bestå till två tredjedelar av grundmandat. Detta skulle innebära att ombudsfördelningen i mycket liten utsträckning skulle vara representativ. Vi menar att det skulle vara att gå för långt. Att avslå motion S S - I ombudsmannafrågan Vi tycker det är vettigt att ha en tydlig ansvarsfördelning mellan förtroendevalda och anställda i förbundet. Det leder bland annat till lättare och bättre arbetsledning och är dessutom en viktig interndemokratisk princip. Vi vill därför att den som är vald till distriktsordförande inte ska kunna arbeta som ombudsman i sitt eget distrikt. Allra helst skulle det gälla samtliga distriktsstyrelseledamöter, men som situationen är idag skulle det bara försvåra för de mindre distrikten. Att ett nytt moment som lyder "En ombudsman får inte vara vald till ordförande för det distrikt hen arbetar i." läggs till efter moment under paragraf. Solsaga Johansson, Ung Vänster Emmaboda, David Jonsson, Ung Vänster Kalmarsund Stadgekommitténs svar på motion S Frågan om förhållandet mellan att vara förtroendevald och anställd är inte okomplicerad. Stadgekommittén menar dock att en sådan lösning inte har förutsättningar att fungera i Ung Vänster eftersom det skulle skapa stora svårigheter för de flesta distrikt i och med det urval av kamrater som kan sitta i distriktsstyrelsen eller arbeta som ombudsmän helt enkelt inte är större än att den föreslagna regeln blir en mycket kännbar begränsning. Som en organisation med små resurser har vi inte råd att ha några andra än de mest lämpade personerna som anställda eller förtroendevalda. Dessutom menar stadgekommittén att den stadgeändring som motionärerna föreslår inte skulle lösa de problem som de anger i brödtexten, dels eftersom det är en styrelse som helhet som har arbetsledningsansvar, men framförallt eftersom det fortfarande

15 skulle vara möjligt att arvodera en ordförande vilket skulle leda till att den enda skillnaden med motionärernas förslag vore sämre arbetsrättsliga villkor för en ordförande som fortfarande skulle kunna vara de facto anställd. Stadgekommittén vill vidare understryka att förbundets stadgar måste skrivas på ett sätt som minimerar tillämpningsproblem och kryphål och vi menar att den föreslagna ändringen ur det perspektivet inte framstår som särskilt välavvägd - varför ska det vara just distriktets ordförande som omfattas oavsett om hen är anställd av distriktet eller av en klubb? Vad ska gälla för ombudsmän som arbetsleds av och får sin lön betald av förbundet? Och hur ska gränsdragningen egentligen göras iom att det alltid är förbundet som har arbetsgivaransvar? Att avslå motion S S - Ombudspersoner, na Att skriva ombudsmän eller ombudsmän/kvinnor är inte nödvändigt då det inte handlar om vilket kön eller könsidentigtet en ombudsperson har. Därför ska vi ha ett könsneutralt ord som bara lägger fokus på att personen är ombud och inte vilket kön personen har. Att i stadgarna, sida, rad byta ut "ombudsmän" till "Ombudspersoner" Att i stadgarna, sida, rad byta ur "ombudsmän/kvinnor" till "ombudspersoner" Bella Wessman, Ung Vänster Malmö, Tyra strand,ung Vänster Malmö, Nicole Voigt Marleheim, Ung Vänster Malmö, Alex Alarud, Ung Vänster Malmö, Anton Wendt, Ung Vänster Malmö,Amelie Guignard, Ung Vänster Malmö Stadgekommitténs svar på S Ombudsmän är en titel på en anställd och vi menar att det inte ger uttryck för vilket kön en anställd har. Att kalla det ombudsperson vore inte helt tillämpligt i vardagligt tal, jämför med brandperson och sjukperson exempelvis. Däremot håller vi med motionärerna om att skrivningen ombudsmän/kvinnor är märklig och det är också därför som stadgekommitten redan föreslagit att "kvinnor" ska strykas ur moment. Stadgekommitten föreslår kongressen Att avslå motion S S - Trygghet i stadgarna Att flytta nuvarande paragraf till Att ny paragraf införs Att mom ska flyttas till Att paragraf ska lyda som sådan:

16 0 0 0 Ung Vänsters verksamhet som tryggt rum Moment : Varje medlem ska visa respekt för andra medlemmar och deras åsikter och i övrigt uppträda kamratligt. Moment : Varje medlem ska sträva efter att hålla all förbundets verksamhet trygg. Moment : Varje medlem ska sträva efter att hålla alla rum där sluten verksamhet hålls, en plats där var medlem kan känna sig fri att uttrycka sin identitet vad gäller kön, sexualitet, etnicitet, ålder, ekonomisk eller kulturell bakgrund, fysisk förmåga eller mental förmåga utan att dömas. Moment : Varje medlem ska undvika att anta andra medlemmars kön, pronomen eller sexualitet. Moment : Varje medlem ska undvika att rasifiera andra. Moment : Varje medlem ska undvika att använda sig av allmänt erkända härskartekniker. Mio Tastás Viktorsson, Olivia Sahlin, Iris Callerholm, Eva Schönholzer Holmgren, Lena Eklund, Amanda Ohlsson Ångnell Ung Vänster Kungsholmen Stadgekommitténs svar på motion S och S Både motion S och S vill i stadgarna ändra och göra tillägg till mom även känt som kamratlighetsstadgan. Motions S vill exemplifiera vad den innebär. Stadgekommittén håller med om hur viktigt kamratligheten är, men tycker inte att motionärernas tillägg tillför något. Stadgan kan aldrig vara heltäckande och en uppradning av vad den innebär riskerar att utelämna viktiga saker. Till exempel bestämningar kring hur vi pläderar passar bättre in vid beslut om arbetsordningar på plats på de möten där det är aktuellt. Motion S vill föra in en helt ny paragraf om trygghet. Stadgekommittén förstår motionärernas intentioner men anser att förslaget skapar fler frågor än vad det ger svar och stadgekommittén menar att förslagen till skrivningar är för invecklade och detaljerade för att passa in i stadgarna och i flera fall slår in öppna dörrar. Dels kan formuleringarna som motionärerna föreslår i moment vara svårtolkade då identitet är svårdefinierat. Hur förenar vi till exempel det med delar av Ung Vänsters internfeministiska arbete, då killar aktivt uppmanas att ta mindre plats, tillåter vi dem fortfarande att fritt uttrycka sin identitet? I moment vill motionärerna skriva in en formulering om enskilda medlemmars rasifiering av andra. Rasifiering är ett begrepp vi i Ung Vänster skriver om i vårt principprogram på sidan -: Dagens klassamhälle kan därför definieras som ett rasistiskt klassamhälle, där föreställningar om ras och etnisk eller kulturell tillhörighet ger upphov till en hierarkisk uppdelning såväl i arbetslivet som på bostadsmarknaden, inom utbildningen och politiken. Denna uppdelning sker genom rasifiering, det vill säga den process genom vilken vissa grupper underordnas och tillskrivs biologiska eller kulturella egenskaper som legitimerar exkludering och de härskande gruppernas exploatering. Rasifieringen är dialektisk på så sätt att den skapar ett inkluderande Vi och ett exkluderande Dom. I Sverige uttrycks detta tydligast genom uppdelningen svenskar och invandrare.

17 Hur den formulering som motionärerna föreslår att skriva in skulle kunna efterlevas och tolkas är väldigt oklart. Om man utgår från skrivningarna i vårt principprogram så uppstår frågan om man verkligen kan säga att en individ kan rasifiera en annan individ. Att behandla någon annorlunda på grund av dess ursprung, etnicitet eller hudfärg är redan idag oacceptabelt i Ung Vänster. Slutligen vill motionärerna skriva in att man inte ska få använda allmänt erkända härskartekniker här uppkommer frågorna som vad menas med allmänt och erkända? I Ung Vänster använder vi oss ju av Berit Ås definiering av härskartekniker, men utöver hennes finns det många fler. Att avslå motion S Att avslå motion S Förbundsstyrelsens kommentar till motioner, motionssvar och förslag till ändringar i stadgarna Kongressen har att ta ställning till en uppsjö av olika ändringsförslag i förbundets stadgar, både från de motioner som inkommit och de förslag som kommit från stadgekommittén. Förbundsstyrelsen tycker det är positivt att det finns ett intresse för våra stadgar, det tyder på att det är många som är måna om vår organisation och hur den fungerar. Dock vill vi ta tillfället i akt att påminna om vad stadgarna är för typ av dokument och vad de fyller för funktion. Våra stadgar är ett speciellt dokument. De är inte att jämföra med till exempel en verksamhetsplan, som börjar och upphör gälla i samband med en kongress. När vi förändrar i våra stadgar gör vi det av nödvändighet. Det är för att vi i så fall under en längre tid har haft anledning att tro att något annat system för vårt arbete skulle fungera bättre än det nuvarande. Våra stadgar är inte i första hand en uppsättning regler eller en checklista på vad det är vi brukar ägna oss åt. na ska vara tydliga, men blir de alltför specifika riskerar de att förlora sin giltighet. na ska fungera som ett allomfattande ramverk för hela vår verksamhet. Därför kan också små förändringar få stora konsekvenser. na är ämnade att ge just stadga och stabilitet till vår organisation. Stora och många förändringar i stadgarna innebär alltså per automatik att man ruckar på fundamentet för vår organisering. Därför ser sig förbundsstyrelsen föranledd att kommentera en del av de inkomna förslagen, såväl från motioner som från stadgekommittén. Motion S vill exemplifiera vad begreppet kamratlighet innebär. Förbundsstyrelsen är skeptisk till detta. Vi menar för det första inte att stadgarna lämpar sig för att ta upp olika exempel. För det andra menar vi att det är viktigt att kamratlighet i Ung Vänster är ett brett begrepp. Om vi försöker specificera det är det stor risk att vi begränsar dess innebörd. Vidare menar vi att det är problematiskt om våra stadgar inte efterlevs och att varje medlem som upplever det ska framföra detta till högre instans. Däremot tror vi inte att stadgarna efterlevs i högre utsträckning ju mer detaljerade de är. Förbundsstyrelsen ser inget behov av att ändra hur ombudsfördelning i förbundet ska gå till. Vi kan inte instämma med stadgekommittén i att de stora distrikten ofta har svårt att välja tillräckligt många ombud för att få fullständiga delegationer, de problem som i skilda fall finns med detta är lika vanligt i mindre distrikt. Vi ser heller inget egenvärde, som stadgekommittén, i att de olika klubbarnas delegationer vid en årskonferens ska vara jämnstora. Vi menar att det är viktigare att mandaten fördelas proportionerligt. Som stadgekommittén skriver försämras proportionaliteten med deras förslag och de små klubbarna/distrikten gynnas på de storas bekostnad. Det kan låta som en storsint anledning, men det innebär följaktligen att en medlem i ett litet distrikt eller liten klubb har mer inflytande. Förbundsstyrelsen menar inte att vår

18 nuvarande metod för att fördela mandaten har inneburit problem, varken nu eller tidigare och tycker således att det vore onödigt att försöka åtgärda problem som inte finns. Eftersom inga metoder är ultimata i alla avseenden skulle också en annan metod medföra andra komplikationer. Förbundsstyrelsen håller inte med motionärerna bakom motion S. Vi menar i likhet med stadgekommittén att det inte råder något tvivel om vad en avstängning innebär. För det första tycker vi inte att enskilda händelser är något egentligt skäl att ändra i våra stadgar, vi tycker att måste finnas en regelmässig felaktighet för att en stadgeförändring ska vara påkallad. De problem som motionärerna beskriver menar vi inte egentligen handlar om stadgarnas formulering, utan om att man helt enkelt varit beredd att bryta mot desamma. Är man beredd att bryta mot stadgarna hjälper det inte att de formuleras annorlunda. Vi vill också avslå motion S som rör överklagande av uteslutningsbeslut. Förbundsstyrelsen vänder sig emot den syn som tycks finnas hos motionärer såväl som hos stadgekommitté som reducerar kongressen till något slags räfst och rättarting som ska sätta sig till doms över avgående förbundsstyrelse. Förbundsstyrelsen utgör förbundets organisatoriska och politiska ledning mellan kongresserna. Dess beslut är gällande och inte något som är temporärt eller på remiss fram tills nästkommande kongress. Dessutom menar vi att motionärernas intention tillgodoses av moment. Vi vänder oss också emot att stadgefästa internfeminismen. Stadgekommittén har rätt i att internfeminismen är en av våra viktigaste interna arbetsmetoder och åtgärder för att garanterna interndemokratin. Däremot tror vi inte att man på ett förtjänstfullt sätt kan sägas stärka internfeminismen genom att lägga till en paragraf i våra stadgar. Vi håller inte med stadgekommittén om att stadgarna ska användas för att signalera olika saker om oss som förbund, stadgarnas innehåll måste vara tydligt och innebära konkret hjälp i vår verksamhet. Vi tycker det är alldeles för svepande att skriva att ett internfeministiskt synsätt genomsyrar all verksamhet. Vi tycker dels att det är fel att tala om vårt internfeministiska synsätt, vi betraktar internfeminismen som direkta åtgärder för att säkra interndemokratin. Intentionen må vara god, men vi tror att det föreslagna tillägget skulle innebära att man gör internfeminismen en björntjänst. Såväl stadgekommittén som motion S vill göra förändringar gällande hur vi betraktar klubbstyrelserna och vad som är deras funktion. Förbundsstyrelsen menar inte att någon av dessa förändringar skulle vara gynnsamma för stadgarna, även om vi menar att skrivningen i motion S är mer acceptabel än stadgekommitténs ändringsförslag. I Ung Vänster sätter vi klubben i centrum. Det innebär att vi regelbundet håller klubbmöten och att klubbmötet (bortsett från årsmöte och extra årsmöte) är klubbens högsta beslutande organ. Därför blir det, precis som motionären bakom S påpekar, besvärligt att tala om klubbstyrelsen som klubbens organisatoriska och politiska ledning. Vi menar att det innebär en kraftig förändring av hur vi betraktar klubbstyrelserna idag. Därför tycker vi att det är olyckligt att stadgekommittén lägger fram förslaget som om det i det närmaste var en fråga om formalia. Klubbstyrelsernas funktion är idag väldefinierad i våra stadgar och dess vikt kan inte understrykas, men vi menar att olika instansers vikt inte fastställs av om de i stadgarna beskrivs som organisatorisk och politisk ledning. Stadgekommittén vill också genomföra förändringar som rör distriktsårskonferenserna. Bägge de föreslagna förändringar som rör moment och moment vill förbundsstyrelsen avslå. Vi menar att medlemmarnas motionsrätt till årskonferens är fundamental och inte något som går att kompromissa med. Med stadgekommitténs föreslagna ändring skulle det till exempel vara fullt möjligt för en

19 0 0 0 distriktsstyrelse att i juli kalla till en årskonferens som ska hållas januari och sätta motionsstopp i augusti. Det menar förbundsstyrelsen är orimligt. Dessutom instämmer vi inte stadgekommitténs definition av konferensmaterial, vi menar till exempel att den avgående styrelsens verksamhetsberättelse bör ingå i konferensmaterialet, varför stadgekommitténs föreslagna ändring är ofördelaktig. Stadgekommittén har också föreslagit förändringar kring vad stadgekommitténs uppgifter ska vara. Förbundsstyrelsen menar att de föreslagna förändringarna är obetydliga och att de i praktiken knappast kommer att förändra något. Därför vill vi också avslå den föreslagna förändringen då den nuvarande skrivningen har tjänat oss väl. Vi vill också avslå stadgekommitténs förslag om ändringar gällande Internbulletiner. I första hand därför att vi inte heller här ser att det finns problem som föranleder förändringar, men också för att tillägget om sociala medier rimmar illa med det vi ser som stadgans främsta syfte att säkerställa medlemmars rätt att få texter publicerade i interntidningar på förbunds- och distriktsnivå. Motion S vill infoga ett nytt moment rörande förbundets personal. Från förbundsstyrelsens sida har vi svårt att förstå vad motionen avser, eller vilka systematiska problem det är som motionärerna ämnar åtgärda. Det enda vi kan se att motionen i praktiken innebär är ett brott mot stadgarnas moment som stipulerar att varje medlem ska vara valbar till alla uppdrag. Det menar vi vore mycket olyckligt och en kraftig inskränkning av interndemokratin. Förbundsstyrelsen föreslår kongressen Att avslå motion S Att avslå stadgekommitténs förslag till ändring av moment Att avslå motion S Att avslå motion S Att avslå stadgekommitténs förslag att efter föra in en ny paragraf med titeln Internfeminism Att avslå stadgekommitténs förslag att mom. i den nya paragrafen blir Ung Vänster är ett feministiskt förbund, det innebär att ett internfeministiskt synsätt genomsyrar all verksamhet Att avslå stadgekommitténs förslag till ändring av moment Att avslå motion S Att avslå stadgekommitténs förslag till ändring av moment Att avslå stadgekommitténs förslag till ändring av moment Att avslå stadgekommitténs förslag till ändring av moment Att avslå stadgekommitténs förslag till ändring av moment Att avslå stadgekommitténs förslag till ändring av moment Att avslå stadgekommitténs förslag förbundsbulletiner Att avslå motion S