Innehållsförteckning. 2 Välkommen. 3 Schema. 4 Praktisk information. 5 Förslag på dagordning. 6 Förslag på arbetsordning

Transkript

1 Innehållsförteckning 2 Välkommen 3 Schema 4 Praktisk information 5 Förslag på dagordning 6 Förslag på arbetsordning 9 Verksamhetsberättelse 2012/ Revisionsberättelse 11 Bokslut 14 Propositioner 14 Proposition 1: Stadgar för Sveriges Elevråd 18 Förslag på proposition 2: Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2013/ Förslag på proposition 3: Definition av Elevråd 20 Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2011/ Valberedningens förslag 1

2 Kära medlem! Ditt elevråd skapar varje dag en mer givande skoltid för elever. Sveriges Elevråd sammansluter elevråden för att de i sin tur ska kunna skapa ännu bättre verksamhet ute i landet. Därför är det viktigt att just du är med och beslutar om vår organisation. Årsmötet är Sveriges Elevråds högst beslutande organ. Det innebär att alla medlemmar på årsmötet bestämmer hur Sveriges Elevråds verksamhet kommer se ut nästa år, och vilka som ska styra organisationen. På årsmötet ska ni medlemmar fatta viktiga beslut om vilka dokument och principer som ska styra Sveriges Elevråds framtida arbete. Mitt första årsmöte med Sveriges Elevråd för tre år sedan väckte mitt engagemang för elevrörelsen, och jag hoppas att det kan betyda samma sak för några av er. Under året har styrelsen jobbat med att stabilisera vår ännu unga organisation, genom att se över våra verksamheter för att ni medlemmar ska få ut så mycket som möjligt av vår organisation. Vi har även arbetat med att definiera vad ett elevråd på högstadiet verkligen är. Välkommen på Sveriges Elevråds årsmöte! Klara Müller Ordförande Sveriges Elevråd 2

3 Schema Invigning Mötesformalia Föregående år Propositioner Fika Propositioner Valberedningen presenterar sitt förslag Pläderingar och omröstning Avslutning 3

4 Praktisk information RÖSTKORT När ni checkade in på årsmötet fick ditt elevråd ett röstkort. Röstkortet kan inte ersättas om det tappas bort så se till att hålla reda på det under hela dagen. INFORMATIONSDISK Informationsdisken finns till för att hjälpa dig som deltagare. Om du undrar över något, behöver få tag i någon eller mår dåligt kan du vända dig till våra medarbetare i informationsdisken. Informationsdisken har öppet under hela arrangemangets schemalagda tid. MAT OCH FIKA Lunch och fika serveras på Rosendalgymnasiet på de angivna tiderna i schemat. UTVÄRDERA SENAST 4 DECEMBER! Efter arrangemanget skickas en utvärderingslänk ut till din e-postadress. Vi vill uppmana dig att gå in och fylla i utvärderingen så att ditt nästa besök på våra arrangemang blir bättre. Gör detta senast 4 dec. SJUKDOM I vår informationsdisk finns sjukvårdsartiklar och annat som kan vara bra att ha om du mår dåligt eller råkat ut för en mindre olycka. Tveka inte att kontakta oss om du eller någon annan behöver hjälp! 4

5 Förslag på dagordning november Årsmötets öppnande 2. Val av årsmötesordförande 3. Val av årsmötessekreterare 4. Val av justerare tillika rösträknare för årsmötet 5. Fråga om årsmötets stadgeenliga utlysande 6. Fråga om årsmötets beslutsmässighet 7. Fastställande av röstlängd 8. Fastställande av dagordning för årsmötet 9. Fastställande av arbetsordning för årsmötet 10. Presentation av verksamhetsberättelse samt bokslut 11. Presentation av revisionsberättelse 12. Fråga om ansvarsfrihet för den avgående styrelsen 13. Behandling av propositioner 12.1 Proposition 1 Stadgar för Sveriges Elevråd 12.2 Proposition 2 Verksamhetsplan för Sveriges Elevråd 12.3 Proposition 3 Definition av Elevråd 14. Behandling av motioner 15. Val av ordförande 16. Val av styrelseledamöter 17. Val av valberedningens ordförande 18. Val av valberedningens ledamöter 19. Val av revisorer respektive revisorssuppleanter 20. Val av auktoriserad revisor 21. Övriga frågor 22. Årsmötets avslutande 5

6 Förslag på arbetsordning PLENUM Mötet hålls i plenum, som är ett ord man använder för den plats där debatter ordnas och beslut tas. MÖTESGÅNGEN På årsmötet diskuterar man tre saker: Propositioner Motioner Yrkanden En proposition kommer från organisationens styrelse. En motion kommer från en medlem i organisationen. Ett yrkande kan komma både från styrelsen och från medlemmarna på plats. Innan årsmötet har alla organisationens medlem- mar fått styrelsens propositioner skickade till sig. Alla medlemmar har också haft möjlighet att skic- ka in motioner. Om man som medlem fortfar- ande tycker att något borde tas bort, ändras eller läggas till i styrelsens propositioner så kan man lägga ett eget förslag, som då kallas yrkande. Ett yrkande kan också läggas av styrelsen. Innan man lägger ett yrkande bör man noga tänka över det, eftersom ett yrkande som läggs på plats inte har varit möjligt för medlemmarna att diskutera i förväg, på det sättet som propo- sitioner och motioner har varit. Samtidigt är det viktigt att de förslag som finns, och som fram- kommer på mötet, behandlas och att medlem- marnas åsikter tas tillvara. Ett yrkande bör ha inkommit innan den aktuella propositionen behandlas och lämnas in på en yrkandelapp till mötespresidiet. BEGÄRA ORDET Vid en debatt finns det möjlighet att sätta upp sig på en talarlista för att argumentera för sin sak i talarstolen. Om man vill sätta upp sig på talarlistan räcker man upp sitt röstkort och får en signal av ordföranden eller av den sekreterare som sköter talarlistan. När det är ens tur får man gå upp i talarstolen. om ens argument inte har framförts eller inte har framförts tillräckligt övertygande. Samtidigt är det viktigt att alla argument får höras och att alla medlemmar har möjlighet att komma till tals. När man talar i en debatt är talartidsbegränsnin- gen två minuter. När femton sekunder kvarstår knackar mötesordförande en gång i bordet och när tiden är ute två gånger i bordet. När styrelsen presenterar sina förslag, innan en debatt hålls, finns ingen talartidsbegränsning. Vid styrelsens genomgång av verksamhetsberät- telse och bokslut finns även möjlighet att ställa frågor. En fråga ställer man från sin sittplats i plenum. För att få ställa en fråga räcker man upp sitt röstkort. STRECK I DEBATTEN Om en debatt blir långrandig, och man bedömer att alla relevanta argument har framförts, kan man begära streck i debatten. Om årsmötet beslutar att sätta streck i debatten så kan ingen ny person sätta upp sig på talarlistan. Inga nya yr- kanden kan då heller läggas. Innan strecket sätts har dock alla som vill möjlighet att sätta upp sig på talarlistan. Efter det lottas talarlistan. När man når strecket går man till beslut. Streck i debatten begärs genom att någon föres- lår det skriftligt eller muntligt till mötespresidiet. YTTRANDE-, FÖRSLAGS- OCH RÖSTRÄTT Det är inte alla som har förslags-, yttrande- och rösträtt i plenum. YTTRANDERÄTT Organisationens anmälda medlemmar genom sina företrädare Nominerade till någon av posterna som förtroendevalda Organisationens styrelse Organisationens valberedning Organisationens revisorer En sak att tänka på är att enbart gå upp i talarsto- len 6

7 FÖRSLAGSRÄTT Alla som har yttranderätt förutom nominerade till någon av styrelseplatserna. RÖSTRÄTT Alla medlemsorganisationer äger en röst var genom sina företrädare enligt 3 i stadgan. Styrelse, valberedning och revisorer samt kandidater som inte samtidigt är företrädare för en av organisationens medlemmar har inte rösträtt. FÖRSLAG I ORDNINGSFRÅGOR Mötesordförande Alla som har förslagsrätt i övrigt MÖTESPRESIDIET Mötet kommer att ledas av en mötesordförande, en mötessekreterare och en biträdande mötessekreterar. Mötespresidiet är mötets chefer. Mötesekreterarna sätter upp personer på talarlistan, fördelar ordet, läser upp alla förslag och genomför omröstningar. Mötessekreterare protokollför alla förslag som kommer in och de beslut som tas på möten som inte är beslut i ordningsfrågor. RÖSTLÄNGDEN Röstlängden reglerar vilka som får rösta och uttala sig i plenum. Om en medlem måste åka hem meddelar man det till mötessekreteraren, som därefter stryker en från röstlängden. Om man är en nytillkommen medlem meddelas även detta till mötessekreteraren. När röstlängden justerats meddelar mötesordförande detta. Alla som har förslagsrätt på mötet har när som helst under mötet möjlighet att begära att röstlängden justeras. SAKUPPLYSNING En sakupplysning kan begäras om man hör felaktiga fakta nämnas eller om man är osäker på de fakta som framförs från talarstolen. Sakupplysning kan även lämnas av personer som i vanliga fall inte har yttranderätt på mötet. Sakupplysning begärs genom att en person kontaktar mötespresidiet med sin begäran. Mötespresidiet beslutar sedan om det finns underlag för att bevilja sakupplysning. REPLIK Replik innebär rätten att bemöta personliga påhopp. Replik begärs genom att berörd medlem kontaktar mötespresidiet och begär replik. Mötespresidiet beslutar sedan om det finns underlag för att bevilja replik. ORDNINGSFRÅGA Ordningsfrågor är frågor som rör själva mötet och inte sakfrågorna. Förslag på ordningsfrågor lämnas fram skriftligt eller muntligt till mötespresidiet. Ordningsfrågor bryter dagordningen och talarlistan. OMRÖSTNING På årsmötet beslutar man genom att rösta om förslagen. Vanligen röstar man genom ja-rop, då enbart en företrädare per medlem har rätt att ropa. Mötesordföranden avgör efter ropen vilket förslag som har fått flest röster. Upplevs valet som jämnt och osäkert kan votering begäras genom att en person med förslagsrätt ropar det. När votering genomförs sträcker alla upp sina röstkort. Mötesordföranden avgör då vilket förslag som har fått flest röster. Upplevs valet som jämnt och osäkert kan rösträkning begäras genom att en person med förslagsrätt ropar det. Vid beslut har mötesordförande rätt att begära att omröstning ska ske direkt med votering. När rösträkning genomförs kallas mötets valda rösträknare in och räknar rösterna. Vid val då det finns fler kandidater än valberedningens förslag genomförs sluten omröstning. Mer om sluten omröstning finns under nästa rubrik. Nedlagda röster räknas inte in när man avgör om en enkel eller kvalificerad majoritet har bifallit olika beslut. SLUTEN OMRÖSTNING Sluten omröstning innebär att en röst avläggs genom en röstsedel, så att det inte blir synligt för andra vad man har röstat på. Vid sluten omröstning delas röstsedlar ut, en till varje medlem. Vid valen består dessa valsedlar av kryssrutor. Varje medlem kryssar för vem man vill välja på valsedeln och viker det på mitten. Giltig röstsedel ska innefatta endast det antal namn som ska väljas. Röstsedlar som innehåller fler eller färre antal namn är 7

8 ogiltiga. Inget annat än kryss i rutor får vara angivet på valsedeln. Vid sluten omröstning stannar enbart en företrädare per medlem kvar i salen. Övriga går ut. En företrädare per medlem ställer sig i röstlängdens ordning och lägger därefter ned sin röst i en valurnan, efter att mötesordföranden läst upp namnet på medlemmen från röstlängden. När alla röster är avlagda räknar rösträknarna rösterna, under närvaro av revisorerna. När rösträkningen är avslutad lämnas en sammanställning till mötesordföranden som därefter meddelar vem som blivit vald. det på mitten. Giltig röstsedel ska innefatta endast det antal namn som ska väljas. Röstsedlar som innehåller fler eller färre antal namn är ogiltiga. Inget annat än kryss i rutor får vara angivet på valsedeln. RESERVATION Reservationer innebär att man motsätter sig ett taget beslut och starkt vill markera det. Reservationen skall lämnas in senast femton minuter efter mötets avslutande till mötessekreterarna och kommer att läsas upp och protokollföras. VAL Vid val presenterar valberedningen vilka som blivit nominerade och vilka som de föreslår bör bli valda samt argumenterar i korthet för dessa personer. Om en kandidat som inte blivit föreslagen av valberedningen ska kunna väljas måste den kan- didatens nominering väckas. En nominering kan väckas av kandidaten själv eller av en person som har rösträtt. De kandidater vars nomineringar inte väcks kan inte bli valda. En nominering måste väckas innan valen påbörjas. Om enbart valberedningens förslag finns går man direkt till omröstning, med enkel majoritet och ja-rop. Om fler kandidater är valbara sker pläderingar och senare sluten omröstning. Vid alla val är det möjligt att plädera. En plädering är när man argumenterar för att någon ska bli vald. En plädering får genomföras av alla som har yttranderätt. Talartidsbegränsning för plädering är tre minuter. Vid plädering får man som medlem enbart ett tillfälle att sätta upp sig. Valberedningens ledamöter och styrelsens ledamöter får också enbart sätta upp sig en gång per person. För att det ska bli rättvist sätter alla som vill plädera upp sig på en och samma gång och därefter lottas talarlistan. Vid pläderingar är det praxis att inte tala negativt om enskilda kandidater. När pläderingen är avslutad delas valsedlar med kryssrutor ut, ett till varje medlem. Varje medlem kryssar sedan för vem man vill välja på valsedeln och viker 8

9 Verksamhetsberättelse 2012/2013 Det är det tredje året som en organisation för enbart elevråd på grundskolor i hela landet har arbetat för alla som tror på en mer givande skoltid genom sitt elevråd. Under året har Sveriges Elevråd arbetat med att utveckla och omvärdera vissa verksamheter inom organisationen, för att kunna hjälpa sina medlemmar att få en så givande skoltid som möjligt. Styrelsen har under Verksamhetsåret 2012/2013 bestått av: Klara Müller, Ordförande född 1995 Eriksbergsskolan, Uppsala Aza Cheragwandi, Vice ordförande född 1994, Hagnässkolan, Stockholm Olivia Gyllenhammar, Styrelsesekreterare född 1998 Gluntens Montessoriskola, Uppsala Erik Berg, Ledamot född 1999 T4-skolan, Hässleholm Erik Blom, Ledamot född 1999 Sofia skola, Stockholm Lina Hultqvist, Ledamot född 1994 Fröviskolan, Högsby Max Holm, Ledamot född 1997 Katarinaskolan, Uppsala Nationella utbildningsturnéer Tidigare år har organisationen hållit en turné kallad Elevturnén mot elevråd över hela landet. Efter att ha utvärderat projektet som inte visat sig ha uppnått önskvärda effekter bestämde sig styrelsen för att sätta igång och arbeta med att omvandla turnén till ett nytt koncept. Detta är vad som i år kallas för Elevrådsdagen. Elevrådsdagarna genomförs nu i höst och riktar sig mot Elevråd och Elevkårer runt om på landets högstadieskolor. Besök hos elevråd Under hösten har även organisationens lokala och regionala anställda besökt elevråd på grundskolan, för att informera om organisationen och för att ge elevråden stöd i sin verksamhet. Eftersom elevråden fortfarande får besök kan vi inte räkna exakt på hur många som genomförts men målet är och har varit att vi ska nå så många medlemmar som möjligt. Även styrelseutbildningar har hållits av verksamhetsutvecklare och har gett goda resultat hos elevråd. Material och böcker Sedan tidigare producerar organisationen material och böcker som gratis delas ut till elevråden. Främst har böcker varit aktuella på grundskolan, vilka elevråden fått som en del i den medlemsservice som vi ger. Ekonomi Sveriges Elevråd har sedan 2011 fått ett särskilt projektbidrag från Ungdomsstyrelsen för att kunna genomföra projekt som exempelvis Elevturnén. I maj 2013 beslutade Ungdomsstyrelsen om att Sveriges Elevråd inte skulle få projektbidrag för hösten 2013 vilket försatte organisationen i en svår ekonomisk situation. I och med ett nära samarbete och på grund av det avtal som finns med Sveriges Elevkårer kunde Sveriges Elevråd trots det genomföra all planerad verksamhet. Under våren har vi gett medlemmarna en turné riktad mot elevskyddsombud, som vi kallar Elevskyddsombudsturnén. Elevskyddsombudsturnén som hölls under våren föll ut mycket väl med 278 deltagare. 9

10 Revisionsberättelse Revisorernas roll i organisationen är att granska styrelsens arbete under året. Att å medlemmarnas vägnar försäkra sig om att styrelsen agerar på ansvarsfullt sätt gentemot verksamheten och organisationens ekonomi samt håller sig inom ramen för stadgarna och av årsmötet fattade beslut. Det är även revisorernas roll att avlämna en rekommendation till årsmötete huruvida styrelsen bör beviljas ansvarsfrihet. Under verksamhetsåret har Sofia Jannati och Björn Eriksson varit revisorer för organisationen. Styrelsen för Sveriges Elevråd har bedrivit sitt arbete med fullgott ansvarstagande gentemot vermksamheten och ekonomin och finner inget att särskilt anmärka eller uppmärksamma årsmötete på. Styrelsen har fattat beslut inom ramen för årsmötets beslut. Revisorerna har ej heller noterat några stadgebrott under verksamhetsåret. Revisorerna yrkar därför att att årsmötetet lägger revisionsberättelsen till handlingarna årsmötet beviljar ansvarsfrihet för styrelsen för Sveriges Elevråd för verksamhetsåret 2012/2013 Revisorerna genom Sofia Jannati 10

11 Bokslut 11

12 12

13 13

14 Proposition 1: Stadgar för Sveriges Elevråd Stadgar Sveriges Elevråd 1 Syfte mom 1 Organisationens syfte är att stödja och hjälpa elevråd på grundskolan. 2 Organisation mom 1 Organisationens juridiska namn är Sveriges Elevråd. mom 2 Organisationen har sitt säte i Stockholm. mom 3 Organisationen verkar inom hela landet. mom 4 Organisationens högst beslutande organ är årsmötet och därefter styrelsen för organisationen. mom 5 Organisationen är partipolitiskt och religiöst obunden. mom 6 Organisationens anslutna elevråd och elevkårer är autonoma. 3 Medlemskap mom 1 Ett elevråd eller en elevkår är en organisation för eleverna på en skola. Elevrådets eller elevkårens syfte är att skapa en mer givande skoltid. Detta genom att sträva efter en bred verksamhet där elevernas sociala, ekonomiska, kulturella och politiska intressen tillvaratas. mom 2 Elevråd och elevkårer som representerar elever på grundskolan kan bli medlemmar i organisationen. mom 3 För att ett elevråd eller en elevkår ska kunna bli medlem krävs: att ett organ som representerar samtliga medlemmar i elevrådet eller elevkåren har beslutat att ansöka om medlemskap. att styrelsen för organisationen har godkänt ansökan. att elevrådet eller elevkåren fungerar på ett demokratiskt sätt. att elevrådet eller elevkåren uppfyller de krav som gör dem bidragsgrundande för organisationen. mom 4 Medlemskap upphör om elevrådet eller elevkåren meddelar styrelsen för organisationen att de vill utträda ur organisationen. mom 5 Medlemskap gäller kalenderårsvis. 4 Stödmedlemskap mom 1 Ett elevråd eller en elevkår är en organisation för eleverna på en skola. Elevrådets eller elevkårens syfte är att skapa en mer givande skoltid för eleverna på skolan genom att tillvarata deras sociala, ekonomiska, kulturella och politiska intressen. mom 2 Elevråd och elevkårer som representerar elever på grundskolan kan bli stödmedlemmar i organisationen. mom 3 För att ett elevråd eller en elevkår ska kunna bli stödmedlem krävs: att ett organ som representerar samtliga medlemmar i elevrådet eller elevkåren ansöker om stödmedlemskap. att styrelsen för organisationen har godkänt ansökan. att elevrådet eller elevkåren fungerar på ett demokratiskt sätt. mom 4 Stödmedlemskap upphör om elevrådet eller elevkåren meddelar styrelsen för organisationen att de vill utträda ur organisationen. mom 5 Stödmedlemskap gäller kalenderårsvis. mom 6 Stödmedlemskapet ger inte likadana rättigheter som medlemmar enligt 3, utan de som styrelsen därom beslutar. 5 Enskild anslutning mom 1 Av bidragsskäl kan elever som är medlemmar i elevrådet eller elevkåren även bli medlemmar i organisationen. mom 2 Enskild anslutning upphör om den enskilt anslutne meddelar styrelsen för organisationen att utträde ur organisationen önskas. den enskilt anslutne inte längre tillhör ett elevråd eller en elevkår vid årsskiftet. mom 3 Enskild anslutning gäller kalenderårsvis. 6 Årsmöte mom 1 För att årsmötet ska vara beslutsmässigt ska minst 20 % av organisationens medlemmar närvara under årsmötet eller avsagt sig mandatet. mom 2 Årsmötet ska hållas i november eller december 14

15 varje år. mom 3 Årsmötet ska utlysas av styrelsen för organisationen till alla anslutna elevråd och elevkårer som är medlemmar, respektive stödmedlemmar om styrelsen så beslutar, senast 12 veckor innan årsmötets öppnande. mom 4 Alla anslutna elevråd och elevkårer i organisationen som är anslutna medlemmar den 31 juli har rätt till ett mandat var på det årets årsmöte. mom 5 Om ett ärende ska tas upp på årsmötet måste det ha lyfts i en proposition eller en mo- tion. En proposition eller en motion som inkommit för sent kan behandlas av årsmötet om årsmötet med minst fem sjättedelars majoritet beslutar att ta upp den. mom 6 Styrelsen för organisationen har rätt att lägga propositioner till årsmötet. mom 7 Propositionerna ska skickas till alla elevråd och elevkårer som är medlemmar senast tolv veckor innan årsmötets öppnande. mom 8 Anslutna elevråd och elevkårer som är medlemmar har rätt att lägga motioner till årsmötet. mom 9 Motioner ska vara inkomna till organisationens styrelse senast åtta veckor innan årsmötets öppnande. mom 10 Alla kandidaturer till förtroendeuppdrag som väljs på årsmötet ska vara inkomna till organisationens valberedning innan årsmötet påbörjar behandlingen av val. mom 11 Alla handlingar inför årsmötet, det vill säga minst: propositioner motioner och styrelsen för organisationens yttranden om dem verksamhetsberättelse för organisationen med bokslut och revisionsberättelse ska göras tillgängliga för alla anslutna elevråd och elevkårer senast fyra veckor före årsmötets öppnande. mom 12 Ombuden för medlemsorganisationerna, styrelsen för organisationen, revisorerna och valberedningen har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt på årsmötet. mom 13 Åtminstone dessa punkter ska behandas på årsmötet: Årsmötets öppnande Val av ordförande, sekreterare och justerare tillika rösträknare för årsmötet Fråga om årsmötet har blivit utlyst så som det beskrivs i stadgan Fastställande av röstlängd Fastställande av dagordning Behandling av propositioner och motioner Presentation av verksamhetsberättelse och bokslut Presentation av revisionsberättelse Fråga om ansvarsfrihet för den avgående styrelsen för organisationen Val av ordförande för organisationen Val av ledamöter till styrelsen för organisationen Val av ordförande för organisationens valberedning Val av ledamöter och suppleanter till valberedningen för organisationen Val av revisorer för organisationen Val av auktoriserad revisor för organisationen Årsmötets avslutande mom 14 Det ska skrivas ett protokoll vid årsmötet. Protokollet ska vara justerat senast en månad efter årsmötets avslutande och då göras tillgängligt för alla anslutna elevråd och elevkårer. mom 15 Alla dokument som årsmötet har antagit ska vara renskrivna senast en månad efter årsmötets avslutande och då göras tillgängliga för alla anslutna elevråd och elevkårer. mom 16 Styrelsen för organisationen fastställer deltagaravgiften för ombuden. mom 17 Ett extra årsmöte ska hållas om styrelsen för organisationen, revisorerna eller en majoritet av de anslutna elevråden och elevkårerna begär det. mom 18 För det extra årsmötet gäller motsvarande föreskrifter som för det ordinarie årsmötet, med undantagen att det extra årsmötet ska kallas till av styrelsen för organisationen senast nio veckor innan det extra årsmötets öppnande eventuella propositioner ska skickas ut i samband med kallelsen motioner ska vara inkomna senast sex veckor innan det extra årsmötets öppnande. alla handlingar ska skickas till medlemsorganisationerna senast tre veckor innan det extra årsmötets öppnande det extra årsmötet kan hållas när som helst under året. 15

16 7 Styrelsen för organisationen mom 1 Styrelsen för organisationen väljs av och är ansvarig inför årsmötet. mom 2 Till styrelsen väljer årsmötet sju ledamöter. Av ledamöterna väljs ordföranden i ett separat val. Till vice ordförande väljs en ledamot inom och av styrelsen. mom 3 Om ordföranden avgår tar vice ordföranden dennes plats i stället. mom 4 Om vice ordförande avgår eller tillträder som ordinarie ordförande, väljer styrelsen för organisationen inom sig en ny vice ordförande. mom 5 Styrelsen för organisationen sammanträder när ordföranden eller revisorerna kallar till möte eller då en majoritet av styrelsen för organisationens ledamöter begär det. mom 6 Styrelsen för organisationen är beslutsmässig om en kallelse till mötet har skickats ut till alla ledamöter och revisorerna minst en vecka före mötets öppnande. Dessutom ska minst hälften av styrelsens ledamöter vara närvarande. mom 7 Förutom ledamöterna i styrelsen för organisationen har revisorerna närvaro-, yttrande- och förslagsrätt på styrelsens möten. mom 8 I övrigt beslutar styrelsen för organisationen själv hur den vill organisera sitt arbete. 8 Organisationens valberedning mom 1 Valberedningen väljs av årsmötet. mom 2 Till valberedningen väljer årsmötet tre ledamöter. Av ledamöterna väljs en ordförande i ett separat val. mom 3 Om ordföranden avgår väljer valberedningen inom sig en ny ordförande. mom 4 Valberedningens uppgift är att lägga fram underlag till årsmötet inför valen av styrelse, revisorer och ny valberedning för organisationen. mom 5 Valberedningen ska kallas till styrelsens sammanträden där de innehar närvarorätt. 9 Revision mom 1 Revisorer väljs av årsmötet. mom 2 Årsmötet väljer två ordinarie revisorer samt två revisorssuppleanter. mom 3 Revisorerna har rätt att ta del av all verksamhet som organisationen anordnar. mom 4 Revisorernas uppgift är att ha insyn i organisationens räkenskaper, verksamhet och bokslut. Styrelsen för organisationen ska vara revisorerna behjälpliga så att det blir möjligt. avlämna en revisionsberättelse senast fyra veckor före årsmötets öppnande. i sin revisionsberättelse: - beskriva hur revisionen gått till - i de eventuella fall då styrelsens beslut inte överensstämmer med årsmötets beslut eller organisationens stadgar, påvisa det för årsmötet. - i de eventuella fall då organisationen grovt missköts i annat avseende, påvisa det för årsmötet. - uttala sig om huruvida styrelsen bör beviljas ansvarsfrihet. mom 5 Årsmötet väljer en auktoriserad revisor. 10 Omröstning mom 1 Om inget annat skrivits i stadgan gäller enkel majoritet vid omröstning. mom 2 Vid omröstning utgår rösträkningen alltid från det totala antalet avlagda röster. Nedlagda röster räknas bort. mom 3 Vid lika röstetal vinner den mening organets ordförande eller dennes ersättare förespråkar. Det gäller dock inte vid personval eller under årsmötet. Då ska man istället lotta. mom 4 Sluten omröstning ska användas vid per- sonval om någon begär det. mom 5 Vid personval måste alla röstande rösta på det antal personer som ska väljas. mom 6 Vid personval gäller att: varje person som ska väljas måste få egen majoritet. om inte tillräckligt många personer får egen majoritet i första valomgången ska man tillsätta resten av platserna genom en andra valomgång. I den andra valomgången deltar en kandidat mer än antalet platser som ska tillsättas och urvalet baseras på flest antal röster i första valomgången. om flera personer fått lika många röster ska man genomföra en skiljeomröstning mellan dem. vid lika röstetal i skiljeomröstningen ska man lotta. mom 7 Beslut om uteslutning eller avstängning fattas med 2/3 majoritet både i styrelsen för organisationen och på årsmötet. 11 Valbarhet mom 1 Alla är valbara till samtliga uppdrag inom organisationen. mom 2 Revisorer får inte ha styrelse- eller val- beredn- 16

17 ingsuppdrag inom organisationen. mom 3 Valberedningens ledamöter får inte ha styrelse- eller revisorsuppdrag inom organisationen. mom 4 En revisor kan inte anställas av organisationen, företag ägda av organisationen eller verksamheter med nära anknytning till organisationen. mom 5 Ledamot eller suppleant i styrelsen för organisationen, revisorer, valberedning samt personer anställda av organisationen kan inte väljas som ombud till årsmötet. 12 Uteslutning mom 1 Styrelsen för organisationen kan utesluta ett elevråd eller en elevkår om den motverkar organisationens syfte så som det kommer till uttryck i stadgan. mom 2 Beslut om uteslutning gäller fram till nästa årsmöte som beslutar om uteslutningen ska fortsätta gälla. mom 3 Ett anslutet elevråd eller elevkårer som under pågående verksamhetsår uteslutits har närvaro- och yttranderätt på följande årsmöte. mom 4 Styrelsen för organisationen får inte besluta att utesluta ett elevråd eller en elevkår utan att först berätta för elevrådets eller elevkårens ordförande varför man funderar på att göra det. Denne ska också ha fått möjlighet att yttra sig inför styrelsen för organisationen och revisorerna innan beslutet fattas. mom 2 Under pågående årsmöte är det styrelsen för organisationens tolkning av denna stadga som gäller så länge årsmötet inte beslutar att tolka annorlunda. 16 Ändring av stadgan mom 1 För att ändra i den här stadgan krävs ett beslut med minst två tredjedelars majoritet på ett ordinarie årsmöte eller beslut med enkel majoritet på två på varandra följande årsmöten. mom 2 Stadgeändringen träder i kraft när protokollet från årsmötet är justerat om inte årsmötet beslutar annorlunda. 17 Upplösning mom 1 För att organisationen ska kunna upplösas måste det föreslås i en proposition eller en motion. mom 2 Beslut om upplösning ska tas av två på varandra följande årsmöten med minst tre fjärdedelars majoritet på båda årsmötena. mom 3 Årsmötet som beslutar om upplösningen beslutar också vad som händer med organisationens tillgångar. 13 Avstängning mom 1 Styrelsen för organisationen kan avstänga en person från all verksamhet om personen motverkar organisationens syfte så som det kommer till uttryck i stadgan. mom 2 Revisorer kan inte avstängas. 14 Redovisningsår mom 1 Organisationens bokföringsår löper mellan 1 januari och 31 december. mom 2 Organisationens verksamhetsår löper mellan två årsmöten. mom 3 Verksamhetsberättelsen omfattar det gångna verksamhetsåret. 15 Tolkning av stadgan mom 1 Under pågående verksamhetsår är det styrelsen för organisationens tolkning av denna stadga som gäller. 17

18 Förslag på proposition 2: Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2013/2014 Inledning I det här förslaget på verksamhetsplan finns det beskrivet vilken verksamhet, det vill säga vad som ska göras, som organisationen ska ha fram till sitt nästa årsmöte. Det är styrelsen för organisationen som har ansvar för att verksamhetsplanen blir verklighet. Under nästa årsmöte kommer styrelsen att visa hur verksamhetsplanen uppfyllts genom en verksamhetsberättelse och en ekonomisk berättelse. Nationella träffar Organisationens viktigaste verksamhet under det kommande året ska vara nationella mötesplatser som ska gå av stapeln i ett större antal städer i Sverige och vara öppet för alla intresserade elevråd och elevkårer på grundskolan att delta på. På mötesplatserna ska deltagarna få kunskap och färdigheter för att få sina elevråd att bedriva mer verksamhet, skapa mer engagemang och påverka lärare och rektorer bättre. Deltagarna ska även få möjlighet att lära känna varandra och utbyta erfarenheter mellan sina respektive elevråd. Styrelseutbildningar Organisationen ska hålla allt fler kortare styrelseutbildningar ute på de enskilda elevråden. Möjligheten att hålla styrelseutbildningar är begränsade ekonomiskt och det är därför inte självklart att alla elevråd kan få en styrelseutbildning eller att styrelseutbildningen kan vara längre än två eller tre timmar. Dock ska detta inte ske på bekostnad av kvaliteén på utbildningarna. Under styrelseutbildningarna ska deltagarna få grundläggande kunskap om hur ett elevråd fungerar. Böcker och material Under året ska organisationen erbjuda material för inköp för de elevråd som är medlemmar i organisationen. Detta material ska bidra till att stärka elevråden inom alla olika verksamhetsområden. Medlemsservice Organisationen ska under det kommande året försöka få ekonomiska bidrag. Om det ska bli möjligt är det viktigt att organisationen växer i medlemsantal. I samband med att man blir medlem i organisationen ska det finnas två sätt att bli medlem på, ordinarie medlemskap och stödmedlemskap. Det första sättet är att enbart ansöka som ett enskilt elevråd om stödmedlemskap i organisationen enligt 4 i stadgan genom att fylla i en blankett. Om man blir medlem på detta sätt får man inget medlemsbidrag, ingen övrig ordinarie service och organisationen får även svårt att söka pengar för denna typ av medlemskap. I det ordinarie medlemskapet ska följande vara uppfyllt; att elevrådet skickar över sin stadga, anordnar ett årsmöte och skickar över minst fem stycken ifyllda medlemsblanketter, eller gör detta motsvarande på elektroniskt vis. Om man blir medlem på detta sätt får man ett mindre medlemsbidrag som betalas ut året efter att de aktuella uppgifterna inkommit, utifrån att organisationens ekonomi klarar av det. Storleken på medlemsbidraget ska sättas av organisationens styrelse utifrån organisationens ekonomiska läge. I elevrådet är det meningen att medlemsbidraget ska kunna stärka elevrådets ekonomi och vara en grund för den verksamhet som elevrådet bedriver för sina medlemmar. Opionsbildning och elevrådsorganisering Organisationen ska verka som opinionsbildare kring frågor som gäller grundskolan, elever och elevråd. Dessutom skall styrelsen företräda sina medlemmar, och arbeta med systerorganisationer på ett strategiskt sätt, för att gynna elevorganiseringen i Sverige. Sveriges Elevråd skall värva så många medlemselevråd i landet som möjligt, och verka enligt sina medlemmars intressen. 18

19 Förslag på proposition 3: Definition av Elevråd Definition av elevråd på grundskolan Nedanstående definition av elevråd på grundskolan gäller för Sveriges Elevråds verksamhet. Elevråd på grundskolan Är en sammanslutning av elever för elever Elevrådet är en sammanslutning av elever för elever på en skola. Ingen annan än eleverna på skolan kan engagera sig i, bli vald till eller styra över elevrådet. Är en självständig förening Elevrådet är en förening som bör stå fri från skolans strukturer och ingår ej som ett organ i skolan. Vill skapa en mer givande skoltid Ett elevråd vill förbättra hela skoltiden och skolmiljön för alla sina medlemmar genom sin verksamhet. Strävar efter bred verksamhet Elevrådet består av medlemmar med olika viljor, och därför ska elevrådet göra olika saker för att alla ska känna att elevrådet bedriver sin verksamhet för medlemmarnas skull. För att täcka medlemmarnas många intressen strävar elevrådet därför efter att bedriva både ekonomisk, politisk, kulturell och social verksamhet. Har en demokratisk organisation Ett elevråd styrs demokratiskt genom ett årsmöte där alla medlemmar har rösträtt. Under årsmötet väljs elevrådets styrelse och medlemmarna fattar beslut om verksamheten. 19

20 Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2011/2012 På moderorganisationens årsmöte 2010 lade styrelsen där fram en proposition om att bilda en egen organisation för elevråd på grundskolan. Bakgrunden att en egen organisation för grundskolan behövdes var att en organisation för både grundskolan och gymnasiet blev för stor och för att grundskolan och gymnasiet behövde olika stöd och hjälp från organisationen. På samma årsmöte diskuterades även en proposition om att organisationen på sikt skulle byta namn, så att organisationen för grundskolan skulle heta Sveriges Elevråd och organisationen för gymnasiet skulle heta Sveriges Elevkårer. Propositionen om att bilda en egen organisation för grundskolan gick igenom och under 2010 hade organisationen sitt konstitutionerande årsmöte i Uppsala. Där togs beslut om en verksamhetsplan. I detta förslag på verksamhetsplan finns det beskrivet vilken verksamhet som organisationen ska ha fram till sitt nästa årsmöte. Det är styrelsen för organisationen som har ansvar för att verksamhetsplanen blir verklighet, genom den generalsekreterare och de andra anställda som organisationen för gymnasiet och organisationen för grundskolan delar på. Under nästa årsmöte kommer styrelsen att redovisa hur verksamhetsplanen uppfyllts genom en verksamhetsberättelse och en ekonomisk berättelse. Nationella turnéer Organisationens viktigaste verksamhet under det kommande året ska vara ett antal nationella turnéer som ska gå av stapeln i ett större antal städer i Sverige och vara öppet för alla intresserade elevråd att delta på. Under året ska två stycken turnéer anordnas. Den första turnén ska vara en turné som är inriktat på elevråd, där det är öppet för ordförande, vice ordförande och styrelseledamöter i elevråden att komma. På turnén ska alla deltagare få kunskap och färdigheter för att få sina elevråd att bedriva mer verksamhet, skapa mer engagemang och påverka lärare och rektorer bättre. Under turnén ska även deltagarna få möjlighet att lära känna varandra och utbyta erfarenheter mellan sina respektive elevråd. För att få turnén att gå ihop ekonomiskt kan en mindre deltagaravgift vara nödvändig. Den andra turnén ska vara en turné som är inriktad på elevskyddsombud, där det är öppet för elevskyddsombud att komma. På turnén ska alla deltagare få kunskap och färdigheter kring fysisk och psykosocial arbetsmiljö och hur man kan gå en skyddsrond, göra enkätundersökningar och på andra sätt arbeta som elevskyddsombud. På samma sätt som under turnén för elevråd ska deltagarna också få möjlighet att lära känna varandra och utbyta erfarenheter och även här kan en mindre deltagaravgift vara nödvändig för att få turnén att gå ihop. Tanken med organisationen är att den ska kunna växa och att alla elevråd i landet ska kunna vara med i den. Det gör att båda turnéerna, särskilt den för elevråd, ska rikta in sig på att på sikt alla elevråd i landet vill komma på turnén och därmed även vara med i organisationen. Styrelseutbildningar Bredvid de nationella turnéerna ska organisationen också försöka att hålla allt fler kortare styrelseutbildningar ute på de enskilda elevråden. Möjligheten att hålla styrelseutbildningar är begränsat ekonomiskt 20

21 och det är därför inte självklart att alla elevråd kan få en styrelseutbildning eller att styrelseutbildningen kan vara längre än två eller tre timmar. Tanken är samtidigt att styrelseutbildningarna ska kunna vara en grundkurs som leder vidare till en fortsättningskurs under den nationella turnén för elevråd, på samma sätt som det fungerar på gymnasiet med styrelseutbildningar som leder vidare till regionala och nationella konferenser. Under styrelseutbildningarna ska deltagarna få grundläggande kunskap om hur ett elevråd fungerar. I samband med styrelseutbildningarna ska det tas fram ett enklare häfte om elevråd på grundskolan, som ska komplettera organisationen andra material, på samma sätt som häften kompletterar böcker och andra material även på gymnasiet. En viktig roll med styrelseutbildningarna är även att informera om organisationen och om de nationella turnéerna, samt att se till att elevrådet anmäler sig till turnéerna och går med i organisationen eller förnyar sitt medlemskap sedan föregående år. Böcker och material Organisationen för gymnasiet har i olika sammanhang producerat ett stort antal material och böcker. Många av dem är möjliga att läsa för elevråd på grundskolan samtidigt som en del är viktigare än andra och därmed bör vara en del av det som organisationen erbjuder. Under året ska organisationen erbjuda två material för inköp till billigare pris för de elevråd som är medlemmar i organisationen. Det första materialet ska vara Guiden allt elevråd och elevkårer kan göra, som är en bok som tar upp all möjlig verksamhet som kan finnas i ett elevråd eller en elevkår och som även lyfter upp verksamhet som kan finnas i skolföreningar och bland skolmedia. Boken ger praktiska tips och råd för alla som är engagerade i ett elevråd och innehåller även bilder och fotografier från elevråd och elevkårer som bedrivit verksamheten som tas upp i boken. och en elevkår kan göra tar den även upp verksamhet som kan finnas i skolföreningar och bland skolmedia. Boken ger en inblick i hur verksamheten fungerar på den aktuella skolan och möter även lärare och rektorer på skolorna, som berättar mer om hur de förhåller sig till elevrådet på skolan. Ekonomiska bidrag Organisationen ska under det kommande året försöka få ekonomiskt bidrag från Skolverket och Ungdomsstyrelsen, på samma sätt som organisationen för gymnasiet får. Om det ska bli möjligt är det viktigt att organisationen skaffar sig så många medlemmar som möjligt. I samband med att man blir medlem i organisationen ska det finnas två sätt att bli medlem på. Det första sättet är att enbart ansöka om medlemskap i organisationen som enskilt elevråd genom att fylla i en blankett och skicka över sina kontaktuppgifter. Om man blir medlem på detta sätt får man inget medlemsbidrag och organisationen får även svårt att söka pengar från Skolverket och Ungdomsstyrelsen. Det andra sättet är att uppfylla ett antal krav som Skolverket och Ungdomsstyrelsen ställer. Det innebär att elevrådet skickar över sin stadga, anordnar ett årsmöte och skickar över fem stycken ifyllda medlemsblanketter med medlemmar i elevrådet. Om man blir medlem på detta sätt får man ett mindre medlemsbidrag som betalas ut året efter att de aktuella uppgifterna inkommit. Storleken på medlemsbidraget ska sättas av organisationens styrelse utifrån organisationens ekonomiska läge. I elevrådet är det meningen att medlemsbidraget ska kunna stärka elevrådets ekonomi och vara en grund för den verksamhet som elevrådet bedriver för sina medlemmar. Det andra materialet ska vara En mer givande skoltid, som är en fotobok som bygger på besök hos ett antal elevråd och elevkårer som bedrivit särskilt mycket verksamhet. På samma sätt som Guiden allt ett elevråd 21

22 Valberedningens förslag: Styrelse: Ordförande Olivia Gyllenhammar, Gluntens Montessori Resterande styrelse: Cornelia Ågren Erik Berg Erik Blom Kajsa Bängs Lina Hultqvist Max Holm Revisorer: Joel Haldosén Klara Müller, Revisors suppleanter: Sofia Jannati Björn Eriksson Valberedning: Ordförande Lukas Prabert Agnes Carlsson David Persson 22

23 23

24 24

25 25

26 26

27 27

28 28

29 29

30 Stadgar 1 Syfte mom 1 Organisationens syfte är att stödja och hjälpa elevråd på grundskolan. 2 Organisation mom 1 Organisationens juridiska namn är Sveriges Elevråd. mom 2 Organisationen har sitt säte i Stockholm. mom 3 Organisationen verkar inom hela landet. mom 4 Organisationens högst beslutande organ är årsmötet och därefter styrelsen för organisationen. mom 5 Organisationen är partipolitiskt och religiöst obunden. mom 6 Organisationens anslutna elevråd och elevkårer är autonoma. 3 Medlemskap mom 1 Ett elevråd eller en elevkår är en organisation för eleverna på en skola. Elevrådets eller elevkårens syfte är att skapa en mer givande skolgång för eleverna på skolan genom att tillvarata deras sociala, ekonomiska, kulturella och politiska intressen. mom 2 Elevråd och elevkårer som representerar elever på grundskolan kan bli medlemmar i organisationen. mom 3 För att ett elevråd eller en elevkår ska kunna bli medlem krävs: att ett organ som representerar samtliga medlemmar i elevrådet eller elevkåren har beslutat att ansöka om medlemskap. att styrelsen för organisationen har godkänt ansökan. att elevrådet eller elevkåren fungerar på ett demokratiskt sätt. mom 4 Medlemskap upphör om elevrådet eller elevkåren meddelar styrelsen för organisationen att de vill utträda ur organisationen. mom 5 Medlemskap gäller kalenderårsvis. 4 Enskild anslutning mom 1 Av bidragsskäl kan elever som är medlemmar i elevrådet eller elevkåren även bli medlemmar i organisationen. mom 2 Enskild anslutning upphör om den enskilt anslutne meddelar styrelsen för organisationen att utträde ur organi sationen önskas. den enskilt anslutne inte längre tillhör ett elevråd eller en elevkår vid årsskiftet. mom 3 Enskild anslutning gäller kalenderårsvis. 5 Årsmöte mom 1 För att årsmötet ska vara beslutsmässigt ska minst 20 % av organisationens medlemmar närvara under årsmötet eller avsagt sig mandadet. mom 2 Årsmötet ska hållas i november eller december varje år. mom 3 Årsmötet ska utlysas av styrelsen för organisationen till alla anslutna elevråd och elevkårer senast 12 veckor innan årsmötets öppnande. mom 4 Alla anslutna elevråd och elevkårer i organisationen som är anslutna den 31 juli har rätt till ett mandat var på det årets årsmöte. mom 5 Om ett ärende ska tas upp på årsmötet måste det ha lyfts i en proposition eller en motion. En propo sition eller en motion som inkommit för sent kan behandlas av årsmötet om årsmötet med minst fem sjättedelars majoritet beslutar att ta upp den. mom 6 Styrelsen för organisationen har rätt att lägga propositioner till årsmötet. mom 7 Propositionerna ska skickas till alla anslutna elevråd och elevkårer senast tolv veckor innan årsmötets öp pnande. mom 8 Anslutna elevråd och elevkårer har rätt att lägga motioner till årsmötet. mom 9 Motioner ska vara inkomna till organisationens styrelse senast åtta veckor innan årsmötets öppnande. mom 10 Alla kandidaturer till förtroendeuppdrag som väljs på årsmötet ska vara inkomna till organisationens valberedning senast åtta veckor innan årsmötets öppnande. mom 11 Alla handlingar inför årsmötet, det vill säga minst: propositioner motioner och styrelsen för organisationens yttranden om dem verksamhetsberättelse för organisationen med bokslut och revisionsberättelse ska göras tillgängliga för 30

31 alla anslutna elevråd och elevkårer senast fyra veckor före årsmötets öppnande. mom 12 Ombuden för medlemsorganisationerna, styrelsen för organisationen, revisor erna och valberedningen har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt på årsmötet. mom 13 Åtminstone dessa punkter ska behandlas på årsmötet: Årsmötets öppnande Val av ordförande, sekreterare och justerare tillika rösträknare för årsmötet Fråga om årsmötet har blivit utlyst så som det beskrivs i stadgan Fastställande av röstlängden Fastställande av dagordningen Behandling av propositioner och motioner Presentation av verksamhetsberättelse och bokslut Presentation av revisionsberättelse Fråga om ansvarsfrihet för den avgående styrelsen för organisationen Val av ordförande för organisationen Val av ledamöter till styrelsen för organisationen Val av ordförande för organisationens valberedning Val av ledamöter och suppleanter till valberedningen för organisationen Val av revisorer för organisationen Val av auktoriserad revisor för organisationen Årsmötets avslutande mom 14 Det ska skrivas ett protokoll vid årsmötet. Protokollet ska vara justerat senast en månad efter årsmötets avslutande och då göras tillgängligt för alla anslutna elevråd och elevkårer. mom 15 Alla dokument som årsmötet har antagit ska vara renskrivna senast en månad efter årsmötets avs lutande och då göras tillgängliga för alla anslutna elevråd och elevkårer. mom 16 Styrelsen för organisationen fastställer deltagaravgiften för ombuden. mom 17 Ett extra årsmöte ska hållas om styrelsen för organisationen, revisorerna eller en majoritet av de anslutna elevråden och elevkårerna begär det. mom 18 För det extra årsmötet gäller motsvarande föreskrifter som för det ordinarie årsmötet, med undanta gen att det extra årsmötet ska kallas till av styrelsen för organisationen senast nio veckor innan det extra årsmötets öppnande eventuella propositioner ska skickas ut i samband med kallelsen motioner ska vara inkomna senast sex veckor innan det extra årsmötets öppnande. alla handlingar ska skickas till medlemsorganisationerna senast tre veckor innan det extra årsmötets öppnande det extra årsmötet kan hållas när som helst under året. 6 Styrelsen för organisationen mom 1 Styrelsen för organisationen väljs av och är ansvarig inför årsmötet. mom 2 Till styrelsen väljer årsmötet fem ledamöter. Av ledamöterna väljs ordföranden i ett separat val. Till vice ordförande väljs en ledamot inom och av styrelsen. mom 3 Om ordföranden avgår tar vice ordföranden dennes plats i stället. mom 4 Om vice ordförande avgår eller tillträder som ordinarie ordförande, väljer styrelsen för organisationen inom sig en ny vice ordförande. mom 5 Styrelsen för organisationen sammanträder när ordföranden eller revisorerna kallar till möte eller då en majoritet av styrelsen för organisationens ledamöter begär det. mom 6 Styrelsen för organisationen är beslutsmässig om en kallelse till mötet har skickats ut till alla ledamöter, suppleanten och revisorerna minst en vecka före mötets öppnande. Dessu tom ska minst hälften av styrelsens ledamöter vara närvarande. mom 7 Förutom ledamöterna och suppleanten i styrelsen för organisationen har revi sorerna närvaro-, yttrande- och förslagsrätt på styrelsens möten. mom 8 I övrigt beslutar styrelsen för organisationen själv hur den vill organisera sitt arbete. 7 Organisationens valberedning mom 1 Valberedningen väljs av årsmötet. mom 2 Till valberedningen väljer årsmötet tre ledamöter. Av ledamöterna väljs en ordförande i ett separat val. mom 3 Om ordföranden avgår väljer valberedningen inom sig en ny ordförande. mom 4 Valberedningens uppgift är att lägga fram underlag till årsmötet inför valen av styrelse, revisorer och 31

32 ny valberedning för organisationen. 8 Revision mom 1 Revisorer väljs av årsmötet. mom 2 Årsmötet väljer två ordinarie revisorer samt två revisorssuppleanter. mom 3 Revisorerna har rätt att ta del av all verksamhet som organisationen anordnar. mom 4 Revisorernas uppgift är att ha insyn i organisationens räkenskaper, verksamhet och bokslut. Styrelsen för organisationen ska vara revisorerna behjälpliga så att det blir möjligt. avlämna en revisionsberättelse senast fyra veckor före årsmötets öppnande. i sin revisionsberättelse: - beskriva hur revisionen gått till - i de eventuella fall då styrelsens beslut inte överensstämmer med årsmötets beslut eller organisationens stadgar, påvisa det för årsmötet. - i de eventuella fall då organisationen grovt missköts i annat avseende, påvisa det för årsmötet. - uttala sig om huruvida styrelsen bör beviljas ansvarsfrihet. mom 5 Årsmötet väljer en auktoriserad revisor. 9 Omröstning mom 1 Om inget annat skrivits i stadgan gäller enkel majoritet vid omröstning. mom 2 Vid omröstning utgår rösträkningen alltid från det totala antalet avlagda röster. Nedlagda röster räk nas bort. mom 3 Vid lika röstetal vinner den mening organets ordförande eller dennes ersättare förespråkar. Det gäller dock inte vid personval eller under årsmötet. Då ska man istället lotta. mom 4 Sluten omröstning ska användas vid personval om någon begär det. mom 5 Vid personval måste alla röstande rösta på det antal personer som ska väljas. mom 6 Vid personval gäller att: varje person som ska väljas måste få egen majoritet. om inte tillräckligt många personer får egen majoritet i första valomgången ska man tillsätta resten av platserna genom en andra valomgång. I den andra valomgången deltar en kandidat mer än antalet platser som ska tillsättas och urvalet baseras på flest antal röster i första valomgången. om flera personer fått lika många röster ska man genomföra en skiljeomröstning mellan dem. vid lika röstetal i skiljeomröstningen ska man lotta. mom 7 Beslut om uteslutnzing eller avstängning fattas med 2/3 majoritet både i styrelsen för organisationen och på årsmötet. 10 Valbarhet mom 1 Alla är valbara till samtliga uppdrag inom organisationen. mom 2 Revisorer får inte ha styrelse- eller valberedningsuppdrag inom organisationen. mom 3 Valberedningens ledamöter får inte ha styrelse- eller revisorsuppdrag inom organisationen. mom 4 En revisor kan inte anställas av organisationen, företag ägda av organisationen eller verksamheter med nära anknytning till organisationen. mom 5 Ledamot eller suppleant i styrelsen för organisationen, revisorer, valberedning samt personer anställda av organisationen kan inte väljas som ombud till årsmötet. 11 Uteslutning mom 1 Styrelsen för organisationen kan utesluta ett elevråd eller en elevkår om den motverkar organisationens syfte så som det kommer till uttryck i stadgan. mom 2 Beslut om uteslutning gäller fram till nästa årsmöte som beslutar om uteslutningen ska fortsätta gälla. mom 3 Ett anslutet elevråd eller elevkårer som under pågående verksamhetsår uteslutits har närvaro- och yttranderätt på följande årsmöte. mom 4 Styrelsen för organisationen får inte besluta att utesluta ett elevråd eller en elevkår utan att först berätta för elevrådets eller elevkårens ordförande varför man funderar på att göra det. Denne ska också ha fått möjlighet att yttra sig inför styrelsen för organisationen och revisorerna innan beslutet fattas. 12 Avstängning mom 1 Styrelsen för organisationen kan avstänga en person från all verksamhet om personen motverkar organisationens syfte så som det kommer till uttryck i stadgan. mom 2 Revisorer kan inte avstängas. 32