Har ni frågor kring detta, kontakta gärna oss på telefon eller via e-post.

Transkript

1 Medlemsansökan SSCO

2 Hej, Tack för att ni har visat intresse för att bli medlemmar i Stockholms studentkårers centralorganisation (SSCO). SSCO är en sammanslutning av student- och elevkårer vid universitet, högskolor och andra anordnare av högre utbildning i Stockholmsregionen. SSCO verkar för bättre villkor för studerande i Stockholmsregionen. Genom medlemskap i SSCO får medlemmarna tillgång till SSCO:s service, bland annat kostnadsfri juridisk rådgivning och utbildning för kåraktiva studenter. Som medlemmar stödjer ni SSCO:s opinionsbildande arbete, där ett av våra stora arbetsområden under verksamhetsåret 2010/2011 är att förbättra bostadssituationen för studenter i Stockholm. Läs gärna mer på Genom medlemskap i SSCO får också kårmedlemmarna möjlighet att bo i Stiftelsen Stockholms Studentbostäders (SSSB) bostäder och stå i dess bostadskö. Mer information finns på I SSCO är studentkårer och elevföreningar medlemmar, inte enskilda studenter. Medlemsavgiften betalas dock per student som är medlem i kåren och i år är avgiften som kåren betalar till SSCO är fastställd till 10 kronor per kårmedlem och år. Som medlemskår har man skyldighet att årligen redovisa antalet medlemmar, betala medlemsavgiften och följa de beslut som stadgeenligt fattas av SSCO. Man har vidare möjlighet att påverka SSCO:s verksamhet och välja SSCO:s förtroendevalda genom de/det mandat medlemskåren har på Studentrådet. För att ta ställning till en ansökan behöver vi följande: Ifylld anmälningsblankett Förteckning över styrelsen Stadga för student-/elevkåren (se bifogade stadgetips för vägledning) Beskrivning av utbildningens karaktär Hur utbildningen karaktäriseras av CSN (ska ingå i kvoten högre utbildning ) Har ni frågor kring detta, kontakta gärna oss på telefon eller via e-post. Med vänliga hälsningar Mimmi Toreheim Informatör/webbredaktör SSCO E-post: info@ssco.se Telefon: Besök: Norrtullsgatan 2 (T-bana Odenplan) Post: SSCO, Box 5903, Stockholm Hemsida: 1

3 Ansökan om medlemsskap i SSCO För att underlätta behandlingen av er ansökan om medlemskap i SSCO är det viktigt att anmälningsblanketten är korrekt ifylld. Ring gärna vid eventuella frågor! Lärosätets namn: Studentkårens namn: Antal kårmedlemmar: Verksamhetsår: Kalenderår Brutet verksamhetsår, nämligen Postadress: E-postadress: Ev. hemsida: Kontaktperson: Telefon till kontaktperson: E-post till kontaktperson: Ovanstående studentkår ansöker härmed om medlemskap i Stockholms Studentkårers Centralorganisation (SSCO) och förbinder sig härmed - om medlemskap beviljas - att fullgöra de skyldigheter som åligger medlemskårer av SSCO. Underskrift av ordförande/annan behörig: Namnförtydligande: 2

4 Till ansökan skall bifogas: Studentkårens stadgar. Kopia av senaste verksamhetsberättelse och revisionsberättelse (endast om kåren ej är nystartad). Lista på studentkårens styrelse och revisorer med adresser, telefonnummer och e-postadresser. Handlingar som visar skolans utbildningars karaktär och uppläggning såsom eftergymnasiala utbildningar och behörighetskrav för dessa. Grundläggande kriterier för medlemskap i SSCO är: Elev/studentkåren har sitt säte i Stockholmsregionen Elev/studentkåren är demokratiskt uppbyggd Elev/studentkåren bedriver verksamhet Utbildningen räknas till CSN:s kvotgrupp högre utbildning Kåren skall ha minst 15 medlemmar och ha behörighetskrav för dessa. 3

5 Utdrag ur SSCO:s stadgesamling Paragrafer rörande medlemskårer 1 Sammansättning och ändamål Stockholms Studentkårers Centralorganisation (SSCO) är en sammanslutning av student- och elevkårer vid universitetet, högskolor och andra högre utbildningsanstalter i Stockholmsregionen. Medlemskårerna förtecknas i särskild matrikel. SSCO har till ändamål att tillvarata för de anslutna kårerna och dessas medlemmar gemensamma intressen, att organisera och stärka samarbetet mellan kårerna samt att representera Stockholms student- och elevkårer såsom en samarbetsorganisation för kårorten Stockholm. 2 Medlemskap ( 3-6 tillhör också denna rubrik) Studentrådet beviljar medlemskap efter skriftlig ansökan därom. Endast kår med minst femton stycken medlemmar kan inge sådan ansökan. Prövning av huruvida inträdessökande bör beviljas medlemskap sker sedan ansökans formella giltighet prövats och godkänts, mot denna stadgas bestämmelse om SSCO:s sammansättning och ändamål. Vid bedömning av medlemskaps beviljande skall utbildningens karaktär samt utbildningens krav på behörighet vägas in. För att beviljas medlemskap skall student- eller elevkåren vara demokratiskt uppbyggd. Kåren skall vara öppen för alla studenter eller elever inom verksamhetsområdet. Kåren skall vidare ha till syfte att tillvarata intresset för samtliga studenter eller elever inom verksamhetsområdet. Styrelsen äger pröva ansökan enligt ovanstående stycke och kan bevilja interimistiskt medlemskap intill dess studentrådets beslut i frågan blir gällande. Interimistiskt medlemskap medför samma rättigheter och skyldigheter som av studentrådet beviljat medlemskap. Sådant beslut skall underställas studentrådet vid nästkommande sammanträde för prövning. Kår med interimistiskt medlemskap äger ej deltaga i sådant beslut. 3 Medlemskår är skyldig att lojalt ställa sig till efterrättelse de beslut som i stadgeenlig ordning fattas av SSCO samt att årligen tillställa SSCO godkänd verksamhetsberättelse och godkänd revisionsberättelse senast sista april. 4 Efter skriftlig anmälan från medlemskåren om utträde ur SSCO åligger det studentrådet att, sedan anmälans formella giltighet prövats och godkänts, vid ordinarie maj-sammanträde bevilja utträde från ingången av SSCO:s nästföljande verksamhetsår. Anmälan om utträde skall inlämnas senast den första februari. Ombud för kår som anmält utträde äger, sedan utträdesanmälan godkänts, endast deltaga i de beslut som uteslutande avser innevarande verksamhetsår. 4

6 5 Medlemskår som ej fullgör sina ekonomiska skyldigheter mot SSCO, ej har minst femton betalande medlemmar eller motarbetar SSCO:s syften eller ej uppfyller det som stadgas i 3 skall av styrelsen fråntas sina rättigheter som medlemskår, och får därvid ej utnyttja SSCO:s service. Äger rättelse av det anmärkta förhållandet icke rum, skall studentrådet vid nästkommande ordinarie sammanträde utesluta den felande medlemskåren. 6 Medlemskår som utträtt eller uteslutits ur organisationen äger, såvitt icke annorlunda för särskilt fall beslutats av studentrådet, icke någon rätt till SSCO:s behållna tillgångar men svarar för under medlemstiden av SSCO gjorda åtagande och förbindelser såvitt avser tiden fram till utträdesdagen. 5

7 Att starta en kår eller en förening Varför ska man ha en kår? En kår är en intresseförening för eleverna/studenterna på ett lärosäte. På statliga universitet och högskolor anses denna så viktig att det är lag på att alla studenter måste vara med (SFS 1993:18), på mindre lärosäten är det upp till de studerande själva att se till att deras rättigheter tas tillvara. Vanliga uppgifter för en kår Kårer på statliga universitet och högskolor ska enligt lag bedriva utbildningsbevakning och studiesocial bevakning för sina medlemmars bästa. Därutöver erbjuder de flesta också medlemmarna allt från olika typer av kulturell verksamhet till idrott, fester och lokaler att vistas i på fritiden. Utbildningsbevakningen sker vanligtvis genom att kåren utser studentrepresentanter till lärosätets beslutande och beredande organ, samt att man i egen regi hjälper studenter som har problem med olika frågor. Den studiesociala bevakningen innefattar allt från ergonomi, säkerhet och ventilation i föreläsningssalar till disciplinärenden (exempelvis fusk), jämställdhet och sexuella trakasserier. Festverksamheten brukar vara regelbunden och populär, likaså idrottsverksamhet och den kulturella verksamheten (ofta inriktad mot musik och teater/spex). Många kårer arbetar också aktivt för att marknadsföra utbildningen och dess studenter mot presumtiva arbetsgivare. Hur ser en kår ut? Det vanligaste är att verksamheten leds av en styrelse, vars arbete i sin tur leds av en ordförande och en vice ordförande. Styrelsen (ordförande) sköter den löpande verksamheten, och har möte ungefär en gång per månad. Stora och viktiga beslut fattas dock alltid av ett forum där alla medlemmar har rätt att närvara, ofta kallat fullmäktige, kårmöte eller liknande (motsvarande stämman i ett aktiebolag), som sammanträder minst en gång per år. I styrelsen brukar även en kassör och en sekreterare samt eventuella övri ga behövliga funktionärer utses. I större kårer har man ofta utskott med egna ordföranden och medlemmar som jobbar med olika särskilda frågor, men i en liten kår kan det räcka med att varje person har ett ansvarsområde. Organisation En kår bör organiseras så att den i alla lägen har ett beslutande organ. I en liten kår kan det högsta beslutande organet vara ett så kallat fullmäktige/kårmöte/årsmöte/terminsmöte (kan jämföras med årsstämman i ett aktiebolag) där alla medlemmar har närvaro- och rösträtt. Detta bör välja en styrelse bestående av ordförande, vice ordförande samt eventuellt kassör och sekreterare och därutöver ett antal övriga ledamöter samt suppleanter till dessa, som fungerar som verkställande organ och även beslutande organ mellan kårmötena (två kårmöten per år brukar räcka). Styrelsen bör sammanträda när behov finns, men lämpligen minst fem gånger per termin. Mellan styrelsens sammanträden brukar presidiet (ordförande tillsammans med vice samt ev. kassören) kunna fatta så kallade presidiebeslut, som sedan godkänns på nästföljande styrelsemöte. Kåren bör även utse internrevisorer (medlemmar med uppgift att granska den egna verksamheten) samt en extern revisor (person med kompetens att granska bokföring och bokslut, avge revisionsberättelse och rekommendera/avstyrka ansvarsfrihet). 6

8 Kårobligatorium Kårer på statliga universitet och högskolor omfattas av det så kallade kårobligatoriet (SFS 1993:18), som säger att alla studenter vid lärosätet automatiskt är medlemmar i kåren. I förordningen om studerandekårer med mera (som SFS 1993:18 brukar kallas) beskrivs också hur en sådan kår ska fungera och se ut. De flesta andra utbildningsformer (folkhögskolor etc.) omfattas inte av detta, vilket medför att medlemskap i de kårer/föreningar som bildas där måste tillämpa frivilligt medlemskap. Detta medför ofta att dessa kårer måste jobba hårt för att få medlemmar till sin organisation och därmed kunna finansiera och motivera sin verksamhet, men eftersom endast medlemmarna omfattas av de förmåner som exempelvis SSCO erbjuder brukar detta ändå fungera ganska bra. Hur går man till väga? 1 Bilda en interimistisk kårstyrelse som har till uppgift att starta upp den ideella föreningen 2 Skriv stadgar för föreningen. 3 Kalla till möte där alla medlemmar är kallade och välkomna för att diskutera stadgarna, klubba igenom dem och välja funktionärer. 4 Skaffa ett organisationsnummer och bli godkänd hos Skattemyndigheten ( sök på förening så får ni fram ansökningsblanketten i pdf-format). Till ansökan ska föreningens stadgar bifogas. 5 Skaffa kontonummer, lokaler, möbler, dator etc. till föreningen. 6 Utarbeta rutiner och samarbetsplaner med lärosätet. 7 Sök medlemskap i SSCO (om medlemmarna vill samarbeta med övriga student- och elevkårer i Stockholm samt få rätt att bo i studentbostad hos SSSB). 8 Börja arbeta! Stadgar Det centrala i varje förenings verksamhet är att ta tillvara medlemmarnas gemensamma intressen. Föreningen ska stå på grundstenarna frihet, demokrati och öppenhet och ett gott råd är att även stadga att den är partipolitiskt och religiöst obunden. För medlemskap i SSCO krävs också att kåren har en stadga för SSCO att ta ställning till. Nedanstående dokument är en kort vägledning till hur en sådan kan se ut och varför den ska finnas. Text inom [klammer] är kommentarer som är skrivna för er vägledning. Varför en stadga? En stadga är tänkt att vara en ryggrad och ett minne för organisationen. Eftersom studentkårer är en organisationstyp där många idérika människor är aktiva under en tidsbegränsad period, är det därför av yttersta vikt att en studentkår har något att falla tillbaka på i tider av nedgång eller interna strider. En tydlig stadga kan bespara kårerna många sena nattmanglingar, och är bra att ha att slå upp saker i när man har funderingar. Det förslag/den mall till stadgar som presenteras nedan är avsedd för relativt små kårer, som vanligtvis inte omfattas av kårobligatoriet. Den är att se endast som en inledning till de stadgediskussioner som ni själva måste föra, men förhoppningsvis finns här idéer som kan komma till nytta för att skapa kontinuitet i verksamheten. 7

9 Regler för stadgar I föreningslagen finns ett antal kriterier som måste vara uppfyllda för att en stadga för en ideell förening ska godkännas. Nedanstående måste finnas med för att den ska gå igenom: Föreningens namn. Föreningens ändamål (viktigt eftersom beslut som strider mot ändamålsparagrafen kan anses olagliga). Var styrelsen har sitt säte (vanligtvis värdkommunen). Medlemsavgiften, maxbelopp eller hur den ska fastställas (exempelvis av årsmötet i samband med beslut om budget). Styrelse och revisorer högsta och lägsta antal ledamöter i styrelsen, vilka mandatperioder som gäller, antalet suppleanter och deras mandatperiod. Fullmäktige om indirekt representation tillämpas ska befogenheter samt mandatperiod för de valda representanterna och hur de utses anges. Om samtliga medlemmar utgör fullmäktige har detta fullständiga befogenheter. Vem som beslutar om ansvarsfrihet för styrelse och funktionärer (vanligtvis fullmäktige, som också väljer och avsätter dessa). Räkenskapsår (kalenderår eller brutet räkenskapsår). Kallelseförfarande till årsmöte när och hur ska kallelse och handlingar komma medlemmarna tillhanda. Upplösning av förening, villkor och hur överblivet kapital ska fördelas. Utöver detta bör stadgarna även behandla Medlemskap och kriterier för detta (vem får bli medlem, hur man blir det och hur man går ur föreningen). Stadgeändringsförfarande hur ska man gå tillväga för att ändra stadgarna? Vanligtvis krävs likalydande beslut på två årsmöten/motsvarande med minst 2/3 majoritet. Extra årsmöte/motsvarande, vem får kalla och hur ska det kallas? På sådana möten behandlas vanligtvis endast den fråga som man har kallat för. Valberedning att en valberedning ska utses samt deras uppgift. Motioner när ska de inkomma för att styrelsen ska hinna yttra sig i tid innan handlingarna ska ut? Beslutförhet hur många måste vara närvarande på ett styrelsemöte/årsmöte för att besluten ska anses gällande? 8

10 Vägledning vid stadgeskrivande Stadgar för X-kåren vid X-skolan Antagna av årsmöte 200x-xx-xx KAPITEL 1: NAMN, SÄTE OCH SYFTE 1:1 Namn [Kårens namn] är en sammanslutning av studenter vid [lärosätets namn]. [Kårens långa namn] förkortas [förkortningen]. 1:2 Säte [Föreningens namn] har sitt säte i [kommunens namn] kommun. 1:3 Syfte [Kårens namn] är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation vars uppgift är att främja och bevaka medlemmarnas gemensamma intressen, framför allt gällande utbildningsfrågor och studiesociala frågor. Kåren har som mål att skapa ett gott socialt klimat och främja medlemmarna studier samt verka för god kommunikation mellan föreningens medlemmar och undervisande lärare, skolans ledning, blivande arbetsgivare samt till andra studentorganisationer. KAPITEL 2: MEDLEMSKAP 2:1 Medlemskap [omfattas man inte av kårobligatorielagarna bör frivillighet eftersträvas] Rätt till medlemskap har studerande som är registrerad vid [lärosätets namn]. Utträde ur kåren sker automatiskt då studierna vid [lärosätets namn] upphör eller om medlem ej betalar sin kåravgift inom angiven tidsram. Medlem kan också utträda genom skriftlig begäran till kårstyrelsen. Upphört medlemskap kan återställas genom betalning av förfallna kåravgifter. 2:2 Medlems skyldighet Medlem är skyldig att följa kårens stadgar och beslut gällande ordningsföreskrifter, avgifter och övriga beslut av administrativ karaktär. Medlem som medvetet bryter mot kårens stadgar eller motarbetar kårens syfte kan uteslutas av kårmötet. Personen ska vara kallad till kårmötet och där få föra sin talan i ärendet. 2:3 Avgift Kåravgiften fastställs av årsmötet efter förslag från kårstyrelsen Avgiften gäller per kalenderhalvår/helår [välj ett av dessa alternativ! Avgiften till SSCO betalas helårsvis] KAPITEL 3: ORGANISATION 3:1 Sammansättning och befogenheter [Kårens namn]s verksamhet grundar sig på frivilligt medlemskap och utövas genom kårmötet och kårstyrelsen. Kårmötet fungerar som högsta beslutande organ. Kårstyrelsen fungerar som verkställande organ samt beslutande organ mellan kårmötena. [Eventuellt kan ordförande i förening med vice ordförande ha denna befogenhet mellan kårstyrelsens sammanträden.] 9

11 3:2 Verksamhetsår [Kårens namn]s verksamhetsår är [förslag, välj ett] 1 januari/1 juli till 31 december/30 juni 3:3 Firmateckning [Kårens namn]s firma tecknas av ordförande och kassör i förening KAPITEL 4: KÅRMÖTE 4:1 Kårmötets sammansättning Kårmötet är öppet för samtliga medlemmar och dessa äger yttrande-, förslags- och rösträtt samt motionsrätt. Vid kårmötet närvarar även kårstyrelsen, inspektor samt revisor/er. Kårstyrelseledamöter och andra har inte rösträtt i frågor där jäv kan föreligga eller som rör ansvarsfrihet för dem själva. 4:2 Utlysande av årsmöte och extra kårmöte Kårordförande utlyser årsmöte (ordinarie kårmöte). Rätt att utlysa extra kårmöte tillkommer: Kårstyrelsen Kårens revisor Xx procent [välj ett procenttal] av kårens medlemmar 4:3 Kallelse Kårmötet sammanträder på kallelse av ordförande. Kallelsen ska innehålla tid och plats för mötet. Kallelse till årsmöte (ordinarie kårmöte) ska vara medlemmarna tillhanda senast tre veckor innan mötet. Årsmöte ska hållas årligen senast första veckan i november. Extra kårmöte ska hållas senast inom en månad efter att begäran inkommit och kallelse ska utgå senast två veckor i förväg. 4:4 Dagordning Till samtliga möten ska handlingar samt dagordning utsändas senast tio dagar innan mötet. Dagordningen utformas av kårstyrelsen. Förslag till tillägg eller ändringar kan göras av medlemmar, och om sådana gjorts ska dessa offentliggöras senast tre dagar innan mötet. Motioner och frågor ska vara styrelsen skriftligen tillhanda senast en vecka innan mötet. 4:5 Kungörande av beslut Kårmötesbeslut ska i form av justerat protokoll finnas tillgängliga för medlemmarna senast två veckor efter kårmötet 4:6 Varje kårmöte Vid varje kårmöte ska följande punkter förekomma: Mötets öppnande Val av mötesordförande och mötessekreterare Val av två justerare tillika rösträknare för mötet Fråga om mötets stadgeenliga utlysande Godkännande av dagordning 4:7 Uppgifter 10

12 Årsmötet (ordinarie kårmöte) har till uppgift att: Granska kårstyrelsens verksamhetsberättelse för det gångna verksamhetsåret Granska revisorns berättelse Medge eller vägra avgående kårstyrelse ansvarsfrihet Dra upp riktlinjer för kårens verksamhet och besluta om budget Fastställa kåravgift Välja kårstyrelse, valberedning, revisor/er och revisorssuppleant/er Ta upp inkomna frågor och motioner Besluta om ändring av dessa stadgar Kårmöte kan därutöver besluta att: Genomföra fyllnadsval om kårstyrelseledamot måste lämna sin post Upplösa kårstyrelsen och utlysa nyval om skäl för detta föreligger 4:8 Röstning Varje medlem har en röst. Beslut fattas av de närvarande medlemmarna genom öppen omröstning och enkel majoritet, såvida inte sluten omröstning begärs. Om inget annat föreskrivs gäller som beslut den mening som fått mer än hälften av de angivna rösterna, eller vid lika röstetal den mening som mötesordföranden stödjer. Vid val anses den som fått flest röster vald. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottdragning. 4:9 Valberedning Valberedningen ska bestå av minst två och högst fem av kårens medlemmar, och har till uppgift att utse kandidater till styrelseposterna, revisor/er samt revisorssuppleant/er och ny valberedning. Kandidaternas namn ska kungöras i samband med att handlingar sänds ut. Endast kårmedlemmar är valbara. 4:10 Revisor Revisor bör genom tidigare befattning inom organisationen vara väl förtrogen med kårens verksamhet. Denna/e ska vara medlem i kåren men får ej vara ledamot av kårstyrelsen. Revisor har rätt att närvara vid styrelsemöten samt att ta del av alla kårens handlingar. Revisor har att granska kårstyrelsens verksamhet för föregående verksamhetsår och ska vid årsmötet avge sin berättelse. Till revisionsberättelsen bifogas yttrande angående frågan om ansvarsfrihet för kårstyrelsen. Om oegentligheter upptäcks ska sakrevisorerna omedelbart påtala detta för kårstyrelsen. Sker ingen rättelse inom en månad har kårstyrelsen att kalla till ett extra kårmöte där frågan ska behandlas. KAPITEL 5: KÅRSTYRELSEN 5:1 Sammansättning, mandatperiod och befogenheter Kårstyrelsen ska bestå av en ordförande, en vice ordförande, en sekreterare och en kassör samt minst en och högst fem övriga ledamöter. Samtliga har en mandatperiod på ett år. Ordförande har till uppgift att leda kårstyrelsens arbete samt företräda kåren utåt. Vid förfall för ordförande utför vice ordförande dennes arbetsuppgifter. 5:2 Kårstyrelsemöten 11

13 Kårstyrelsen sammanträder minst två gånger per termin på kallelse av kårordförande. Rätt att begära utlysande av kårstyrelsemöte tillkommer varje styrelseledamot. 5:3 Beslutsförhet och röstning Minst hälften av kårstyrelsens ledamöter måste vara närvarande för att beslut ska kunna fattas. Vid lika röstetal gäller som beslut den mening som kårordföranden stödjer. 5:4 Arbetsuppgifter Kårstyrelsen har att: Verkställa beslut fattade vid kårmöten. Upprätta dagordning för kårmöten. Ansvara för kårens ekonomi och verksamhet inför kårmötet. Upprätta verksamhetsberättelse samt resultat- och balansräkning för föregående verksamhetsår. Föreslå kåravgift. Upprätta förslag till verksamhetsplan och budget för nästa verksamhetsår. Ansvara för att studenter/elever aktivt deltar och påverkar i organ inom eller utom lärosätet där kåren är representerad. 5:5 Brådskande ärenden Ordförande kan i samråd med vice ordförande avgöra brådskande eller mindre betydelsefulla ärenden. De ansvarar då för vidtagna åtgärder inför kårstyrelsen. 5:6 Kungörande av beslut Kårstyrelsebeslut ska i form av justerat protokoll finnas tillgängliga för medlemmarna senast två veckor efter kårmötet. KAPITEL 6: STADGEÄNDRING OCH UPPLÖSNING 6:1 Stadgeändring Förslag till ändringar kan ges av kårmedlem och lämnas till kårstyrelsen som har att bereda frågan och ta upp den på årsmötet. För upphävande eller ändring av dessa stadgar krävs beslut vid två på varandra följande kårmöten, varav ett måste vara årsmöte. Vid mötena måste minst 1/4 (en fjärdedel) av kårens medlemmar närvara. Beslut måste fattas med minst 2/3 (två tredjedelars) majoritet för att vara giltigt. 6:2 Upplösning Föreningen kan upplösas om antalet medlemmar understiger [välj ett antal] eller om annat starkt vägande skäl föreligger. Beslut om upplösning ska fattas av stadgeenligt utlyst kårmöte med 2/3 majoritet och ska innefatta hantering av eventuella kvarvarande ekonomiska tillgångar. Meddelande om kårens upplösning ska omedelbart meddelas samtliga organ där kåren är representerad samt medlemmarna och lärosätet. 12