Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och Umeå kommun

Transkript

1 Ett samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och Umeå kommun Rapport Rapporten sammanställd av: Wilhelm Franklin Annika Jonsson

2 Rapport (16) 1. SAMMANFATTNING DELTAGARE Deltagarnas förutsättningar Genomförande Resultat och effekter PERSONALEN Personalens förutsättningar Genomförande och process Resultat och effekter DELTAGANDE ORGANISATIONER Socialtjänsten Kriminalvården Arbetsförmedlingen SLUTSATSER... 16

3 Rapport (16) 1. SAMMANFATTNING KrAmi är ett program, som vänder sig till personer med kriminell bakgrund som också är arbetslösa och i det flesta fall även har missbruksproblem. Programmet har som övergripande mål att deltagarna skall gå till arbete eller utbildning och därmed komma ur beroendet av olika myndigheter. Det som kännetecknar KrAmi är samverkan mellan flera myndigheter, det pedagogiska förhållningssättet - som är en tillämpning av konsekvenspedagogiken, samt att en stor del av programmet består av arbetsträning på praktikplatser. Praktikplatserna söks uteslutande på den öppna arbetsmarknaden. Det är viktigt att det sker en samverkan kring dessa klienter då de ofta har en missbruksbakgrund och har lätt att falla mellan stolarna bland de olika myndigheterna. Det är en grupp som behöver ständig stöttning och uppföljning för att kunna fullfölja det som de säger sig ska göra. KrAmi bör ses som ett verktyg för de inblandade myndigheterna att se hur klienten fungerar i en arbetssituation. Om klienten inte är redo krävs ytterligare åtgärder för att denne ska kunna återanpassas ut i samhället. Det har tagit tid att få ut information till alla berörda handläggare på myndigheterna vilket innebar att KrAmi till en början inte nådde målet med antal deltagare. Sedan hösten 2008 har en handlingsplan dock gjort att målen ska kunna nås 2009 och detta är något vi kan se resultat av redan nu. Då arbetsmarknaden har försämrats det senaste halvåret har KrAmi satsat på att motivera deltagare att slutföra gymnasiestudier alternativt skaffa sig en yrkesutbildning. Detta har gjort att många deltagare idag väljer att studera. Totalt sedan KrAmi starten har 33 % fått arbete eller påbörjat utbildning och 42 % har avbrutit. 25 % är fortfarande inskrivna i projektet. Dessa siffror stämmer ganska bra överens med andra KrAmi i landet. Det viktiga är att de som avbryter KrAmi återrapporteras till myndigheterna vilket ger dessa en ny chans att arbeta med motivation och behandling hos dessa personer för att de återigen ska kunna börja KrAmi. Personalen på KrAmi består av tre personer där varje person har erfarenhet från den myndighet de representerar. Personalen har gått en introduktionsutbildning i konsekvenspedagogik som är en av de gemensamma delarna i alla KrAmi verksamheter i Sverige. KrAmi verksamheterna har två årliga träffar per år där man diskuterar KrAmi verksamheten och kompetensutvecklar personalen inom gemensamma intresseområden. Andelen personer i behov av försörjningsstöd från Socialtjänsten ökar. Dagens tuffa arbetsklimat slår hårt mot KrAmis klientgrupp vilket gör att det finns stora vinster att göra genom att ge dessa personer möjlighet att få och behålla ett arbete vilket i sin tur också minskar kostnaderna för vård och behandling. Alla tre myndigheterna ser ett tydligt behov av KrAmi som permanent verksamhet.

4 Rapport (16) 2. DELTAGARE 2.1 Deltagarnas förutsättningar Målgrupp KrAmi vänder sig till män med kriminell bakgrund som är arbetssökande. Majoriteten i målgruppen har ett tidigare missbruk av alkohol eller droger bakom sig. Åldersmässigt befinner sig de flesta deltagarna i åldern år och detta är även den målgrupp som man enligt den ursprungliga projektbeskrivningen skulle arbeta med. Den som skrivs in i KrAmi ska vara aktuell inom Kriminalvården vid inskrivningsdagen. Deltagandet bygger på frivillighet och för att de ska beredas en plats i programmet krävs ett eget intresse av att komma ut i arbete/studier samt att kunna uppvisa drogfrihet före inskrivningen. Rekryteringen av deltagare sker främst från Kriminalvården, såväl från frivården som från anstalterna. Handläggare på Socialtjänsten och Arbetsförmedlingen kan också aktualisera till KrAmi vilket har skett i ökande grad under projekttiden. KrAmiverksamheterna arbetar med konsekvenspedagogiken som ser framåt. Det betyder att man inte ska lägga någon större vikt på deltagarnas bakgrund. Att man ser KrAmi som en utbildning, inte som en behandling. Deltagarnas bakgrund är dock fortfarande viktig för hur verksamheten utformas. Deltagarna börjar ibland direkt efter en behandling, under eftervård eller som en utslussningsåtgärd och därmed finns behov av regelbundna kontroller av deltagarnas drogfrihet. KrAmi blir en samordnare när det gäller att knyta ihop de åtgärder som klienten tidigare haft via Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen och Kriminalvården. Under projekttiden har erfarenheter gjorts om vilka olika åtgärder som behövs för att klienterna ska nå upp till slutmålet; egen försörjning, ingen kriminalitet och ett drogfritt leverne. Det har blivit tydligt att olika åtgärder behövs för att nå dessa mål och att de måste komma i rätt ordningsföljd. KrAmi ska vara en naturlig del i slutdelen av planeringen, då man arbetar med de dömdas arbetslinje och ofta är KrAmi det enda alternativ som finns för dessa klienter. Klienter som friges efter avtjänade straff är ofta i behov av mycket stöd och en tydlig struktur för att klara av att komma in på arbetsmarknaden. För dessa är deltagandet i KrAmi en förutsättning för att klara av att söka arbete vilket sedan minskar risken för återfall i kriminalitet och droger. Det som är gemensamt för KrAmis klientgrupp är att de har svårigheter att ingå i den ordinarie verksamheten som Arbetsförmedlingen har att erbjuda. För arbetssökande som uppbär arbetslöshetsförsäkring så regleras aktiviteterna tydligt och krav ställs på hög egen aktivitet. Följs till exempel inte överenskommelserna med Arbetsförmedlingen så kan arbetslöshetskassorna vidta ekonomiska sanktioner. Då klienterna i de flesta fall lever på försörjningsstöd så kan inte denna typ av uppföljning och kontroll ske. Det som kännetecknar många personer i denna målgrupp är att de inte har haft förmåga att följa samhällets regler-/normsystem och har blivit föremål för en eller flera insatser av olika myndigheter. Dessa klienter har idag ofta svårt att se hur de kan få hjälp genom myndigheter. De har ofta olika kontakter på Arbetsförmedlingen, vilket kan innebära att förmedlaren inte har kännedom om klientens bakgrund. Socialtjänsten kräver att klienten ska stå till

5 Rapport (16) arbetsmarknadens förfogande för att vara berättigad till försörjningsstöd, i realiteten innebär detta ett inskrivningsbesök. Därefter har klienten svårt att ta initiativ till ytterligare insatser. Det är idag ovanligt att det sker en samlad bedömning och gemensam samverkan mellan Kriminalvård och Arbetsförmedling medan Kriminalvården och Socialtjänsten samverkar kring behandlingsinsatser med mera. Trots att de flesta deltagarna varit inskriven på Arbetsförmedlingen som arbetssökande innan de började på KrAmi visar det sig när de börjar här att de flesta aldrig har sökt ett arbete. De har inga ansökningshandlingar och vet inte hur det ska gå till väga för att söka arbete eller kontakta arbetsgivare. Oftast har de påbörjat gymnasiet en eller flera gånger men aldrig avslutat det. I de fall där de gått 3 år på gymnasiet är det ytterst få som har ett slutgiltigt betygsdokument som betyder att de slutfört gymnasiet med tillräckligt många poäng och godkända betyg. Den arbetslivserfarenhet de har är oftast kortare anställningar, svartjobb och praktikplatser. De har ofta svårt att sammanställa sina erfarenheter då de oftast saknar papper på dessa. Deltagarna har generellt sett en god motivation till att komma ut i arbete i inledningsskedet. Motivationen avtar dock ofta efter en relativt kort tid. Under arbets- och praktiksökartiden krävs att personalen ständigt stöttar deltagarna för att inte motivationen ska försvinna eller avta. Deltagarna har själv en uppfattning om att de kan själv men blir sedan sittandes med en kopp kaffe och skjuter upp saker till dagen efter om de inte får stöttning att ta sig för något. Detta innebär att det krävs mer arbete än vad man vid en första bedömning kan tro för att hjälpa dessa deltagare ut i arbete. KrAmi strävar efter att deltagarna ska ha en hög närvaro under vägledningskursen och har krav på att man ringer och sjukanmäler sig på morgonen om man är sjuk och fyller i en ledighetsansökan om man ska vara ledig, allt för att det ska likna en arbetsplats. Enligt konsekvenspedagogiken gäller det för deltagaren att lära sig ta ansvar. Det är därför ingen i personalen som ringer och väcker den som försovit sig eller ringer och frågar vart deltagaren varit om den varit borta en dag, det får man förklara när man kommer tillbaka. Konsekvenserna av att missköta närvaro och andra regler skall vara väl känd av deltagarna så att de ska ta egna beslut vad som händer vid olika handlingar från deras sida. Deltagarna skriver på ett kontrakt där det står att de blir utskrivna från KrAmi om de inte hör av sig på 10 dagar. Det handlar om att lära sig ta ansvar för sitt liv och sina handlingar i likhet med det som kommer att möta dem i arbetslivet. Vid längre frånvaro kontaktas dock handläggare på Socialtjänsten och Frivården. När deltagaren kommer tillbaka efter en sådan frånvaro diskuterar man med klienten vad detta får för konsekvenser och vad denne kan göra för att det inte ska hända igen. I början var sjukfrånvaron ett stort problem vilket personalen under tiden lärt sig hantera genom att sätta större press på deltagaren om hög närvaro under vägledningsveckorna för att få fortsätta. I de fall där personen varit borta för mycket under vägledningsveckorna så får personen en ny chans att börja i nästa grupp. Det har visat sig positivt med åldersblandade grupper. De yngre får ta del av de äldres erfarenheter från arbetslivet och det blir också en lugnare stämning i gruppen. Bland de äldre deltagarna i KrAmi finns ofta drivande personer. Det är viktigt för personalen att få dessa personer till en positiv inställning då de lätt drar med sig flera av de yngre om de är positiva och engagerade. Personalen har sett hur lätt inställningen kan ändras till det positiva genom att deltagaren hittar rätt arbete och får rätt förutsättningar för att kunna ta sig dit.

6 Rapport (16) Här i Umeå liksom på andra KrAmi är det ett väldigt stort antal deltagare som avbryter, oftast på grund av återfall i missbruk eller på grund av nya brott. Det har även varit en stor andel aktualiserade som aldrig kommit så långt som till gruppstart. Detta är ett problem som uppmärksammades vid KrAmis medbedömareseminarium 2008 och är något som främst styrgruppen arbetat med under Arbetet med detta börjar nu synas på aktualiseringarna då tidigare deltagare återvänder med förnyad motivation och en tydligare planering. Det har tagit tid att få in kunskapen om KrAmi i de ordinarie verksamheterna. Vilket man har kunnat se på att antalet deltagare i grupperna nu har ökat. För att få fler deltagare har styrgruppen tillsammans med personalen utarbetat en handlingsplan som följs upp vid varje styrgruppsmöte. Handlingsplanen kräver ständig uppdatering för att upprätthålla aktuell information om KrAmi på alla myndigheternas olika enheter. Målsättningen är att KrAmi ska vara så etablerat i verksamheterna att de använder KrAmi som en given insats. Inom Kriminalvården är det en målsättning att alla kriminalvårdsklienter inom målgruppen som inte har ett arbete ska börja KrAmi. Om klienten inte är motiverad gäller det för handläggarna på alla klientens berörda myndigheter att arbeta med att motivera klienten till att börja KrAmi. Eftersom det är en frivillig verksamhet ska motivationen finnas när klienten börjar och ofta är också motivationen hög hos dem som börjar. Det motivationsarbetet måste ske innan klienten aktualiseras. Även tidsperspektivet är viktigt, att inte ha för bråttom med att aktualisera klienterna. 2.2 Genomförande Vägen till KrAmi Från det att klienten är redo för att starta KrAmi är vägen till arbete på den öppna arbetsmarknaden förhoppningsvis ganska kort. Det är därför viktigt att den blivande deltagaren har ett ordnat liv när denne ska börja. Ordnat boende, psykiskt välmående och allt annat som innebär att vara jobbready. Gruppinformation: Ungefär 2 veckor före varje gruppstart är det gruppinformation för nya tilltänkta deltagare. Det är svårt att hålla handläggarna på alla myndigheter ständigt uppdaterade med aktuell information om KrAmi därför är det ett krav att varje deltagare ska ha deltagit på en informationsträff. Det är viktigt att deltagarna redan innan de börjar får veta vad som gäller och vilka krav som ställs på dem samt vad vi kan erbjuda. Personlig intervju: Efter att deltagaren lyssnat på en gruppinformation eller individuell information kallas de som fortfarande är intresserade till en personlig intervju. Syftet med intervjun är att få en liten bakgrunds information om personen och dennes personliga förutsättningar för att komma ut i arbete samt att få en uppfattning om personens förväntningar på KrAmi och vilja till att delta. Drogtest: Eftersom en stor andel av alla deltagare i KrAmi har en missbruksbakgrund krävs det av alla oavsett bakgrund ett negativt urinprov för att kunna starta i en grupp. Alla drogtester har utförts av Umeå kommuns Narkotikaanalysenhet.

7 Rapport (16) Eftersom det startar grupper 4 gånger per termin är rekryteringsprocessen kort och från gruppinformation till gruppstart är det bara 1,5 vecka. Därför är det viktigt att klientens ordinarie handläggare på Socialtjänsten och Kriminalvården har förberett klienten. Vägledningsprogrammet Man börjar med ett tre veckor långt vägledningsprogram. Vägledningsprogrammets innehåll är ursprungligen taget från andra KrAmiverksamheter i Sverige och är under ständig utveckling och uppbyggnad för att passa deltagarna. Efter varje gruppslut får deltagarna fylla i en utvärdering om de olika momenten i vägledningsprogrammet och på så sätt kan personalen utvärdera om vissa moment måste förbättras eller kanske bytas ut helt. Vägledningsprogrammet innehåller: Förberedelse inför arbets- och praktiksök/studie och yrkesvägledning: Detta är egentligen vägledningsprogrammets huvudmoment och innehåller saker som: vart hittar man jobben? Vad kan och vill deltagaren arbeta med? Hur ser arbetsmarknaden ut? Hur kontaktar man en arbetsgivare, vad säger man? Hur skriver man en arbetsansökan? Vilka utbildningar finns det och hur ansöker man? Målet med momentet är att deltagaren själv ska veta vad den vill arbeta med och hur vägen dit ska se ut. Alla deltagare som går ut KrAmis vägledningsprogram ska ha en egen CV, kunna skriva en arbetsansökan och framförallt kunna kontakta blivande arbetsgivare.

8 Rapport (16) Information från andra myndigheter/samhällsinformation: Deltagarna har ofta behov av att skapa kontakter med andra myndigheter. Det handlar exempelvis om information från länsstyrelsen angående körkort och kronofogden angående skulder. Detta moment innehåller även information om försäkringar, pension, konsumenträttigheter, fack och a-kassa. Varför ska man ha en hemförsäkring? Varför ska man vara med i facket? Varför ska man vara med i a-kassan? Målet med momentet är att deltagarna ska få information om saker som de kommer att ha hjälp av att veta den dag de går ut i arbete och får en egen inkomst. Saker som är viktiga att veta för att deltagaren ska kunna arbeta sig ifrån beroende och kontakt med andra myndigheter. Socialhandlingskompetens: Momentet socialhandlingskompetens kommer ursprungligen från konsekvenspedagogiken och utgår från 7 punkter. Då dessa varit ganska svårbegripliga för deltagarna har momentet utvecklats till att handla om arbetslivet. Hur man löser konflikter på arbetsplatsen, vad som gäller kring sjukskrivningar och ledighet, vad som är viktigt att tänka på i förhållandet till arbetskamrater och chefer med mera. Målet är att ge deltagaren bra förutsättningar att inte bara finna och få utan att även behålla ett arbete. Fritid och hälsa: Dagen efter inskrivning deltar gruppen och personalen i en teambuildingaktivitet för att alla ska lära känna varandra. På våren och hösten bokas KFUMs lägergård på Nydala för lära känna varandra övningar, klättervägg och därefter gemensam lunch. På vinterhalvåret varierar aktiviteterna mellan bowling och Arosfortet som följs av gemensam lunch. Målet med dessa dagar är att gruppen och personalen ska lära känna varandra. Under vägledningsveckorna arrangeras även en del fritidsaktiviteter för att uppmuntra till en aktiv fritid. I början var ambitionen att ha en kvällsaktivitet i veckan. Grisbackaskolans gymnastiksal var bokad för idrottsaktivitet med obligatorisk närvaro. Tyvärr fungerade det inte bra då det var stor frånvaro dessa kvällar och inte tillräckligt många inskrivna deltagare för att kunna spela lagidrotter. Istället för kvällsaktiviteten blev fritidsaktivitet istället en dagaktivitet. Oftast i form av enklare aktiviteter som alla kan delta i och som inte kräver ombyte exempelvis bowling, biljard, kubb eller en promenad. Det senaste halvåret har matlagning varit ett återkommande moment under de tre första veckorna. Gruppen får planera en lunch varje vecka som de tillsammans tillagar och äter. Tanken är att lunchen som lagas ska vara tips på maträtter som deltagarna kan laga hemma och ta med sig till lunchlåda när de går ut i arbete eller praktik. Syftet är alltså att dels uppmuntra till nyttigare mat och fasta måltider samt att detta har visat sig vara bra för gruppdynamiken då detta moment kräver endel planering och samarbete. Sista tiden har man inlett ett samarbete med Medley där en hälsocoach kommer till KrAmi och håller i ett avsnitt med inriktning mot kost och hälsa. Arbets- och praktiksök Efter tre vägledningsveckor så genomförs ett individuellt samtal med varje deltagare och en eller två ur personalen. Under samtalet får individen feedback på saker som fungerat bra och dåligt under de tre första veckorna. Deltagaren får specificera sina mål och delmål och sedan punkter på hur han ska gå tillväga för att nå dessa mål. Deltagarna fortsätter att komma till KrAmi varje dag efter vägledningsveckorna. Varje morgon är det morgonmöte där deltagarna en och en får berätta vad de gjorde igår och vad de ska göra under dagen. Det är vanligt att deltagarna vill ha hjälp av personalen med att skriva arbetsansökningar och kontakta

9 Rapport (16) arbetsgivare. Det senaste halvåret har det tagit längre tid för deltagarna att komma ut i praktik på grund av den rådande situationen på arbetsmarknaden. Det har under den tiden varit extra viktigt att följa upp och peppa deltagarna för att de inte ska ge upp. Många deltagare förstår dock att arbetsmarkanden är tung just nu och därför har ganska många valt att istället påbörja en utbildning. Detta ser vi som något positivt då många inte har en utbildning sedan innan. Arbetspraktik När deltagaren eller personalen hittat en praktikplats träffas deltagaren, en i personal och arbetsgivaren tillsammans för att gå igenom förutsättningarna för praktiken. Det är viktigt att arbetsgivaren kan säga att det finns förutsättningar för någon form av anställning efter genomförd praktik. Detta är något som deltagarna värdesätter då de ofta har negativa erfarenheter av praktik utifrån skoltiden då de enbart gjort praktik för att ha en sysselsättning som sedan inte kunnat leda till något. Under praktiktiden har personalen kontinuerlig kontakt med arbetsgivaren och deltagaren. Deltagaren kommer även till KrAmi en eftermiddag i veckan och deltar i praktikträff med de andra praktikanterna. På praktikträffarna pratar man om hur det går på arbetsplatsen, om arbetsuppgifterna förändrats eller om deltagaren fått mer ansvar med mera. Under dessa träffar händer det att deltagaren kan berätta om saker som denne är missnöjd med på arbetsplatsen. Det är då viktigt för personalen att gå igenom och försöka reda ut detta med deltagaren för att inte få oväntade avslut på praktiken. Praktikträffarna ger även möjlighet för deltagarna att träffa sina gamla gruppmedlemmar och höra hur det går för dem, få ta del av erfarenheter från andra arbetsplatser med mera. 2.3 Resultat och effekter Antal deltagare Medel ålder Antal grupper år år år 7 Totalt år 18 Första gruppen startade i maj 2007 och sedan dess har KrAmi haft 18 grupper. Förutom att antalet deltagare i varje grupp ökat har även antalet gruppstarter utökats till 4 stycken per termin istället för 3. Arbete Utbildning Kvar i projektet Avbrutit Antal % Antal % Antal % Antal % % 2 7% 1 4% 14 52% % 4 12% 7 21% 17 52% % 7 15% 5 10% 18 38% Totalt 33 30% 13 12% 5 4% 49 46% Det finns stora problem med avhopp. Detta är ett genomgående problem för alla KrAmi i landet. Avhoppen beror på att många deltagare inte klarat av de krav som ställs i form av drogfrihet, laglydighet och närvaro. Styrgruppen har tillsammans med personalen lagt stort fokus på att jobba med frågan och som nämnts tidigare börjar man nu kunna se resultat av detta i form av bättre förberedda deltagare. Det som är viktigt att se med dem som avbryter programmet är att myndigheterna inte bara kan släppa dessa individer utan att man måste

10 Rapport (16) arbeta vidare med dem och motivera dem till egen försörjning. Tanken är att den slutgiltiga målsättningen, att klienten skall vara självförsörjande och inte beroende av myndigheter, skall leva vidare. Vägen till att uppnå målsättningen kan dock behöva revideras ibland. Då det inte fungerar blir klienten synliggjord istället för att som tidigare ramla mellan stolarna. Det är då viktigt att handläggarna på myndigheterna får veta vad som inte fungerar och kan arbeta med klienten för att denne sedan ska kunna komma tillbaka till KrAmi. Målet var 70 deltagare. KrAmi hade under perioden 60 deltagare vilket är 10 under målet. Att starta upp en ny verksamhet och få den förankrad hos 3 myndigheter var något som tog längre tid än beräknat. Arbetet med handlingsplanen som togs fram av styrgruppen tillsammans med personalen hösten 2008, gav snabbt resultat och under 2009 ökade antalet deltagare. Målet 2009 var 50 deltagare varav 50 % ska gå till arbete eller utbildning. Målet uppfylldes i stort sett. Vidare har projektet haft som målsättning att 50 % av deltagarna ska få ett arbete eller påbörja studier. Vi uppnådde 42% och arbetet kvarstår med de deltagare som fortfarande finns i verksamheten vilket gör att vi hamnar mycket nära målet. Sedan hösten 2008 har det tagit betydligt längre tid, på grund av den rådande situationen på arbetsmarknaden, att hitta arbetsplatser som är beredda att anställa och ta emot praktikanter. Därför väljer många av deltagarna i dagsläget att påbörja en utbildning. De flesta har valt att se över sina gymnasiebetyg och skaffa sig behörighet för vidare studier. Men vissa har även valt att påbörja yrkesutbildningar inom områden som ser ut att ha en bra framtid på arbetsmarknaden. Vägledningskursen är ett viktigt moment då deltagarna under den tiden ofta kommer fram till vad de vill arbeta med eller får sina tankar om framtida arbete bekräftade. Det händer att deltagare som varit helt inställda på att börja arbeta direkt istället kommer fram till att de ska börja en utbildning för att sedan kunna få ett arbete som håller även långsiktigt. Vikten av slutförda studier har blivit mer tydlig för deltagarna sedan arbetsmarknaden har försämrats sedan hösten Deltagarnas uppfattning om insatsen Antal Medelvärde 1. Vilket betyg gav individen insatsen 14 7,1 2. Individens upplevelse av att kunna påverka insatsen 14 6,2 3. Individens upplevelse av hur insatsen påverkat livssituationen 13 8,6 Alla deltagare i Krami ombeds svara på enkäter som redovisas i SUS. Svaren ges på en tiogradig skala. Ifråga ett betyder noll mycket dåligt och tio mycket bra. I fråga två betyder noll mycket under förväntan och tio mycket över förväntan I fråga tre betyder noll försämrats mycket, fem betyder oförändrat och tio betyder förbättrats mycket. KrAmi har ett mycket stort bortfall av svarande men de som svarat är genomgående positiva eller mycket positiva till insatsen. Rutinerna kring när deltagarna fyller i SUS har ändrats och det har redan skett en förbättring i antalet svarande av enkäten. Det kommer dock fortfarande att finnas bortfall i de fall deltagarna hoppar av innan vägledningskursen.

11 Rapport (16) 3. PERSONALEN 3.1 Personalens förutsättningar Personalen består av en handläggare från varje myndighet, två män och en kvinna. En är arbetsförmedlare med studie- och yrkesvägledarutbildning, en är frivårdsinspektör och en socialsekreterare, båda dessa med socionomutbildning. Styrkan i personalgruppen är att var och en bidrar med kompetens från sitt yrkesområde. Hela personalgruppen deltog i början av projektets start i en introduktionsutbildning i konsekvenspedagogik. Grundutbildningen för konsekvenspedagogiken sker i dagsläget i Danmark och är något som skulle behövas för att personalen fullt ut ska kunna arbeta efter konsekvenspedagogiken. Konsekvenspedagogiken ingår i den gemensamma grund som man tagit fram gemensamt med andra KrAmi i Sverige över dem som ska vara förutsättningen för att en verksamhet ska kunna kallas just KrAmi. Under har två stycken i personalgruppen deltagit i grundutbildning i missbruk. En utbildning som personalen anser har varit väldigt viktig då man arbetar med den målgruppen som KrAmi har. Det är viktigt att personalen kan vara uppmärksam på deltagarnas ändrade beteende och om det finns behov av att skicka en person på drogtest. Det är ytterst viktigt att hålla KrAmi drogfritt då det finns många deltagare som kämpar med drogfrihet. Varje år anordnas två KrAmi-Sverige konferenser där personal från alla KrAmi i landet träffas under två dagar. Konferenserna syftar till att utbyta erfarenheter, öka kompetensen inom gemensamma intresseområden och besluta om frågor som är gemensamma. Detta för att i så stor utsträckning som möjligt arbeta på ett likvärdigt sätt oavsett var i landet KrAmikontoret ligger. Personalen från Umeå har deltagit på alla konferenser som anordnats i Sverige och även varit arrangör hösten Genomförande och process All personal är placerade i KrAmis lokaler mitt i stan. Var och en i personalen har sin chef på respektive myndighet. Utvecklingssamtal sker med respektive chef enligt varje myndighets respektive principer. Cheferna i sin tur ingår i styrgruppen som träffas regelbundet med personalen. Personalgruppen har tillsammans utifrån projektbeskrivning besökt andra KrAmiverksamheter i landet. Träffar med annan KrAmipersonal och egna erfarenheter under projekttiden har hjälpt till att utveckla verksamheten i Umeå för att passa de förutsättningar som finns för deltagarna och de lokala förutsättningarna. Var och en ur personalgruppen har ansvaret för kontakten med handläggare på sina respektive hemmamyndighet. Under 2008 har stor tid lagts ned på att öka kunskapen om KrAmi på alla myndigheter men framförallt Socialtjänsten och Arbetsförmedlingen. KrAmis Arbetsförmedlare och Socialsekreterare har besökt alla enheter som kan tänkas beröra framtida deltagare och informerat. Tanken med detta var just att få in större antal

12 Rapport (16) aktualiseringar från Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten vilket också har gett avsedd effekt. 3.3 Resultat och effekter Utbildningar under perioden /3 MI utbildning 9-11/5 Socialmedicinsk konferens 19-21/3 Introduktionsutbildning konsekvenspedagogik 11-12/10 KrAmi konferens /3 SUS utbildning 16/4 Doping seminarium 9-10/10 KrAmi konferens 27-28/10 ASI utbildning dagar Basutbildning missbruk

13 Rapport (16) 4. DELTAGANDE ORGANISATIONER 4.1 Socialtjänsten Andelen klienter med försörjningsstöd beräknas öka De förändringar som går att se inom Socialtjänsten den närmaste tiden handlar om ökade behov och minskade resurser. Redan i dagsläget kan vi konstatera att antalet personer som är i behov av försörjningsstöd har ökat kraftigt, samtidigt som den stora ökningen inte beräknas slå igenom förrän under Det tuffare klimatet på arbetsmarknaden slår hårt mot Socialtjänstens klienter som många gånger redan tidigare har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Detta gäller kanske i synnerhet den målgrupp som KrAmi riktar sig till. Om vi genom att samla våra resurser kan möjliggöra för dessa personer att få och behålla ett arbete eller studier som medför egen försörjning, finns stora vinster att göra. Det handlar dels om minskade kostnader för försörjningsstöd och dels om minskade vårdkostnader då arbetet/studierna kan bidra till att skapa en känsla av sammanhang och meningsfullhet i tillvaron vilket utgör viktiga beståndsdelar i ett rehabiliteringsarbete. Den största vinsten består dock i en förhöjd livskvalitet för den enskilde. 4.2 Kriminalvården Fler behöver utslussning för att förbereda sig för frigivningen KrAmi är ett framgångsrikt samverkansprojekt mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten. De framgångsfaktorer som har lyfts fram i olika utvärderingar är KrAmis inriktning mot en homogen målgrupp som ger deltagarna praktiskt stöd. Även programmets speciella form av myndighetssamverkan, som innebär ett helhetsperspektiv på deltagarna, lyfts fram som en bidragande orsak till det positiva resultat som KrAmi kan visa. Utvärderingar visar att de som hade genomgått programmet hade en betydligt bättre livssituation efter deltagandet. Den största effekten syns dock på sysselsättningsgraden, som visar att de flesta som genomgått KrAmi arbetade eller studerade på heltid. (Utvärdering genomförda av Socialstyrelsen 2002) Personer som har problem med kriminalitet och missbruk har oftast stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, skaffa en bostad och hitta ett fungerande socialt liv. De som verkställt fängelse står inför än större svårigheter, vilket ställer stora krav på de myndigheter som ska försöka hjälpa dem att reda ut sin situation. Man har konstaterat att många av de insatser som har genomförts för personer som har problem med missbruk och kriminalitet är kostsamma. Kriminalvården vet också att övergången från anstalt till frihet är den mest kritiska delen när det gäller intagnas möjligheter att avhålla sig från brott. Det är därför viktigt att så långt som möjligt förbereda de intagna för livet efter frigivningen. En viktig del i arbetet är möjligheten till utslussning. År 2007 infördes en rad ändringar i kriminalvårdslagstiftningen för att öka möjligheterna till utslussning. Bland annat utvidgades målgruppen för IÖV-utsluss, numera kallat utökad frigång, där klienten får vistas hemma med elektronisk fotboja. Ändringarna i

14 Rapport (16) lagen syftade också till att ge fler intagna missbrukare vård på behandlingshem före den villkorliga frigivningen. Många klienter som finns i Kriminalvården genomför missbruksbehandling som en del av sin verkställighet, eftervård och vidare utsluss med inriktning på arbete/utbildning är en av de viktigaste förutsättningarna för att efter genomförd behandling kunna avhålla sig från missbruk och kriminalitet. BRÅ har granskat utfallet av den nya lagstiftningen kring utsluss och konstaterat att fram till 2009 har för få intagna har varit föremål för de utslussåtgärder som finns att tillgå. Kriminalvården har i uppdrag att öka andelen intagna som slussas ut från anstalterna. Där det finns missbruk bör klienterna först genomgå missbruksbehandling för att sedan beredas möjlighet att slussas ut i arbete/studier med stöd av elektronisk kontroll, så kallad fotboja. Kriminalvården har uppdrag att utverka vårdkedjor där flera insatser kan komma ifråga. Det är tex missbruksvård, Kriminalvårdens egna påverkansprogram med inriktning på Kriminalitets problematiken och avslutningsvis stöd för att komma ut i arbetslivet, med egen försörjning som mål. Kriminalvården ansvara naturligtvis inte själv för att målet skall kunna uppnås utan det krävs en nära och upparbetad samverkan med socialtjänst och arbetsförmedling för att arbetet skall bli en realitet. Uppdraget till Kriminalvården är tydligt att fler intagna på anstalt skall förberedas bättre för ett liv utanför anstalt och därmed innebär det att insatser med inriktning mot egen försörjning skall sättas in långt tidigare än tidigare. Kriminalvården har under en lång tid utvecklat metoder för att förbättra sina riskbedömningar och därmed också bedöma vilka insatser som krävs för att hantera dessa risker. Alla insatser skall vara ett led i att minska risken för återfall i kriminalitet. De risker som identifieras skall bearbetas och stödinsatser/kontrollinsaster skall sättas in om risken för misskötsamhet bedöms vara hög. Det är en klar skillnad mot tidigare synsätt, det vill säga klienter som bedömdes vara högrisk klienter blev sällan eller aldrig föremål för åtgärder som utsluss. Andelen klienter i Frivård har ökat och prognosen är att det kommer att fortsätta. En del av ökningen beror på att fler brott klaras upp och fler personer fälls till ansvar (rapport från BRÅ ). Frivården kommer numera mycket tidigare in i arbetet med dömda personer. Av den anledningen ökar kraven på insatser såsom KrAmi. En bestående och återfallsförebyggande effekt efter villkorlig frigivning eller dom till frivårdspåföljd är att finna, få och behålla en sysselsättning. 4.3 Arbetsförmedlingen KrAmi ett sätt att effektivisera insatserna för målgruppen med socialmedicinska hinder inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Ett av Arbetsförmedlingens mest prioriterade uppdrag är den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Myndighetens uppdrag inom detta område förväntas växa ytterligare de närmaste åren. Arbetsförmedlingen har i uppdrag att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering i

15 Rapport (16) form av vägledande, utredande, rehabiliterande eller arbetsförberedande insatser enligt förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Målgruppen för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är arbetssökande som på grund av ohälsa eller funktionshinder har nedsatt arbetsförmåga. Målgruppen inom är i stort densamma som de som inom Arbetsförmedlingen definieras som arbetssökande med socialmedicinsk problematik. Förenklat kan det uttryckas som att aktuella sociala svårigheter utgör det egentliga arbetshindret. Arbetsförmedlingen likställer aktuella sociala svårigheter med de funktionshinder som är orsaken till sociala beteendestörningar, missbruk eller kriminalitet. Det socialmedicinska arbetshandikappet är inte statiskt och skiljer sig därvidlag avsevärt jämfört med andra arbetshandikapp inom Arbetsförmedlingen. Det kan pendla från att en person kan fungera helt utan funktionshinder, medan hon under andra perioder är helt arbetsoförmögen. För att framgångsrikt kunna arbeta mot egenförsörjning för målgruppen krävs både särskild kompetens inom Arbetsförmedlingen och ett väl utvecklat samarbete med andra myndigheter. Arbetsförmedlingen är också sektorsansvarig myndighet inom arbetsmarknadspolitiken och ska bidra till att uppfylla de nationella handikappolitiska målen. Den nationella handlingsplanen anger att alla personer ska ges samma möjligheter att delta i arbetslivet. Ett av Arbetsförmedlingens etappmål är att arbetsförmågan hos personer med funktionshinder ska tas tillvara så att deras sysselsättningsgrad så långt som möjligt överensstämmer med befolkningens som helhet. Samverkan genom KrAmikonceptet möjliggör att personer med socialmedicinska och de med psykisk ohälsa ökar möjligheterna till arbete. Dubbeldiagnoser är vanligt inom målgruppen. Det är Arbetsförmedlingens uppgift att se till att personer med funktionshinder prioriteras inom samtliga arbetsmarknadspolitiska program. Särskild uppmärksamhet ska ägnas hur personer får tillgång till arbetsmarknadspolitiska program som stärker deras chanser till arbete, inte minst arbetsmarknadsutbildning. För att kunna samverka effektivt med individen i fokus är det av särskilt vikt att samarbetet struktureras och ständigt utvecklas. Rutiner och kontinuitet är viktiga ingredienser. För Arbetsförmedlingen är KrAmi en insats som väl följer vårt uppdrag och möjliggör att insatserna blir effektiva. När flera parter arbetar tillsammans så är det viktigt att klargöra i vilken ordning insatserna skall komma samt att de verkligen hakar i varandra utan fördröjning. Det kan ingen av de samverkande parterna lyckas med var för sig. Arbetsförmedlingen nationellt håller just nu på att utarbeta en KrAmi strategi för att visa vad myndigheten vill med KrAmi. Parallellt med detta utarbetas också kvantifierbara mål.

16 Rapport (16) 5. SLUTSATSER Då problematiken ses som komplex för målgruppen måste också de insatser som sätts in för att bistå individen vara omfattande. När en individ är aktuell inom flera myndigheter är det svårt för respektive myndighet att skapa en helhetsbild av individens situation. Det är lätt att varje myndighet håller på sitt och att individen faller mitt i mellan de olika myndigheternas ansvarsområden. Genom att de tre myndigheterna i KrAmi samarbetar ges större möjlighet att finna insatser som täcker upp en stor del av klienternas livssfär. Myndigheterna kan genom samarbetet få en helhetsbild över områden som kriminalitet, social anpassning och arbete. KrAmi får en övergripande bild vilket bidrar till att de kan bistå deltagarna med effektivare insatser. Samarbetet kan ses ligga helt rätt i tiden då man i dag vet att olika beteenden eller incidenter inte är frikopplade från varandra utan tätt sammanlänkade. Detta visar vikten av att se till deltagarens hela livssituation för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för den positiva utvecklingen (Andrews & Bonta, 1994). I tider med lågkonjunktur vet vi att unga människor har en tendens att drabbas hårt, bl a genom att inte komma ut på arbetsmarknaden. Om dessa människor dessutom har problem med missbruk och kriminalitet ökar det ytterligare risken för ett utanförskap i samhället. När sedan konjunkturen vänder har denna målgrupp svårt att återinträda till arbetsmarknaden igen. KrAmi med dess metodik är väl beprövad och ger goda resultat. Deltagare som annars ej kunnat beredas inträde på arbetsmarknaden ges möjlighet till arbete och därmed egen försörjning. Detta i sin tur minskar återfall i brott och minskar därmed också anspråket av insatser hos såväl arbetsförmedling, kriminalvård och socialtjänst. De knappa tre år som Krami har haft sin verksamhet har visat att man genom samverkan och en tydlig, strukturerad verksamhet kan göra en stor skillnad för de deltagande individerna och gett dessa en betydande, positiv förändring i deras liv. Genom att det från 2010 är en permanent verksamhet med tre inblandade myndigheter kan arbetet fortsätta och ge fler chansen till en betydande livsförändring och för samhället en stor kostnadsbesparing. För Krami Wilhelm Franklin Frivårdsinspektör