Återrapportering samverkansmedel

Transkript

1 1 (47) Till Socialdepartementet Stockholm Återrapportering samverkansmedel Politikområde Ersättning vid arbetsoförmåga - Återrapportering enligt regleringsbrevet 1

2 2 (47) Sammanfattning För 2010 har regeringen beslutat att högst fem procent av sjukpenninganslaget får användas för samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. De tillgängliga medlen har minskat från 1030 miljoner kronor under 2009 till 810 miljoner kronor under De resurser som finns för arbetet med samverkan och finansiell samordning minskar i takt med minskade sjukpenningutgifter. Konsekvensen blir att samverkan inom ramen för handlingsplanen med Arbetsförmedlingen på sikt riskerar att få en mindre omfattning. Dessutom blir det svårigheter att finansiera nya samordningsförbund och utveckla de befintliga. Medlen för 2010 har fördelats i enlighet med regeringens beslut den 19 november 2009 (dnr S2009/8878/SF) För verksamhet enligt handlingsplanen med Arbetsförmedlingen och alternativa insatser för långtidssjukskrivna får sammanlagt 460 miljoner kronor användas. Verksamheten inom handlingsplansamverkan ska omfatta minst nya deltagare under Inflödet till samverkan var 6365 personer första halvåret 2010 jämfört med första halvåret Antal personer som är inskrivna i samverkan har ökat perioden januari-juni 2010 jämfört med första halvåret 2009, från till Totalt har personer fått arbete eller utbildning januari-juni 2010 vilket är i samma storleksordning som under samma period 2009 då antalet personer var Resultatet för perioden januari-juni till arbete eller utbildning tolv månader efter påbörjad insats var 27 procent på nationell nivå, målet är 40 procent. Samverkan enligt den nationella handlingsplanen med Arbetsförmedlingen redovisas i separat rapport till regeringen (dnr ). Regeringen har gett i uppdrag till Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan att inom ramen för en försöksverksamhet pröva Alternativa insatser för långtidssjukskrivna S2007/10554/SF. Försöksverksamheten bedrivs i Stockholm, Göteborg, Dalarna och Västerbotten under åren 2008 till Under denna period ska minst personer ta del av insatser hos alternativa aktörer. Försöksverksamheten med alternativa insatser för långtidssjukskrivna redovisades i en slutrapport den 24 februari 2010 (dnr ). För samverkan inom ramen för samordningsförbund får 250 miljoner kronor användas. Antal samordningsförbund har ökat från 83 förbund 2009 till 85 förbund halvårsskiftet Totalt 176 kommuner ingår nu i samordningsförbund. Under 2010 beräknar samordningsförbunden att finansiera aktiviteter som omfattar ca individer Enligt Försäkringskassans bedömning stämmer förbundens målgrupper väl överens med regeringens intentioner. En uppföljning av verksamheter som samordningsförbunden i Västra Götaland finansierar visar att 37 procent av deltagarna i samverkansaktiviteter vid avslut hade egen försörjning. För 2010 har 100 miljoner kronor avsatts till insatser för samverkan mellan Försäkringskassan och Hälso- och sjukvården (två-parts finsam). Fram till halvårsskiftet har det tecknats överenskommelser om 86 projekt med en sammanlagd budget på 44 miljoner kronor. En stor andel av insatserna avser strukturövergripande aktiviteter i syfte att höja den gemensamma kompetensnivån och effektivisera arbetet och höja kvalitén på arbetet i sjukskrivningsprocessen. En mindre del av insatser är individinriktade. 2

3 3 (47) 1. INLEDNING Uppdrag i regleringsbrevet EKONOMISK REDOVISNING SAMVERKAN ENLIGT DEN NATIONELLA HANDLINGSPLANEN MED ARBETSFÖRMEDLINGEN ALTERNATIVA INSATSER FÖR LÅNGTIDSSJUKSKRIVNA SAMVERKAN ENLIGT LAGEN OM FINANSIELL SAMORDNING Utvecklingen av antalet samordningsförbund Det nationella stödet till samordningsförbunden Nationella nätverket för samordningsförbund Aktiviteter finansierade av samordningsförbunden Uppföljning och utvärdering av förbundens verksamhet FINANSIELL SAMORDNING MELLAN SJUKFÖRSÄKRING OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Intentioner Anslagets fördelning Lokala och regionala insatser Resultat av vidtagna åtgärder SYSTEM FÖR UPPFÖLJNING AV SAMVERKAN (SUS) BILAGOR Bilaga 1 Samordningsförbund - aktuell sammanställning Bilaga 2: Resultat från uppföljning i Västra Götaland Bilaga 3: Samhällsekonomisk utvärdering

4 4 (47) 1. Inledning Försäkringskassan har en central roll i arbetet med att minska utanförskapet genom sin roll som försäkringsgivare av sjukförsäkringen. Sedan början av 2000-talet bedrivs inom socialförsäkringsadministrationen ett brett arbete för att minska sjukförsäkringens kostnadsutveckling och vända tidigare tendens till utslagning av enskilda individer. Att stärka den försäkringsmässiga prövningen är huvudinriktningen för myndighetens arbete mot utanförskapet. Andra aktörers insatser är samtidigt av största vikt för att bidra till att minska utanförskapet. Detta gäller särskilt Arbetsförmedlingen, arbetsgivare, hälso- och sjukvård samt kommuner. För ett framgångsrikt arbete mot utanförskapet krävs att alla aktörer agerar utifrån sina respektive ansvarsområden och samverkar på en strukturell nivå. Försäkringskassans samverkan med andra berörda myndigheter skapar goda förutsättningar för att både underlätta en snabb återgång i arbete och för att socialförsäkringen ska förbli en väl integrerad del i de offentliga trygghetssystemen. Som en del av arbetet med att minska sjukskrivningarna och öka möjligheterna för personer med sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning att rustas för, återgå till eller att komma in på arbetsmarknaden får Försäkringskassan sedan 2003 använda fem procent av sjukpenninganslaget för samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Enligt Försäkringskassans bedömning har de samlade åtgärder som genomförts med samverkansmedlen bidragit till att utgifterna för sjukskrivning har minskat 1. Föreliggande delårsrapport redovisar hur de medel som avsatts för samverkan fördelats mellan de olika aktiviteterna, den sammanfattar kort de samverkansaktiviteter som redovisats i separata rapporter till regeringen och redovisar uppdragen som rör finansiell samordning av rehabiliteringstjänster (samordningsförbund) samt finansiell samordning mellan sjukförsäkring och hälso- och sjukvård (två-parts finsam). Då samverkansformerna är så olika i sin karaktär och har så skilda målgrupper går det inte göra någon jämförelse av resultatet mellan de olika samverkansformerna. Samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen enligt handlingsplanen är direkt målinriktad till arbete eller studier och det finns en tidsgräns för hur länge man kan vara inskriven. Andra samverkansaktiviteter, till exempel inom ramen för samordningsförbunden, är mer förberedande till sin karaktär och omfattar också andra målgrupper som står längre från arbetsmarknaden. Det kan behövas flera olika aktiviteter/åtgärder innan individen kan stå till arbetsmarknadens förfogande eller vara aktuell för samverkan enligt handlingsplanen. De olika samverkansformerna kompletterar varandra och avser att utgöra en kedja av insatser för att individen ska kunna stå till arbetsmarknadens förfogande eller komma åter i arbete/studier. 1 Försäkringskassans Budgetunderlag för (Dnr ), 4

5 5 (47) 1.1 Uppdrag i regleringsbrevet Följande uppdrag i Försäkringskassans regleringsbrev för 2010 för politikområde ersättning vid arbetsoförmåga redovisas i denna rapport: Uppföljning av samverkan och finansiell samordning. Försäkringskassan ska redovisa resultaten av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Försäkringskassan ska redovisa hur samtliga samverkansmedel har använts uppdelat på de olika verksamheterna med avseende på kostnader, fördelat mellan förvaltningskostnader och kostnader för åtgärder. Försäkringskassan ska också redovisa resultatet av respektive verksamhet som samverkansmedlen finansierar med avseende på målgrupper, insatser och resultat av vidtagna åtgärder, bl.a. i form av antal och andel i subventionerat respektive osubventionerat arbete. I resultatredovisningen ska i möjligaste mån de olika samverkansformerna jämföras med varandra. En första redovisning ska lämnas senast den 2 augusti 2010 och en samlad redovisning lämnas i anslutning till årsredovisningen för Ekonomisk redovisning Anslagsposten får, enligt Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende Försäkringskassan, användas för samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Tillgängliga medel har minskat från 1030 miljoner kronor 2009 till 810 miljoner kronor för Medlen har fördelats i enlighet med regeringens beslut den 19 november 2009 (dnr S2009/8878/SF): Samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen enligt den s.k. nationella handlingsplanen samt försöksverksamheten med alternativa insatser för långtidssjukskrivna tilldelas 460 miljoner kronor. Finansiell samordning enligt lagen (2003:120) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser tilldelas 250 miljoner kronor (samordningsförbund). Finansiell samordning mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården tilldelas 100 miljoner kronor (två-parts finsam). Diagram: Tilldelade medel 2010 samt utfall för perioden januari juni, tkr Samverkansform Tilldelade medel 2010 Utfall januari-juni 2010 Handlingsplanen med AF Centrala medel Två-parts finsam Samordningsförbund Alternativa insatser långtidssjukskrivna Totalt De tillgängliga medlen för samverkan följer utvecklingen av sjukpenninganslaget då 5 procent årligen anslås till samverkan. De resurser som finns för arbetet med samverkan och finansiell samordning kommer därmed att minska i takt med minskade sjukpenningutgifter. Konsekvensen blir att samverkan inom ramen för handlingsplanen med Arbetsförmedlingen 5

6 6 (47) på sikt riskerar att få en mindre omfattning. Dessutom blir det svårigheter att finansiera nya samordningsförbund och utveckla de befintliga. Även om antalet sjukskrivna förväntas minska till följd av sjukförsäkringsreformen kommer en stor efterfrågan på rehabiliteringsinsatser i samverkan att finnas under de närmaste åren. 2 Diagram: Fördelning av samverkansmedel 2010 jämfört med slutlig förbrukning av samverkansmedel % 60% 50% 40% 30% År 2010 År % 10% 0% Handlingsplanen med AF Alternativa insatser Samordningsförbund Tvåpartsfinsam Centrala medel* Övig samverkan prop. 63 För samordningsförbundens verksamhet har avsatts samma summa 2010 som 2009 och tvåparts finsam har fått en större tilldelning Men sett som en andel av de tillgängliga medlen för samverkan har samordningsförbunden och två-parts finsam fått en något större tilldelning 2010 än Enligt Försäkringskassans prognos kommer de tillgängliga medlen att förbrukas under Samverkan enligt den nationella handlingsplanen med Arbetsförmedlingen Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har ett nära och gott samarbete med ett övergripande mål att återföra personer till arbetslivet och att på ett effektivt sätt matcha till arbete. Samarbetet beskrivs sedan 2003 i en nationell handlingsplan som uppdateras årligen. För verksamhet enligt handlingsplanen med Arbetsförmedlingen och alternativa insatser för långtidssjukskrivna får sammanlagt 460 miljoner kronor användas. Verksamheten inom 2 Försäkringskassans budgetunderlag (Dnr ) 6

7 7 (47) handlingsplansamverkan ska omfatta minst nya deltagare under Insatser och program för deltagarna bekostas av Arbetsförmedlingens ordinarie anslag. Målet på nationell nivå är att minst 40 procent av deltagarna, såväl kvinnor som män, senast tolv månader efter påbörjad insats har ett arbete eller ska påbörja en utbildning. Genomsnittstid i samverkan ska vara längst 230 dagar. Inflödet till samverkan var personer första halvåret 2010 jämfört med första halvåret Antal aktuella deltagare i genomsnitt har ökat perioden januari-juni 2010 jämfört med första halvåret 2009, från till Totalt har personer fått arbete eller utbildning januari-juni 2010 vilket är i samma storleksordning som under samma period 2009 då antalet personer var Resultatet för perioden januari-juni till arbete eller utbildning tolv månader efter påbörjad insats var 27 procent på nationell nivå. Målet är 40 procent. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kan konstatera att antalet personer som fått arbete eller utbildning januari t o m juni 2010 ligger på samma nivå som under motsvarande period Det lägre inflödet och det lägre procentuella resultatet beror på att myndigheterna prioriterat regeringsuppdraget kring arbetslivsintroduktion på bekostnad av handlingsplansamverkan. Inflödet har också varit svårt att upprätthålla på grund av att Försäkringskassan även prioriterat arbetet med att bedöma rätten till ersättning och utbetalning av ersättning. Det rådande konjunkturläget med en strukturell arbetslöshet som medför en större konkurrens om praktikplatser och arbeten påverkar också resultatet på nationell nivå. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen bedömer att resultaten kommer att förbättras under andra halvåret Målet till arbete eller utbildning för helåret 2010 kommer dock inte att nås. När det gäller inflödet ska det prioriteras så att planerat antal deltagare under andra halvåret 2010 kommer att omfattas av insatserna. Det råder ingen brist på potentiella deltagare i handlingsplansamverkan de närmaste åren. De målgrupper som ska prioriteras är personer som tidigt i sjukskrivningen bedöms behöva rehabilitering för att återkomma till arbetslivet, ungdomar med aktivitetsersättning och personer vars tidsbegränsade sjukersättning upphör samt arbetslösa sjukskrivna. När det gäller målgruppen arbetslösa sjukskrivna är handlingsplansamverkan den viktigaste rehabiliteringsinsats som kan erbjudas. Myndigheterna är inriktade på att utveckla samverkan ytterligare. Utöver de steg som redan tagits, bland annat i form av utveckling av arbetsmetoder, diskuteras även nya former för ledning och styrning. Som komplettering till procentmålet ses möjligheten över att sätta mål för att förstärka styrningen av verksamheten utifrån antal personer till arbete eller utbildning. De samverkansområden som brutit ner procentmålet till mål för antal till arbete eller utbildning, både på områdesnivå och som individuella mål har ofta goda resultat. Att sätta mål på antal upplevs också i verksamheten som tydligare och lättare att följa upp. Samverkan enligt den nationella handlingsplanen redovisas i en separat rapport till regeringen (dnr ). 7

8 8 (47) 4. Alternativa insatser för långtidssjukskrivna Regeringen har gett i uppdrag åt Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan att inom ramen för en försöksverksamhet pröva Alternativa insatser för långtidssjukskrivna S2007/10554/SF. Försöksverksamheten bedrivs i Stockholm, Göteborg, Dalarna och Västerbotten under åren 2008 till Under denna period ska minst personer ta del av insatser hos alternativa aktörer. Syftet med försöksverksamheten är att pröva om man genom att anlita alternativa aktörer, som får ersättning utifrån prestation och resultat, snabbare och effektivare kan ge långtidssjukskrivna stöd för att återfå arbetsförmågan och erhålla ett reguljärt arbete. De första deltagarna kunde påbörja insatser hos alternativa aktörer under september 2008 och de sista påbörjade sina insatser senast den 15 september Två separata upphandlingar av alternativa aktörer har genomförts. Av de upphandlade platserna, finns avtal om cirka platser hos privata aktörer och cirka 270 platser hos företag inom den sociala ekonomin. Alla deltagare har randomiserats (slumpmässigt urval), vilket bestämde om deltagaren fick sin insats hos myndigheternas ordinarie rehabiliteringssamverkan eller om personen fick erbjudande om att välja en alternativ aktör. Totalt har personer deltagit eller deltar fortfarande i rehabiliterande insatser inom ramen för försöksverksamheten. Av dessa har deltagare fått insatser hos alternativ aktör varav 223 personer hos aktör inom den sociala ekonomin deltagare har fått insatser i ordinarie rehabiliteringssamverkan mellan myndigheterna. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) har fått i uppdrag av regeringen att effektutvärdera försöksverksamheten. Effektutvärderingen ska svara på frågan om rehabilitering kan effektiviseras genom att låta aktörer konkurrera om deltagare och genom att ge aktörer ekonomiska incitament att få deltagare tillbaka till arbete. Utvärderingen från IFAU kommer att presenteras under För 2010 har 10 miljoner kronor avsatts för arbetet med alternativa insatser för långtidssjukskrivna. Utfallet för perioden januari - juni är miljoner kronor. Anledningen till det låga utfallet för första halvåret 2010 är en eftersläpning i faktureringen på grund av de betalningsmodeller som används. Rehabiliteringsaktörerna får betalt i förhållande till vilka prestationer och resultat som uppnås (så kallad prestationsbaserad ersättning). De får betalt i tre olika steg: en del vid insatsens start, en del när deltagaren går ut i arbete och den sista delen när det är konstaterat att deltagaren fortfarande är kvar i arbete efter sex månader. Baserat på det faktiska utfallet för åren 2008 och 2009 samt uppskattade kostnader för åren 2010 och 2011 är bedömningen att försöksverksamheten ryms inom den budget på totalt 70 miljoner kronor som får användas från tilldelade samverkansmedel. Prognos i dagsläget är att försöksverksamheten totalt kommer att kosta 68 miljoner kronor. Försöksverksamheten har slutrapporterats i en särskild rapport till regeringen den 24 februari 2010 (dnr ). I den rapporten redovisas även en processutvärdering som upphandlats av Malmö Högskola samt Försäkringskassans processutvärdering där man utvärderat handläggningsprocessen inför deltagande i aktiv insats. 8

9 9 (47) 5. Samverkan enligt lagen om finansiell samordning Samverkan enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning (Finsam) infördes 2004 med syfte att ge ytterligare möjligheter till samverkan inom rehabiliteringsområdet. Finansiell samordning bedrivs av samordningsförbund och är en frivillig samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, ett landsting/en region samt en eller flera kommuner. Finansiell samordning ska underlätta en effektiv användning av samhällets resurser. Av resurserna till den finansiella samordningen ska Försäkringskassan bidra med statens andel motsvarande hälften av medlen, landsting och kommunen ska bidrag med var sin fjärdedel. Ett samordningsförbund kan beskrivas som en egen myndighet utan myndighetsutövning. Det leds av en styrelse som ska besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen. De åtgärder som finansieras utförs hos respektive huvudman och ska ligga inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde. De lokala behoven är ett centralt perspektiv i samordningsförbundens verksamhet. Åtgärderna som finansieras ska syfta till att återställa eller öka den enskildes funktions- och arbetsförmåga. Även insatser som är av förebyggande karaktär kan finansieras av förbundet. Målgruppen för den finansiella samordningen utgörs av individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Samordningsförbundet ska också stödja samverkan mellan huvudmännen, det kan ske till exempel genom att finansiera gemensamma team. Ett väl fungerande samarbete inom ramen för samordningsförbunden bidrar till att öka medborgarnas tilltro till de samverkande myndigheterna. 5.1 Utvecklingen av antalet samordningsförbund Den 30 juni 2010 var 85 samordningsförbund i drift. Det har skett en ökning med 2 förbund under första halvåret kommuner ingår nu i samordningsförbund, att jämföra med 172 kommuner vid årsskiftet 2009/2010. Samordningsförbunden omfattar olika stora geografiska områden, allt från en kommun till ett helt län. Det län som idag har flest samordningsförbund är Västra Götaland med 19 förbund. I Jämtlands län finns det flera samordningsförbund, men även ett för länet gemensamt samordningsförbund med aktiviteter för personer med psykisk ohälsa. Den 1 juli 2010 startar samordningsförbundet i Hallands län och från och med detta datum är det endast Gävleborgs län som saknar samordningsförbund. Flera samordningsförbund är på väg att bildas och det pågår diskussioner i några förbund om att involvera ytterligare kommuner. Det pågår också diskussioner om att slå samman förbund. Från och med den 1 juli 2010 är det möjligt att bilda samordningsförbund över länsgränserna vilket möjliggör bildandet av ytterligare något förbund. För 2010 har Försäkringskassan avsatt 250 miljoner kronor till finansiell samordning inom ramen för samordningsförbund Se bilaga 1 för sammanställning av samordningsförbund juni

10 10 (47) 5.2 Det nationella stödet till samordningsförbunden Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen samt Sveriges Kommuner och Landsting (nedan benämnda de nationella aktörerna ) hade under åren en informell tjänstemannagrupp, nationell nätverksgrupp, med uppdrag att stödja utvecklingen av finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. För att bättre tillgodose förbundens behov beslutade de nationella aktörerna i oktober 2008 att ersätta den nationella nätverksgruppen med en tydligare och mer formell organisation av det nationella stödet till samordningsförbunden. Ett Nationellt råd för finansiell samordning inrättades därför under slutet av Det nationella rådet har till uppgift att: utgöra ett forum för gemensamma ställningstaganden i strategiska frågor utgöra ett forum för samlade diskussioner om det gemensamma uppdraget och för att söka samfällda lösningar på problem och frågor bibehålla en gemensam målsättning med samverkan bidra till en ökad kunskapsuppbyggnad inom området För att det nationella rådet ska kunna arbeta effektivt bildades en arbetsgrupp på nationell nivå med representanter för alla fyra parter. Den har till uppgift att bereda ärenden till det nationella rådet, och ska även stå för det operativa stödet till samordningsförbunden. Arbetsgruppens uppgifter är att: bereda principiella och strategiska frågor till rådets möten bistå samordningsförbunden med svar på juridiska, ekonomiska och organisatoriska frågor anordna konferenser för information till och erfarenhetsutbyte mellan samordningsförbund ansvara för underhåll av handbok till samordningsförbunden utgöra en organisation för den fortsatta administrationen och utvecklingen av det sektorsövergripande uppföljningssystemet, SUS Två enkäter har under våren gått ut till förbundschefer eller motsvarande samt till styrelser/presidier. Den ena enkäten behandlade utbildningsbehov, den andra enkäten förutsättningar och behov av stöd till förbunden. I svaren lyftes behov av grundläggande basutbildning inom finansiell samordning samt fördjupad utbildning till styrelser som varit igång en tid. Vidare påtalades behov av utbildning inom ledarskap, implementering, uppföljning/utvärdering och arbetet i en förbundsstyrelse. I enkäten om förutsättningarna och behov av stöd till samordningsförbunden lyfter förbundscheferna bland annat fram följande områden där man anser att stödet kan förbättras: Administrativt stöd kring ekonomi och förvaltning Samordningsförbundens arbetsgivarroll Tydliggöra samordningsförbundens uppdrag Mer utbildning för styrelser ge signaler via linjeorganisationen Klargöra roller och gränsdragning mellan styrelse, förbundschef, beredningsgrupp och samverkansaktiviteter Tydliggöra vad som gäller vid tjänstledighet, både för att arbeta som förbundschef och för att arbeta i samverkansaktiviteter som finansieras av samordningsförbund. 10

11 11 (47) Nätverksträffar De nationella aktörerna har i samarbete med Finsam i Malmö arrangerat en nationell nätverksträff/konferens för samtliga samordningsförbund i april Syftet med konferensens var att sprida information från de nationella aktörerna, skapa möjlighet till erfarenhetsutbyte mellan befintliga och kommande samordningsförbund, sprida goda exempel samt ge stöd till förbunden i övrigt Information på hemsidan Nationella Rådet använder hemsidan finsam.se som kommunikationskanal till förbunden. Via en mail-adress, finsam@forsakringskassan.se, kan också samordningsförbunden komma i kontakt med Nationella rådets arbetsgrupp Utbildning och diskussionsträffar Representanter för det Nationella Rådet medverkar vid utbildning för och diskussionsträffar med samordningsförbund. Under juni 2010 anordnade Nationella rådet ett tvådagarsseminarium med forskare och praktiker kring en rapport som professor Runo Axelsson tagit fram på uppdrag av Nationella rådet: Samverkan inom arbetslivsinriktad rehabilitering En sammanställning av kunskap och erfarenheter inom området. Under hösten 2010 kommer Nationella rådet att anordna basutbildning inom finansiell samordning, utbildning inom revision, ledarskap och utvärdering/uppföljning. 5.3 Nationella nätverket för samordningsförbund Nationella nätverket för samordningsförbund bildades i november Syftet med nätverket är att vara språkrör för samt stödja och utveckla samordningsförbund. Medlemmar i Nationella nätverket är samordningsförbund, nätverket har för närvarande 50 medlemmar. Nätverket leds av en styrelse med åtta ledamöter. Till sitt stöd har styrelsen en grupp av tjänstemän från de nio samordningsförbund som finns representerade i styrelsen. En diskussion mellan Nationella rådets arbetsgrupp och Nationella nätverkets arbetsgrupp har påbörjats för att gemensamt komma fram till hur samarbetet ska bedrivas för att på bästa sätt ge stöd till förbunden. 5.4 Aktiviteter finansierade av samordningsförbunden Samordningsförbunden har under våren 2010 lämnat uppgifter om pågående samt planerade aktiviteter som förbunden finansierar, budgeterade kostnader för dessa samt uppgifter om uppföljning och utvärdering. Alla 85 samordningsförbund har inkommit med uppgifter. Västra Mälardalens samordningsförbund är nybildat och har ännu inte startat några aktiviteter, det har därför inte lämnat någon fullständig redovisning. Samordningsförbunden räknar med att finansiera sammanlagt 551 aktiviteter under Budgeterade kostnader för alla aktiviteter uppgår, enligt förbundens egna uppgifter, till drygt 478 miljoner kronor varav hälften är statens finansiering. 11

12 12 (47) 85 procent av samordningsförbunden finansierar mellan 1 och 10 aktiviteter medan 15 procent finansierar fler än 10 aktiviteter. Tabell 2. Antal aktiviteter per samordningsförbund 1-5 aktiviteter 41 förbund 6 10 aktiviteter 30 förbund aktiviteter 9 förbund aktiviteter 2 förbund aktiviteter 2 förbund Av samordningsförbunden uppgifter framgår att cirka individer kommer att omfattas av aktiviteter som finansieras av samordningsförbunden under Enligt regeringens beräkningar 2004 uppgår målgruppen i behov av samverkan (omfattar alltså även insatser inom ramen för samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan) till individer, motsvarande fem procent av befolkningen i arbetsför ålder. De 412 aktiviteter som samordningsförbunden finansierar under 2010 där individer deltar har en sammanlagd budget på drygt 424 miljoner kronor. Genomsnittskostnad per deltagare i dessa aktiviteter är cirka kronor Målgrupper Målgruppen för Finsam är enligt lagen 3 individer som är i behov av samordnade insatser från flera av de samverkande parterna. Det är alltså individer som har stödbehov som inte kan tillgodoses inom en enskild myndighet. Försäkringskassans uppfattning, efter genomgång av alla aktiviteter som finansieras av samordningsförbunden, är att målgruppen stämmer överens med regeringens intentioner. Under 2010 avser samordningsförbunden att finansiera 551 aktiviteter, av dessa vänder sig huvuddelen till målgrupperna arbetslösa sjukskrivna och/eller personer med försörjningsstöd. De mer specifika målgrupper som samordningsförbunden finansierar aktiviteter för är till exempel: Individer med psykisk ohälsa 46 aktiviteter är särskilt riktade till individer med psykisk ohälsa, beroendeproblematik och personer med socialpsykiatrisk problematik. Dessa personer kan också finnas bland andra målgrupper som har en vidare inriktning och där psykisk ohälsa ingår som en del. 3 Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabilitering 12

13 13 (47) Unga 116 aktiviteter vänder sig till unga individer med varierande former av problematik. Totalt beräknas individer, fördelat på, delta i denna typ av aktiviteter under Av dessa beräknas 21 aktiviteter och 720 individer delta i aktiviteter som särskilt riktar sig till unga med psykisk problematik och/eller beroendeproblematik. Individer med komplext och långvarigt utanförskap 155 aktiviteter är riktade till individer som varit borta länge från arbetsmarknaden, har en komplex problematik och står långt från arbetsmarknaden. Individer som riskerar att hamna i ett långvarigt utanförskap 200 aktiviteter är riktade till individer som riskerar att hamna i ett långvarigt utanförskap. Individer vars ersättning från sjukförsäkringen upphör 20 aktiviteter är särskilt riktade till individer som riskerar att bli utan ersättning från sjukförsäkringen. Samordningsförbunden beräknar att drygt 3000 individer kommer att omfattas att dessa aktiviteter under Individer vars språksvårigheter och övriga problem att integreras i samhället skapar hinder mot egen försörjning 17 aktiviteter fokuserar på denna problematik Beskrivning av aktiviteter Regeringens intentioner när det gäller insatser inom ramen för Finsam är att medel kan användas till såväl resursförstärkning av parternas ordinarie verksamhet som finansiering av tidsbegränsade aktiviteter eller projekt. Det kan vara utbildning och information för olika personalgrupper, kartläggningar och analyser, insatser riktade direkt mot individer samt uppföljningar och utvärderingar. De individinriktade verksamheterna syftar till att såväl förbättra som att uppnå förmåga till egen försörjning och många ger även stöd till individen att komma ut på arbetsmarknaden. Följande grupper av aktiviteter har identifierats som de vanligast som finansieras via samordningsförbunden: Coachning mot arbetsmarknaden Många aktiviteter innehåller coachning mot arbetsmarknaden. Här ryms ett brett spektra av insatser där individen ofta ges möjlighet att tillsammans med en handledare/coach formulera en egen plan för återgång i arbete. Aktiviteterna ges ofta i grupp men även individuellt och i varierande omfattning integrerat med andra aktiviteter t.ex. arbetsträning. Behoven hos målgruppen styr aktiviteternas innehåll. Aktiverande och motiverande 13

14 14 (47) De flesta aktiviteter innehåller stödjande insatser som riktar sig till individ. Många insatser syftar till att aktivera, stödja och motivera individer i olika målgrupper. Vissa av aktiviteterna syftar inte till att individen omedelbart ska ut på arbetsmarknaden utan kan istället initialt ha ett mer aktiverande syfte som i olika utsträckning är förberedande inför mer arbetsinriktade insatser. Detta sker ofta via åtgärdspaket som innehåller flera typer av del-insatser och som även innebär aktiva åtgärder från flera myndigheter. Det kan röra sig om att individen erbjuds att delta i gruppaktiviteter, stödsamtal, fysisk aktivitet och vägledning om att de involverade myndigheterna möts och samordnar åtgärder för individen. Strukturövergripande Dessa insatser riktar sig inte direkt till individ utan arbetet bedrivs strukturövergripande inom förbundets område. Det kan röra sig om förstudier, kartläggningar och behovsinventeringar samt interna och externa informations- och utbildningsinsatser som bland annat riktar sig till huvudmännens personal. Totalt 139 strukturövergripande aktiviteter med en budget på ca 54 miljoner kronor har rapporterats. Utöver ovanstående tre aktivitetsgrupper satsar samordningsförbunden också i mindre omfattning på följande aktiviteter. Flera av dessa aktiviteter återfinns även som delar i ovan beskrivna insatser: Aktiviteter som syftar till att skapa strukturer för att effektivt kunna erbjuda individer arbetspraktikplatser. Dessa ingår ofta som en del i ovanstående coachningspaket. Aktiviteter som enbart fokuseras på utredning, kartläggning och identifiering av rehabiliteringsbehov. De flesta samordningsförbund genomför kartläggningar och inventeringar för att identifiera individer i behov av samordnade insatser. Flera samordningsförbund har dessutom aktiviteter som inriktas på att kartlägga individer som uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning samt förlängd sjukpenning. Syftet med dessa aktiviteter är att klargöra vilka individer som är i behov av samordnade insatser för att klara egen försörjning när ersättningen upphör. Särskilda insatser med medicinsk rehabilitering, till exempel smärtrehabilitering eller kognitiv beteendeterapi. Handläggare från Försäkringskassan arbetar en del av sin arbetstid på vårdcentraler och deltar i vårdcentralens resursteam. Insatser för personer vars ersättning från sjukförsäkringen upphör sker oftast i form av individuell kartläggning, stöd och coachning. Men även övergripande kartläggning av målgruppen samt för-rehabilitering i form av individuella insatser och/eller i grupp förekommer. I mindre utsträckning sker insatserna i form av samlad information till individerna samt aktiviteter för att hitta samarbetsformer Administrativa kostnader 14

15 15 (47) Inom ramen för de administrativa kostnaderna finns övergripande kostnader för samordningsförbundens egen administration. Enligt samordningsförbundens beräkningar kommer de administrativa kostnaderna under 2010 att fördelas enligt tabellen nedan. Diagram 2: Fördelning av administrativa kostnader Kringkostnader Personal Övriga kostnader Totalt Kringkostnader är kostnader för lokaler, städning, telefoni, kontorsmaterial m.m. Personalkostnader inkluderar arvoden för ledamöter i styrelser och revisorer, lönekostnader för anställd personal (förbundschef/samordnare etc.), kompetensutveckling av styrelse samt personal i samordningsförbunden, köp av ekonomi- och annan administration samt registrering i uppföljningssystemet SUS. Övriga kostnader innefattar informationsmaterial, köp av utvärderingar etc. Förbundens administrativa kostnader varierar mellan förbunden. De administrativa kostnaderna tenderar att vara proportionellt större för de små samordningsförbunden än för de större. Enligt samordningsförbundens uppgifter om budget för 2010 beräknas de administrativa kostnaderna för 2010 uppgå till drygt 99 miljoner kronor. Genomsnittet för administrativa kostnader för ett samordningsförbund beräknas bli ca 1,2 miljon kronor Uppgifter saknas för ett nystartat samordningsförbund som ännu inte startat någon verksamhet. De administrativa kostnaderna har ökat med drygt 20 miljoner kronor jämfört med Den huvudsakliga förklaringen till detta är att två nya förbund som bildats och att fler förbund har lämnat in uppgifter i år jämfört med tidigare år. Fler förbund har också kommit igång med verksamhet, vilket innebär en högre administrationskostnad för förbunden. 15

16 16 (47) 5.5 Uppföljning och utvärdering av förbundens verksamhet I regeringens proposition Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (2002/03:132) betonas vikten av att den finansiella samordningen följs upp och utvärderas av samverkansparterna på lokal nivå. Enligt 7 lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser har samordningsförbundet till uppgift att svara för uppföljning och utvärdering av de rehabiliteringsinsatser som förbundet finansierar. Samordningsförbunden har rapporterat till Försäkringskassan vilka uppföljnings- och utvärderingsinsatser som har genomförts. Förbunden har rapporterat cirka 540 uppföljningar och utvärderingar. Av dessa är cirka 180 avslutade, övriga pågår, förutom ca 40 som är planerade men ännu inte har startat. Samordningsförbunden följer själva upp sin verksamhet genom SUS, DIS och andra uppföljningssystem. Dessutom genomför förbunden även egna utvärderingar. Resultat från den uppföljning som samordningsförbunden i Västra Götaland gör med hjälp av DIS redovisas i avsnitt Mer än hälften av de redovisade uppföljningarna/utvärderingarna genomförs/har genomförts av eller tillsammans med externa parter. Dels har man samarbetat med universitet och högskolor och dels har man vänt sig till andra externa utvärderare. En utvärderare som använts av många samordningsförbund är företaget payoff.nu. En sammanfattning finns under avsnitt Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har sammanställt och bedömt befintliga uppföljningar och utvärderingar som genomförts vad gäller aktiviteter som finansierats med samverkansmedel. En rapport lämnades i maj Försäkringskassan har i tidigare rapporter lyft fram svårigheterna att uttala sig om effekterna av samordningsförbundens verksamhet. Utvärderingen av i vilken utsträckning samverkansinsatserna har bidragit till att individer återfått arbetsförmågan kompliceras av många faktorer: I många fall syftar den samverkan som finansieras av samordningsförbunden till att Försäkringskassan tillsammans med övriga parter ska utveckla sjukskrivningsprocessen. Målet för vissa aktiviteter är att individen ska kunna klara av en annan rehabiliteringsinsats eller kunna gå in i samverkan inom ramen för handlingsplanen mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Individer som blir föremål för samverkan har ofta en komplex problembild som försvårar återgång i arbete. När en individ inte medger att personuppgifter får registreras i SUS finns det inte någon möjlighet att, i forskningssyfte, identifiera dessa individer och jämföra dem med individer med liknande egenskaper som inte varit föremål för samverkan. Förebyggande insatser ska ge effekt över längre tid och är bland annat därför svåra att mäta resultat av. 16

17 17 (47) Randomiserade studier är den mest tillförlitliga typen av experimentella studier. Den typen av studier är dock svåra att genomföra inom ramen för samordningsförbundens verksamhet och saknas för närvarande Resultat från uppföljning i Västra Götaland I Västra Götaland finns idag 19 samordningsförbund, där 45 av länets 49 kommuner ingår. Alla förbunden använder DIS, Deltagare i samverkan som uppföljningsinstrument. DIS är ett uppföljningssystem vars syfte är att göra en strukturerad uppföljning där samma variabler för deltagare används i alla aktiviteter för att förbunden skall få överblick över verksamhetens resultat. Samordningsförbunden i Västra Götaland finansierar cirka 130 samverkansaktiviteter för deltagare. En del av aktiviteterna finansieras helt av förbunden, andra delfinansieras. Samordningsförbunden har redovisat resultaten av dessa samverkansaktiviteter i en rapport som återfinns i bilaga 2. Här nedan följer en sammanfattning av rapporten. Under perioden januari till juni 2010 har individer deltagit i samverkansaktiviteter i länet deltagare startade och avslutade någon samverkansaktivitet under perioden. Sedan den systematiska uppföljningen startade har deltagarantalet stadigt ökat till och med förra året. För första halvåret 2010 ser samordningsförbunden nu ett trendbrott där förbunden i Göteborg och kranskommuner minskar sitt deltagarantal i aktiviteterna. Orsakerna till minskningen kan vara flera. En anledning som lyfts fram är den minskade budget som många förbund har jämfört med tidigare verksamhetsår. Samverkansaktiviteterna finns inom ett brett spektrum av rehabilitering. Syfte, målgrupp, arbetssätt, organisering och metoder visar stor variation. Sjutton förbund driver aktiviteter som riktar sig enbart till ungdomar. Sammanlagt är det 30 olika verksamheter, där de flesta riktar sig till ungdomar som står långt från arbetsmarknaden och har olika former av psykisk ohälsa. Förbunden gör prognosen att under året möta drygt 1500 ungdomar i dessa aktiviteter. Flera förbund har gjort eller gör kartläggning/genomgång av samtliga ärenden med sjuk- eller aktivitetsersättning. Några förbund har särskilda aktiviteter för de personer, som har behov av rehabilitering i samverkan medan andra förbund lotsar vidare till lämpliga insatser. Tio förbund har aktiviteter med den lokala vårdcentralen som central arena. Här finns Försäkringskassans handläggare ute på vårdcentralen för att tidigt uppmärksamma behov av samordnad rehabilitering. På vissa vårdcentraler finns tvärsektoriella team med representanter även från socialtjänsten och arbetsförmedlingen. Som regel delfinansieras dessa aktiviteter genom Finsam. Åtta förbund i länet har verksamheter med fokus på grön rehabilitering. Fem förbund driver verksamheter med inriktning på fysisk aktivitet i kombination med föreläsningar inom livsstilsområdet. Liksom tidigare år hade de flesta individer (59 %) då de startade i aktiviteten sin huvudsakliga försörjning genom kommunen. 23 procent hade huvudsaklig försörjning från 17

18 18 (47) Försäkringskassan samt 10 procent via Arbetsförmedlingen. Vid avslut hade 37 procent egen försörjning. Gruppen med försörjningsstöd från kommun har den största minskningen. Annan orsak 16% Uppgift saknas 1% Arbete 19% Ej rehab mot arbete 10% Arbete med lönesubv 6% Utbildning 11% Rehabilitering 22% Aktuell hos af 15% Bil: status vid avslut för personer som avslutat samverkan januari-juni Av deltagare som avslutade sin samverkansaktivitet under första halvåret 2010 hade 60 procent varit i insatsen sex månader eller kortare tid, medan 18 procent varit längre än ett år Samhällsekonomisk utvärdering och analys Liksom tidigare år har ett antal samordningsförbund gett företaget payoff.nu i uppdrag att utvärdera de samhällsekonomiska effekterna av aktiviteter som finansierats av förbunden. För att genomföra utvärderingarna använder sig företaget av modellen NyttoSam. Med stöd av NyttoSam genomför payoff.nu utvärderingar och analyser av projekt och verksamheter som syftar till att minska utanförskapet i samhället och som ska leda till att individernas självförsörjningsgrad ökar. Genom att kartlägga en individs livs- och försörjningssituation före en åtgärdsperiod och jämföra med motsvarande situation efter åtgärden beräknas de ekonomiska effekter som uppstått. Effekterna beräknas för såväl samhället som helhet, som för olika aktörer och deltagarna. Under perioden 2007 till våren 2010 har payoff.nu utvärderat 34 projekt från olika samordningsförbund. Sammanfattningsvis kan konstateras att en mycket stor andel av de projekt som utvärderats uppvisar en god samhällsekonomisk lönsamhet. Resultat för de arbetslivsinriktade projekten: Mediantiden för payoff är åtta månader. Lönsamheten per deltagare är som medelvärde cirka kronor på kort sikt (ett år) 18

19 19 (47) Avkastningen per satsad krona är 3 kronor och 40 öre i medelvärde. Deltagarna har i genomsnitt ökat sin disponibla inkomst med kronor per år. De projekt som har den sämsta lönsamheten är i första hand så kallade bedömningsprojekt där målsättningen på kort sikt normalt inte är att få in deltagarna på arbetsmarknaden. Payoff.nu har under 2010 genomfört utbildning av medarbetare från samordningsförbunden i samhällsekonomisk utvärdering, så att förbunden får egen kompetens och därmed själva kan styra över omfattningen av den samhällsekonomiska utvärderingen. Payoff.nu har, för att underlätta för samordningsförbunden att göra egna analyser, byggt upp en databank med nyckeltal från samtliga genomförda utvärderingar kopplad till en klassificering av de olika projekten. 6. Finansiell samordning mellan sjukförsäkring och hälso- och sjukvården 6.1 Intentioner Från och med 2008 finns möjlighet till finansiell samordning mellan enbart sjukförsäkringen och hälso- och sjukvården. Försäkringskassan ska tillsammans med landstingen genom finansiell samordning verka för att förbättra behandling och rehabilitering så att den enskildes arbetsförmåga kan återställas. För 2010 har regeringen avsatt 100 miljoner kronor för denna s.k. två-parts finsam. Merparten av dessa medel fördelas till lokala samverkansinsatser. Medlen för finansiell samordning mellan sjukförsäkring och hälso- och sjukvård får användas för åtgärder på samma sätt som i den försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård som bedrevs under åren (proposition 1991/92:105). Medlen kan användas för satsningar inom hälso- och sjukvården som bedöms leda till en effektiviserad sjukskrivningsprocess. Det kan t.ex. vara fråga om kunskaps- och metodutveckling inom området. Satsningar blir också aktuella inom Försäkringskassans samordningsuppdrag. Försäkringskassans styrelse har i riktlinjerna för finansiell samverkan 2010 (dnr ) angivit att aktiviteter som finansieras via medlen för två-parts finsam särskilt ska fokuseras på att stödja landstingens arbete med att uppnå villkoren inom ramen för den så kallade sjukvårdsmiljarden. 6.2 Anslagets fördelning Anslaget har i första hand fördelats till lokala och regionala insatser, se nästföljande avsnitt. Det har även fördelats till centrala samverkansinsatser hos Försäkringskassan och Sveriges Kommuner och Landsting. Dessa syftar till att stödja det lokala och regionala arbetet med sjukvårdsmiljarden. Det rör uppföljning av landstingens arbete med sjukvårdsmiljardens villkor, utbildningar för att landstingen ska kunna leverera fördjupade utredningar samt samordning av införande av elektroniska medicinska underlag. 6.3 Lokala och regionala insatser Cirka 84 miljoner kronor har fördelats till finansiering av lokala och regionala insatser. Försäkringskassan och hälso- och sjukvården har fram till halvårsskiftet slutit 19

20 20 (47) överenskommelser rörande 44 miljoner kronor och totalt 86 insatser. Av dessa täcker 6 miljoner kronor kostnader hos landstingen och resterande kostnader hos Försäkringskassan. Överenskommelserna rör både insatser som påbörjats tidigare år och nya insatser. De insatser som överenskommits mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården kategoriseras i tabellen nedan. Tabellen visar i hur stor andel av antalet insatser som respektive aktivitetskategori förekommer. Eftersom en insats kan innehålla flera aktiviteter inom olika aktivitetskategorier, så summerar inte tabellen till 100 procent. Tabell: Förekomst av aktiviteter bland överenskomna insatser Strukturövergripande insatser Andel av insatserna som innehåller kategoriserad aktivitet i förhållande till totalt antal insatser Dialog och kommunikation 55% Utbildning 27% Uppföljning och kartläggning 22% Jämställd sjukskrivningsprocess 1% Individinriktade insatser Samordning sjukförsäkringsärenden 10% Kartläggning av individ 3% Tabellen visar att insatserna i första hand fokuseras på strukturövergripande aktiviteter som syftar till att höja den gemensamma kompetensnivån och gemensamt effektivisera och höja kvaliteten på arbetet i sjukskrivningsprocessen. Dessa insatser har ofta en koppling till och stödjer hälso- och sjukvårdens arbete med att höja kvaliteten i de medicinska underlag som skickas till Försäkringskassan. Det rör sig i första hand om ett fortlöpande dialogarbete som bygger på att kontaktnätverk skapas mellan vårdenheter och Försäkringskassans medarbetare. Vilka professioner som involveras, hur många och hur ofta dessa träffas varierar. Gemensamt är dock att det bygger på att det finns ansvariga kontaktpersoner utsedda hos i första hand Försäkringskassan och ibland även hos vårdenheten. Det är relativt vanligt att det anordnas gemensamma utbildningar för de egna medarbetarna på Försäkringskassans lokala försäkringscenter och vårdenheter. Utbildningarnas innehåll rör i år till stor del kvaliteten i medicinska underlag, men handlar även om att öka kunskapen om varandras uppdrag och att skapa en gemensam värdegrund för fortsatt samarbete. I slutet av 2010 kommer en nationell granskning av kvaliteten på medicinska underlag att genomföras av Försäkringskassan inför utbetalning av sjukvårdsmiljarden. Inför denna nationella granskning väljer flera landsting att tillsammans med Försäkringskassan genomföra lokala uppföljningar av kvaliteten på underlagen. Det genomförs också kartläggningar av exempelvis sjukskrivningsmönster eller befintlig samverkan i syfte att utveckla eller starta nya samverkansformer. 20

21 21 (47) En mindre andel av medlen går till insatser som är direkt individinriktade. Dessa insatser genomförs ofta via multiprofessionella team på vårdenheten. Det förekommer också att det genomförs gemensamma kartläggningar av pågående individärenden i syfte att identifiera fortsatt samverkansbehov kring individen. Målgrupper för dessa individinriktade insatser är huvudsakligen individer med lång sjukskrivning eller individer med sjuk- eller aktivitetsersättning, individer som är arbetslösa samt individer med psykiska diagnoser. 6.4 Resultat av vidtagna åtgärder Flertalet av de nu pågående insatserna inkluderar någon typ av uppföljande eller självutvärderande aktivitet. I några fall genomförs även effektutvärderingar av samverkan gentemot individ via universitet. Det går än så länge inte att dra några slutsatser kring dessa. Sammantaget finns det ett mycket begränsat underlag när det gäller resultaten av finansiell samordning mellan sjukförsäkring och hälso- och sjukvård. Något som också Inspektionen för socialförsäkringen har konstaterat i sin rapport rörande Samverkan inom socialförsäkringen. De uppföljningar och utvärderingar som genomförts av utomstående (universitet/högskola) har haft fokus på så kallade resursteam, multiprofessionella grupperingar som inkluderar representant från Försäkringskassan. Överlag kan resultatet sammanfattas med att personalen som arbetat i resursteam är positiva till arbetsmetoden men att effekten på individens sjukskrivningslängd är mer tveksam. Samtidigt konstateras att resursteam inte har studerats i tillräcklig omfattning för att en säker slutsats ska kunna dras. 8. System för uppföljning av samverkan (SUS) I Försäkringskassans regeringsuppdrag för 2009 framkommer att SUS (det sektorsövergripande systemet för uppföljning av samverkan) skall kunna utgöra en riksomfattande struktur för lokal uppföljning och samlad resultatredovisning som möjliggör jämförelser mellan olika samverkansformer. Alla samverkansaktiviteter ska löpande registreras i SUS. Systemet är gemensamt för Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommuner och landsting och används också av de finansiella samordningsförbunden. Som en följd av de problem som dagens system är befäst med och som tidigare har återrapporterats, genomförde Försäkringskassan en förstudie under våren 2009 med syfte att ta fram ett beslutsunderlag för vidareutveckling av systemet. Försäkringskassan har därefter under hösten 2009 arbetat med ett genomförandeprojekt för att utveckla ett nytt system Nya SUS. Nya SUS kommer att driftsättas den 13 september Systemet kommer därefter att lanseras stegvis under hösten 2010, där olika delar av landet driftsätts periodvis. Enligt tidplanen ska systemet vara lanserat och driftsatt för hela landet vid årsskiftet 2010/2011. I arbetet med att ta fram ett nytt system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (SUS) har de juridiska frågeställningarna kring området aktualiserats. I dagsläget behöver en deltagare i dessa samverkansaktiviteter lämna sitt samtycke till registrering i SUS, då det medför registrering av personuppgifter. Det nya systemet kommer att stå inför samma problem då personuppgifter är en förutsättning för uppföljning. Det går därför inte att säkerställa att alla individer registreras med personuppgifter i systemet, eftersom det blir ett frivilligt val för den enskilde deltagaren. Statskontoret har i sin rapport "Effekter av Finsam?" tydliggjort att det nuvarande systemet brister avseende hur många och vilka individer som deltagit 21