SUS rapport augusti 2008

Transkript

1 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN SUS rapport augusti 2008 Bakgrund SUS är ett nationellt system för resultatuppföljning av samverkan inom rehabiliteringsområdet. Försäkringskassan har tillsammans med Arbetsförmedlingen och Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen utformat ett system som gör det möjligt för samverkansparter att gemensamt följa upp rehabiliteringsverksamhet. Från och med 2008 ska Försäkringskassan, enligt Regleringsbrevet avseende Försäkringskassan för budgetår 2008, i egenskap av systemägare, förvalta och utveckla SUS i samråd med Arbetsförmedlingen och Socialstyrelsen. Sveriges kommuner och landsting ska ges möjlighet att delta i arbetet. Alla aktiviteter som tar del av samverkansmedel är ålagda att rapportera in uppgifter till SUS. Det som registreras in är budget och utfall samt uppgifter om hur det går för individerna. Det finns olika sätt att följa upp deltagarna i SUS. Från och med 2008 finns det två olika frågebatterier; lösning A och B. Lösning A innebär att endast handläggaren svarar på frågor vid insatsens start och avslut. Lösning B innebär att både handläggare och deltagare svarar på frågor vid insatsens start och avslut. Den senare lösningen är frivillig. Det är upp till varje Samordningsförbund att bestämma vilken version man vill använda. DELTA har valt den variant där det endast ställs frågor till handläggaren. Bakgrunden till att den lösningen valdes är en förhoppning om ökad inrapportering då enbart handläggaren svarar på frågor. De personuppgifter som ska rapporteras till SUS är: Ålder Kön Född i Sverige Hushållstyp Utbildning Orsak till samverkansinsats (med hänsyn till ohälsa och missbruksproblem) Försörjning före och efter insats 1

2 För att få lov att registrera personuppgifter i SUS krävs ett skriftligt medgivande från individen. Detta ges på särskild blankett. Uppgifterna samlas in av handläggarna i verksamheterna medan registreringen i SUS-databasen görs centralt på DELTA-kansliet. Utdatan kommer i form av en resultatfil som skickas från SUS-administrationen i Stockholm. Från resultatfilen plockas fram de för DELTA intressanta resultaten. DELTA har varit ett stöd i utvecklingen av SUS sedan år 2004 och är det fortfarande. Under dessa år har DELTA fått stor erfarenhet av SUS-systemet, både när det gäller övergripande frågor och utvecklingsfrågor, men också på systemnivå. I denna sammanfattande rapport redovisas en del av de svårigheter med SUS som erfarits inom DELTA samt ges en nulägesbeskrivning gällande SUS. Erfarenheter och svårigheter I Statskontorets rapport Fyra år med Finsam får SUS en hel del kritik och man uttrycker där tydligt att det inte fungerar som det var tänkt. Det råder stor underrapportering till SUS och att det därför är svårt att använda resultatet. En icke fungerande uppföljning kan få stora konsekvenser, Om en fungerande uppföljning inte inom kort kan säkerställas är det enligt Statskontoret tveksamt om regeringen bör tillföra ytterligare resurser till Finsam (Från Statskontorets rapport Fyra år med Finsam s. 96) Vad är det då som inte fungerar? Nedan sammanfattas några av de svårigheter med olika delar av SUS som erfarits inom DELTA och som har medfört och medför att det föreligger underrapportering från verksamheterna. Flera brister har åtgärdats under senare år men en hel del kvarstår. Användarvänlighet Blanketterna har allt sedan starten av SUS år 2005 fått mycket kritik från användarna för att vara otydliga och krångliga. Till exempel saknas enhetlighet i form av en logga och namnet SUS finns inte heller med på blanketterna. Även innehållet i själva frågorna har varit ifrågasatta; mäter de vad vi vill mäta? Tidigare bestod alla blanketter både till individ och till handläggare av förväntansfrågor, till exempel Vad förväntar du dig för resultat av den planerade insatsen för individen? Dessa frågor har nu tagits bort då de inte upplevts ge svar på relevanta frågeställningar. Både deltagare och handläggare har kritiserat begrepp i frågorna och tyckt att de är för svårbegripliga och missvisande såsom till exempel orden insats och aktörer. Medgivandeblanketten har ända från start fått kritik för att den varit svårbegriplig och alltför omfattande. Detta är avhjälpt i och med den nya nedkortade medgivandeblanketten som publicerades april Det saknas fortfarande en användarmanual som ger god överblick och tillräcklig handledning. 2

3 En svårighet är att handläggarna har olika förutsättningar att ta in blankettuppgifter utifrån vilken organisation man är anställd i. Lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten, Personuppgiftslagen och Lagen om vårdregister tillåter inte utlämnande av uppgifter från kommunens och landstingens register. Det får till följd att kommun- och landstingsanställda måste inhämta alla uppgifter direkt från deltagaren. En synpunkt från verksamheterna har varit vad vi fångar med SUS; vad mäter SUS? Fokus i SUS version 2008 är att se resultat med hjälp av förändringar i försörjningen. Verksamheterna inom DELTA har olika mål och inriktningar vilket gör att resultat på just försörjning inte alltid är det mest intressanta och det som visar på ett bra resultat. Positiva resultat för individen i en insats kan vara att få ökad hälsa och motivation för nästa steg i rehabiliteringen. Ambitionen i SUS har varit att samla in uppgifter om individen vid start, avslut och 6 månader efter avslut. Detta för att bland annat fånga stabiliteten i deltagarens förändring över tid. På grund av sekretessbestämmelserna visade det sig omöjligt att med rimliga resurser ta in uppgifter efter 6 månader. Tekniska problem Det har från början funnits tekniska brister i databasen vilket gjort själva registreringen omständlig. Blanketterna stämmer inte helt överens med databasen och alla svar har inte gått att mata in i systemet. Svarsalternativen på blanketterna är inte helt överensstämmande med de i systemet, kan exempelvis stå i omvänd ordning eller se olika ut. Kvalitetssäkring av indata Användarmanualen ger inte tillräcklig vägledning kring hur olika begrepp ska tolkas. Ett exempel är begreppen Fullföljt och Avbrutit planerat som kan ges olika innebörd. Ju mindre styrt tolkningar av begrepp är ju sämre blir kvaliteten i det samlade inrapporterade materialet. För att få en mer enhetlig tolkning av begrepp har Västra Götaland samarbetat med Samordningsförbundet i Sörmland med avsikt att ta fram en katalog för tolkning av begrepp. Diskussioner förs kring detta med arbetsgruppen för SUS i Stockholm. Behörighet Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har haft behörighetsrutiner för SUSsystemet i stort sett sedan start Först i september 2007 blev det möjligt för kommunanställda i Göteborgs Stad att få läs- och skrivbehörighet till systemet. Västra Götalandsregionen har ännu inte gjort någon generell behörighetslösning. Rapporter/utdata Från och med november 2007 skickas en resultatfil ut där man enkelt plockar fram resultat i tabellform. Dock finns det fortfarande data som kan rapporteras in men som inte går att få ut, t ex Euroqolfrågorna som är ett mått på upplevd hälsa. Det är heller inte möjligt att få ut uppgifter på hur länge individen varit i aktiviteten. Fortsatt utvecklingsarbete kring resultatfilen behövs för att den ska kunna visa ett heltäckande resultat mer överskådligt och användarvänligt. 3

4 Tidigare har ett av de stora problemen varit just utdata; det har krävts en omfattande bearbetning för att få fram resultat och göra det åskådligt. Det har inte heller funnits något generellt stöd i SUS för resultatbearbetning. Användbarheten hos utdatan har delvis varit avhängig svårigheterna med att inhämta försörjningsuppgifter. Tanken var att försörjningsuppgifterna skulle hämtas in 6 månader efter att individen avslutat i aktiviteten. Dock har det inte varit möjligt att ta in uppgifter 6 månader efter avslut på grund av sekretessbestämmelser, som nämnts ovan. Nu när uppgifterna om försörjning tas in direkt vid avslut går det att se resultat utifrån försörjning. Nuläget En del förändringar har gjorts i SUS från och med 2008, framförallt har nya förenklade blanketter börjat användas. Som nämnts ovan har frågorna som skulle besvaras av individen 6 månader efter avslut tagits bort. Under våren har även en ny medgivandeblankett distribuerats som är nedkortad och förenklad ur språklig synvinkel. Detta har efterfrågats och varit på gång under en längre tid. Den nya medgivandeblanketten innebär även en skärpning av vad vi får registrera i SUS. Juristerna har fastslagit att utan medgivande från individen får inga personliga uppgifter registreras i databasen. I DELTAs budget för 2008 tas upp angående uppföljning: Från 2003 har vi inom DELTA arbetat aktivt med att utveckla en bättre uppföljning av vår gemensamma verksamhet (DIS). Från år 2005 har samtidigt ett nationellt system för uppföljning (SUS) börjat implementeras. I samband med start av nya aktiviteter skall SUS systemet (System för uppföljning av samverkan inom rehabiliteringsområdet) användas som en del i uppföljningen av aktiviteterna. Samordningsförbundet kommer under år 2008 aktivt bidra till att SUS kan utvecklas, vara ändamålsenligt och ha en hög kvalitet. SUS motsvarar inte till fullo Samordningsförbundets behov av att följa upp aktiviteterna. Därför behövs även framöver kompletterande uppföljning i form av DIS (Deltagare I Samverkan). DIS ger, till skillnad från SUS, en översiktlig bild av flöden i verksamheterna; hur många startar och hur många avslutas inom en viss period? I DIS tar man också lätt fram hur länge en individ har varit i en aktivitet och jämförelser kan göras mellan olika tidsperioder. Även övriga Samordningsförbund i Västra Götaland använder sedan ett år tillbaka DIS. I Försäkringskassans rapport Återrapportering av samverkansmedel daterad , står det talat om SUS och dess brister. De brister som nämns ska, enligt rapporten, åtgärdas i en ny version av SUS som är under utveckling. 4

5 Som Statskontoret pekar på i sin rapport Fyra år med Finsam är det viktigt att det nya inmatningssystem som det planeras för utarbetas på ett strukturerat och användarvänligt sätt. Man säger vidare att: Den information som slutligen blir tillgänglig i databaserna blir inte av bättre kvalitet än de förutsättningar som ges i inmatningssystemet. (s. 95) Support Systemet är långt ifrån självinstruerande vilket gör behovet av support och utbildning stort. Support finns på både nationell, regional och lokal nivå. Bedömningen är att utan dessa funktioner skulle det inte fungera. Erfarenheten är att stödet från Stockholm inte alltid fungerat; synpunkter och förfrågningar som skickats in har inte alltid blivit besvarade eller tagit lång tid att få besvarade. Upplevelsen är att man inte haft eller har givits möjlighet att prioritera SUS. Stödet på regional nivå har varit mycket välfungerande då man tidigt utsåg en resursperson med uppdrag att stötta SUS-användare i länet. Det lokala stödet på Hisingen har även det varit en förutsättning för att arbetet med SUS ska fungera. Det görs i form av ett återkommande praktiskt stöd till verksamheterna kring bland annat upparbetande av rutiner samt för återkoppling av resultat. Strategiska frågor att arbeta vidare med Registreringen av SUS görs som tidigare nämnts centralt på DELTA-kansliet. Det får till följd att en viktig uppgift är att återkoppla resultat till inrapporterande aktiviteter. Framöver är ambitionen att öka aktiviteternas delaktighet genom att de ansvariga i respektive verksamhet får läs- och skrivbehörighet till SUS. Att aktiviteterna är delaktiga är avgörande för att de ska se nyttan och ha motivation att följa upp verksamheten med hjälp av SUS. För att SUS ska fungera och ge ett tillförlitligt resultat måste det också prioriteras på alla nivåer i respektive myndighet. Helena Johansson