Upprop för ett friskare Tidaholm

Transkript

1 Upprop för ett friskare Tidaholm Delrapport från projektets första år april 2014 augusti 2015 Fotograf: Siewert Andersson

2 Foto framsidan: Konsthallen under sommaren på Turbinhusön. Fotograf: Siewert Andersson

3 Innehållsförteckning Förkortningar... 1 Bakgrund... 3 Syfte... 5 Mål... 5 Metod... 5 Projektledare... 6 Rehabiliteringskoordinator (hälso- och sjukvården)... 6 Guide för tidig samverkan... 6 Handledning av läkarna... 7 Försäkringskassan... 7 Utbildningspaket från Försäkringskassan... 7 Kommunlots... 8 Arbetsgivarna... 8 Föreläsningar och seminarier... 8 Projektfinansiering... 9 Genomförande av projektet... 9 Resultat Diskussion Konklusion/slutsats Det goda exemplet Media Författare och kontaktperson Det goda exemplet Referenser Bilaga Det goda exemplet

4 Förkortningar och förklaringar LSS: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade REHABKOORDINATOR/REHABILTERINGSKOORDINATOR: En funktion inom vården som i individärenden svarar för att patienterna får tillgång till snabb och relevant bedömning och rehabilitering som gör att sjukskrivningsprocessen blir effektiv. Det kan innebära att koordinera rehabiliteringsinsatser, vara kontaktperson gentemot andra aktörer och göra uppföljning. SASSAM: Strukturerad arbetsmetod för sjukfallsutredning och samordnad rehabilitering. SJUKPENNINGTALET: Sjukpenningtalet definieras som antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. TVÅ dagar med halv ersättning blir EN dag. VÅRDBIDRAG: ersättning från Försäkringskassan för barn som på grund av sjukdom eller funktionshinder behöver särskild tillsyn och vård under minst sex månader, eller att det på grund av barnets sjukdom eller funktionshinder uppkommer merkostnader. 1

5 2

6 Bakgrund Tidaholm är en bruksort med tillverkningsindustri. Det är en kommun som vid starten av projektet hade mycket hög sjukfrånvaro, en av de högsta i Sverige. Fakta vid uppstarten april invånare Sjukpenningtalet i Tidaholm: 13,9 (riket 8,7). Snittet i Skaraborg var 11,3. 7,5 % av invånarna hade vårdbidrag, övriga Skaraborg 5,4 %. Cirka 270 personer var sjukskrivna, 80 % anställda, 20 % arbetslösa. Av de diagnoser som föranleder sjukskrivningarna var 40 % psykiska sjukdomar, 30 % rörelseorgan och 30 % övrigt. Cirka 70 % av de sjukskrivna var kvinnor. Det finns en vårdcentral i Tidaholm, Närhälsan, Närhälsan är namnet på den offentliga primärvården i Västra Götalandsregionen. Hälften av de sjukskrivna i kommunen var sjukskrivna av vårdcentralen. De största arbetsgivarna var Tidaholms kommun, Swedish Match, Nobia och Kriminalvården. Hög sjukfrånvaro är ett komplext samhällsproblem med många delaktiga aktörer som samverkar med patientens sjukdom, psykisk ohälsa, läkarnas inställning till sjukskrivning, överutnyttjande av socialförsäkringen (1). För att minska sjukpenningtalet tog regeringen beslut om Uppdrag att utforma en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess 2005 (2). Utifrån detta beslut tecknades överenskommelser mellan regeringen och SKL (s.k. Sjukskrivningsmiljarden), för att reformera arbetet med sjukskrivning och rehabilitering avsattes 1 miljard kr årligen. Detta projekt har finansierades genom dessa pengar. Konsekvenser av sjukskrivning drabbar inte enbart den sjukskrivne och dennes familj utan även samhällets olika parter såsom kommunen, arbetsgivaren, arbetsgruppen, hälso- och sjukvården, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Samhällsekonomisk är sjukskrivning förknippat med stora myndighetskostnader utöver sjukpenningen som betalas ut från Försäkringskassan se tabell 1. Som stöd till läkare och handläggare på Försäkringskassan finns det försäkringsmedicinska beslutsstödet(3). Det ska höja kvaliteten på sjukskrivningarna och göra dem mera enhetliga. 3

7 Tabell 1. Myndighetskostnad för en sjukskriven person under år 1 om inga åtgärder vidtas. År 1 Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Region Kommun Rättsväsende Övriga - Summa Genom sjukskrivningsmiljaden har det genomförts omfattande utbildningsinsatser av framför allt läkare men även av annan vårdpersonal i sjukskrivning och rehabilitering. Landstingen har tagit fram ledningssystem i avseende på sjukskrivning och rehabilitering (3). Det har tillskapats lokala Försäkringsmedicinska forum där hälso- och sjukvården, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen möts och planerar utbildningsinsatser. En ny funktion, rehabkoordinator har tillskapats bland annat som stöd för den enskilde läkarens uppföljning i patientprocesser som rör sjukskrivning och rehabilitering (4,5). Alla arbetsgivare är ansvariga att tillhandahålla en god arbetsmiljö som inte leder till skada eller sjukdom hos arbetstagarna. Om en arbetstagare blir sjuk har arbetsgivaren ett lagstadgat rehabiliteringsansvar som regleras i AFS 1994:1 (5). Arbetsgivaren är skyldig att göra en rehabiliteringsplan vid sjukskrivning för att arbetstagaren ska få så bra förutsättningar som möjligt för återgång till arbete men även den anställde måste vara delaktig i sin egen rehabilitering. Kommuner har ett tvådelat ansvar avseende sjukskrivna personer, dels som arbetsgivare, och dels för den sociala trygghet som alla kommuninvånarna har rätt till, så som barnomsorg, skola, socialtjänst, LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade), äldrevård och budget- och skuldrådgivning för att nämna några av de viktigaste. Försäkringskassan har genomgått omfattande omorganisation och är sedan 2005 en statlig myndighet. Försäkringskassan har ansvar för att ta beslut om rätten till sjukpenning och snabbt kunna möta upp med avstämningsmöte där behov finns. Försäkringskassan har också ett samordningsuppdrag på individnivå vilket innebär att personlig handläggare på Försäkringskassan tillsammans med den sjukskrivne samordnar och säkrar att nödvändiga aktiviteter sätts in för att den sjukskrivne så snart som möjligt ska kunna återgå till arbetslivet. SASSAM-kartläggning (strukturerad arbetsmetod för sjukfallsutredning och samordnad rehabilitering) är en metod Försäkringskassan arbetar med och som visualiserar möjligheter och problemområden som kan ha betydelse för individens återgång i arbetslivet. Det är den utredningsmetod som nu tillämpas i sjukförsäkringshandläggningen inom myndigheten. 4

8 Arbetsförmedlingen arbetar i samverkan med Försäkringskassan och kommunen med arbetsinriktad rehabilitering. Kommunlots är en ny funktion som tidigare inte funnits i Tidaholms kommun. Kommunlotsen är tänkt att vara en väg in i kommunen för individer, arbetsgivare, sjukvården och myndigheter. För många sjukskrivna kan det vara ett hinder att be om hjälp från kommunen om det är oklart vart hen ska vända sig. Individernas arbetsförmåga kan försvåras av problem som hälso- och sjukvården inte kan påverka men kan åtgärdas genom insatser från kommunen. En viktig funktion för kommunlotsen är att informera om vilka rättigheter individen respektive vilka skyldigheter kommunen kan ha. Det finns en komplexitet i många individers livssituation som kan leda till sjukskrivning på felaktiga grunder som kan förhindras med rätt insatser. Det krävs därför tidiga insatser och samverkan mellan hälso- och sjukvården, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och socialförvaltningen för att koppla på rätt insatser vid rätt tidpunkt. Därför startades ett projekt för att fokusera på kommuninvånaren dennes problem och behov och att hitta lösningar för att förebygga och minska sjukfrånvaro. Projektet har särskilt fokuserat på att stärka och stötta medborgarens egenansvar och att samverkansinsatser sker utifrån medborgarens perspektiv och dennes samverkansbehov. Syfte Att arbeta med rutiner och samverkan för ett bättre flöde för patienter i sjukskrivningsprocessen. Att arbeta förebyggande genom att ge kunskap om hur man hittar och identifiera personer som riskerar sjukskrivningar. Mål Minska antalet sjukpenningdagar i Tidaholms kommun till snittet i Skaraborg. Att påvisa socioekonomiskt lönsamhet. Metod Arbetet har skett i projektform med en styrgrupp som beställare och en projektgrupp som utförare. I styrgruppen ingick ordföranden i Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg tillika chefläkare i den offentliga primärvården, kommunchefen i Tidaholms kommun, Försäkringskassans Enhetschef för område Tidaholm, vårdcentralchefen på Närhälsan Tidaholm vårdcentral, chef Arbetsförmedlingen och projektledaren. Projektgruppen består av: projektledare, rehabiliteringskoordinator på vårdcentralen, en handläggare från Försäkringskassan och en nyskapad funktion, kommunlots. Dessa arbetar tätt tillsammans för att samordna utvecklingsarbetet och gemensamt arbeta fram effektiva arbetssätt. Projektledaren och rehabiliteringskoordinatorn på vårdcentralen är samma person. Projektgruppens uppdrag är att även bereda ärenden för styrgruppen. 5

9 Projektledare Projektledarens uppgift är att styra och koordinera alla aktiviteter och funktioner inom projektet och att återrapportera till styrgrupp. Det är projektledarens ansvar att uppställda mål uppnåddes i avseende på tid, kvalitet och ekonomi. I detta projekt är projektledaren även rehabiliteringskoordinator på vårdcentralen. Rehabkoordinator (hälso- och sjukvården) På Närhälsan Tidaholm vårdcentral finns en rehabkoordinator anställd på 25 %, 10 timmar per vecka. Rehabkoordinatorn arbetar på delegation av vårdcentralchefen och har både ett övergripande ansvar att arbeta med sjukskrivningsprocessen på vårdcentralen och att hjälpa läkare med enskilda patienter. Arbetsuppgifter som ingår är kontakt med sjukskrivna patienter, kontakter med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, arbetsgivare. Rehabkoordinatorn fungerar som spindeln i nätet gällande sjukskrivningar på vårdcentralen. Guide för tidig samverkan Vårdcentralen Närhälsan Tidaholm arbetar med rutiner enligt Guide för tidig samverkan som är ett processinriktat arbetssätt där varje vårdenhet har arbetet fram en beskrivning om hur man arbetar med sjukskrivningsprocessen på den enskilda enheten. I Guiden finns nedskrivna rutiner hur vårdenhetens personal ska arbeta i kontakten med patienten, andra sjukvårdsenheter, Försäkringskassan och arbetsgivare. I processen har man särskilt fokuserat på väntetider mellan olika aktiviteter. Detta innebär att arbetet mer enhetligt och att kontakterna med arbetsgivare och Arbetsförmedlingen initieras tidigt i processen, ibland innan patienten har rätt till ersättning från Försäkringskassan, dvs. dag 1-14 vid sjukskrivning. Figur 1. Guiden för tidig samverkan för patienter med komplexa problem. 6

10 Handledning av läkarna och sjuksköterskor Läkarna och sjuksköterskorna på Närhälsan Tidaholms vårdcentral har fått handledning för att utveckla sitt arbetssätt gällande sjukskrivningar. Försäkringskassan Försäkringskassan har en utsedd personlig handläggare (PHL) som kontaktperson på vårdcentralen fyra timmar per vecka. Syftet är att underlätta för tidigare resursmobilisering, identifiera förbättringsområden samt öka kunskapen i försäkringsmedicin hos rehabkoordinatorn samt övrig personal på vårdcentralen. Kontaktpersonen deltar i projektgruppen och är även ett stöd i handläggargruppen på Försäkringskassan som arbetar för område Tidaholm för att stärka upp arbetet utifrån projektets intentioner. Försäkringskassan arbetar med SASSAM-kartläggning för att identifiera de problem som kan ligga bakom en sjukskrivning. Rutiner för tidig samverkan med försäkringskassan ger tidiga kontakter med de sjukskrivna samt möjligheter till tidiga avstämningsmöten. Försäkringskassan kan delta på avstämningsmöten innan läkaren påbörjat en sjukskrivning och då informera om sjukförsäkringen och andra förmåner så som förebyggande sjukpenning. Utbildningspaket från Försäkringskassan Försäkringskassan har sammanställt tre olika utbildningspaket inom försäkringsmedicin som getts till arbetsgivare, fackliga representanter och politiker. 1. Grundläggande försäkringsinformation, 2. Stöd för att förhindra och förkorta sjukfrånvaro: Inriktning på förmåner och arbetssätt i syfte att förebygga sjukfrånvaro eller att ge förutsättningar för tidig återgång i arbete för den som hamnat i sjukfrånvaro Fokus sjuklöneperioden, ersättningar som syftar till att förebygga sjukfrånvaro eller underlätta återgång i arbete t.ex. arbetshjälpmedel, arbetsplatsnära stöd, försäkringsmedicinskt beslutsstöd mm 3. Samverkan och ansvar i rehabiliteringsarbetet: Syftar till att ge ökad kunskap och förståelse kring respektive uppdrag i rehabiliteringsarbetet Hur samverkar vi utifrån rehabiliteringskedjans gränser och gällande lagstiftning inom respektive område Hur påverkas den anställdes möjligheter utifrån vårt förhållningssätt och våra beslut 7

11 Kommunlots Kommunlotsen är en ny funktion som inrättats och som ska utvärderas i projektet. Konsekvenser av socialt belastande familjesituationer kan leda till sjukdom och risk för sjukskrivning. Kommunlotsen ska vara kommuninvånarens stöd in till kommunens serviceenheter en väg in i kommunen för individer, sjukvården och myndigheter. I och med införandet av funktionen kommunlots kan individen, myndigheter och arbetsgivare vända sig till en person som kan ta frågan vidare. Kommunlotsen kan vara behjälplig för vilka rättigheter individen kan ha samt vilka skyldigheter kommunen har. Kommunlotsen har haft kontakt med 25 individer, 24 kvinnor, 1 man sedan projektets början. Arbetsgivarna Tidig kontakt med arbetsgivarna och deras kunskap om sjukförsäkring och rehabilitering är en av de viktigaste delarna i denna samverkan. Eftersom 80 % av de sjukskrivna har en anställning har projektet från början arbetat med att engagera arbetsgivarna för att höra vad de behöver från projektet för att kunna minska sjukskrivningarna i Tidaholms kommun. Föreläsningar och seminarier För att förmedla kunskap till arbetsgivarna har olika föreläsare engagerats för föreläsningarna som har följts upp med seminarium där arbetsgivarna, fackliga organisationer, vården, FK och AF fick möjlighet att diskutera olika frågor. 8

12 Projektfinansiering Projektet har fått bidrag från sjukskrivningsmiljarden via Västra Götalandsregionen genom ersättning till Tidaholms kommun. Ersättningen har gått till funktionen kommunlots och till deltagande i projektgruppens övergripande arbete. Försäkringskassan fick samma ekonomiska täckning för förstärkning av sitt arbete gentemot Tidaholm, deltagande i projektgruppens övergripande arbete samt utbildningsinsatser till arbetsgivare och fack. Projektet fick ersättning för 15 % projektledartjänst. Resten av arbetet med sjukskrivningar har skett och sker inom ordinarie verksamhet. Genomförande av projektet Projektet startade upp februari 2014 och under första månaden tillsatte vårdcentralen och Försäkringskassan var sin projektgrupp. Kommunen anställde en kommunlots som började Kommunlotsen har deltagit projektgruppens och har haft enskilda samtal med kommuninvånare. Kommunen, Försäkringskassan och Närhälsan Tidaholm vårdcentral har var för sig arbetat med sina rutiner. Kontinuerligt har avstämningar med övriga aktörerna gjorts för att förbättra kommunikationen. Projektgruppen hade till att börja med inbokade träffar varje vecka och allt eftersom projektet började att komma igång minskades träffarna till varannan vecka. Projektgruppen har arbetat med att engagerade nyckelpersoner som identifierats i kommunen; arbetsgivare, chefer, arbetsledare och fackliga representanter och kommunalråd. För att få med så många arbetsgivare som möjligt lades dessa möten på lunchtid. Vid det första mötet efterfrågades vad arbetsgivarna ville få hjälp med och vilka frågor de tyckte det var viktigt att belysa. Utifrån dessa önskemål har olika föreläsare bjudits in. I samband med föreläsningarna har projektet byggt på med seminarier för att arbeta med frågor såsom vad har vi för rutiner på vår arbetsplats och hur går vi vidare för att bli bättre? Vid seminarierna arbetade grupperna med konkreta idéer som togs tillbaka till arbetsplatserna. Vid möten och seminarier har Försäkringskassan deltagit med flera handläggare och specialister för att kunna ge kunskap om sjukförsäkring och arbetsgivarens ansvar vid sjukskrivning och rehabilitering. Försäkringskassan har även efter dessa seminarium haft flera separata möten med arbetsgivare och fackliga representanter under våren 2015 med fortsatt diskussion kring ämnet där tidigare benämna utbildningspaket har använts. Följande föreläsare har anlitats: Åsa Kadowaki. Leg. läkare, specialist i psykiatri, leg. KBT-psykoterapeut Magnus Svartengren. Professor i arbets- och miljömedicin och överläkare på Arbetsmiljöverket. 9

13 Resultat Augusti 2015 Tidaholms kommun har inte ökat sjukpenningtalet. Den uppgående trenden nådde som högst i december 2014 och var 14.5 dagar. Dagarna låg konstant på denna nivå för att i maj 2015 börja gå neråt. I augusti var siffran 13.9 dagar och den senaste noteringen som är från november 2015 är 13.7 dagar. Diagrammet visar förändring i sjukpenningtalet från projektstart tom augusti ,0 2,7 2,5 2,5 2,0 1,5 1,9 1,8 1,8 1,8 1,7 1,6 1,5 1,4 1,4 1,0 1,1 1,0 0,8 0,5 0,0 0,0 Diagram 1. Förändring i dagar av sjukpenningtalet (Skaraborg) 10

14 14,80 14,60 14,40 14,20 14,00 13,80 13,60 13,40 13,20 13, Tidaholm 13,8613,9414,0214,1414,1714,1514,2214,2914,4314,4614,5214,5414,4914,3014,2114,0113, Diagram 2. Sjukpenningtalet i Tidaholm. 600 Antal arbetslösa Kvinnor Män Total Diagram 3. Antal arbetslösa i Tidaholms kommun 11

15 Antal individer på försörjningsstöd till 31 okt Diagram 4. Antal individer på försörjningsstöd Tidaholms kommun 2013, 2014, 2015 tom 31 okt. Kostnad för ekonomiskt bidrag Till och med 31 okt miljoner kr Diagram 5. Kostnad för ekonomiskt bidrag Tidaholms kommun 2013, 2014, 2015 tom 31 okt, samt prognos för hela

16 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Grästorp Essunga Karlsborg Gullspång Vara Götene Tibro Töreboda Mariestad Lidköping Skara Skövde Hjo Tidaholm Falköping Riket ,8 11,2 10,5 13,1 11,2 12,6 10,8 12,5 10,9 10,6 12,9 9,2 10,8 13,9 9,4 8,7 9, ,6 13,0 13,0 14,1 14,0 14,1 12,4 13,9 12,7 12,4 13,7 10,3 12,2 13,9 11,0 10,2 11, Västra Götaland Diagram 6 Sjukpenningtalet Skaraborg och

17 Diskussion Sjukpenningtalet augusti 2015 visat att den trenden av ökande sjukpenningtal har brutits och att sjukpenningtalet är nedåtgående. Det ser inte ut som om individerna överförts till arbetslöshet eller försörjningsstöd. Prognosen för försörjningsstöd i Tidaholm 2015 ser ut som en minskning. Vi ser att det krävs samarbete mellan hälso- och sjukvården, kommunen, Försäkringskassan, arbetsförmedlingen, socialförvaltningen och arbetsgivarna för att nå framgång. I detta projekt har det införts en ny funktion kommunlots. Fördelarna var att kommunen fått en samlad bild över vilka problem som behöver belysas och satsas på för att kunna hjälpa medborgarna på bästa sätt. Nackdelarna var att kommunlotsen var en ny funktion som var helt okänd och inga arbetsmetoder fanns. Projektarbete bygger på att det finns fungerande arbetsgrupper inom respektive organisation och att det finns kommunikationsvägar inom dessa organisationer så att information rörande projektet når ut. Varje organisation måste arbeta med sin kultur och vara beredd på att förändra sina rutiner. I detta projekt var projektledaren och rehabiliteringskoordinatorn samma person. Det finns en risk att det föranleder att projektet får en mer vårdinriktad inriktning jämfört om man valt en annan person. Kommunen har flera uppdrag. Ett av uppdragen är att ge kommuninvånarna service som till exempel barnomsorg, skola och LSS. Ett annat är att vara arbetsgivare. Vid flera tillfällen i projektet har det framkommit att detta lätt kan blandas ihop. För många som arbetar inom kommunen är kommunen arbetsgivare och kommunen ses inte som ett geografiskt område för alla som bor där. I projektet är benämningarna numera kommunen som arbetsgivare och kommunen som service för att undvika missförstånd. Att införa funktionen kommunlots har underlättat för de sjukskrivna kommuninvånarna, hälso- och sjukvården och Försäkringskassan då det funnits en funktion att hänvisa vidare till om ärendena handlat om kommunalt stöd. Kommunlotsen har haft kontakt med 25 individer under 1,5 år och det kan diskuteras om resultatet av projektet skulle kunnat vara ännu bättre om fler kommuninvånare haft en individuell kontakt med kommunlotsen. Införandet av kommunlots har påverkat övriga aktörers förhållningsätt till Tidaholms kommun. Tidaholms kommun ligger fortfarande mycket högt gällande sjukpenningtal men jämfört med utvecklingen av sjukpenningtalet i närområdet och generellt i Sverige tror vi att utan projekt hade sjukpenningtalet stigit även i Tidaholm.

18 Konklusion/slutsats Vi har i detta projekt visat att det går att minska sjuktalen i en kommun med mycket höga sjuktal genom att arbeta med tidig samverkan mellan hälso- och sjukvården, kommunen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och socialförvaltningen. Det goda exemplet Se Bilaga Det goda exemplet från Kriminalvården i Tidaholm. Media Projektet uppmärksammades i TV4 Skaraborg 27 maj 2014, och i Radio Skaraborg 1 oktober 2014, Författare och kontaktperson Projektledare Susanne Olsson Mobil: Epost: susanne.a.olsson@vgregion.se

19 Bilaga Det goda exemplet Inom Kriminalvården i Tidaholm har arbetet med sjukskrivningar kommit en god bit på väg. En Tidig rehabiliteringsplan har tagits fram med syftet att tidigt fånga upp signaler på ohälsa, snabbt kunna sätta in åtgärder och arbeta för att förhindra långa sjukskrivningar. Denna finns tillgänglig på intranätet och har tagits upp vid arbetsplatsträffar. Arbetet har identifierat följande nycklar regelbunden uppföljning, analys och att arbeta förebyggande och alla inblandade är väl medvetna om att det är ett ständigt pågående arbete. I Tidig rehab plan identifieras chefens respektive medarbetarens ansvar samt vilket stöd en personalhandläggare kan erbjuda. Vidare tydliggörs den process arbetet följer enligt punkterna nedan: 1. Inventeringsmöte med företagshälsovård 2. Hälsosamtal hos företagssjuksköterska 3. Rehabmöte inklusive upprättande av handlingsplan 4. Uppföljning Innan själva processen tar sin början identifierar närmaste chef anställda som eventuellt behöver hjälp genom att månadsvis följa upp sjukskrivningar på sitt område. Om en anställd har varit sjuk mer än tre gånger under en sexmånaders period initierar chefen ett samtal för att se om den anställde behöver stöd och hjälp. Samtalet kan resultera i att den anställde får en remiss till företagshälsovården för ett hälsosamtal eller hälsoundersökning som i sin tur resulterar i en Tidig rehab plan (punkt 1 3 i processen ovan). Långtidssjukskrivningar följs regelbundet upp och det prövas hela tiden om en eventuell omplacering skulle vara aktuell och möjlig för att få mer anpassade uppgifter utifrån hälsoperspektivet (punkt 4 i processen ovan). Detta innebär inte att speciella tjänster inrättas för de sjukskrivna och möjligheterna till omplacering är begränsade. Arbetet förverkligas genom: Tät kontakt och samarbete med företagshälsovården där även olika typer av förebyggande insatser diskuteras. Arrangemang som familjedagar, föreläsningar och inspirationsdagar till träning. Vidare finns möjlighet till friskvårdsbidrag och deltagande vid olika riksmästerskap som Kriminalvårdens idrottsförening arrangerar. Avtal med ett privatägt sjukvårdsrådgivningsföretag där anställda kan få rådgivning av experter inom olika områden som till exempel juridik. Möjlighet finns också till psykologsamtal vilket kan vara ett komplement till en rehab plan men även något som den anställde initierar helt själv utan arbetsgivarens inblandning.

20 Bilaga Regelbunden kontakt med huvudskyddsombud (HSO) och fackliga företrädare kring arbetsmiljöfrågor med diskussioner kring möjliga lösningar. Arbete med att skapa ett deltagandeklimat så att de anställda har möjlighet att påverka sina arbetstider genom att de flesta avdelningar har periodplanerad arbetstid (PPA) och att flera arbetsgrupper omfattas av flextidsavtalet.

21 Referenser 1. Socialstyrelsen. Sjukskrivning - orsaker, konsekvenser och praxis Sveriges Regering. Uppdrag att utforma en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess. In: Socialdepartementet, editor. Stockholm , 4. Socialstyrelsen, Försäkringskassan. Landstingens arbete med sjukskrivningsfrågan Ledningssystem för rehabkoordningering. vgregion.se/srp 2015 [cited /11]. 6. ReKoord-projektet, Nationell utvärdering av koordinatorsfunktionen inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsområdet, Umeå Västerbottens läns landsting i samarbete med Umeå Universitet och Mittuniversitetet 7. ARBETARSKYDDSSTYRELSENS. ARBETSANPASSNING OCH REHABILITERING AFS 1994: