Handlingsplan för krisarbete efter det akuta skedet

Transkript

1

2 Handlingsplan för krisarbete efter det akuta skedet Central krisgrupp Titel Namn Jobb Mobil Bostad Rektor Geneskolan Malin Petersson Rektor Geneskolan Nicklas Wästlund Rektor Hållänget Roger Sundin Rektor Sundskolan Ulla Skoglund Rektor Domsjöskolan Elisabeth Bäckström Förskolechef Bikupan, Rödluvan, Carina Sjöström Genebacken Förskolechef Sunnanäng, Genekullen Christina Näslund Dbv Förskolechef Hållänget Helena Nurmesjärvi Skolsköterska Gene/Domsjö Anki Anderberg / Skolsköterska Sund/Hållänget Annica Eklöf / Kurator Ulrika Sundquist Gene/Domsjö/Sund/Hållänget Specialpedagog förskolan Malin Ericsson Psykolog Roland Lindh Kyrkan Domsjö Innehåll Checklista för krisgrupp Vad är första hjälpen? Vad är krisstöd? När behövs det? Handlingsplaner vid Dödsfall eller självmord bland elever eller personal Svår sjukdom som drabbar elev eller personal När elevs förälder eller syskon skadas svårt, drabbas av sjukdom eller avlider Sexuella övergrepp Katastrofreaktioner och rektionsförlopp Att stötta personer i kris 2

3 Checklista för krisgrupp Enhet Datum Vad har hänt vilka åtgärder är vidtagna Samlad bedömning av nuläget Behov av ytterligare insatser Kontakt med den drabbades vårdnadshavare - syskon Information barn/ungdomar övrig personal Information till alla föräldrar innan elever kan skickas hem, per telefon eller skriftlig. Hjälp av sakkunniga Samtalsstöd till elever/ungdomar, personal Pressmeddelande Planering för uppföljning Område Dokumentation Krislåda Massmedia Intern och extern info. Minnestal Flaggning Ansvarsperson Ansvarig rektor/förskolechef ansvarar för att någon gör det Ansvarig utses på respektive enhet Ansvarig rektor/förskolechef Ansvarig rektor/förskolechef Ansvarig rektor/förskolechef Vaktmästare Ett ex arkiveras på områdesexpeditionen och ett ex till arbetsmiljöverket. 3

4 Vad är första hjälpen? Hjälpinsatser som måste vidtas direkt då en person skadats eller blivit akut sjuk. Det kan röra sig om; Att se till att den skadade eller sjuke kommer under vård Att hålla en person vid liv till ambulans kommer Att minska skador t ex genom att genast spola ögon efter att man fått stänk av frätandeämnen i dem Vad är krisstöd? När behövs det? Omedelbart omhändertagande, psykiskt och socialt, av en person i kris samt eventuella efterföljande professionella insatser. En kris är en händelse där tidigare erfarenheter och inlärda reaktionssätt inte räcker till för att förstå och kunna hantera situationen. Alla människor reagerar olika men alla reaktionssätt är normala och ska tas på allvar. En kris kan vara; När personal, elev eller elevs föräldrar eller syskon skadas svårt eller avlider Dödsfall genom självmord Allvarlig sjukdom hos personal, elev eller elevs föräldrar eller syskon Olycka på arbetsplatsen Rån, hot och våld Större katastrofer i närområdet eller globalt, som barn/ungdomar reagerar på Handlingsplaner Dödsfall eller självmord bland elever eller personal Svår sjukdom eller skada som drabbar elev eller personal När elevs föräldrar eller syskon skadas svårt, drabbas av svår sjukdom eller avlider Rektor/Förskolechef /Pedagog Tar kontakt med anhöriga Uttryck deltagande och lyssnar Tar reda på hur de anhöriga vill att man ska informera om dödsfallet/sjukdomen i skolan Berättar om skolans krisarbete Krisgruppen samlas för att bedöma Vilka som ska informeras, Hur informationen ska ske Vilken information som ska lämnas ut, information kan gärna lämnas av medicinskt kunnig personal eller anhörig Vilket stöd barnet, familjen, barngruppen och ansvarig personal behöver Var varsam med vilka uppgifter som lämnas vidare Visa respekt för de drabbades önskemål 4

5 På enheten - personal och barn/ungdomar Rektor/förskolechef underrättar personalen Enhetens barn underrättas på ett tillbörligt sätt Vid dödsfall Minnesstund hålls på lämpligt sätt Ge barn/ungdom möjlighet att prata om de har behov av det Besluta på respektive enhet om och vilka som ska närvara vid begravningen Om barn ska delta i begravning är det viktigt att förbereda dem på hur en begravning går till. Ta hjälp av kyrkan. Deltagande för barn är givetvis en föräldrafråga. Efter det första akuta skedet bör lärare erbjudas handledning och stöd från någon i krisgruppen eller annan stödperson, och hjälp att strukturera det fortsatta arbetet med barnen/ungdomarna. Grupper av barn som bevittnat akuta händelser Många kan ha tagit illa vid sig av det inträffade Det är viktigt att nu få prata av sig sina upplevelser. Dels för att klara av den akuta situationen, dels för att få gruppen att börja fungera igen så fort som möjligt. Om många är inblandade, dela upp i grupper och låt grupperna prata igenom händelsen. Låt sedan alla få berätta om hur de upplevt skeendet. Skingra inte gruppen förrän det känns som att det för stunden är färdigpratat. Börjar någon gråta så är det helt i sin ordning, men be någon annan att sitta bredvid den som gråter. Inlåt dig inte i diskussion om skuldfrågan, vem som gjort rätt eller fel, lägg inga värderingar i detta skede. Sexuella övergrepp När barn berättar för någon vuxen att hon blivit utsatt för sexuella övergrepp är det viktigt att tänka på Den vuxne som barnet berättar för är noga utvald. Får man ett sådant förtroende är det viktigt att behålla lugnet och visa att man klarar av att ta emot det barnet vill berätta Lyssna uppmärksamt och bekräfta barnet. Var inte rädd att ställa följdfrågor Försäkra att det inte är hans/hennes fel. Många känner sig skyldiga, de tror att de är ansvariga för det som hänt och att de kommer att få skulden för det. Visa att du är glad att han/hon berättar för dig Anmälningsskyldighet gäller. Lova aldrig att detta ska stanna mellan er För anteckningar 5

6 Katastrofreaktioner och reaktionsförlopp Till de vanligaste akuta reaktionerna hör Overklighetskänsla och vantro; man tror inte att det som sker är verkligt och kan uppleva allt som i en dröm Rädsla och förvirring; man kan vara rädd för att själv eller andra ska bli dödade, att man ska bli separerad från föräldrar och syskon och rädd frö vad som ska hända sen. Man kan också bli paralyserad eller gripas av panik Bemästring och styrka; man varnar och tillkallar hjälp är duktig Magitänkande; småsaker som hände innan olyckan tillmäts speciell betydelse och uppfattas som varsel om vad som ska komma att hända Vanliga efterreaktioner är Rädsla och ångest Betingad eller associerad rädsla som att man reagerar starkt på t ex lukten av brandrök, höga sirener mm Oro för föräldrar, syskon eller andra närstående Separationsångest Allmän rädsla och ångest t ex mörkerrädsla, rädsla för öppna platser, att vara ensam mm Hypersensitivitet t ex är på sin vakt eller rycker till vid plötslig ljud Påträngande minnesbilder och tankar Koncentrationssvårigheter Sorg Undvikandebeteende Undvikande av tankar, känslor, platser eller situationer som kan förknippas med traumat Minskat intresse för vanliga göromål Känsla av ensamhet och isolering som av andra kan uppfattas som tillbakadragenhet Begränsad emotionell förmåga Skuldkänslor Traumatisk lek, barn spelar upp hela eller delar av händelsen i lek Sömnstörningar Somatiska besvär Källa; Ur Atle Dyregrov Katastrofpsykologi 6

7 Reaktionsförlopp vid kriser Akut fas Varar i någon timme till någon dag Individen befinner sig chock. Ytligt sett kan den drabbade verka oberörd bakom fasaden är dock allt ett kaos och inget av det som händer kan förstås eller ges någon mening. Vissa kan reagera genom att skrika, rusa omkring och klänga på medmänniskor i full panik. Reaktionsfas Varar några veckor upp till flera månader Smärtan bryter fram i hela sin vidd. Ångest och depresiv förtvivlan kan visa sig i sömn- och aptitstörningar, kroppsliga reaktioner och undflyende. Undan för undan börjar en bearbetning ske. Bearbetningsfas Varar kanske i ett halvt till ett år. Smärtan kan hållas borta längre och längre perioder och det finns plats för konstruktivt och fungerande arbete. Nyorienteringsfas Smärtan är borta eller helt under kontroll. Hur en kris löses och bearbetas beror i hög grad på den yttre livssituationen. Tillgången till praktisk hjälp och allmänt stöd av närstående och vänner är avgörande för om den drabbade ska få möjlighet att arbeta med allt som krisen väcker. Att ha vistats i tillvarons marginaler och sedan återvända till det vanliga livet hör till det som kan ge en fördjupning av och ökad förståelse för livets villkor. Rutiner och ritualer hjälper till att skapa struktur i en värld som trasats sönder. Ex på ritualer Gemensam samling Tyst minut Tända ljus, duk foto Rofylld och tillgänglig plats att skriva och rita på. Möjlighet att tända ljus och lägga blommor på olycksplatsen Möjlighet för barn/ungdomar att delta i de vuxnas ceremonier Det är en stor trygghet att hålla kvar de ordinarie ritualerna, att äta semlor och påskägg, fira advent och jul som vanligt. Källa; Ur Johan Cullberg Dynamisk psykiatri 7

8 Att stötta personer i kris Var nära och närvarande. Visa att du ställer upp och våga visa dina egna känslor. Var dig själv och visa medmänsklighet, medkänsla och medlidande. Lyssna aktivt, ta in, bekräfta känslan och var delaktig. Välmenande råd och försök att släta över är inte verkningsfulla. Fraser som det är inte så farligt blir till ett hån för den drabbade. Fråga försiktigt om vad som hänt, hur det känns, försök få den drabbade att sätta ord på sina upplevelser. Att tala om händelsen är första steget i bearbetningen. För yngre barn kan att rita och måla händelsen vara till god hjälp. Var inte rädd för gråten. Gråten är kroppens sätt att uttrycka en stark känsla. Håller man tillbaka gråten stoppar man också känslan. Den dyker då upp senare, ibland efter många år. Var tillgänglig även fortsättningsvis. Ta kontakt och hör efter hur det är. En del i bearbetningen är att få älta händelsen. Lyssna även om du tycker att du hör det många gånger förut. När den drabbade kommit vidare i sin bearbetning slutar ältandet. 8