Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar

Transkript

1 Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar - en enkätundersökning bland kvinnor på mödravårdcentralen i Åtvidaberg om hälsa och kränkningar Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 206, Åtvidaberg Tel: Fax: E-post kommun@atvidaberg.se VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN

2 Bakgrund och syfte Under hösten 2009 genomfördes en enkätundersökning på mödravårdcentralen i Åtvidabergs kommun utifrån kommunens pågående kvinnofridsprojekt. Enkätundersökningen handlar om att under en månad dela ut en enkät till alla kvinnor över 15 år som besöker mottagningen under mätperioden. Enkätens upplägg bygger på en tidigare genomförd studie, och syftet med enkäten är att få en bild av hur många kvinnor i Åtvidabergs kommun som har varit utsatta för våld. Syftet är vidare att se hur kvinnorna ställer sig till att rutinmässigt få frågan om våld, då tidigare studier pekat på att hälso- och sjukvården är en viktig arena för att upptäcka och identifiera kvinnor som utsätts för våld i nära relation. 1 Mödravårdcentralen känns som en naturlig arena eftersom många kvinnor besöker mottagningen. Det är frivilligt att delta och kvinnorna deltar anonymt. Skälet till att genomföra enkätundersökningen på mödravårdcentralen och enbart bland kvinnor beror på att våld i nära relation framförallt drabbar kvinnor via mäns våld mot kvinnor. 2 Enkätens upplägg Enkäten består av sex frågor, varav den sista frågan är ett fält för övriga kommentarer. Två frågor är bakgrundsvariabler, ålder och anledning till besöket på mottagningen. En fråga berör hälsa och hur denna uppfattas, en fråga berör våld i nära relation och en fråga berör vilken inställning man har till om personalen rutinmässigt skulle börja fråga om våld vid besök på mottagningen. Alla frågor består av fördefinierade valbara alternativ och frågan om inställningen till att få frågan om våld har kompletterats med ett öppet fält där motivering till svaret är möjligt att lämna. Enkäten inleds med en kortare information om vad som är syftet, vem som står bakom enkäten och hur den kommer att användas. Den har namnet hälsa och kränkningar och kontaktuppgifter till projektledaren i kommunen uppges. En exemplifiering av våld har gjorts då många kvinnor som varit utsatta för våld ofta förminskar det de varit med om. Genom att exemplifiera vad våld kan vara kan möjligheten öka att fler kvinnor som är utsatta för våld i nära relation betraktar det de varit med om som våld. 3 1 Heimer, Gun (red.), Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar, Eliasson, Mona, Mäns våld mot kvinnor i nära relationer: en kunskapsöversikt, 2006, Lundgren, Eva, Slagen Dam, Se även Brottsförebyggande rådets årliga statistik. 3 Wennstam, Katarina, Flickan och skulden: en bok om samhällets syn på våldtäkt, 2004, En riktig våldtäktsman, 2005, samt Grände, Josefine, Jag kallade det aldrig för våldtäkt : att möta unga kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp, 2003, Eliasson, Mona, Mäns våld mot kvinnor i nära relationer: en kunskapsöversikt,

3 Sammanställning av enkät Totalt har 86 kvinnor besvarat enkäten. Resultatsammanställningen av enkäterna ger en indikation om kvinnors våldsutsatthet i kommunen men kan inte syfta till att ge en total bild av våldsutsatthet i kommunen. Antalet kvinnor som besvarat enkäten ligger i linje med hur många som besökt mottagningen under mätperioden. Den första frågan i enkäten handlar om ålder, på följande sätt fördelar sig kvinnorna i ålder: Ålder Antal Alternativ De första två frågorna i enkäten är bakgrundsfrågor för att rama in vilka som nåtts av enkätundersökningen. I ovanstående fråga om ålder går det att utläsa att de flesta som besvarat enkäten under mätmånaden befunnit sig i åldersspannet år, där den största gruppen återfinns i Kvinnor över 65 är alltså inte representerade i denna enkätundersökning. Vidare frågas om anledningen till besöket på mottagningen. På följande sätt fördelar sig svarsalternativen: Vilken är anledningen till ditt besök på mottagningen? Antal Preventivrådgivning Graviditet Annat Alternativ 3

4 Här har en stor grupp angett annat som svarsalternativ, vilket kan innebära graviditetstest eller cellprov. Därefter följer en fråga om det allmänna hälsotillståndet här framgår följande: Hur bedömer du ditt allmänna hälsostillstånd? Antal Mycket bra Bra Någorlunda Dåligt Mycket dåligt Alternativ Här går att utläsa att de flesta av kvinnorna befinner sig på den positivare skalan. 13 kvinnor bedömer att deras hälsa är på den sämre skalan, från någorlunda där den största gruppen finns till dåligt och mycket dåligt. Slutskedet av enkäten lyfter frågor om våld: Har Du varit utsatt för hot, våld eller kränkningar av någon som står/stått dig nära? Antal Ja, upprepade gånger 14 Ja, vid något enstaka tillfälle 68 Nej Alternativ 4

5 I svaren framgår att 18 kvinnor totalt sätt vid något tillfälle varit utsatt för någon typ av våld av någon som står/stått dem nära. I diagrammet ovan har frågan minskats ner något, i enkäten har våldsaspekten exemplifierats inom parentes där det stått (slag, kallad elaka saker, sparkad, knuffad, sexuellt tvång). 18 kvinnor motsvarar strax över 20,1 procent av kvinnorna som besvarat enkäten. I svaren ovanför går det att utläsa att fyra av kvinnorna varit utsatta för våld vid upprepade tillfällen, merparten anger att de varit utsatta vid något enstaka tillfälle. Efterföljande fråga i enkäten har behandlat inställningen till om mottagningen (i detta fall mödravårdcentralen/kvinnohälsan) rutinmässigt skulle börja fråga om våld. På följande sätt har kvinnorna svarat: Vilken är Din inställning till om personalen skulle börja fråga alla som kommer till mottagningen om de varit utsatta för våld och kränkningar? Antal Negativ Varken positiv eller negativ Positiv ej svar Alternativ Den största gruppen anger att de är positiva, endast fyra är uttryckligen negativa medan en stor grupp anger att de varken är positiva eller negativa. Procentuellt sätt är 64 procent uttryckligen positiva, 4 procent negativa och 31 procent varken eller. I gruppen varken eller är det dock många som kan tolkas positiva utifrån de kommentarer som de valt att lämna i anslutning till frågan. Av de fyra som uttryckligen är negativa är det tre som lämnat kommentarer. I dessa anges: Tycker att sådant kan frågas om anledning finns, inte som rutin Jag tror inte man svarar ärligt, när man är beredd att ta emot hjälp söker man den Vill inte prata om det, vill försöka komma över 5

6 Här går det att se att uppfattningen finns att kvinnan kanske inte skulle svara ärligt samt att kvinnan inte vill prata om det. Tre av de fyra som är negativa har även angett att de vid något enstaka tillfälle varit utsatta för våld. I den grupp som varken är positiv eller negativ är det 13 av kvinnorna som har valt att lämna kommentarer. Här har enkäterna delats in i dem som uppgett att de varit utsatta för våld och de som uppgett att de inte varit utsatta för våld. Gruppen i varken eller som lämnat kommentarer och uppgett att de inte varit utsatta för våld har lämnat följande kommentarer: Det kan kännas konstigt att prata med folk man inte känner om såna saker Tror inte man ska fråga alla men lära sig bättre att tyda människor kanske Skulle nog ta det som en allmän fråga Jag tror det skulle bli tjatigt och är inte säker på att det skulle ge någonting, men samtidigt kanske det kan bli en liten hjälp vidare för den som vill berätta Det är bra att problemet uppmärksammas Visst är det bra att fråga och veta, men behöver de verkligen det egentligen? Är man på ett sådant ställe för våld osv, då är det självklart Om personalen har eller känner att det är befogat att fråga så tycker jag att det är helt ok Det är ju en väldigt känslig fråga. Dom som varit utsatta kanske skulle undvika mottagningen men samtidigt skulle det ju vara väldigt bra Sammanfattningsvis är flera av kommentarerna inte helt emot att frågan ställs, många reflekterar kring vad det skulle kunna medföra och vilka positiva effekter det skulle kunna få. Andra verkar tycka att det skulle vara bra att man frågade och uppmärksammade frågan/problemet. Här finns också reflektioner kring huruvida mödravårdcentralen är ett sånt ställe där man får och ska prata om våld. Ytterligare fem kvinnor har svarat varken eller, dessa fem kvinnor har angett att de själva varit utsatta för våld. Tre av dessa kvinnor har valt att lämna kommentarer på sitt svar. De lyder: Tror inte att alla skulle vara ärliga nog att säga det faktiskt Beror på hur pass allvarligt hot eller våld man blivit utsatt för, många vill nog inte tala om det Individuell bedömning efter person Här handlar svaren mer om hur pass ärlig personen skulle vara, vem personen är eller hur allvarligt våld personen utsatts för. 6

7 Hela 29 av de som angett att de är positiva till att få frågan om våld har lämnat kommentarer på frågan. 23 av dessa har angett att de själva inte varit utsatta för våld medan resterande 6 har varit utsatta för våld. I gruppen som inte varit utsatt är kommentarerna av följande karaktär: Man ska bry sig om andra, inte vara rädd för att fråga eller lägga sig i. Vill man inte svara låter man bli att göra det. Svårare är det inte. Har en nära vän som var utsatt och vet att hon tyckte att det var lättare att berätta för någon som inte kände henne så väl. Så jag tycker det vore en bra ide. Om man gör det på ett bra sätt Bra på grund av stort mörkertal tar inte upp frågan själv Bra att ställa frågan om det finns någon som vill berätta men inte vågar, skadar inte att fråga Bra att det kommer fram Personen i fråga kan då välja att svara ärligt eller ej. Men jag tror att de som blivit utsatta kan behöva någon som frågar för att våga ta steget att berätta Sjukvården i allmänhet behöver en helhetsbild av en patient för att göra den bästa bedömningen. Utsatta kvinnor kan få en fristad på kvinnohälsan där alla sjukdomsaspekter tas upp! Det är många som inte vågar ta upp dessa saker tror jag. Bra att det kommer på tal. Vissa kanske tar illa upp? Men det gäller att man kan bemöta svaret, tänka på vad man säger Har inget att dölja! Om så vore, kanske en dörr öppnas om någon är utsatt. Bra att det uppmärksammas! På så sätt vet kvinnor att de kan få hjälp! De behöver ej be om hjälp själva om någon frågar Kan ju vara svårt för dom utsatta att ta upp ämnet så det kan ju hjälpa om någon tar upp det Kan vara svårt att ta upp själv, skönt att någon bryr sig Att fråga en extra gång skadar inte men om man får ett ärligt svar är inte säkert Tror att många skulle erkänna mer att dom blivit utsatta! Fråga går ju. Upp till var och en om man vill svara. Oftast har kränkta ingen alls att prata med och döljer detta sjuka tillståndet för länge Jag tycker att det vore positivt, oftast känner man ju tilltro till sjukvården. Kan kanske på så sätt öppna sig. Man motverkar våldet på ett bättre sätt om mottagningen hjälper till Jag tycker det skulle vara bra för dom som blir utsatta kan ju kanske känna att någon bryr sig. Så skulle jag tycka om jag skulle bli slagen eller kränkt. Det är ett bra sätt att ta reda på om våldet förekommer och i vilken grad. Mottagningen är det naturligaste stället att bli frågad om såna frågor. Det är nog svårare att ta upp sånt själv. Lättare om någon annan frågar proppen slits ur då och man börjar prata 7

8 Det är bra att man frågar, då visar man att man bryr sig. Och man vet att det finns någon där. Här är kommentarerna av den karaktären att det vore ett bra och naturligt ställe att fråga på inom sjukvården, att det kan vara ett sätt att lätta för en utsatt att berätta då de ofta inte vågar berätta om våldsutsattheten själva. De sex kvinnor som själva varit utsatta som är positiva till att få frågan om våld har lämnat följande kommentarer: Det är bra för vissa vågar nog inte ta upp det själva Vissa uppskattar det. Andra inte. Vissa tycker att man kan öppna upp sig hos er, andra inte. Tycker frågan ska ställas om det är ok att prata om det först. Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar. Kan kännas lätt att ta upp det med någon som man ej har något band till Det är lättare för den utsatta att öppna sig. Behöver inte ta första svåra steget. Det behövs fler som frågar och bryr sig. Det finns nog en del som inte skulle säga något just då, men säkert senare. Här är kommentarerna mer av karaktären att det kan underlätta för den utsatta att någon frågar. Slutligen har det funnits möjlighet att lämna övriga kommentarer i enkäten. Tre kvinnor har valt att lämna övriga kommentarer. Samtliga av dessa tre har också angett att de varit utsatta för någon form av våld. Kommentarerna lyder: Tycker det är väldigt många kvinnor som är utsatta och mår väldigt dåligt. En del får inte leva. Tycker det är bra att man försöker påverka det här och ändra på det. Det är viktigt att fråga på rätt sätt så man inte blir kränkt oavsett om man blivit utsatt eller inte och att det hanteras på rätt sätt om någon berättar. Det gäller pojkvän i unga år som jag lyckats ta mig ifrån. Har idag bra förhållande. Vilka är de som varit utsatta för våld? Vid en närmare genomgång av de 18 kvinnor som i enkäten har uppgett att de varit utsatta för någon form av våld eller kränkning så visar det sig att tre av dem besökt mottagningen på grund av graviditet. Två av dessa uppger dessutom att de varit utsatta för hot, våld och kränkningar vid upprepade tillfällen. 8

9 Nio av kvinnorna som angett att de blivit utsatta för någon typ av våld besöker mottagningen på grund av preventivmedel, resterande sex har angett annat som svarsalternativ till deras besök på mottagningen. Annat kan vara cellprov. Sex av kvinnorna som uppgett att de varit utsatta för våld befinner sig i åldersspannet år, samtliga av dessa har uppgett att de varit utsatta för våld vid något enstaka tillfälle. 11 av kvinnorna befinner sig i åldern och en är mellan år. Samtliga av de som angett att de varit utsatta för våld vid upprepade tillfällen, vilket fyra kvinnor angett, befinner sig alltså i gruppen år. Två av kvinnorna har angett att deras hälsotillstånd är mycket bra, tolv att deras hälsotillstånd är bra, två att det är någorlunda och en att det är dåligt. Hälsotillståndet verkar för dessa kvinnor inte ha påverkats av att de varit utsatta för våld. Dock går det att vidare reflektera kring om det alltid är så lätt att själv bedöma och se hur ens hälsa påverkats av olika saker, däribland våld. Avslutande reflektioner Många kvinnor som utsätts för våld vill inte erkänna att de varit utsatta och söker kanske därför inte heller stöd och hjälp då de bagatelliserar det våld de utsatts för. 4 I den här enkätundersökningen har vad våld och kränkningar är exemplifierats för att undkomma att respondenterna inte ska karakterisera det de varit med om som icke-våld. Dock går det att se tendenser i svaren att det beror på hur mycket våld man varit utsatt för om frågan om våld ska ställas eller inte och hur allvarligt. En respondent som varit utsatt skrev att hon inte ville prata om det utan bara ville glömma. Eftersom tidigare studier har visat att det är vanligt att kvinnor som utsätts för våld i nära relation ofta förminskar våldet är det kanske svårt för dem själva att också bedöma om de har varit utsatta för tillräckligt mycket våld eller inte, och därav är berättigade till stöd och hjälp eller inte. Här ska påpekas att stöd är till för alla oavsett kränkning eller våldshandling, men många tänker kanske att de som varit fysiskt och sexuellt utsatta kanske är mer utsatta än de som endast blivit hotade och verbalt kränkta. Många är väldigt positiva till att få frågan om våld, men tycker att det är viktigt att svaret behandlas bra och att det är ett tillåtande klimat att prata om våld när frågan väl ställts. Många anser att det är lättare om någon annan, någon okänd ställer frågan, att det kan fungera 4 Wennstam, Katarina, Flickan och skulden: en bok om samhällets syn på våldtäkt, 2004, En riktig våldtäktsman, 2005, samt Grände, Josefine, Jag kallade det aldrig för våldtäkt : att möta unga kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp, 2003, Eliasson, Mona, Mäns våld mot kvinnor i nära relationer: en kunskapsöversikt,

10 förlösande och visa att det finns någon som bryr sig. Några är också inne på att mörkertalet kring våld är stort, att de därför tror att det skulle kunna ha en effekt för mörkertalet om frågan ställdes. De som varit inne på att det kanske kan vara känsligt att få frågan kan säkerligen kopplas samman med att det är många som inte söker stöd och hjälp, många som inte anmäler, det är fortfarande ett något tabubelagt område att prata om våld. Särskilt om våldet skett bakom stängda dörrar i det egna hemmet. Vanligt är också att många våldsutsatta kvinnor vittnar om att de fått ett dåligt bemötande (i andra studier) vilket kan påverka den egna benägenheten att söka stöd och hjälp. En skyll dig själv mentalitet och varför går hon inte attityd. 5 Denna attityd kan ha med okunskap att göra, flera av respondenterna i denna enkät menar att det är viktigt att svaret bemöts på ett bra sätt. Då är kunskap givetvis viktigt. Flera kvinnor svarar också att sjukvården är rätt plats att fråga om våld i nära relation på då sjukvården ska se till hela patientens hälsotillstånd och det som påverkar detta. Här finns en mycket viktig poäng. Om någon gör återkommande besök i sjukvården för olika åkommor som kan vara våldsrelaterade, men aldrig får frågan om detta, kan patienten komma rätt långt i sjukvårdsstegen och antal besök innan våldet framkommer. Detta kan givetvis vara både en tidsoch resursfråga för sjukvården. I hälso- och sjukvårdslagstiftningen finns det tydligt angett att målet med hälso- och sjukvården är att verka för en god hälsa och en jämlik vård för hela befolkningen liksom att ha en helhetssyn på patienten där även psykosociala faktorer ska lyftas fram. 6 Det finns således goda skäl att anse att detta är en fråga för sjukvården. För närvarande arbetar Nationellt centrum för kvinnofrid med en rapport om och hur frågan om våld ska ställas inom vården. Rapporten är beställd av regeringen. 7 Eftersom det i dagsläget inte finns någon exakt skrivelse eller uttalad bestämmelse att frågan om våld ska ställas, är det kanske inte heller så konstigt om funderingen om huruvida vården är rätt plats att prata om våld eller ej dyker upp hos några av kvinnorna i enkätundersökningen. Huruvida frågan ska ställas som rutin eller inte är svårt att säga, det kan NCK:s framtida rapport kanske ge svar på. Vad som är viktigt att reflektera kring är att situationerna kan se väldigt olika ut, ibland kommer kvinnan (som det i de flesta fall gäller) tillsammans med sin partner. Hur ska frågan ställas då? Vad som dock går att säga efter denna enkätundersökning är att 64 procent är positiva till att få frågan om våld, varav de som svarat varken eller också i mångt och mycket är 5 Holmberg, Carin, Varför går hon? Om misshandlade kvinnors uppbrottberättelser, Heimer, Gun (red.), Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar,

11 positiva om frågan ställs under rätt förutsättningar. 8 I denna enkätundersökning synliggörs också att 18 av 86 kvinnor som besvarat enkäten varit utsatta för någon typ av våld. Detta motsvarar ca 20 procent. Då inte samtliga kvinnor i Åtvidaberg tillfrågats så går det inte att dra några generella statistiska slutsatser, men att det finns kvinnor som utsätts för våld i Åtvidabergs kommun går att säga. I enkätundersökningen har det inte funnits utrymme att ange när i tid som våldet skett, det kan därav ha skett för flera år sedan eller mer nyligen. Eftersom enkätundersökningen skulle vara av kortare karaktär har denna fråga inte funnits med, men för framtiden kanske det kan vara aktuellt att fundera kring för att få en så aktuell bild av läget som möjligt. Vidare diskussioner kan föras kring enkätens uppbyggnad då det till exempel inte har funnits utrymme att närmre beskriva förövaren, om det varit en man eller kvinna, om det varit ens partner eller någon annan. Socialstyrelsen menar dock att i närstående begreppet inkluderas förutom ens partner även släktingar och vänner. Dessutom spelar det ingen roll om kvinnorna är utsatta för mäns våld i nära relation eller våld i samkönad relation, frågan om våld blir detsamma, våldets karaktär och effekter är densamma. Oavsett vem som utsatt kvinnorna för våld är bemötandet det som är viktigast och att alla får samma stöd och hjälp. I detta finns idag ofta en risk att kvinnor som drabbas av våld i en samkönad relation inte får ett lika bra bemötande eller har ännu svårare att berätta om att de utsätts för våld då de måste outa sin relation/läggning i och med detta och inte vet hur detta mottas. 9 Värt att notera extra i denna enkätundersökning är att flera av kvinnorna som själva varit utsatta för våld är uttalat positiva till att få frågan om våld. Som en av dem skriver: Det är lättare för den utsatta att öppna sig. Behöver inte ta det första svåra steget. 8 I tidigare studier visar det sig också att många är positiva till att få frågan, Heimer, Gun (red.), Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar, Holmberg, Carin, Våldsamt lika och olika,