Vad ska vi prata och samtala om?

Transkript

1 Vad ska vi prata och samtala om? Om Länsstyrelsen och våra uppdrag Om mäns våld mot kvinnor Läget i länet Kommande lagstiftning Vad gör Operation Kvinnofrid och vad kan Länsstyrelsen erbjuda Regional strategi Kompetens- och metodstöd

2 Länsstyrelsens uppdrag Se till att den nationella politiken och de nationella målen får regionalt genomslag. Samordna den statliga verksamheten. Följa och främja länets utveckling. Vi arbetar för att Stockholmsregionen ska vara attraktiv att leva, studera, arbeta och utveckla företag i.

3 Länsstyrelsens uppdrag inom området mäns våld mot kvinnor Att stödja regional samordning av insatser som syftar till att motverka mäns våld mot kvinnor och insatser mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Att erbjuda regionalt kompetens- och metodstöd i arbetet mot mäns våld mot kvinnor till kommuner och ideella organisationer.

4 .vidare Att stödja förebyggande insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck lokalt och regionalt Att stödja utvecklingen av skyddade boende för hedersvåldsutsatta personer över hela landet

5 Andra uppdrag och åtaganden Att leda Operation Kvinnofrid regional myndighetssamverkan (1996)

6 Länsstyrelsens kvinnofridsarbete Mäns våld mot kvinnor inklusive hedersrelaterat våld är ett omfattande samhällsproblem och är ett av de allvarligaste uttrycken för ojämställdhet i samhället. Länsstyrelsens kvinnofridsarbete vilar på det fjärde jämställdhetspolitiska målet som är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

7 Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer - en komplex fråga Brott Jämställdhet Hälso- och sjukvård Social fråga Folkhälsofråga

8 Statistik Anmälda kvinnofridsbrott i länet: 2008: : Nationellt: De samhällsekonomiska kostnaderna uppskattas till mellan 2,7 miljarder och 3,3 miljarder kronor per år (Socialstyrelsen 2006) Försäkringskassan handlägger ca kvinnor/år som rör sjukskrivning, rehabilitering eller aktivitetsersättning relaterat till misshandel, grov kvinnofridskränkning och olaga hot mot kvinnor. (Socialstyrelsen: Könsperspektiv i det försäkringsmedicinska beslutsstödet 2014)

9 Läget i länet Socialtjänstens arbete, lägesbild 2012 Socialstyrelsens tillsyn 2013 Lägesredovisning gemensam 2013 Rapport om Kvinnofridssamordnare 2014

10 Socialtjänsten arbete, lägesredovisning 2012 Utvecklingen har gått framåt, men det är spretigt Fortfarande brister när det gäller kompetens, samverkan och organisation. Det saknas ofta aktuella handlingsplaner Brister när det gäller utredning och insatser Saknas statistik Särskilt stora brister när det gäller de särskilt utsatta Slutsats: Behöver bli ett eget sakområde för att leva upp till gällande lagstiftning. Bas- och spetskunskap behövs liksom bättre strukturer för intern och extern samverkan på individoch strukturell nivå. Särskilt ansvariga är en framgångsfaktor.

11 Socialstyrelsens tillsyn 2013, socialtjänsten Inga stora förbättringar i kommunerna sedan 2008, stora skillnader Kvalitet och kompetensen varierar Kvinnor och barn uppmärksammas inte, utreds inte och får inte insatser. Många kommuner ger endast serviceinsatser utan utredning. Rutiner saknas Långsiktigt stöd och uppföljning brister Riskbedömningar eller strukturerade bedömningsmetoder används sällan Särskilt stora brister när det gäller de särskilt utsatta

12 Socialstyrelsens tillsyn av socialtjänsten, framgångsfaktorer Området VINR är viktigt för politiker, chefer och socialsekreterare. Tydlig styrning Kompetens finns och kommunen har särskilda ansvariga personer eller verksamheter. Tydliga och kända rutiner

13 Socialstyrelsens tillsyn 2013 Hälso- och sjukvården Har rutiner och riktlinjer men de är inte kända/används inte. Mål, statistik och kartläggningar saknas. Variationer när det gäller det systematiska kvalitetsarbetet. Barn som misstänks fara illa identifieras inte Oro för barn anmäls inte alltid Kompetens- och tidsbrist Det fungerar bäst inom gyn och psykiatri. Framgångsfaktorer: området är prioriterat av ledningen, det finns kompetens och rutiner för dokumentation och samverkan

14 Socialstyrelsens tillsyn 2013 Ideella organisationer: Brister i kvalitetsarbetet när organisationen utför socialtjänstinsatser. Saknas rutiner för rapportering enligt Lex Sarah. Dokumentationen har brister. Enskilda tillsynsärenden: Omfattande kritik i vissa fall, till exempel när kvinnor avlidit till följd av VINR.

15 Lägesredovisning 2013, Operation Kvinnofrid Gemensamma utvecklingsområden för myndigheterna Säkerställa att det finns av ledningen beslutade övergripande policyn, ledningssystem för kvalitet, handlingsplaner och riktlinjer som följs upp regelbundet i myndigheterna. Myndigheterna och dess ledning organiserar arbetet genom att utforma centrala funktioner med tydliga mandat att utveckla det interna och externa arbetet. Samordna informationen i länet speciellt till barn och unga och utsatta grupper om vilket stöd myndigheterna erbjuder. Tidigt, akut och långsiktigt stöd till personer som utsatts för våld i nära relationer utvecklas och kvalitetsäkras. Tidigt, akut och långsiktigt stöd utvecklas och kvalitetsäkras för barn som bevittnat våld i nära relationer. Tidigt, akut och långsiktigt stöd utvecklas och kvalitetsäkras för våldsutövare.

16 Genom samordning skapa en eller flera lättillgängliga och kända stödresurser i länet som kan bistå personal med råd, stöd och kompetens i ärendehantering. Samordna gemensamma utbildningssatsningar. Verka för att chefer och beslutsfattare blir delaktiga när det gäller kompetens- och metodutveckling inom området våld i nära relationer. Verka för att yrkesutbildningar/högskolor i länet har obligatorisk undervisning om våld i nära relationer. Se över befintliga samverkansformer som finns i länet gällande våld i nära relationer på individ och strukturell nivå. Säkerställa hållbara strukturer för samverkan inom området. Samordna det breda förebyggande arbetet i länet med den idéburna sektorn. Verka för att öka kunskapen om det fjärde jämställdhetsmålet bland allmänheten.

17 Rapport om Kvinnofridssamordnare i länet 2014 Slutsatser: Kvinnofridssamordnare är en viktig framgångsfaktor för arbetet mot VINR enligt Kvinnofridssamordnarna i länet och externa samarbetspartners. Funktionen bör minst vara förvaltningsövergripande. I stora kommuner, kanske en övergripande samordnare och en samordnare/team på enhetsnivå för bl. a. individärenden? För det primärpreventiva arbetet behövs medel och tid Mandat bör ingå i ledningsgruppen. Tydlig arbetsbeskrivning. Policy/ ledningssystem antaget av nämnd eller fullmäktige. Samordnaren bör ha yrkesmässig erfarenhet (praktiker).

18 Kommande lagstiftning

19 Föreskriftsarbete SOSFS 2009:22 Ny författning om socialnämndens och hälso- och sjukvårdens arbete med: Våldsutsatta kvinnor Våldsutsatta män Barn som utsatts för våld Barn som bevittnat våld Våldsutövare

20 Målbeskrivning Sammanhållen, könsneutral författning på hela området våld i nära relationer för socialtjänsten och hälso- och sjukvården, utifrån 5 kap. 11 SoL Klar april 2014 Reviderad handbok VÅLD

21 Exempel på föreskriftsområden Ledningssystem som integrerar brottsoffer i socialnämndens ordinarie verksamhet Våldsutsatta - riskbedömningar Våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld utredningsskyldighet Insatser efter behov akut, på kort och lång sikt, t.ex. skyddat boende Insatser till våldsutövande förälder utifrån barnets behov Rutiner, kompetens och åtgärder inom hälso- och sjukvård

22 Vad gör Operation Kvinnofrid och vad kan Länsstyrelsen erbjuda

23

24 Uppdrag från styrgruppen - lägesbeskrivning -förslag till en regional strategi

25 Regional strategi till 2020 Ingen i Stockholms län ska utsättas för eller uppleva våld i nära relation Berörda myndigheter i Stockholms län ansvarar för att:: - Allmänheten har kunskap om våld i nära relation och var man kan få stöd. - Bedriva ett aktivt förebyggande arbete i samverkan med idéburen sektor för att motverka våld i nära relationer. - Det finns kunskap inom organisationerna för att kunna identifiera risk för våld i nära relation, utreda behov samt erbjuda insatser. - Kvinnor och män som är utsatta för våld i nära relationer samt barn som upplever våld får de insatser som de har rätt till och har behov av. - Våldsutövare får insatser så att våldsutövandet upphör. - För arbetet mot våld i nära relationer finns en tydlig struktur för samverkan inom och mellan berörda myndigheter på individ och strukturell nivå.

26 Genomförandeplaner Barn och våldsutövare först? Arbetsgruppen OPK Tina Isaksson, NV-kommunerna Maria Strandell, NO- kommunerna Göran Törnblom, Södertörn Tina Heinsoo, Stockholm Beslutsdokument och kortversion Styrgrupp i april Lansering av strategin

27 Kompetens- och metodstöd

28 Pågående utbildningar - metodstöd Minerva: idéburen sektor samt kommuner/sdf Spetsutbildning: Äldre och våld Metodstöd FREDA Att utreda behov av stöd och skydd Att identifiera Motiverande samtal

29 Kommande kompetens och metodstöd Föreskrifterna: med början hösten 2014 Signs of Safety metodstöd att utreda/intervenera målgrupp barn som bevittnar våld samt utsatts för våld

30 Spetsutbildning Info om utbildning för nyckelpersoner/coacher inom äldreomsorgen 2014

31 Infoträff den 14 mars Förvaltnings- avdelnings och enhetschefer inom den kommunala äldreomsorgen Politiker i äldrenämnder Syfte: Att ledningen prioriterar detta och stöder utvecklingen. Landshövdingen Chris Heister, Josefin Grände, Ewa Kardell, Katarina Edlund och Birgitta Vigil

32 Spetsutbildningen 2014 Tre heldagar bland annat fördjupad kunskap och motiverande samtal 75 personer, personal som deltagit i basutbildning/kurstillfälle Flera från samma kommun, exempelvis två från myndighetsverksamheten, två från hemtjänsten, två från särskilt boende och två från anhörigstödet Förhoppning: Nyckelpersonerna ska stödja kollegor, uppehålla kompetensen och bilda nätverk. Två dagar i april för steg 1 Två dagar i juni för steg 2 Två dagar i september för steg 3 Stiftelsen Äldrecentrum utvärderar.

33 Kontaktinformation: e-post: