1. Projektplan. 1. Projektnamn och kommun som söker. Biff 3 implementeringsfasen. Södertälje kommun; Social- och omsorgsnämnden

Transkript

1

2

3

4 1. Projektplan 1. Projektnamn och kommun som söker Biff 3 implementeringsfasen Södertälje kommun; Social- och omsorgsnämnden 2. Startdatum för projektet fortsättning Beskrivning av insatsen/genomförandet Södertälje kommun har under 2000-talet drivit tre BIFF projekt med stöd av Länsstyrelsen. BIFF står för Barn i Föräldrarnas Fokus och projekten hänger ihop men med olika inriktningar. Det första riktade sig till föräldrar i vårdnadstvist och är kurser om tre tillfällen där mammorna och papporna träffas i olika grupper. Detta projekt har permanentats och finns nu som ett erbjudande inom ordinarie verksamhet. Erfarenheterna från föräldragrupperna togs tillvara i BIFF 2. Det blev tydligt att barnen behövde något för egen del dels utifrån föräldrarnas tvist men också utifrån att de levt med våld och /eller missbruk. I Biff 3 har gruppen barn i tvist kartlagts för att få djupare kunskap kring vilka myndighetskontakter barnen har, hur deras berättelser tas tillvara och vilka stödinsatser som finns att erbjuda. Resultatet av första delen av kartläggningen presenteras i rapport 1, som delgavs länsstyrelsen i mars Den visar att barnen som utreds på familjerätten i mycket hög utsträckning också har kontakt med distriktens barn och ungdomsenheter. Siffran rör sig mellan % vilket är en högre siffra än förväntat. Man kan således säga att barnen är en angelägenhet för hela socialtjänsten. Under det återstående sex månaderna ska projektledaren komplettera registerstudien med uppgifter kring vilka barn som bevittnat blivit utsatta för våld och som lever i missbruksmiljöer och eller med en psykiskt sjuk förälder. Även insatser riktade mot målgruppen ska inventeras. Av registerstudien och material insamlat genom intervjuer och litteraturstudier utkristalliserades redan på ett tidigt stadium en rad utvecklingsområden. Det är exempelvis inte givet att föräldrarnas tvist är det som bekymrar barnet mest utan det finns andra faktorer i barnens liv som med stor sannolikhet påverkar deras hälsa och utveckling minst lika mycket. Förhoppningsvis kommer arbetet under återstående projekttid att ge ytterligare kunskaper som sedan kan ligga till grund för utveckling av de stödinsatser som finns eller bör initieras. 1

5 I FN:s Barnkonvention som Sverige var en av de första länderna att ratificera understryks att politiker, myndigheter och domstolar ska sätta barnets bästa i främsta rummet (artikel 3) och att barn har rätt att komma till tals och säga hur de vill ha det i sitt liv (artikel 12). Hur sätter vi då barnet bästa i centrum i Södertälje? En väg är att ta tillvara de kunskaper vi fått/får i Biff projekten. Vi behöver exempelvis utveckla en Södertäljemodell för kontakten med utsatta barn utifrån de kunskaper som genererats ur projekten. Socialtjänstens mening med begreppet barnsamtal måste diskuteras och förtydligas. I journalanteckningar och utredningar används begreppet synonymt med prat där barnet medverkar på ett eller annat sätt. Det kan vara enskilda samtal, med föräldrar, syskon tillsammans, i det egna hemmet eller på kontoret. Det är viktigt att få en stabilare betydelse och även en gemensam förståelse för begreppet i sig. Socialtjänstens utredningar ligger ofta till grund för juridiska beslut på andra nivåer och kan få vittgående konsekvenser för barnet. Det är också viktigt att utveckla goda mötesplatser för barn. Vad krävs för omständigheter för att barn ska känna sig trygga att prata om svåra saker och vad behöver utredare för verktyg för att stödja och hjälpa barn vidare i sina berättelser? Det finns redan mycket erfarenhet och kunskap inom organisationen men den är spridd på flera håll vilket gör att barnen mer än nödvändigt splittras mellan enheter och olika handläggare. I Socialstyrelsens nya Allmänna råd (SOSF 2009:22) angående våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld får nämnden ett långtgående utredningsansvar. Enheter som får kännedom om att ett barn kan ha bevittnat våld bör skyndsamt anmäla detta så att en förhandsbedömning om en utredning jml Kap 11 1 SoL kan inledas. Detta kommer att ställa ytterligare krav på socialtjänsten. Södertälje kommun arbetar med Lean inom ramen för projekt Växthuset. Arbetet med att implementera kunskaper och framförallt samordna och utveckla resurser inom befintlig organisation stämmer väl överens med Lean-filosofin. För att komma vidare med arbetet med barnen inom socialtjänsten behövs följande; Kartläggning av kompetens och resurser i den befintliga organisationen med inriktning barn. (påbörjas inom ramen för pågående projekt) Samordning/implementering av kunskaper och resurser kring barn till psykiskt sjuka, missbrukare, barn som bevittnat våld och övriga barn med flerfaldig kontakt med socialtjänsten. Utveckla metoder för samverkan mellan familjerätt och distrikt i utredningar och Kvinnofrid/Frizon och familjeresursenheten vad gäller insatser Lokal kompetensutveckling barn, eventuellt i samverkan med BuP Södertälje. En kontakt med BuP är redan tagen och intresse finns för en fortsättning. 2

6 Material från gruppen med femåringar som lever med separerade föräldrar sammanställs. (Del av Biff 2). Arbetet genomförs av Inger Ekbom, Rädda Barnen. Sammanställning och utveckling av erfarenheter från genomförda grupper för barn till föräldrar i tvist (Snigelgruppen, Skilda världar gruppen), barn till psykiskt sjuka (Ventilen), och grupper för barn till missbrukare (Ljuspunkten) samt inventering hur många barn som går i Trappansamtal. Inventeringen startar inom ramen för pågående projekt. Att genom samordning av resurser se om det finns möjlighet att genomföra fler barngrupper. I dagsläget är behovet större än det finns tillgängliga gruppledare. Utveckla goda mötesplatser med barn i samtal/utredningssamtal Beakta behovet i samband med flytt till gemensamma lokaler (Barn o Ungdom) Barnahus. Sedan tidigare finns idéer att utveckla ett Barnahus i Södertälje men det är ännu oklart om och när en sådan verksamhet kan bli verklighet. Av de barn som identifierats i Biff 3 kommer de som misstänks vara utsatta för brott att tillhöra Barnahuset. Övriga kommer att utredas inom den ordinarie utredningsverksamheten. När Barnahuset blir verklighet bör det finnas en sammanhållande länk Barnahus/övrig socialt barnutredningsarbete då barnen kommer att befinnas sig i båda världarna. Arbetet med Barnahuset bör ske parallellt med implementeringen av kunskaper och erfarenheter genererade av Biff projektet. 4. Hur har samverkan sett ut och kommer att se ut framöver Biff 3 har genomförts i samverkan med Familjerätten, Distrikt 1 och 2, Kvinnofrid/Frizon samt Rädda Barnen. Det fortsatta implementeringsarbetet kommer att ske med samtliga enheter som idag arbetar med barn inom socialtjänsten i Södertälje. I fokus står Familjerätten och socialsekreterarna på distrikten vad gäller utredningsarbetet. I övrigt kvarstår självklart samverkan med Kvinnofrid, Frizon och Familjeresursenheten, dvs kommunens interna öppenvård. Icke kommunala samarbetspartners är förutom Rädda Barnen även Barn och Ungdomspsykiatrin (BuP). 5. Avstämning gentemot angivna mål Kartläggningen har, i enlighet med uppsatta projektmål, gett fördjupad kunskap om barn i tvist som också lever med våld och missbruk i sin uppväxtmiljö. Se vidare Delrapport 1. I det fortsatta arbetet ska insatser riktade mot målgruppen kartläggas, utvecklas och nya kunskaper ska implementeras i organisationen. 3

7 6. Projektbudget Personalkostnad inklusive sociala avgifter: Projektledare: 500 tkr Personal; arbetsgrupp; styrgrupp: 524 tkr Utvärdering: (intern): 50 tkr Administration: dator, telefon, rapporttryckning: 20 tkr Planerade aktiviteter: Studiebesök; litteratur: 14 tkr Föreläsningar: 40 tkr Andra kostnader; Rädda barnen personal: 135 tkr Finansiering: Egen insats: 574 tkr Andra intäkter; arbetstid Rädda Barnen: 135 tkr Sökt bidrag från länsstyrelsen: 574 tkr 7. Tidpunkt för när projektet beräknas avslutat och integrerat i ordinarie verksamhet Ange om någon förändring skett avseende målgrupp eller inriktning Genom kartläggningen i första delen av BIFF 3 har målgruppen förfinats något och fokuserar på de barn som utreds på flera enheter samtidigt och har fleråriga kontakter med socialtjänsten i Södertälje. Flera av dessa kan förväntas komma från missbruksmiljöer och har utsatts för eller bevittnat våld. Frågeställningarna kvarstår dock då det handlar om att möta dessa barn på ett så bra sätt som möjligt och också samordna resurser så att de inte behöver splittras i onödan mellan olika handläggare och enheter. Fortsättningen går från kartläggning mot implementering och utveckling utifrån dragna slutsatser. Södertälje Kari Rooth, projektledare 4

8 SÖDERTÄLJE KOMMUN Åke Martinsson Ansökan till Länsstyrelsen om utvecklingsmedel för förebyggande insatser 2010 Bakgrund Sveriges kommuner har haft möjlighet att ansöka om utvecklings medel för förebyggande insatser av Länsstyrelserna. Södertälje kommun har sedan 2002 beviljats medel till förebyggande insatser av Länsstyrelsen med sammanlagt kronor. Länsstyrelsens medel för förebyggande har dock sedan 2008 reducerats från 10 miljoner till 5 miljoner. I regeringsbeslutet framgår att en utfasning av stödet till alkohol och narkotikaförebyggande åtgärder i kommunerna påbörjats och att 2010 är sista året som förebyggande pengar går att söka. Ansökan ska vara politiskt förankrad och beslutsprotokoll skall bifogas ansökan. Beslut om medel kan förväntas under juni månad Utvecklingsmedel 2010 Arbetet mot tobak, alkohol och droger måste ske på flera olika nivåer samtidigt för att få effekt, både generella, riktade och förebyggande. Dessutom är det viktigt att involvera föreningslivet, föräldrar och andra i arbetet. De framgångsfaktorer som finns beskrivna i preventionslitteraturen talar om att det förebyggande arbetet måste vara långssiktigt, bygga på strukturer, ha en politisk prioritet samt vara kunskapsbaserat. Södertälje kommun har under flera år arbetat systematiskt med olika insatser för att förebygga olika riskbeteenden samt främja skyddsfaktorer. Kommunen har också sedan 2002 vartannat år genomfört en totalundersökning av risk och skyddsfaktorer i elevgrupperna årskurs 9 grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet. I årets ansökan har vi valt att prioritera vidare arbetet med Tobaksfri Duo som påbörjades under 2009 Konceptet Tobaksfri duo i Södertälje I den elevenkät som kommunen genomför sedan 2002 finns oroande tendenser att rökningen bland flickor i årskurs 9 inte minskar och dessutom har Södertälje föräldrar en mer liberal inställning till användning av tobak i jämförelse med andra kommuner i länet. I Västerbottens län finns sedan flera år ett arbete benämnt Tobaksfri Duo. Detta arbete har visat på goda resultat, en halvering av andelen elever som röker, och är vetenskapligt utvärderad. Arbetet i Södertälje påbörjades under 2009 och sker i samverkan med A Non Smoking Generation, landstinget samt kommunen. Vi vill fortsätta utveckla projektidén i Södertälje i samverkan med skolhälsovården, landstingets Postadress: Besöksadress: Telefon: Fax: Södertälje kommun Utbildningskontoret E-post:

9 2 hälsoenhet, A Non Smoking Generation samt flera idrottsklubbar. Kommunens tillståndsenhet kommer också att ingå genom tillsynsarbete med tobakshandlare. Inom Tobaksfri Duo kommer föräldramöten i årskurs 5-6 vara en viktig komponent. Inom Tobaksfri Duo är överenskommelser mellan föräldrar/annan vuxen och elever om att förbinda sig att inte röka en framgångsfaktor. Röker föräldern/den vuxne kommer tobaksavvänjning ett erbjudas via Landstingets hälsoenhet alternativt hos någon rökavvänjare inom primärvården. En nyckelgrupp i arbetet är elevhälsans personal ut på skolorna som kommer att arbeta med medlemskap, kontrakt och försäkran som ingår i Tobaksfri Duo konceptet. Skolsköterskor blir på det sättet den lokala spindeln i nätet i den Tobakspreventiva arbetet. Projektet kommer att genomföras i samarbete med yngre inspiratörer från A Non Smoking Generation för spridning av Tobaksfri Duo konceptet till elever. A Non Smoking generation har också sedan flera år ett samarbete med fotbollsklubben Assyriska. Det arbetet vill vi få fler föreningar att ansluta sig till. Projektet kommer att utvärderas/följas upp genom kommunens ordinarie enkät Elevenkäten. Andelen tobaksfria vuxna som genomgått tobaksavvänjning inom konceptet Tobaksfri Duo kommer att redovisas samt hur många kontrakt mellan elever och vuxna som upprättas i projektet. Dessutom kommer arbetet mot föreningslivet att beskrivas. Kostnaden för projektet Tobaksfri Duo består av anställd inspiratör från A Non Smoking Generation som har som uppgift att sprida konceptet Tobaksfri Duo i skolorna årskurs 5-6, samt arbeta gentemot föreningslivet, utökad rökavvänjningstid på Hälsoenheten samt utökad tillsyn. Skolhälsovården bidrar med den lokala samordningen enligt Tobaksfri Duo konceptet på skolorna.

10 3 Bilaga 1 Kopia av digital ansökanshandling Länsstyrelsen SAMMANFATTNING av ansökan om statsbidrag för förebyggande drogarbete- och tidiga insatser riktade till barn till missbrukare m fl 1. Projektets namn Piff 2 (prevention i framtidens form) 2. Huvudman (namn och adress) Södertälje kommun Södertälje 3. Kontaktperson för projektet (namn, titel, telefon, e-post, adress) Anna-Karin Ryberg anna-karin.ryberg@sodertalje.se 4. Total projekttid till Bakgrund och syfte Söker medel för att förlänga projektet Tobaksfri Duo i Södertälje, förlängningen syftar till att stärka implementeringen av metoden i kommunen skolor. Metoden är Tobaksfri Duo som utvärderats i Västerbotten med goda resultat. 6 Beskrivning av insatsen Via inspiratör från A Non smoking Generation och i samverkan enligt Tobaksfri Duo modellen minska andelen unga som debuterar med tobak samt erbjuda deras föräldrar rökavvänjning via Landstingets hälsoenhet. 7 Beskrivning av målgruppen Arbete kommer genomföras på Kommunens skolor årskurs 6-9 samt även riktas till deras föräldrar, även föreningsliv kommer att involveras. 8 Vilken metod ska användas? Konceptet Tobaksfri Duo med kontraktsskrivning mellan elever och vuxna. 9 Samverkanspartners Landstinget, Folktandvården, skola, skolhälsovård, tillståndsenheten, preventionssamordnaren och föreningslivet. 10 Förväntat resultat En minskning av andelen unga som debuterar med tobak och fler vuxna som slutar använda tobak. 11 Hur kommer uppföljningen att ske? Genom mätning med Elevenkäten som genomförs vartannat år i samtliga åk 9 klasser i kommunen samt mätning av antal kontrakt/ förnyande löften som undertecknas inom ramen för projektet.

11 4 12 Beräknad totalkostnad (kronor) kr 13 Egen finansiering (kronor) del av samordnartjänst och skolhälsovård motsvarande halva kostanden för projektet 14 Annan finansiering (kronor) 15 Bidrag som söks hos Länsstyrelsen (kronor) Postgironummer Plusgiro

12 BARNCHECKLISTA för Södertälje kommun Bilaga 1 Ärende: Ansökan till Länsstyrelsen om statsbidrag till drogförebyggande arbete och tidiga insatser 2010 Delprojekten Biff3 (Barn i Föräldrars Fokus) och Tobaksfri Duo. Handläggare Ann Louise Brolin BARNCHECKLISTA som ska användas under beredningen av ärenden och därmed klargöra vilka beslut som kan beröra barn och ungdomar och därför behöver få en särskild barnkonsekvensanalys Den är avsedd att användas som ett redskap i Södertälje kommuns strävan att tillämpa principerna i FN:s barnkonvention. Kommer beslutet att beröra barn och ungdomar, nu eller i framtiden? Ja X Nej På vilket sätt? / Varför inte? Båda de delprojekt för vilka utvecklingsmedel söks har barn och unga som huvudmålgrupp. Vid JA- ska denna barnkonsekvensanalys fyllas i: 1. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Ja X På vilket sätt? / Varför inte? Nej Aktiviteter och utvecklingsarbete i båda delprojekten har som syfte att förbättra stöd och insatser för barn och unga. I projektet Biff3 ingår även som en del att tydliggöra begreppet barnperspektiv. 2. Är beslutet belyst ur barnets perspektiv? Ja X Nej Se ovan. 3. Innebär beslutet att barnets rätt till likvärdiga villkor beaktas med tanke på bl a kön, etniskt ursprung, hälsa, funktionshinder, tro eller social ställning? Ja X Nej 4. Har barn och ungdomar fått uttrycka sin mening? Ja Nej X Övrigt som bör tas hänsyn till

13 Anvisningar för BARNCHECKLISTA för Södertälje kommun BARNCHECKLISTAN skall användas vid beredning av alla ärenden som beslutas i nämnderna. I ärendet skall klargöras vilka beslut som kan beröra barn och ungdomar och därför behöver få en särskild barnkonsekvensanalys. BARNCHECKLISTA kan besvaras och bifogas ärendet som bilaga. Alternativt kan svaren på frågorna i barnchecklistan inarbetas direkt i ärendet. Dessa anvisningar ska ses som en vägledning i arbetet med barnchecklistan. De kan fungera som exempel men utgör inget heltäckande underlag. Barnkonventionen tar upp barnets situation ur många synvinklar och ska naturligtvis främja helhetssynen på barnen. Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn. Mål&Budget för : "Barnkonventionen skall vara vägledande för all kommunal verksamhet". Mycket av det som görs i dag sker i en anda som följer barnkonventionen, men barns villkor behöver uppmärksammas än mer, både i det beslutsfattande som sker på nämndnivå, som i det dagliga arbetet i kärnverksamheterna. 1. barnets bästa i främsta rummet (artikel 3, 4 och 6) Beaktas barnets rättigheter, främst rätten till trygghet och rätten till liv och utveckling, i beslutsfattandet? Har en sammanvägning gjorts av olika intressen? FN:s barnkommitté har uttalat att principen om barnets bästa alltid ska beaktas och väga mycket tungt. Det kan dock finnas situationer då andra intressen kan väga tyngre, t.ex. samhällsekonomiska eller säkerhetspolitiska. principen om barnets bästa ska ges absolut prioritet när det gäller adoption och rätt till skydd mot missförhållanden och övergrepp. beslutsfattare ska enligt barnkonventionen anstränga sig till det yttersta av tillgängliga resurser för att tillgodose barnets bästa, detta innebär t.ex. att när ett enskilt barns bästa eller en grupp barns bästa måste ge vika för andra intressen bör kompenserande åtgärder övervägas. till prioriterade rättigheter hör utveckling/utbildning 2. beslutet belyst ur barnets perspektiv Vilka konsekvenser har beslutet för barnet/barnen och hur kan barn själva tänkas värdera beslutet? 3. barns och ungdomars rätt till likvärdiga villkor (artikel 2) Diskrimineras barnet eller dess föräldrar p.g.a. kön, etniska ursprung, funktionshinder, tro, ställning etc? Har hänsyn tagits till barns särskilda behov på grund av psykiskt/fysiskt funktionshinder? (artikel 23) all olikhet behöver inte innebära diskriminering, det avgörande är om de kriterier som ligger till grund för olik behandling är rimliga och objektiva barn får inte diskrimineras i förhållande till vuxna och inte i förhållande till andra grupper av barn. ojämlikheten i hälsa vad gäller pojkar/flickor, socioekonomisk och etnisk tillhörighet ökar bland barn och ungdomar och detta måste hejdas

14 Överväg effekterna vad gäller fysisk hälsa, psykisk hälsa, social hälsa (artikel 24). Var särskilt uppmärksam på följande: allergier drabbar många barn och ökar, idag är ca 40% av alla barn och ungdomar drabbade skador (olycksfall, självmord) - orsakar den högsta dödligheten bland barn självförtroende droger och tobak - tobak ökar bland flickor, viss tendens att också drogbruket ökar 4. barns och ungdomars rätt att uttrycka sin mening - (artikel 12) Barnets rätt att komma till tals måste ytterst vara underställt principen om barnets bästa, bedömningen om vad som kan ses vara ett barns eller en grupp barns bästa i en viss situation ska alltid göras av de vuxna som har ansvaret för besluten. FN-kommittén framhåller att det är särskilt viktigt att barn får delta i beslutsfattande på den lokala nivån. ange här på vilket sätt ungdomars röst har inhämtats, t ex enkät i en skolklass, remiss till ungdomsrådet, samråd med ungdomsorganisationer osv. i fall där beslut berör barn på ett personligt plan har barnet fått säga sin mening?