Bilaga 1. Göteborgs Stads program för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksområdet (ANDT),

Transkript

1 Bilaga 1 Göteborgs Stads program för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksområdet (ANDT),

2 Innehåll 1. Inledning... 3 Syfte och omfattning... 3 Avgränsningar Mål Strategiska områden Implementering i nämnder och styrelser Uppföljning och revidering Bakgrund... 6 Definitioner av begrepp... 6 Utgångspunkter för ANDT-arbetet... 7 Nulägesbeskrivning

3 1. Inledning Göteborgs Stads program för alkohol-, narkotika-, dopnings-, och tobaksområdet (ANDT), är ett stadengemensamt styrdokument som omfattar det förebyggande och hälsofrämjande arbete inom ANDT-området. Programmet riktar sig till nämnder och styrelser. De nämnder som främst berörs är stadsdelsnämnder, social resursnämnd och utbildningsnämnden. Beslut om programmet togs i kommunfullmäktige datum xxx (dnr xx). Syfte och omfattning Det övergripande syftet med detta program är att bidra till en god folkhälsa samt minskade skillnader i livsvillkor. Programmet omfattar det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på ANDT-området. I det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ingår insatser för att minska tillgängligheten. Arbetet med programmet förutsätter en bred samverkan och långsiktighet. Avgränsningar Etablerat missbruk och beroende I november 2014 beslutade kommunstyrelsen att ge stadsledningskontoret i uppdrag att ta fram en plan mot etablerat missbruk och beroende. Uppdraget har delegerats till social resursnämnd. Området etablerat missbruk och beroende kommer att hanteras i den planen. ANDT och brott ANDT kopplat till brott hanteras i det stadenövergripande styrdokumentet Dialog och samarbete Ett samlat program för Göteborgs Stads trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete som gäller fram till år Livsvillkor och sociala faktorer Sociala faktorer har tydliga samband med alkohol, tobaks- och narkotikabruk. Mål och insatser kopplat till sociala faktorer och livsvillkor så som uppväxtmiljö, familj, skola och arbetssituation hanteras främst i de styrdokument som tagits fram inom Jämlikt Göteborg hela staden socialt hållbar. 2. Mål Alkohol Andelen i befolkningen som har riskfylld alkoholkonsumtion ska minska Narkotika Andelen i befolkningen som någon gång har använt narkotika ska minska Dopning Andelen i befolkningen som någon gång använt dopning ska minska. Tobak Andelen i befolkningen som är röker eller snusar ska minska. 3

4 3. Strategiska områden ANDT en del av folkhälsoarbetet Hälsofrämjande och förebyggande arbete på ANDT-området är en del av folkhälsoarbetet och arbetet med att minska skillnader i livsvillkor. Droganvändning hänger ofta tätt ihop med psykisk ohälsa. Att uppmärksamma och arbeta med psykisk ohälsa är därför viktigt i det förebyggande arbetet på ANDT-området. Hälsans bestämningsfaktorer är en väletablerad utgångspunkt i folkhälsoarbetet och i arbetet som främjar den socialt hållbara utvecklingen. Familjen utgör den faktor som skyddar bäst mot missbruk, om den känslomässiga kontakten är god och det finns tydliga gränser. I den innersta halvcirkeln i bildens övre solfjäder exemplifieras viktiga psykosociala resurser. I nästa halvcirkel individers och gruppers levnadsvanor. Därefter kommer livsvillkor och ytterst samhällsekonomisk struktur och miljö. I bildens nedre del definieras opåverkbara faktorer som ålder, kön och arv. Idag kan även en faktor som kön vara föränderlig, men i princip utgör dessa faktorer stabila förutsättningar för människors liv. Däremot är inte någon av dem statisk när det gäller vad de betyder för enskilda individer. Till exempel får också den ärftliga disposition en människa föds med olika konsekvenser i livet beroende på till exempel livsvillkor och levnadsvanor. Normkritiskt och inkluderande förhållningssätt Vissa grupper i samhället är utsatta för fler riskfaktorer än andra. Hur hälsan utvecklas beror till stor del på sociala och ekonomiska förutsättningar, kön, etnisk tillhörighet, religionstillhörighet, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och uttryck, ålder eller funktionsvariation. 4

5 Göteborg ska vara en hållbar och jämlik stad. Alla Göteborgs Stads verksamheter ska arbeta icke-diskriminerande. Göteborgs Stads verksamheter ska främja likabehandling och all verksamhet i Göteborgs Stad ska genomsyras av ett inkluderande perspektiv. Det stöd som erbjuds ska vara likvärdigt oavsett var i Göteborg personen bor. Kunskapsbaserat arbete och välgrundad kompetens Göteborgs Stads arbete på ANDT-området ska baseras på metoder som bygger på dokumenterad kunskap och är rekommenderade av forskare och nationella myndigheter. Samverkan som möjliggör och utvecklar Vad begreppet samverkan betyder och innebär är ofta föremål för tolkning. Detta program följer definitionen från Socialstyrelsen: Samverkan kan ses som ett organisatoriskt sätt att lösa utmanande uppgifter som den egna enheten inte klarar på egen hand. Samverkan kan också beskrivas som en form av systematiserande samarbete. För att samverkan ska fungera behövs styrning, struktur och samsyn. Samverkan, både inom Göteborgs Stad och med externa aktörer, är grundläggande för ett effektivt arbete mot ANDT. För att kunna minska tillgängligheten och tillgången är samverkan mellan ANDT-förebyggande och brottsförebyggande arbete en viktig del. I detta arbete är Polisen en viktig samverkanspart. Ytterligare en viktig extern samverkanspart är Västra Götalandsregionen. Förutom samverkan inom Göteborgs Stad och med andra myndigheter behövs samverkan med civilsamhället och föreningar för ett effektivt arbete med ANDT. Tidiga insatser barn och unga Ett nedsatt hälsotillstånd under barndomen påverkar den framtida hälsan och får betydelse för hur livet utvecklas. En god psykisk hälsa i barndomen och under tidiga tonår är en viktig skyddsfaktor för att inte börja använda droger. Tidiga insatser för barn och deras föräldrar, både generella och riktade kan förhindra att ett litet problem över tid utvecklas till en stor och komplex problembild. Tillgänglighet Forskning på ANDT-området visar att tillgängligheten påverkar användningen. En restriktiv lagstiftning reducerar antalet personer som använder narkotika, tobak och alkohol. Tillgången går också att påverka på lokal och regional nivå. För att en restriktiv lagstiftning ska vara effektiv krävs lokala och effektiva kontrollåtgärder t.ex. tillsyn för att förhindra försäljning av alkoholdrycker och tobak till ungdomar under 18 år. När det gäller cannabisanvändning är det är det viktigt att detta lagförs och att lagstiftning efterföljs. 4. Implementering i nämnder och styrelser Målen i programmet ska omsättas i praktisk handling av nämnder och styrelser. Därefter kan nämnder och syrelser göra ytterligare prioriteringar och formuleringar utifrån den egna verksamhetens förutsättningar. 5. Uppföljning och revidering Giltighetstiden för programmet är 2017 till och med december Programmet föreslås följas upp och eventuellt revideras under andra halvåret

6 Smärre korrigeringar i programmet med anledning av eventuella förändringar i styrdokument under pågående giltighetstid bör kunna ske utan att ställning tas av kommunstyrelsen. Mer omfattande förändringar som påverkar viljeinriktning och genomförande av utvecklingsarbete föreslås att kommunstyrelsen tar ställning till. Uppföljning genom statistik Stadsledningskontoret ansvarar för uppföljningen av Göteborgs Stads program för alkohol-, narkotika-, dopnings-, och tobaksområdet (ANDT), utifrån enkätdata. Barn och unga, årskurs 9 och andra året på gymnasiet: följs genom drogvaneundersökningen som görs vart tredje år i samarbete mellan Göteborgs Stad och CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning). Resultaten presenteras i en rapport från Social Resursförvaltning, Kunskapskällar n. Vuxna, år: följs genom den nationella enkäten Hälsa på lika villkor som görs vart annat år av Folkhälsomyndigheten. Varje gång som enkäten genomförs beställer Göteborgs Stad ett fördjupat urval. 6. Bakgrund Definitioner av begrepp ANDT ANDT står för alkohol-, narkotika, dopnings- och tobak. Begreppet används på nationell och regional nivå. Förebyggande Förebyggande insatser (prevention) utgår ifrån en negativ företeelse som ska minska eller stoppas. Inom ANDT-området innebär det att göra insatser som förhindrar att människor hamnar i ett riskbruk eller missbruk. Hälsofrämjande Hälsofrämjande insatser (promotion) utgår ifrån något som är bra, en positiv företeelse, som ska främjas eller stärkas. Det handlar om att stärka och bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Hälsofrämjande insatser syftar också till att stärka individers förmåga att göra hälsosamma val. Riskbruk Begreppet riskbruk handlar om den konsumtion som, om den fortsätter, riskerar att leda till ett missbruk och medicinska skador men där problemen ännu inte är allvarliga. 1 Missbruk Med missbruk avses en återkommande eller varaktig konsumtion som leder till allvarliga följder för den enskilde i form av medicinska och sociala problem. Enligt 1 I Sverige är definitionen av riskbruk av alkohol: mer än 14 standardglas per vecka för män och mer än nio standardglas per vecka för kvinnor. Ett standardglas innehåller 12 gram alkohol och motsvarar 33 centiliter starköl, 12 centiliter vin eller fyra centiliter starksprit. (källa 6

7 diagnosverktyget DSM-IV ska minst ett av följande fyra kriterier uppfyllas under ett års tid: 1. Upprepad användning av alkohol och narkotika som leder till misslyckande att fullgöra sina skyldigheter på arbete, i skolan eller i hemmet. 2. Upprepad användning av alkohol och narkotika i riskfyllda situationer, exempelvis vid bilkörning eller i arbetslivet. 3. Upprepade kontakter med rättsväsendet som en följd av missbruket. 4. Fortsatt användning trots återkommande problem. Begreppet skadligt bruk används ofta synonymt med missbruk. Det skadliga bruket fokuserar på beteende och konsekvenser; det är alltså inte preparat och mängd som är det väsentliga. Skadligt bruk är ett beteende som är skadligt för hälsan, får negativa konsekvenser i sociala sammanhang och påverkar ekonomin negativt både på individ-, organisations- och samhällsnivå. 2 Utgångspunkter för ANDT-arbetet Nationella folkhälsoområden Hälsofrämjande och förebyggande arbete på ANDT-området är en del av folkhälsoarbetet. I de nationella målen för folkhälsopolitiken anges i målområde 11 kommunernas ansvar på tobaks-, alkohol- och narkotikaområdet, nämligen att verka för minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Nationell strategi ANDT Under 2016 beslutade riksdagen om En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Det övergripande målet i strategin är: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och ett minskat tobaksbruk. Strategin innehåller sex stycken mål med tillhörande insatsområden (aktiviteter). Folkhälsomyndigheten har uppdraget att stödja genomförandet av strategin. Regional strategi ANDT Länsstyrelsen har i uppdrag att sprida och verka för genomförandet av målen i den nationella ANDT-strategin. Den senaste regionala strategin gällde åren Arbete pågår nu med att ta fram en ny regional strategi som ska bygga på den nationella. Göteborgs Stad Göteborgs Stad har flera styrdokument som omhändertar olika perspektiv på det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med ANDT. Ambitionen är att programmet för ANDT-området ska följa och samspela med de redan existerande stadengemensamma styrdokumenten. Jämlikt Göteborg hela staden socialt hållbar Målen i programmet stödjer Göteborgs Stads pågående arbete med att minska skillnader i hälsa och livsvillkor, Jämlikt Göteborg - hela staden socialt hållbar, med särskilt fokus på barn och unga och deras föräldrar. De fokusområden där det främjande och förebyggande arbetet för barn sätts i fokus är Ge varje barn en god start i livet och Ge 2 Definition av Världshälsoorganisationen (WHO) 7

8 barn fortsatt goda förutsättningar genom skolåren samt Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer som rör alla grupper i befolkningen. Nulägesbeskrivning Den vanligaste drogen, globalt sett, är cannabis. Legaliseringsrörelsen för narkotika är mest synlig i Västeuropa samt i Nord- och Sydamerika och riktar framför allt in sig på cannabis. Den globala legaliseringsrörelsen och debatten påverkar även Sverige och Göteborg. Det är något som vi måste förhålla oss till i ANDT-arbetet. Ungdomar 3 Under våren 2016 genomförde Göteborgs Stad den femte undersökningen om skolelevers drogvanor och andra riskbeteenden. Det är en totalundersökning bland samtliga elever i årskurs 9 och i gymnasiets år 2. Resultaten från drogvaneundersökningen 2016 visar att alkoholkonsumtionen bland ungdomar i Göteborg fortsätter att sjunka. När det gäller narkotikaerfarenhet bland eleverna är förändringarna inte så stora. Bland gymnasisterna är det i större utsträckning pojkarna än flickorna som använt narkotika. Cannabis är den dominerande drogen. Tobaksanvändandet har sjunkit successivt sedan Sedan förra undersökningen 2013 har andelen elever som röker dagligen nästan halverats i gymnasiets år 2. Även det sporadiska rökandet har minskat bland de yngre eleverna. När det gäller snusandet är förändringarna inte lika stora sedan förra undersökningen, andelen pojkar i gymnasiets år 2 har ökat ett par procentenheter sedan Flickor röker i större utsträckning än pojkar, men en större andel pojkar än flickor snusar. Andelen elever som använt vattenpipa har minskat successivt sedan Risk- och skyddsfaktorer inom skola och familj Genom att identifiera risk- och skyddsfaktorer som är möjliga att påverka kan kommunen, stadsdelarna och de enskilda skolorna förändra och utveckla det förebyggande arbetet så att insatserna får verklig effekt. Elevernas svar i drogvaneundersökningen 2016 visar på tydliga samband mellan riskoch skyddsfaktorer i skolan och förekomst av olika riskbeteenden. Skolan kan utgöra en stark skyddsfaktor för barns och ungdomars psykiska och sociala utveckling. Skolans främsta möjlighet att påverka ungdomar när det gäller tobak, alkohol och droger är genom att skapa ett gott skolklimat och en god lärandemiljö så att eleverna trivs i skolan. De som misslyckas i skolan löper större risk att hamna utanför och använda droger. Regelbundet skolk är starkt kopplat till skolmisslyckanden. God struktur, trygg inlärningsmiljö fri från mobbning, engagerade lärare som uppmärksammar eleverna för positiva handlingar och föräldrar som involveras i skolarbetet är alla exempel på skyddande faktorer. Ungdomar gör i större utsträckning än tidigare hälsosamma val. Allt fler unga göteborgare väljer bort alkohol och tobak vilket stämmer väl överens med den nationella och internationella trenden. En god relation och kommunikation inom familjen är av avgörande betydelse för hur ungdomarna mår. Föräldrars ökade medvetenhet när det gäller att inte förse ungdomar 3 För ytterligare information se Skolelevers drogvanor, Göteborg 2016, en rapport från Social Resursförvaltning. 8

9 med alkohol har visat sig ha stor effekt på användningen av alkohol. En god relation och kommunikation inom familjen är också avgörande för att upptäcka ett tidigt drogmissbruk. Vuxna, år Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan olika socioekonomiska grupper när det gäller riskabla alkoholvanor. Män har genomgående, i alla åldrar, riskabla alkoholvanor i större utsträckning än kvinnor. Andelen med riskabla alkoholvanor är högst bland studenter och bland ensamstående. En något högre andel ses även bland arbetslösa. I Göteborg sjunker andelen dagligrökare i den vuxna befolkningen, både bland män och bland kvinnor. Den största andelen göteborgare som är dagligrökare återfinns i åldersgruppen år. Andelen vuxna som någon gång har använt narkotika är nästan en femtedel i Göteborg. Största andelen kvinnor som någon gång använt narkotika finns i åldersgruppen år. För män finns största andelen i åldersgruppen år. Äldre, 65 år- Äldre människor är känsligare för alkoholens effekter än yngre. Det beror på biologiska förändringar som åldrandet för med sig och på att många äldre regelbundet använder läkemedel. Generellt sätt dricker äldre personer mindre alkohol än yngre vuxna. Totalkonsumtionen av alkohol hos personer 65 år och äldre har ökat något samtidigt som övriga befolkningens konsumtion har legat stilla eller minskat. Med stigande ålder minskar dock andelen med riskabla alkoholvanor för såväl kvinnor som män. Nationella siffror visar att både kvinnor och män i åldern år röker i ungefär samma utsträckning som kvinnor och män i den totala befolkningen. Personer i åldern75 84 år röker i något lägre grad än övriga åldersgrupper. För såväl kvinnor som män minskar andelen dagligrökare med stigande ålder. År 2015 var 12 procent av göteborgarna mellan år dagligrökare vilket är en liten ökning jämfört med tidigare år. 9