Kunskapsbaserad vård för ungdomar med missbruksproblem. Mats Anderberg & Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Transkript

1 Kunskapsbaserad vård för ungdomar med missbruksproblem Mats Anderberg & Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

2 Innehåll En kunskapsbaserad vård Projektets utgångspunkter Könsskillnader och heterogenitet Riskfylld alkoholkonsumtion Skolmisslyckanden Uppföljning efter avslutad behandling Implikationer

3 En kunskapsbaserad vård De mest intressanta och innovativa försöken att kunskapsberika den sociala praktiken utgår i själva verket från att man upphäver gränsdragningen mellan den kunskapsproducerande arenan och praktikfältet. Den ständigt pågående diskussionen om hur man skall förmedla relevanta kunskaper till praktikern tar en annan vändning om man ser att också praktikfältet är kunskapsproducerande (Börjeson 2005, s. 216).

4 Ledstjärnor & utgångspunkter Forsknings- och utvecklingsprojekt på kollaborativ och deliberativ grund (Denvall & Salonen, 2000; Fritzén, 2003; Nutley et al. 2007) Erfarenhets- och forskningsbaserad kunskap som komplement till varandra (Jenner & Segraeus 1996) Sammanvägning av forskningsmässiga, metodologiska och praktiskt relevanta utgångspunkter (Anderberg & Dahlberg, 2005; Rawson & Branch, 2002) Tidigare projekt (Anderberg & Dahlberg, 2009) Gemensamt planeringsarbete med logisk modell (McLaughlin & Jordan 1999) CIROP (King et al., 2003)

5 Två delprojekt Uppdrag (ur projektansökan 2011): Uppföljning och analys genom UngDOK: Med forskarstöd och via erfarenhetsutbyte utveckla det dokumentationssystem som Mariamottagningarna i storstäderna redan har infört. Systemet kan användas till en mer fördjupad uppföljning, vilket i sin tur kan leda till metodutveckling. Analysarbetet kan ge upplysningar om trender och tendenser i storstäderna. Arbetet utmynnade i två delprojekt: 1. Uppföljning av resultat - Att skapa en modell för kontinuerlig uppföljning av Maria-mottagningarnas behandlingsresultat 2. Trender och tendenser - Att skapa en modell för att identifiera och följa trender i de tre storstäderna vad gäller vårdsökande ungdomars droganvändning och psykosociala situation.

6 Genomförande av projektet Trestad 2 inleds (våren 2012) Baslinjemätning CIROP (hösten 2012) Gemensam planering med stöd av s.k. logisk modell (hösten 2012) Beslut om de två delprojekten tas i styrgrupp (oktober 2012) Empirisk prövning av tidigare UngDOK:s inskrivnings- och utskrivningsformulär (hösten 2012) Kunskapsgenomgång 1 kring uppföljning (hösten 2012) Utveckling av UngDOK (in-ut-upp) och modell för uppföljning (våren 2013) Ungdomars och behandlares acceptans av den nyutvecklade UngDOK-intervjun (våren 2013) Gemensamt framtagande av en UngDOK Manual (våren 2013) Implementeringsaktiviteter (våren 2013) Kvalitativa intervjuer med ungdomar och föräldrar om uppföljning (sommaren 2013) Kunskapsgenomgång 2 kring indikatorer (hösten 2013) Uppföljningsintervjuer (1 september 2013 till den 31 maj 2014) Utbildningsinsatser, framtagande av indikatorer samt bearbetning och sammanställning av resultat (hösten 2014) Gemensamt rapportskrivande (hösten 2014) Kvalitativa intervjuer med behandlare (hösten 2014) Bearbetning och sammanställning av uppföljningsresultat (hösten 2014) Gemensamt rapportskrivande (hösten 2014) Eftermätning CIROP (våren 2015)

7 Könsskillnader och heterogenitet Det finns olika grupper av ungdomar med missbruksproblem och skillnader mellan pojkar och flickor (Anderberg & Dahlberg 2014). Flickor uppger mer omfattande problem än pojkar inom områden som exempelvis uppväxtmiljö, våld och utsatthet samt psykisk hälsa. Cirka procent av ungdomarna har ett flertal riskfaktorer medan andra endast har få eller bara någon enstaka riskfaktor när behandlingen inleds. Cirka procent av ungdomarna har relativt stabil socialt situation där skyddsfaktorer som boende, skolgång och regelbunden fritidssysselsättning tycks vara fungerande.

8 Primär drog, inskrivning (N=755) Flickor Pojkar Totalt Cannabis Alkohol Övriga droger

9 Uppväxtmiljö, inskrivning (N=755) Flickor Pojkar Totalt Familjehem Ekonomiska problem Missbruksproblem Psykiska problem Våld/misshandel

10 Psykiska problem, inskrivning (N=755) Flickor Pojkar Totalt Deprimerad Ångest/oro Självmordstankar Medicinering Allvarlig händelse

11 Allvarlig händelse som påverkar den psykiska hälsan - Varit med om våldtäktsförsök - Sexuellt övergrepp - Mammas självmordsförsök - Bevittnat våld och hot från pappa mot mamma - Barndomsvän gick bort, han blev skjuten - Min lillebrors sjukdom och död - Min kompis tragiska bortgång vid trafikolycka - En kamrats suicidförsök - Allvarliga händelser och våld i familjen

12 Riskfylld alkoholkonsumtion Ett flertal studier konstaterar att vuxna personer som genomgår behandling för narkotikaproblem också tenderar att ha en hög alkoholanvändning (Brecht et al. 2008; Gossop et al. 2003; McKay et al. 1999; Staiger et al. 2012). Hög alkoholkonsumtion är ofta ett underskattat och förbisett problem i behandling (Gossop et al. 2003; Staiger et al. 2012; Stenbacka et al. 2007) och den behandling som ges är ofta inriktad på ett särskilt narkotiskt preparat (Staiger et al. 2012). Om alkoholkonsumtionen kvarstår på en hög nivå under behandling kan klientens engagemang vara bristfälligt och ge ett sämre utfall (Brecht et al. 2008). Många klienter riskerar även att ha en fortsatt hög alkoholanvändning efter avslutad behandling (Gossop et al. 2003; McKay et al. 1999), vilket i sin tur kan utgöra en grund för återfall i narkotikamissbruk och på längre sikt äventyra behandlingsresultaten (Staiger et al. 2012; Stenbacka et al. 2007).

13 Riskfylld användning av alkohol, enligt AUDIT-C (N=164) Totalt Flickor Pojkar 10 0 Inskrivning Uppföljning

14 Skolmisslyckanden I flera forskningsöversikter har risk- och skyddsfaktorer relaterade till missbruksproblem bland tonåringar och unga vuxna sammanställts. Faktorerna anges i relation till fyra huvudsakliga nivåer: individen och dennes vänner, familjen, skolan samt närsamhället (Fletcher m.fl. 2008; Hawkins m.fl. 1992; Spooner 1999; Stone m.fl. 2012). Tre individuella faktorer med en direkt koppling till skolområdet: skolmisslyckande, låg grad av engagemang för skolan och problem i umgänget med jämnåriga (Hawkins m.fl. 1992). En longitudinell studie visar att skolrelaterade riskfaktorer (beteendeproblem i skolan, låg arbetsnivå, lärares kränkningar, skolfrånvaro samt låga betyg) har starka negativa effekter på senare alkohol- och narkotikamissbruk (Gil m.fl. 2002). En svensk registerstudie omfattande 1,4 miljoner individer, som följts upp från barndom till års ålder, konkluderar att ofullständiga eller låga betyg i årskurs 9 innebär en fyr- till femfaldig ökad risk för drogproblem som vuxen (Gauffin m.fl. 2013).

15 Problem i skolan, inskrivning (N=755) Flickor Pojkar Totalt Skolproblem Läs- och skrivsvårigheter

16 Typ av skolproblem (N=420) Antal % INDIVID Koncentrationssvårigheter Psykiska/fysiska besvär 56 9 Inlärningssvårigheter 40 7 Missbruksproblem 35 6 FAKTORER MELLAN INDIVID OCH SKOLA Skolfrånvaro Motivationsproblematik Otrivsel med skolan 18 3 ÖVRIGA FAKTORER Jämnåriga Skola Familj 16 3 TOTALT

17 Uppföljning efter avslutad behandling Ur ett professionellt perspektiv är det betydelsefullt för behandlare att få en ökad kunskap och förståelse för ungdomarnas problem och behov, men också om resultatet av den behandling som ges. Denna kunskap kan i sin tur ligga till grund för kritisk reflektion och i sin förlängning även för kvalitets- och metodutveckling. Lokal uppföljning kan på så sätt utgöra en betydelsefull del i uppbyggnaden av en kunskapsbaserad praktik (Anderberg & Dahlberg 2009; Bergmark & Oscarsson 2006; Blomqvist & Wallander 2004; Börjeson 2003; 2008; Jenner & Segraeus 2005; Morén & Blom 2003). Att kontakta patienter för uppföljning har ofta ett kliniskt värde och ger bättre utfall. Kontakterna kan även leda till tidigare upptäckt av ny alkohol- eller droganvändning och föregriper ökat missbruk med tillhörande sociala och medicinska problem samt ge motivation för ytterligare öppenvård (McLellan et al 2005).

18 Uppföljning efter avslutad behandling De överlag goda behandlingsresultaten till följd av deltagande i Project MATCH kan troligen till viss del förklaras av återkommande uppföljningar (Project MATCH Research Group 1997). Uppföljning uppmuntrar behandlare till att göra sitt allra bästa (Carroll 1997) Eftersom många ungdomar har en svag eller utsatt position i samhället och påbörjar kontakter med missbruksvården mer eller mindre frivilligt är det därför viktigt att kunna legitimera dessa insatser med stöd för att de för något gott med sig (Börjeson, 2005, s. 224). Uppföljning av klienter och patienter är en aktivitet som också är lagstadgad, i såväl Socialtjänstlagen som Hälso- och Sjukvårdslagen med syfte att fastställa hur väl verksamheten uppfyller lagstiftningens krav och tillgodoser enskildas behov samt hur dessa uppfattar verksamhetens kvalitet (SOU 2009).

19 Uppföljningsprojektet Urval Avslutat behandling under perioden Uppföljningsintervjuer har skett under perioden Undersökningsgruppen Totalt var 578 ungdomar aktuella för uppföljning Det utfördes 167 uppföljningsintervjuer (29 procent) Bortfallsanalys Sammantaget visar bortfallsanalysen att de ungdomar som följts upp således har en något lindrigare problematik och livssituation i jämförelse med de som föll bort, även om skillnaderna överlag är ganska små.

20 En kontingenstabell för användningsfrekvens av primär drog de senaste 3 månaderna (N=153) Inskrivning Uppföljning

21 Användningsfrekvens de senaste 3 månaderna, primär drog alkohol (N=33) Ej bruk Enstaka tillfälle 1 dag/vecka eller mindre 2-3 dagar/vecka 4-6 dagar/vecka eller dagligen Inskrivning Uppföljning 0

22 Användningsfrekvens de senaste 3 månaderna, primär drog cannabis (N=124) Ej bruk Enstaka tillfälle dag/vecka eller mindre 2-3 dagar/vecka dagar/vecka eller dagligen Inskrivning Uppföljning 1

23 Psykiska besvär de senaste 30 dagarna (N=164) Inskrivning Uppföljning 5 0 Sömnproblem Deprimerad Ångest/oro Problem med förståelse, minne och koncentration Svårigheter att kontrollera våldsamt beteende Medicinering

24 Implikationer könsskillnader och heterogenitet Det finns olika grupper av ungdomar med missbruksproblem och rimligen har de även skilda hjälpbehov och varierande förutsättningar. Kartläggning och bedömning av risk- och skyddsfaktorer är av betydelse för att planera och genomföra behandlingsinterventioner (Ferrer Wreder m.fl. 2005; Hawkins m.fl. 1992; Sundell & Forster 2005). Riskprincipen innebär att behandlingen bör anpassas till den risknivå som föreligger, d.v.s. de ungdomar som uppvisar hög risk för att fortsätta utveckla ett missbruk behöver mer omfattande och intensiv behandlingsinsatser i jämförelse med ungdomar som har lägre risk. Med behovsprincipen menas att behandlingsarbetet bör fokusera på påverkbara riskfaktorer inom de specifika livsområden som uppmärksammas hos den unge. Responsivitetsprincipen tar fasta på att behandlingen behöver matcha ungdomens individuella karaktärsdrag och inlärningsförmåga för att generera en god arbetsallians och ett optimalt resultat (Andreassen 2003; Andrews m.fl. 1990).

25 Implikationer riskfylld alkoholkonsumtion Vid behandling för narkotikaproblem kan bruk/missbruk av alkohol hamna i skymundan. Det är alltid därför viktigt att även särskilt kartlägga alkoholkonsumtionen. För många ungdomar kvarstår en riskfylld användning av alkohol när behandlingen avslutas. En riskfylld alkoholkonsumtion kan utgöra en faktor som leder till återfall i narkotikamissbruk. Ungdomar/föräldrar bör uppmärksammas på detta och för ungdomar som önskar/behöver bör specifika interventioner erbjudas för att begränsa användningen av alkohol.

26 Implikationer skolmisslyckanden Det är av betydelse att kartlägga skolproblem och att få fördjupad information om problemens karaktär. Riskfaktorer relaterade till skolan är mycket viktig för ungdomens framtida utveckling och dessutom möjliga att påverka! Samverkan mellan skola och behandlingsverksamhet kan vara nödvändig för att möjliggöra en fortsatt eller slutförd skolgång. Ungdomar med pågående behandling för missbruksproblem kan behöva både pedagogiskt och socialt stöd i skolan.

27 Implikationer uppföljning Uppföljningsmodellen genererar uppgifter som kan åskådliggöra olika former av resultat. Det är möjligt att implementera en modell för kontinuerlig uppföljning till gagn för såväl ungdomar och deras anhöriga som för personal och verksamheter. Men för att uppnå och vidmakthålla en mer varaktig och naturlig användning av uppföljningsmodellen krävs ett fortsatt lednings- och organisationsstöd, att uppföljningsarbetet ges utrymme och uppmärksamhet samt att den insamlade informationen kommer till användning. Utvecklingsområden: - Att med stöd av proaktiva insatser nå fler ungdomar för uppföljning - Att utforma tydligare och bättre rutiner i uppföljningsarbetets olika faser - Att använda alternativa uppföljningsmetoder (webbenkäter, telefonintervjuer) - Att tydligare dokumentera psykosociala och medicinska behandlingsinsatser för att kunna dra slutsatser om kopplingar mellan resultat och specifika insatser

28

29 Tack för oss! Kontaktuppgifter: