Välkomna till Deplyftet

Transkript

1 Välkomna till Deplyftet implementering av SFBUPs riktlinje depression Agenda idag: 1. Varför är vi med (kliniken)? 2. Varför är jag med (utbildare)? 3. Varför är SFBUP med? 4. Hur är dep vården idag? 5. Deplyftet a) De olika delarna b) Steg för steg c) Godkänd att utbilda d) Rollerna inom klinikens Deplyftsgrupp e) Utmaningarna för ert Deplyft 6. Att göra lista

2 Egentlig Depression (Major Depressive Disorder i DSM-5 ) ETT kärnsymptom..och nedstämdhet irritabilitet Symptom minst 5 av 9 o Nedstämd/irritabel o/e anhedoni o Energilös, okonc, o Sömn, aptit, motorik o Dödstankar, dep tankar Ihållande o >1/2 dagen minst 5 av 7 dagar o i minst 2 veckor Episodiskt förlopp anhedoni

3 Depression verka öka i tonåren Årliga USA tvärsnitt med intervju (NSDU=national survey of drug use and health) av tonåringar år (n= ) och unga vuxna år (n= ) och man ställde frågor för att avgöra 1-års prevalens av depressiv episod Tonåringar Ökning OR 1,37 p>0,001 och från 8,7% till 11,3% Flickor 13,1% till 17,3% Pojkar 4,5% till 5,7%, p=0,02 Unga vuxna Ökning OR 1,13 p=0,01 och från 8,8% till 9,6% BUDSKAPET Depression hos tonåringar verkar öka Tidig identifiering och utveckling av basprogram krävs Mojtabai R et al, Pediatrics 2016 online DOI: /peds

4 Nedstämdhet hos unga i Sverige 15 åringar (n=1143 år 1998 till n=2747 år 2014) som i enkät svarat att de känt sig nedstämda ungefär varje dag senaste halvåret. Flickor 15 år Pojkar 15 år Folkhälsomyndigheten, folkhälsodata on line

5 Irritation/dålig humör hos unga i Sverige 15 åringar (n=1143 år 1998 till n=2747 år 2014) som i enkät svarat att de känt sig irriterade/på dåligt humör ungefär varje dag senaste halvåret. Flickor 15 år Pojkar 15 år Folkhälsomyndigheten, folkhälsodata on line

6 Depression i tonår-spelar roll? skolresultat relationer Kroppslig hälsa självmord självskadebeteende missbruk BUDSKAPET Depression i tonåren leder till ökad risk för negativ utveckling och hälsoproblem Thapar et al, BMJ 2010:340c209 Birmaher B et al. J Am Acad Ch Adolesc. Psychiatry, 2011:

7 Syftet med SFBUPs Riktlinje Depression SCREENING alla DIAGNOSTIK bred BASBEHANDLING först UPPFÖLJNING strukturerat UTVÄRDERING Till frisk

8 Psykopedagogisk basbehandling vad är det? Samtal med tonåring och föräldrar 1. Vad är depression? 2. Vidmakthållande? 3. Stöd, säkerhet och koll på symtom 4. Problemlösande tillsammans för rutiner aktivering skolstöd familjestress

9 Gapet mellan kunskap och praktik Det tar år för ny medicinsk kunskap att nå ut till sjukvården Boren BE (2000) Yearbook of Medical informatics : Managing clinical knowledge health care improvement

10 Andel depressionsdiagnoser 2016 Samtliga nybesök under 2016 i fem svenska län och andelen av dessa som någon gång under året fått depressionsdiagnos (F32-34) 100% 90% 80% % 60% 50% 40% 30% F32-F34 Ej dep 20% 10% 0% Andelen depressionspatienter bör ligga på (20-) 30%

11 Förekomst av Anhedoni i journaldokumentation av dep, n=180 Helt rätt om det både beskrivs glädjelöshet och att aktiviteter därför minskat

12 Förekomst av Mani i journaldokumentation av dep n=180 Helt rätt om "mani" tydligt beskrivs men även "Uppvarvning" godkänns

13 Förekomst av Tidigare suicidförsök i journaldokumentation av dep, n=180 Helt rätt om det anges när s-försöket skedde och metod/allvar

14 Användning av Skattningsskala i journaldokumentation av dep n=180

15 Deplyftets tio manualer tar riktlinjerna ut till samtalet Öl Anna Santesson Ps Markus Andersson Ps Helena Essunger Maria Zetterqvist Håkan Jarbin Öl, med dr Håkan Jarbin Psykolog, med dr Maria Zetterqvist Prof em Anne-Liis von Knorring

16 Basen är tolv samtalsstöd

17 Broschyrer och arbetsblad

18 Samtalsstöd, manualer och film

19 Effektiv implementering - vad säger forskningen? Fixsen, DL et al. (2005).Implementation Research: A Synthesis of the Literature. Tampa, FL; Nat Impl Research Network

20 Deplyftet steg för steg Telefonmöten kvartalsvis Återkoppling via patientenkät Återkoppling : Depspår och Journalkvalitet Utbildning kaskad på hemmaklinik X 6 dagar Utgångsläge Medsittning via video x4 1. Medarbetarenkät 2. journalgenomgång Seminarier i Halmstad x4 KickOff i Göteborg x maj sept nov jan mars juni sept Medsittning X 4 d

21 Godkännande för att utbilda inom Deplyftet Godkännande avgörs av handledare efter medsittningar. Det är uppdelat på godkännande i bedömning och behandling. Grundläggande är att involvera ungdom och föräldrar, validera, vara lyhörd och hålla struktur. Bedömning Hålla i ett tidseffektivt bedömningssamtal med tydlig struktur som är transparent för familjen Kunna göra en kartläggning av person och liv där både förhållande som påverkar depression och hur depression påverkar funktionen beskrivs och återges kort till familj. Kunna fånga gestalten av psykisk störning och beskriva tidslinjen. Kunna avgöra om symptom nått tröskelvärde. Kunna ställa diagnos depression och återge till familj. Behandling I samtal kunnat följa struktur efter samtalsstödens tårtbitar. Ge psykoedukation om depression och göra en depressiv spiral tillsammans med ungdom och förälder Utformat vårdplan med fokus på vidmakthållare tillsammans med familj och valt delar av den för dagens fokus. Arbeta med dagens fokus så att det utmynnar i en skriftlig hemuppgift formulerad så att det blir tydligt vilken aktivitet som ska utföras. Antal patienter Utbildaren bör ha haft ett tiotal egna bedömningar med diagnos depression och startat upp lika många behandlingar.

22 Deplyftet rollerna Projektledare 20%, koordinera och driva, Seminarier + kickoff Utbildare 30 (-50 periodvis) % Seminarier + kickoff; utbildning 6 dagar, medsittning x24 Chefsperson 10% Seminarier + kickoff Behandlare 30% 6 utbildningsdagar Monitor 20%, ta fram data på diagnoser, journaler och depspårets medarbetare Patientmätning, seminarie 1 Läkarmonitor 2,5% journalgranskning 1-2 dgr/kvartal

23 Deplyftet utmaningarna Identifiera screena? Depspår Triagera? Personalomsättning? Överbelastning?