Välkomna till Deplyftet
|
|
- Ludvig Sandström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Välkomna till Deplyftet implementering av SFBUPs riktlinje depression Agenda idag: 1. Varför är vi med (kliniken)? 2. Varför är jag med (utbildare)? 3. Varför är SFBUP med? 4. Hur är dep vården idag? 5. Deplyftet a) De olika delarna b) Steg för steg c) Godkänd att utbilda d) Rollerna inom klinikens Deplyftsgrupp e) Utmaningarna för ert Deplyft 6. Att göra lista
2 Egentlig Depression (Major Depressive Disorder i DSM-5 ) ETT kärnsymptom..och nedstämdhet irritabilitet Symptom minst 5 av 9 o Nedstämd/irritabel o/e anhedoni o Energilös, okonc, o Sömn, aptit, motorik o Dödstankar, dep tankar Ihållande o >1/2 dagen minst 5 av 7 dagar o i minst 2 veckor Episodiskt förlopp anhedoni
3 Depression verka öka i tonåren Årliga USA tvärsnitt med intervju (NSDU=national survey of drug use and health) av tonåringar år (n= ) och unga vuxna år (n= ) och man ställde frågor för att avgöra 1-års prevalens av depressiv episod Tonåringar Ökning OR 1,37 p>0,001 och från 8,7% till 11,3% Flickor 13,1% till 17,3% Pojkar 4,5% till 5,7%, p=0,02 Unga vuxna Ökning OR 1,13 p=0,01 och från 8,8% till 9,6% BUDSKAPET Depression hos tonåringar verkar öka Tidig identifiering och utveckling av basprogram krävs Mojtabai R et al, Pediatrics 2016 online DOI: /peds
4 Nedstämdhet hos unga i Sverige 15 åringar (n=1143 år 1998 till n=2747 år 2014) som i enkät svarat att de känt sig nedstämda ungefär varje dag senaste halvåret. Flickor 15 år Pojkar 15 år Folkhälsomyndigheten, folkhälsodata on line
5 Irritation/dålig humör hos unga i Sverige 15 åringar (n=1143 år 1998 till n=2747 år 2014) som i enkät svarat att de känt sig irriterade/på dåligt humör ungefär varje dag senaste halvåret. Flickor 15 år Pojkar 15 år Folkhälsomyndigheten, folkhälsodata on line
6 Depression i tonår-spelar roll? skolresultat relationer Kroppslig hälsa självmord självskadebeteende missbruk BUDSKAPET Depression i tonåren leder till ökad risk för negativ utveckling och hälsoproblem Thapar et al, BMJ 2010:340c209 Birmaher B et al. J Am Acad Ch Adolesc. Psychiatry, 2011:
7 Syftet med SFBUPs Riktlinje Depression SCREENING alla DIAGNOSTIK bred BASBEHANDLING först UPPFÖLJNING strukturerat UTVÄRDERING Till frisk
8 Psykopedagogisk basbehandling vad är det? Samtal med tonåring och föräldrar 1. Vad är depression? 2. Vidmakthållande? 3. Stöd, säkerhet och koll på symtom 4. Problemlösande tillsammans för rutiner aktivering skolstöd familjestress
9 Gapet mellan kunskap och praktik Det tar år för ny medicinsk kunskap att nå ut till sjukvården Boren BE (2000) Yearbook of Medical informatics : Managing clinical knowledge health care improvement
10 Andel depressionsdiagnoser 2016 Samtliga nybesök under 2016 i fem svenska län och andelen av dessa som någon gång under året fått depressionsdiagnos (F32-34) 100% 90% 80% % 60% 50% 40% 30% F32-F34 Ej dep 20% 10% 0% Andelen depressionspatienter bör ligga på (20-) 30%
11 Förekomst av Anhedoni i journaldokumentation av dep, n=180 Helt rätt om det både beskrivs glädjelöshet och att aktiviteter därför minskat
12 Förekomst av Mani i journaldokumentation av dep n=180 Helt rätt om "mani" tydligt beskrivs men även "Uppvarvning" godkänns
13 Förekomst av Tidigare suicidförsök i journaldokumentation av dep, n=180 Helt rätt om det anges när s-försöket skedde och metod/allvar
14 Användning av Skattningsskala i journaldokumentation av dep n=180
15 Deplyftets tio manualer tar riktlinjerna ut till samtalet Öl Anna Santesson Ps Markus Andersson Ps Helena Essunger Maria Zetterqvist Håkan Jarbin Öl, med dr Håkan Jarbin Psykolog, med dr Maria Zetterqvist Prof em Anne-Liis von Knorring
16 Basen är tolv samtalsstöd
17 Broschyrer och arbetsblad
18 Samtalsstöd, manualer och film
19 Effektiv implementering - vad säger forskningen? Fixsen, DL et al. (2005).Implementation Research: A Synthesis of the Literature. Tampa, FL; Nat Impl Research Network
20 Deplyftet steg för steg Telefonmöten kvartalsvis Återkoppling via patientenkät Återkoppling : Depspår och Journalkvalitet Utbildning kaskad på hemmaklinik X 6 dagar Utgångsläge Medsittning via video x4 1. Medarbetarenkät 2. journalgenomgång Seminarier i Halmstad x4 KickOff i Göteborg x maj sept nov jan mars juni sept Medsittning X 4 d
21 Godkännande för att utbilda inom Deplyftet Godkännande avgörs av handledare efter medsittningar. Det är uppdelat på godkännande i bedömning och behandling. Grundläggande är att involvera ungdom och föräldrar, validera, vara lyhörd och hålla struktur. Bedömning Hålla i ett tidseffektivt bedömningssamtal med tydlig struktur som är transparent för familjen Kunna göra en kartläggning av person och liv där både förhållande som påverkar depression och hur depression påverkar funktionen beskrivs och återges kort till familj. Kunna fånga gestalten av psykisk störning och beskriva tidslinjen. Kunna avgöra om symptom nått tröskelvärde. Kunna ställa diagnos depression och återge till familj. Behandling I samtal kunnat följa struktur efter samtalsstödens tårtbitar. Ge psykoedukation om depression och göra en depressiv spiral tillsammans med ungdom och förälder Utformat vårdplan med fokus på vidmakthållare tillsammans med familj och valt delar av den för dagens fokus. Arbeta med dagens fokus så att det utmynnar i en skriftlig hemuppgift formulerad så att det blir tydligt vilken aktivitet som ska utföras. Antal patienter Utbildaren bör ha haft ett tiotal egna bedömningar med diagnos depression och startat upp lika många behandlingar.
22 Deplyftet rollerna Projektledare 20%, koordinera och driva, Seminarier + kickoff Utbildare 30 (-50 periodvis) % Seminarier + kickoff; utbildning 6 dagar, medsittning x24 Chefsperson 10% Seminarier + kickoff Behandlare 30% 6 utbildningsdagar Monitor 20%, ta fram data på diagnoser, journaler och depspårets medarbetare Patientmätning, seminarie 1 Läkarmonitor 2,5% journalgranskning 1-2 dgr/kvartal
23 Deplyftet utmaningarna Identifiera screena? Depspår Triagera? Personalomsättning? Överbelastning?
DEPLYFTET implementering av SFBUPs riktlinje Depression
DEPLYFTET implementering av SFBUPs riktlinje Depression Välkomna till Deplyftet!! NV Skåne Anna Santesson, Halland Norrbotten Jönköping Håkan Jarbin, SFBUP/ Halland Maria Zetterqvist, Linköping Västerbotten
Läs merDEPLYFTET. implementering av SFBUPs riktlinje Depression. Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP
DEPLYFTET implementering av SFBUPs riktlinje Depression Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP Depression hos unga Drabbar årligen ca 6% av tonåringar (Olsson 1997) Ger störst funktionsnedsättning
Läs merDEPLYFTET. Välkomna till kick off 2 för nästa steg på vägen
DEPLYFTET Välkomna till kick off 2 för nästa steg på vägen Dagens program 08.30-09.30 Depspåret och journalkvalitet idag idag? (H) 09.30-11.30 fika 10-10.20 Utbildare med Anna & Maria, Chefer med Robert
Läs merDeplyftet. Våg 2-2:a journalkoll. 16 januari 2019
Deplyftet Våg 2-2:a journalkoll 16 januari 2019 1 Patientflödesmätning oktober 2018 100% 90% 80% 23 1 2 5 2 10 6 1 6 7 5 70% 60% 50% 40% 209 84 89 141 deputb depannan ångdep ej dep 30% 20% 10% 0% 12 13
Läs merDeplyftet våg 2. Journalkoll 2017 års journaler
Deplyftet våg 2 Journalkoll 2017 års journaler 2018-09-11 Procent % Andel depressionsdiagnoser 2017 Samtliga nybesök under 2017 och andelen av dessa som någon gång under året fått depressionsdiagnos (F32-34)
Läs merDeplyftet. Våg 2-1:a journalkoll. 21 november 2018
Deplyftet Våg 2-1:a journalkoll 21 november 2018 1 Metod En läkare per klinik har gått igenom o Läkarna har inte samskattats så bedömningen kan mycket väl vara olika sträng/snäll mellan klinikerna För
Läs merVälkomna till Deplyftet
Välkomna till Deplyftet 2018-2021 Implementering av SFBUPs riktlinje depression Malmö/Trelleborg Blekinge Sörmland Dalarna Avståndet mellan evidens och dagens vård är stort There is a 15-20 year gap from
Läs merDeplyftet. Våg 1-8:e journalkoll. 22 januari 2019
Deplyftet Våg 1-8:e journalkoll 22 januari 2019 1 Patientflödesmätning 2 Patientflödesmätning oktober 2018 300 Oktober 2018 250 200 7 5 12 5 depbehand deputb 150 depannan ångdep 100 4 5 30 222 23 5 1 10
Läs merDeplyftet. Våg 1-2:a journalkoll. 21 september 2017
Deplyftet Våg 1-2:a journalkoll 21 september 2017 Patientflödesmätning Maj 2017 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% deputb depannan ångdep ej dep 30% 20% 10% 0% 5 6 7 8 9 10 20 Utbildarstatistik maj-aug 2017
Läs merInstruktion till särskilt utvalda utbildare
Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk
Läs merDEP LYFTET. Återfallsförebyggande Helena Essunger Maria Zetterqvist Anna Santesson Håkan Jarbin Markus Andersson
DEP LYFTET Återfallsförebyggande 2017 Helena Essunger Maria Zetterqvist Anna Santesson Håkan Jarbin Markus Andersson INNEHÅLL Inledning 3 Förtest 4 Översikt 4 Teknik 5 Disposition av samtalet 5 Behandlingsarbetets
Läs merDEP LYFTET. Aktivering Helena Essunger Maria Zetterqvist Anna Santesson Håkan Jarbin Markus Andersson
DEP LYFTET Aktivering 2017 Helena Essunger Maria Zetterqvist Anna Santesson Håkan Jarbin Markus Andersson DEPLYFTET AKTIVERING 2017 INNEHÅLL Inledning 2 Förtest 3 Översikt 4 Teknik 6 Demonstration 12 Svårigheter
Läs merROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET
Chefs- och ledardag, Deplyftet ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET Program 08.00-08.45 Introduktion till projektet (Håkan) 08.45-09.30 Presentationer och introduktion
Läs merHÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus
HÅGLÖSHET Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus Psykosomatik- håglöshet Alla psykiska störningar har kroppsliga komponenter involverande
Läs merDepression. viktigt? vad är det? vad kan vi göra? Håkan Jarbin chöl, BUP Halland hakan.jarbin@regionhalland.se
Depression viktigt? vad är det? vad kan vi göra? Håkan Jarbin chöl, BUP Halland hakan.jarbin@regionhalland.se översikt Viktigt? Vad innebär depression och risker Vad är det? Depression eller bara ledsen
Läs merRöster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014
Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014 Hur blir diagnos och liv för barn med psykossymtom vid 11 års ålder? 1037 st barn i konsekutiv födelsekohort på Nya Zeeland undersöktes vid 3-5-7-9-11-13-15-18-21-26-32-38
Läs merPsykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri
+ Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier
Läs merDEP LYFTET. Anna Santesson Juni Version 1. ARBETSMATERIAL Ej färdigt för användning utanför Deplyftet
DEP LYFTET Det diagnostiska samtalet Anna Santesson Juni 2015 Version 1. ARBETSMATERIAL Ej färdigt för användning utanför Deplyftet Innehåll Om manualen 3 Ge allmän information om samtalet och BUP 4 Ta
Läs merDEP LYFTET. Psykosocial basbehandling Tillvägagångssätt vid samtalen i behandlingsdelen
DEP LYFTET Psykosocial basbehandling 2017 Tillvägagångssätt vid samtalen i behandlingsdelen Helena Essunger Maria Zetterqvist Anna Santesson Håkan Jarbin Markus Andersson DEPLYFTET PSYKOSOCIAL BASBEHANDLING
Läs merDEP LYFTET. Skola Helena Essunger Maria Zetterqvist Anna Santesson Håkan Jarbin Markus Andersson
DEP LYFTET Skola 2017 Helena Essunger Maria Zetterqvist Anna Santesson Håkan Jarbin Markus Andersson DEPLYFTET SKOLA 2017 INNEHÅLL Inledning 3 Förtest 4 Översikt 4 Teknik 7 Behandlingsarbetets tre kärnkomponenter
Läs mer2(23) De i avtalet uppsatta målen för 2014 är alla uppnådda:
01054 1(23) Datum Diarienummer 2015-01-31 SKL 12/6459 Deplyftet - delrapport En modell för att implementera kunskapsbaserad vård och ge kliniska färdigheter i att bedöma och behandla depression och värdera
Läs merÅngestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa
Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -
Läs merDEP LYFTET. Psykoedukation och vårdplan 2017 Version 2. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin
DEP LYFTET Psykoedukation och vårdplan 2017 Version 2 Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin DEPLYFTET PSYKOEDUKATION & VÅRDPLAN 2017 INNEHÅLL Inledning 3 Psykoedukation _ allmänna delen 4 Förtest
Läs merDEP LYFTET. Rutiner Helena Essunger Maria Zetterqvist Anna Santesson Håkan Jarbin Markus Andersson
DEP LYFTET Rutiner 2017 Helena Essunger Maria Zetterqvist Anna Santesson Håkan Jarbin Markus Andersson DEPLYFTET RUTINER 2017 INNEHÅLL Inledning 3 Förtest 4 Översikt 5 Sömnrutiner 5 Matrutiner 6 Fysisk
Läs merCOMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC
Working with Imprecise methods: COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC Tord Ivarsson¹, Gudmundur Skarphedinsson², Nina
Läs merDatum: Händelseanalys. Suicid utförd på boende för ensamkommande flyktingbarn. Februari 2017
Datum: 2018-01-18 Händelseanalys Suicid utförd på boende för ensamkommande flyktingbarn Februari 2017 1 Sammanfattning Person som tidigare varit på ett bedömningssamtal på den aktuella mottagningen. Bedömdes
Läs merSFBUP:s Riktlinje för depression
SVENSKA FÖRENINGEN FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRI SFBUP:s Riktlinje för depression Remissversion1 enbart farmakadelen Arbetsgrupp: prof em Anne Liis von Knorring, Uppsala;psykolog Maria Zetterqvist, Linköping;öl
Läs merBarn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller
Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller Petter Tinghög, Karolinska institutet, Sektionen för försäkringsmedicin Bakgrund till projektet (1) 2010
Läs merPsykisk hälsa i primärvård
Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen
Läs merDialogseminarium 2 Strukturerad vårddokumentation Välkommen! 2. version
Dialogseminarium 2 Strukturerad vårddokumentation Välkommen! 2 Strukturerad Vårddokumentation Varför strukturerad? Vad dokumenterar vi och varför? Journaler inom BUP, då och nu Repetition tidslinjen, journalmallar
Läs merKunskap om ungas psykiska hälsa och lärande Rosaria Galanti, professor, projektledare
Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande www.kupolstudien.se Rosaria Galanti, professor, projektledare VÄLKOMNA! Kupols sista år i skolan Nyheter på teamfronten Var står vi nu? Rosaria Galanti 9/8/2016
Läs merDepression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.
Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan? Förebygga
Läs merROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET
Chefs- och ledardag, Deplyftet 2018-09-19 ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET Program 08.00-09.00 Introduktion till projektet (Håkan) 09.00-09.30 Presentationer
Läs merVad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint
Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland
Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5
Läs merDEP LYFTET. Fallformulering psykoedukation vårdplan. Undervisningsmaterial. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin.
Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin Version 1 2014 DEP LYFTET Undervisningsmaterial Fallformulering psykoedukation vårdplan DEP LYFTET fallformulering psykoedukation vårdplan INNEHÅLL Inledning
Läs merRutiner vid användande av
Centrala Barnhälsovården Göteborg Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Göteborg 2 Bakgrund Depression postpartum
Läs merDEP LYFTET. Det diagnostiska samtalet 2017 Version 2. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin
DEP LYFTET Det diagnostiska samtalet 2017 Version 2 Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin DEPLYFTET DET DIAGNOSTISKA SAMTALET 2017 INNEHÅLL Inledning 3 Förtest 3 Uppkomst och vidmakthållande av
Läs merÅrsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov
Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014 Psykiatriska kliniken Ryhov Nuläge på kliniken HSL 2g är känd i verksamheten genom flera olika insatser: - Introduktionsutbildning till
Läs merUnderlag för psykiatrisk bedömning
1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,
Läs merPraxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,
depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?
Läs merFörekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se
1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra
Läs merDEP LYFTET. Diagnostik och bedömning. Undervisningsmaterial. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin. Version 1 2014
Version 1 2014 DEP LYFTET Undervisningsmaterial Diagnostik och bedömning Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin DEPLYFTET diagnostik och bedömning INNEHÅLL Den diagnostiska processen 4 Inledning
Läs merDISA din inre styrka aktiveras
DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Ifrågasätta Förebygga Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...
Läs merSFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion
SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling
Läs merDEP LYFTET. Föräldrastrategier och familj Helena Essunger Maria Zetterqvist Anna Santesson Håkan Jarbin Markus Andersson
DEP LYFTET Föräldrastrategier och familj 2017 Helena Essunger Maria Zetterqvist Anna Santesson Håkan Jarbin Markus Andersson DEPLYFTET FÖRÄLDRASTRATEGIER & FAMILJ 2017 INNEHÅLL Inledning 3 Förtest 4 Översikt
Läs merStöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-04-03 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet 2 Innehåll Bedömning av patienter inför uppstart... 3 Förutsättningar för
Läs merLindrig utvecklingsstörning
Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs
Läs merUppmärksamma den andra föräldern
Uppmärksamma den andra föräldern Depression hos nyblivna pappor förekomst, samvarierande faktorer, upptäckt och stöd Pamela Massoudi, fil dr, leg psykolog FoU Kronoberg & BUP Småbarnsteam, Region Kronoberg
Läs merNationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa
Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom Riitta Sorsa Ökat antal barn och ungdomar vårdas Projektorganisation Socialstyrelsen Riitta Sorsa Vera Gustafsson Mikaela Svensson Expertstöd
Läs merDEP LYFTET. Utvärdering Anna Santesson Håkan Jarbin
DEP LYFTET Utvärdering 2017 Anna Santesson Håkan Jarbin DEPLYFTET UTVÄRDERING 2017 INNEHÅLL Inledning 3 Liten utvärdering under behandlingssamtalen 3 Inledning 3 Förtest 3 Översikt 4 Liten utvärdering
Läs merFÖRSTA LINJEN I MALMÖ
Malmö/Trelleborg FÖRSTA LINJEN I MALMÖ Gunilla Silfverberg-Dymling - Enhetschef Catarina Olsson Kurator (Må bättre) Maria Aldén Psykolog (Våga mera) Den bästa tillgängliga kunskapen Den professionelles
Läs merSjälvmordsriskbedömning
Självmordsriskbedömning Luleå 24 april 2018 Maria Carlsson Leg psykolog, leg psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi BUP-verksamheten, NU-sjukvården SBU:s slutsatser Det saknas vetenskapligt stöd
Läs merAnvändning av BRA- Barns rätt som anhöriga
Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga Maria Eriksson Forskanätverket Barn som anhöriga 18-19 september 2018 maria.eriksson@esh.se Exempel på BRA i en insatstrappa Behandling Synliggörande & generell
Läs merVårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet
Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk
Läs merPsykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.
Psykisk hälsa Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg sofia.elwer@regionvasterbotten.se Emma Wasara, hälsoutvecklare emma.wasara@regionvasterbotten.se Psykisk hälsa Ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där
Läs merBarn med psykisk ohälsa
Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:
Läs merSjälvhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland
Självhjälps-KBT i Primärvården Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Med kognitiv
Läs merVad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?
Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina
Läs merBarn och ungdomar med könsdysfori
Barn och ungdomar med könsdysfori Var den du är född att vara och var det utan skam. (Jonas Gardell) Innehåll: Inledning TS-mottagningen (Kid) Statistik Utredning/behandling Kliniska erfarenheter Könsdysfori:
Läs merSkattning av depressionssymptom. En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC
Skattning av depressionssymptom En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC Bakgrund: varför skattar svårighetsgrad? Depression är vanlig
Läs merNär datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga
När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga Jenny Rangmar, fil dr i psykologi FoU i Väst, Göteborgsregionen Sara Thomée, med dr Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet
Läs merStöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-05-15 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet vuxna 2 Innehåll Bedömning inför uppstart av KBT på nätet... 4 Förutsättningar
Läs merAllmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige
Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland
Läs merInitialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient
Att skapa sig en tydlig förståelse Initialfas Arbeta med valt fokus Återskapa färdigheter och planera för framtiden Diagnostisering Sammanlänka depressionen till ett interpersonellt sammanhang Interpersonell
Läs merLedsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP
Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive
Läs merSamsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk
Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet
Läs merImplementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se
Implementering rekommendation 3 Utredning nationellasjalvskadeprojektet.se Utredning och kartläggning Syftet med utredning och kartläggning är inte primärt att sätta diagnos, utan att förstå självskadebeteendet,
Läs merASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning
ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter
Läs merBrännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län
Brännpunkt: Barn som anhöriga Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län Barnombud i psykiatrin uppdrag och samordning Om Barnkonventionen Landstingsstyrelsen fattade
Läs merKOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?
KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala
Läs merHemoglobinopatier övergångsproblematik barnklinik vuxenklinik
Hemoglobinopatier övergångsproblematik barnklinik vuxenklinik Ulf Tedgård, Barnmedicinska kliniken, Skånes Universitetssjukhus Idag kan de flesta barn med hemoglobinopatier förväntas leva upp i vuxen ålder
Läs merVad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?
Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24
Läs merDISA Din Inre Styrka Aktiveras
Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva
Läs merDepression hos äldre i Primärvården
Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att
Läs merUngdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv
CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs
Läs merPsykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik
Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Introduktion Vanligt förekommande slutsatser från den samlade forskningen är att merparten av ungdomar med alkohol-
Läs merDepressiva syndrom och det bipolära spektrat Mats Adler
Depressiva syndrom och det bipolära spektrat Mats Adler Överläkare, Affektiva mottagningen, Psykiatri Sydväst vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Depression Klassiskt begrepp i psykiatrin. Kallades
Läs merVåld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet
Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,
Läs merBarnperspektivet inom Beroendevården
Barnperspektivet inom Beroendevården Sölvie Eriksson & Anna-Carin Hultgren Dagens Agenda Vårt sammanhang och vårt uppdrag Lagar och åtaganden Barnombud och Barnsamordnare Anhöriga barn Utbildningsinsatser
Läs merAutismspektrumtillståndförekomst
Autismspektrumtillståndförekomst och riskfaktorer Selma Idring Nordström Institutionen för Folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet Utvecklingspsykiatriska Enheten BUP Sydost, SLL Handledare: Cecilia
Läs merADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer
ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet
Läs merBedömning inför psykoterapi. Barnet 3
Bedömning inför psykoterapi Barnet 3 Bedömning av barnets psykosociala situation, inklusive trauma För att få en viktig pusselbit i förståelsen av barnet För att bedöma om det är psykoterapi eller andra
Läs merPSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER
PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas
Läs merPHQ-9 Patient Health Questionnaire-9
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merDiagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral
Diagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral Åsa Andreasson, ST-läkare Tranebergs Vårdcentral Oktober 2011 Klinisk handledare Monica Bäck, spec. i allmänmedicin
Läs merSamsjuklighet vid autism. Håkan Jarbin Chöl BUP Halland BNP dagar 2012
Samsjuklighet vid autism farmakologisk behandling Håkan Jarbin Chöl BUP Halland BNP dagar 2012 Budskapet Samsjuklighet är regel en diagnos undantaget dvs rule out ALLA patienter (med autism) ska få en
Läs merUngdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?
Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad? Lotta Borg Skoglund MD PhD SMART Psykiatri Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet Agenda Ungdomstiden
Läs merBarn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?
Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,
Läs merDepressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet
Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)
Läs merFamiljer med barn och unga med psykisk ohälsa
Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix
Läs merDEP LYFTET. Psykosocial basbehandling. Undervisningsmaterial. Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin. Version 1 2014
Anna Santesson Markus Andersson Håkan Jarbin Version 1 2014 DEP LYFTET Undervisningsmaterial Psykosocial basbehandling DEPLYFTET psykosocial basbehandling INNEHÅLL Inledning 4 Tillvägagångssätt i samtalet
Läs merVerksamhetsberättelse för Svenska föreningen för Barn- och ungdomspsykiatri 2013-01-01 till 2013-12-31
Verksamhetsberättelse för Svenska föreningen för Barn- och ungdomspsykiatri 2013-01-01 till 2013-12-31 Svenska föreningen för Barn- och ungdomspsykiatri utgör såväl en sektion inom Svenska Läkaresällskapet
Läs merIntroduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP
Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Inledning Nationell Vårdplan för Palliativ Vård, NVP, är ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients
Läs merFörbättrade resultat i svensk barndiabetesvård
Förbättrade resultat i svensk barndiabetesvård Användning av kvalitetsregister i förbättringsarbete Lena Hanberger, Linköpings Universitet Diabetesforum Oslo 2017-04-27 Lena.hanberger@liu.se HbA1c: 50
Läs merLisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se
Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Läs merDel 1 introduktion. Vi stöttar dig
Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer
Läs merMotiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige
Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige Veikko Pelto-Piri, Lars Kjellin och Ingemar Engström Tvångsvård - Juridiskt Förutsättningar Tvångsvård inom slutenvården får endast ges om patienten
Läs merInte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD
Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08
Läs mer