Kunskapskällar n. PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten) Ove Lundgren. Tel

Transkript

1 Kunskapskällar n PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten) Ove Lundgren Tel Göteborgs stads informationscentrum för alkohol- och narkotikafrågor

2 CANNABIS en lätt drog?? Preventions- och Utvecklingsenheten främjar god hälsa och integration i Göteborg

3

4 Abstinenssymtom Huvudvärk Muskelvärk Rinnande näsa Sömnstörningar Ökad drömaktivitet Oro, rastlöshet Känslor av ensamhet och isolering Oförmåga hålla problem på avstånd

5 Fragmentariskt minne 2. Närminnet

6

7 3. Flexibilitet/ koncentration

8 4. Förmåga att sätta ihop delar till en helhet

9

10 6.Gestaltminne 7. Orienteringsförmåga

11 Cannabisodling Kraftig ökning av cannabisodling inom Europa T ex England, Albanien, Holland och Sverige Hollands export av cannabis (2007) motsvarade ett värde av 230 miljarder kr

12 Förändrad syn på cannabis Inom EU konstateras nu att cannabisrökning tar alltmer vårdresurser i anspråk Uppklassificering i Storbritannien Minskande antal Coffeeshops i Holland Allt fler forskningsrön om skadeverkningar: kroniska hjärnskador, snabbare beroende av andra droger, klar koppling till ökning av schizofrenier

13 Rådgivningsbyrån i Lund

14 Haschavvänjningsprogrammet (HAP) Tre faser: Fas 1: Medicinskt fokus (abstinens) Fas 2: Psykologiskt fokus Fas 3: Socialt fokus Totalt: Sex veckor

15 Fas 1 innebär Identifiering och bearbetning av ångest- och flyktreaktioner som cannabismissbruket har förorsakat. Att träna upp den bristande tankeförmågan så att den kompenserar den dåligt utvecklade inlärningsförmågan.

16 Fas 2 innebär Att klienten måste kunna se skillnaden mellan vad han är nu och vad han skulle kunna vara, för att hitta en motivation till att fortsätta det mödosamma arbetet med att hitta sig själv.

17 Fas 2 (forts.) Att klienten måste bli negativ till det han är nu, dvs han måste förstå att det sätt han nu fungerar på är otillfredsställande, och att det är haschet som förorsakar det. Att klienten måste få positiva föreställningar om framtiden.

18 Fas 3 innebär Att hjälpa klienten med att förstå beståndsdelarna i en utvecklingsprocess. Att utreda varför klienten missbrukar. Att belysa hur det är att byta identitet, från missbrukare till "medelsvensson".

19 Bensodiazepiner Starkt beroendeframkallande Toleransutveckling Långa avgiftningstider Preparat: Ex. Sobril, Rohypnol, Stesolid, Mogadon, Temesta m fl

20 Abstinens vid läkemedelsmissbruk Ångest, oro, sömnbesvär och nedstämdhet Darrningar, yrsel, illamående och hjärtklappning Muskelsvaghet Ökad smärtkänslighet Delirium Epileptiska kramper Drogfixering

21 Dagens och framtidens droger tillverkas av läkemedelsindustrin Medicinmissbruk och smuggling av falska och receptbelagda läkemedel håller på att bli mer omfattande än bruket av illegala droger enligt FN:s narkotikakontrollorgan, INCB I många länder, t ex USA och Indien, är missbruk av receptbelagda preparat det vanligaste efter cannabis Recept avgör om innehav/bruk av många narkotiska preparat är lagligt eller olagligt I Sverige gäller detta främst bensodiazepiner (lugnande/sömnmedel) och buprenorfin (Subutex) I Frankrike strömmar ca 50% av förskriven Subutex ut på den illegala marknaden

22 Opiumodling Afghanistan beräknas enligt FN svara för 92 % av den globala heroinmarknaden 100 % av den europeiska heroinmarknaden

23 Opium efterfrågan och produktion Den globala efterfrågan på heroin beräknas till ca ton/år Produktionen har de senaste åren legat på ca ton/år Enligt FN beräknas lagerhållningen av heroin ligga på ca ton

24 Syntetiska opiater Syntetiska smärtstillande medel, de flesta opiatbaserade, t ex Temgesic, Ketogan, Tramadol, OxyContin Många heroinister tar också värkmediciner När ett preparat dras in (t ex Vioxx) ersätts det snart av ett annat. Enorm marknad Hostmediciner och allergimediciner Fentanyler finns i många former, en del oerhört starka

25 Fentanyl Syntetisk opiat gånger starkare än heroin C:a 30 varianter på den illegala marknaden Smärtstillande och narkosmedel Illegal produktion i bl a USA och Ryssland Slanguttryck: China white, Krokodil, Leningrad white, Synthetic m fl.

26 Effekter: Fentanyl Heroinkick Likgiltighet Smärtlindring Narkos Medvetslöshet, död Motmedel: Naloxon (Naltrexon) Läkemedelsnamn: Durogesic, Haldid, Leptanal, Tanyl m fl.

27 Bruchrille Herz Bruchrille Bruchrille Bruchrille Bruchril le Five V.I.P. ANADIN CAL Bruchrille PT Bruchrille Schlitzauge Bruchrille Vogel igs lschwanz Pelikan Bruchrille Taube Bruchrille Friedenstaube Spatz Bruchrille emsee chrille Fido Bruchrille Häuptling Bruchrille Sonic Sonic/Bruchrille Smiley SMILE Playboy Bruchrille

28 Ecstasy (MDMA m m) Ruseffekter: Lyckokänsla Vakenhet Kontaktbefrämjare Ökad sexuell lust Hallucinatorisk effekt Drogeffekt: Effekt efter ½-timma Max effekt efter 1 1 ½ timma Avtagande effekt efter 3 5 timmar

29 Skador av Ecstasy Biverkningar: Muskelspänningar Kramp i käkarna Darrningar Svettningar Huvudvärk Sömnproblem Långsiktiga effekter: Trötthet, matthet Ångest, depressioner Panikattacker Vredesutbrott Psykoser

30 Exempel på nya syntetiska droger Mephedron Fenazepam 4-fluor-amfetamin DXM (Dextrometorfan) Bromo-Dragonfly Fentanyl Metamfetamin Spice Metedron (bk-pmma) Butylon MDPV

31 Spice

32 Mefedron 4-metylkatinon: euforiskt rus med hallucinogen effekt (katinon: aktiv substans i kat) Street name : Krabba, kräfta (p g a lukten) Biverkningar: illamående, yrsel, ångest, oro, sluddrigt tal, hallucinationer, psykos m m Ökat missbruk av Mefedron och Methedron i Göteborgsområdet senaste året Mefedron narkotikaklassat i maj 2009

33 Methedron (bk-pmma) Methedron har liknande ruseffekter som Mefedron Lanserades i stor omfattning när Mefedron narkotikaklassades Methedron narkotikaklassat i december 2009

34 Sammanfattning Långdragen process att narkotikaklassa nya preparat, men...under det senaste året har denna process påskyndats betydligt När ett nytt preparat narkotikaklassas försvinner detta ofta ut från marknaden Preparaten reas ofta ut på nätet innan klassningen träder i kraft Dessa preparat ersätts snabbt av nya, icke klassade, substanser

35 Narkotikautredningens förslag Polis och tull skall få rätt att skyddsomhänderta nya preparat som kan antas komma att bli narkotikaklassade Folkhälsoinstitutet skall få möjlighet att köpa in nya preparat från nätet för att så tidigt som möjligt låta analysera dessa

36 Internationell jämförelse Lagstiftning Lätta och tunga droger Öppna drogscener Den småskaliga hanteringen Politisk enighet folkligt stöd Medicinskt respektive samhällsproblem

37 FN:s Narkotikakonventioner 1961: Allmänna narkotikakonventionen Samlar alla tidigare konventioner och avtal i en konvention; kontroll, definitioner, listning etc. 1971: Psykotropkonventionen Konvention om Psykotropa ämnen; reglerar bl a Centralstimulantia, hallucinogener och vissa läkemedel (Bensodiazepiner) 1988: Narkotikabrottskonventionen Riktlinjer för internationellt samarbete; bevisupptagning mellan länder, åtgärder mot penningtvätt, prekursorer m m

38 FN:s Drogkontrollorgan CND: Commission on Narcotic Drugs UNODC: United Nations Office on Drugs and Crime INCB: International Narcotics Control Board