Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender

Transkript

1 Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten) Kunskapskällar n Ove Lundgren Tel Göteborgs stads informationscentrum för alkoholoch narkotikafrågor

2 Förändrad alkoholpolitik Lägre priser Mer införsel via resande Avskaffade monopol Ökad tillgänglighet Ökad konsumtion

3 Alkoholkonsumtionen i Sverige ,0 liter ,9 liter ,7 liter ,0 liter ,2 liter (liter 100 % alkohol) ,6 liter ,8 liter

4 Ökad totalkonsumtion till 2004 baserad på samtliga drycker och därefter svagt ned pga nedgång i sprit Alkohol liter per inv Totalt Vin Starköl Sprit Folköl Cider/blanddrycker Mats Ramstedt, SoRAD

5 Folkhälsorapport 2009 Ungdom

6 Dödsfall i alkoholorsakad skrumplever Kvinnor per Alla kvinnor

7 Dödsfall i alkoholorsakad skrumplever Män per Alla män

8

9 Sammanfattning Betydande uppgång i alkoholkonsumtionen mella n 2000 och 2004 och sedan viss nedgång främst beroende på minskad införsel och smuggling Totalkonsumtionen dock fortfarande på en historiskt sett hög nivå men låg i ett Europeiskt perspektiv Skrumplever har ökat bland både män och kvinnor Alkoholrelaterad dödlighet och sjuklighet upp främst bland kvinnor (men fortfarande 4-5 ggr högre bland män) Skillnader mellan olika åldersgrupper med tendens till ökning bland äldre (50-80) bortsett från sjuklighet (15-29 upp) Mats Ramstedt, SoRAD

10 alkoholkommittén Trafikdödsfall i samband med alkohol Årligt antal döda ,5 8,5 7,5 Källa: SoRAD, Stockholms Univ/Rättsmedicinalverket Liter 100 procentig alkohol/invånare

11 Narkotikautvecklingen

12 Elever i 9:an som någon gång använt narkotika Pojkar Flickor

13 Preventions- och Utvecklingsenheten främjar god hälsa och integration i Göteborg

14

15 Antal tunga narkotikamissbrukare

16 Den svenska modellen Prevention Kontrollpolitik Vård och behandling

17 Antal tunga narkotikamissbrukare per invånare i åldern år Stockholm Göteborg Malmö

18 Uppdraget Preventions- och utvecklingsenheten (Prevu) vid Social resursförvaltning har fått i uppdrag att genomföra en kartläggning av det tunga narkotikamissbrukets omfattning i Göteborg. Uppdraget är att genomföra räkning och återrapportering under För att fortlöpande kunna följa utvecklingen av det tunga missbruket bör denna typ av undersökning upprepas. Ev. kan framtida kartläggningar genomföras med stöd av befintlig dokumentation från vårdsystemet.

19 Syfte Syfte: Att kunskapen skall vara ett stöd för staden i planeringsoch utvecklingsarbetet inom missbruksområdet. Att få en tillförlitlig bild av omfattningen av det tunga narkotikamissbruket är i Göteborg. Att stimulera verksamheterna till att implementera dokumentationssystem vilket kommer att förenkla och höja kvalitén i kommande kartläggningar.

20 Frågeställningar: Antal personer med tungt narkotikamissbruk i Göteborg? Vilka preparat används? Vårdkontakter samt ev. substitutionsbehandling? Boendesituation, levnadsform (familjeförhållanden, barn etc) samt försörjning?

21 Organisation Arbetsgrupp Styrgrupp Referensgrupp = Berosam Kontaktpersoner i berörda verksamheter Kontaktpersonerna kommer att vara de som konkret kommer att samordna inrapporteringen i respektive organisation. Det är viktigt att det finns ett tydligt beslut i respektive organisation att man deltar i räkningen vilket ger ett tydligt mandat till kontaktpersonerna.

22 Verksamheter som planeras att delta IFO (10 stadsdelar) vuxen, barn- och ungdom, bistånd, funktionshinder. Sjukvård inkl. smittskyddet Kriminalvård Polis Öppen narkomanvård Boende Behandlingshem täcks av IFO Frivilligorganisationer (tex. Frälsningsarmen, Stadsmissionen, Räddningsmissionen) (utförare av professionell/upphandlad verksamhet som har dokumentation)

23 Summering Betydande skillnader mellan Sverige och andra länder i Europa vad gäller andelen som använt någon gång/senaste 12 månaderna, trots ökningar. Inga tecken på utjämning mellan Sverige och andra länder i Europa sedan slutet av 1990-talet bland unga Specifika nationella karakteristika har betydelse: synen på droger, social- och narkotikapolitik, relativt liten tillgång till narkotika, levnadsförhållanden m.m. 23

24 Typer av narkotika Cannabis t ex. Hasch, marijuana, cannabisextrakt m m Centralstimulerande medel t ex. Amfetamin, kokain, preludin, kat, (ecstasy) Opiater t ex. Morfin, heroin, opium Hallucinogener t ex. LSD, meskalin Psykofarmaka (nark.klassad) t ex. Bensodiazepiner Centraldepressiva medel: GHB, alkohol (Anabola steroider)

25 Cannabis Internationella trender

26 Cannabisodling Kraftig ökning av cannabisodling inom Europa T ex England, Albanien, Holland och Sverige Hollands export av cannabis (2007) motsvarade ett värde v av 230 miljarder kr

27 Paradoxal utveckling på p Cannabisområdet: Å ena sidan: Allt fler forskningsrön n om skadverkningar samt ökad efterfrågan påp vård och behandling för f r cannabisberoende Å andra sidan: Alltmer välorganiserade v och starka krafter propagerar för f r en legalisering av Cannabis

28 Förändrad syn på p cannabis Inom EU konstateras nu att cannabisrökning tar alltmer vårdresurser i anspråk k (EMCDDA) Uppklassificering i Storbritannien Minskande antal Coffeeshops i Holland Allt fler forskningsrön n om skadeverkningar: kroniska hjärnskador, snabbare beroende av andra droger, klar koppling till ökning av schizofrenier

29 Trender i GöteborgsomrG teborgsområdet Ökning av legalt/ illegalt subutex Ökning av kokain/ nya användare ndare Ökad GHB-anv användningndning enligt häktesundersökningkning Stabilisering av heroinmissbruket Nya syntetiska droger (bl( a via internet)

30 GHB-utvecklingen GHB-missbruket tycks inte minska Svåra avgiftningar och dålig prognos för tunga GHB-användare Behov av mer forskning och metodutveckling vad gäller behandling av GHB-missbruk

31 Kokain

32 Kokainhydroklorid

33

34 Beslag av kokain (Västra Götaland) Antal beslag: 153 Mängd: 7,4 kg

35 207 Miljoner

36

37 Kokainodling orsakar miljökatastrof hektar naturskog försvinner varje år p g a ny odlingsmark Luftföroreningarna ökar p g a nerbrända skogar vilket i sin tur bidrar till höjd lufttemperatur Vattnets ekosystem riskerar att förstöras då kemikalier och 1000-tal liter hett vatten dumpas Tillverkning av ett kg kokapasta ger 600 kg avfall liter förorenat vatten Ett hektar av kokaodling (nerbränd skog) ger 7,4 kg kokapasta/år Ett gram kokain förstör fyra kvadratmeter naturskog 162 fågelarter är allvarligt hotade då deras naturliga miljöer hotas

38 Bruchrille Bruchrille Herz Herz Bruchrille Bruchrille Bruchrille Bruchrille Bruchrille Bruchrille Bruchri Bruchri le le Five Five V.I.P. V.I.P. CAL CAL Bruchrille Bruchrille PT PT Bruchrille Bruchrille Schlitzauge Schlitzauge Bruchrille Bruchrille ANADIN ANADIN Pigs igs lschwanz lschwanz Pelikan Pelikan Bruchrille Bruchrille Taube Taube Bruchrille Bruchrille Friedens Friedens- taube taube Spatz Spatz Bruchrille Bruchrille Vogel Vogel iemsee emsee chrille chrille Fido Fido Bruchrille Bruchrille Häuptling uptling Bruchrille Bruchrille Sonic Sonic Sonic Sonic/Bruchrille Bruchrille Smiley Smiley SMILE SMILE Playboy Playboy Bruchrille Bruchrille

39 Exempel på nya syntetiska droger Mephedron Fenazepam 4-fluor-amfetamin DXM (Dextrometorfan) Bromo-Dragonfly Fentanyl Metamfetamin Spice Metedron (bk-pmma) Butylon MDPV

40 Metamfetamin Framställs vanligen som vitt pulver eller i kristallform Ice. Förekommer också i tablettform Amfetaminvariant men - betydligt starkare - snabbare beroende och - fler allvarliga skador

41

42

43

44 Metamfetamin (skador) Kroniskt bruk: allvarlig risk för hjärt- kärlskador Hämmar blodkärlens återbildning hud full av öppna sår och snabbt åldrande hud Meth mouth (gommen ruttnar ) p g a minskad salivutsöndring och olika tillsatser i drogen Minne och emotionell förmåga bryts ner = patienterna mindre mottagliga för terapi

45

46 Meth Mouth

47 Metamfetamin (2) I Europa; största problemen i Tjeckien (Pervitin) Norge är den största nordiska marknaden men kraftig ökning i Sverige Störst produktion i Litauen men mycket produceras också i Ryssland och Polen Metamfetamin ett allt större problem i Storbritannien. Uppklassificerades 2007 (A) Sedan flera årtionden ett mycket stort och växande problem i USA:

48 Beslag av amfetamin och metamfetamin (Västra Götaland) Amfetamin: Antal beslag: 903 Mängd: 108,5 kg Metamfetamin: Antal beslag: 90 Mängd: 6,2 kg

49 Mefedron 4-metylkatinon: euforiskt rus med hallucinogen effekt (katinon: aktiv substans i kat) Street name : Krabba, kräfta (p g a lukten) Biverkningar: illamående, yrsel, ångest, oro, sluddrigt tal, hallucinationer, psykos m m Ökat missbruk? av Mefedron och Methedron i Göteborgsområdet senaste åren Mefedron narkotikaklassat i maj 2009

50 Methedron (bk-pmma) Methedron har liknande ruseffekter som Mefedron Lanserades i stor omfattning när Mefedron narkotikaklassades Methedron narkotikaklassat i december 2009

51 Sammanfattning Långdragen process att narkotikaklassa nya preparat, men...under det senaste året har denna process påskyndats betydligt När ett nytt preparat narkotikaklassas försvinner detta ofta ut från marknaden Preparaten reas ofta ut på nätet innan klassningen träder i kraft Dessa preparat ersätts snabbt av nya, icke klassade, substanser

52 Narkotikautredningens förslag Polis och tull skall få rätt att skyddsomhänderta nya preparat som kan antas komma att bli narkotikaklassade Folkhälsoinstitutet skall få möjlighet att köpa in nya preparat från nätet för att så tidigt som möjligt låta analysera dessa

53 Dagens och framtidens droger tillverkas av läkemedelsindustrinl Medicinmissbruk och smuggling av falska och receptbelagda läkemedel l håller h på att bli mer omfattande än n bruket av illegala droger enligt FN:s narkotikakontrollorgan, INCB I många m länder, l t ex USA och Indien, är r missbruk av receptbelagda preparat det vanligaste efter cannabis Recept avgör r om innehav/bruk av många m narkotiska preparat är r lagligt eller olagligt I Sverige gäller g detta främst bensodiazepiner (lugnande/sömnmedel) och buprenorfin (Subutex) I Frankrike strömmar ca 50% av förskriven f Subutex ut påp den illegala marknaden