Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien:

Transkript

1 Opiumrökande dam, Carlo Sarra (ca 1890) Vad är en drog? Nationalencyklopdien: substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Vissa droger är lagliga: Andra länder: ü Marijuana ü Cannabis ü Opiater ü Kokablad ü Khat (osv, NE) 1

2 2/1/14 Debatt om alkohol Början av 1900-talet: Nykterhetsrörelsen växte sig allt starkare. 1907: Alternativ folkomröstning, ca två miljoner röstar, 99% vill ha förbud mot alkohol 1910: Finland och Norge har infört alkoholförbud 1917: Motboken införs i Sverige 1922: Folkomrösting gällande förbud, 50,8 % röstar nej Idag: Nykterhetsrörelsen arbetar med upplysning och förebyggande åtgärder mot de negativa följderna av alkoholbruk Narkotika inom vården Amfetamin skrevs ut till: Tyska och amerikanska soldater under andra världskriget Hemmafruar (1950-talet) Trötta skolungdomar (1960-talet) Idag: barn med diagnos ADHD (ritalin) 2

3 För och emot droger Narkotikastrafflagen (1968) Den som olovligen överlåter eller framställer narkotika som är avsedd för missbruk, förvärvar narkotika i överlåtelsesyfte eller anskaffar, bearbetar, förpackar, transporterar, förvarar eller tar annan sådan befattning med narkotika som inte är avsedd för eget bruk eller bjuder ut narkotika till försäljning, förvarar eller befordrar vederlag för narkotika, förmedlar kontakter mellan säljare och köpare eller företar någon annan sådan åtgärd, om förfarandet är ägnat att främja narkotikahandel för narkotikabrott till fängelse i högst tre år. Drogliberalism Information om droger 3

4 Signalsubstanser styr humör och handlingar Droger påverkar hjärnans signalssystem Drog Neurotransmi/or / Hormon Funk4on Cannabis Amfetamin och kokain Anandamin (indirekt dopamin) Dopamin Noradrenalin Kroppens belöningssystem Frigörs av mat, sex osv, och gör ae vi upprepar ee visst beteende Flykt- och kamprespons Ecstasy Serotonin MäEnad och lyckokänsla Herion Endorfiner Smärtlindring och välbehag 4

5 Amfetamin 1-fenylpropan-2-amin AMFETAMIN kan intas som tabletter eller kapslar, genom sniffning eller genom injicering i venerna. Amfetamin ger ökad frisättning av neurotransmittorerna dopamin och noradrenalin Kokain [1R-(exo,exo)]-3-(Benzoyloxy)-8-methyl- 8- azabicyclo[3.2.1]octan-2 carboxylsyremethylester KOKAIN intas ofta genom att drogen andas in eller snusas genom näsan. Kokain kan också injiceras under huden eller i en ven, eller appliceras direkt på slemhinnorna i munnen, ändtarmen eller slidan. CRACK är en speciell form av kokain. Det förekommer i form av grågula klumpar eller flingor. Crack intas genom rökning, exempelvis i vattenpipa. 5

6 Ecstasy 3,4 methylen-dioxy-meth-amfetamin (MDMA) ECSTASY förekommer ibland som ett vitt pulver i kapslar, men oftare som tabletter. HALLUCINOGEN Ecstasy kan ge skador i hjärnans nervceller, som kvarstår åratal efter att man slutan använda drogen. Herion och andra opiater OPIUM är intorkad mjölksaft som utvinnes från frökapslarna på opievallmon, Papaver somniferum. Av detta råopium kan man framställa morfin, heroin och kodein. Opiater har sedan lång tid använts både som läkemedel och berusningsmedel. När HEROIN intas, omvandlas det till morfin i kroppen. Effekten av heroin kommer från det faktum att morfin imiterar våra naturliga endorfiner. 6

7 Cannabis (hasch och marijuana) Cannabinoider, t.ex. THC HASCH och MARIJUANA kommer från växten Cannabis sativa, en hampväxt som odlas i stora delar av världen. Hasch är kåda som avsöndras från växtens blomma. Kådan tas tillvara och pressas till kakor. Hasch säljs i småbitar och färgen varierar från ljust brunt till nästan svart. Marijuana är växtens torkade blomställningar och toppskott, ibland också blad och delar av stammen. Den liknar torkat, hackat gräs eller örtkryddor. LSD är en hallucinogen LSD säljs som små mikrotabletter eller små läskpappersbitar med tryckta motiv - ofta i grälla färger. LSD tas vanligen genom munnen. Lysergsyredietylamid 7

8 Risker med partydroger Överdos Under ruset: att tappa kontrollen över sitt beteende - fysiska skador, olyckor, våld, våldtäkt - beteenden som riskerar sociala relationer Under och efter rus: biverkningar - ångest - hallucinationer - hjärnskador Fysiologiskt beroende - abstinens - nedsatt förmåga till gläjdekänslor utan drog Socialt beroende - grupptryck - förknippar drog med fest, glädje och självkänsla Vill jag prova droger? Risker: överdos, hjärnskador JA NEJ Beroende Det var bra Det var inte bra Risker: överdos, hjärnskador Vill jag prova igen? Beroende JA NEJ Sug? Vill jag ta droger jämt? Drogen en del av livet JA NEJ Sug? Risker: överdos, hjärnskador Beroende 8

9 2/1/14 9