HÖGANÄS KOMMUN INFORMERAR OM ALKOHOL OCH ANDRA DROGER
|
|
- Dan Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HÖGANÄS KOMMUN INFORMERAR OM ALKOHOL OCH ANDRA DROGER
2 FÖRORD Under några år har fältsekreterarna Gunilla och Janne medverkat vid alla privata och kommunala föräldramöten för årskurs 7-9 på respektive skola i Höganäs kommun för att ge en samlad bild av till exempel alkohol- och drogsituationen bland ungdomar i vår kommun. Det har då efterfrågats skriftlig information om bland annat droger. Vi har därför sammanställt denna folder för att öka kunskaperna om droger och dess effekter. Vi tillsammans; föräldrar, föreningsledare, fritidsledare, lärare, fältsekreterare, närpoliser och andra vuxna i barnens närhet, måste hjälpas åt för att påverka och förändra barnens och ungdomarnas attityd till droger. För att lyckas krävs det att vi kan möta deras åsikter med fakta. Anledningen till att vi måste ta ett gemensamt krafttag är att en förändrad attityd gällande droger kan märkas bland ungdomarna. Alkoholdebuten sker ibland så tidigt som i 11-, 12-årsåldern. Mellaneuropas liberala inställning till droger får alltmer fäste i Skandinavien, inte minst i den yngre generationen. Om ni skulle märka att ert barn börjar visa ett förändrat beteende, då finns det möjlighet till tidig hjälp. I slutet av foldern finns telefonnummer till personer i kommunen som ni kan vända er till för stöd och hjälp. Tag kontakt med oss; så kan vi kanske hjälpas åt att komma tillrätta med problemet. Med vänliga hälsningar: Gunilla Elversson Winterqvist och Janne Eneroth, fältsekreterare i Höganäs kommun
3 INLEDNING GRUNDINSTÄLLNING Det är nödvändigt att föräldrar inte tillåter sina barn/ungdomar att börja använda tobak, alkohol, narkotika eller andra droger. En tidig upptäckt är nödvändig av två skäl: Det är lättare att få barn/ungdomar att sluta att använda droger i början. Att risken för att dra med sig kamrater/pojkvän/flickvän in i användandet av droger alltid är störst i början. ATT VARA FÖRÄLDER Att ungdomar dricker är nog inte direkt någon överraskning. När man är på väg att bli vuxen är nyfikenheten stor och man vill testa nya upplevelser. Det inbjuder till uteliv och fester. Detta är positivt, men kan också innebära att man lättare kommer i kontakt med droger. Även i vår kommun förekommer försäljning och langning av alkohol och narkotika till ungdomar. Vår målsättning är att alla barn har rätten att växa upp under trygga förhållanden. Vi kan inte ersätta dig som förälder. I det förebyggande arbetet är du oerhört viktig. Din uppmärksamhet som förälder kan innebära skillnaden mellan ett tidigt ingripande och ett långt gånget missbruk. Det är inte acceptabelt att ungdomar under 18 år dricker alkohol eller använder andra droger. På samma sätt som du en gång höll ett öga på att ditt lilla barn inte drack lösningsmedel, måste du hålla ett vakande öga efter tecken som tyder på att dina barn/ungdomar börjat använda droger. Konstigare än så är det inte. HUR UPPTÄCKER JAG ATT MITT BARN ANVÄNDER DROGER? Utgå från att det även kan gälla ditt barn/din ungdom! Var vaken när barnet/ungdomen kommer hem! Luktar han/hon alkohol, rök eller något annat konstigt? Beter han/hon sig annorlunda? Du kan ta kontakt med vårdcentralerna eller socialförvaltningen för urinprov! Om du som förälder misstänker att ditt barn använder droger, är det viktigt att ta kontakt med andra; föreningsledare, fritidsledare, kurator, lärare, fältarbetare, socialförvaltningen, områdespoliser, föräldrar till ditt barns kamrater med flera. Tillsammans kan vi påverka och förändra ditt barns attityd till droger. Vid misstanke om drogbruk är det alltid bättre att fråga en gång för mycket än en gång för lite. Det är viktigt att barnen förstår att man som förälder bryr sig. Frågvisheten har en förebyggande effekt. 1
4 FÖRÄNDRINGAR I BETEENDET Förändringar i beteendet kan vara ett normalt uttryck för pubertet. Nedanstående kännetecken är var för sig ganska vaga tecken på drogbruk, det är därför viktigt att lägga samman såväl kroppsliga som beteendemässiga kännetecken för att få en total bild. Om man märker att ungdomen allt oftare kommer hem senare på kvällarna än förut, kan detta vara ett kännetecken. Skulle nu exempelvis "Patrik" komma hem klockan ett en lördagsnatt så innebär det inte att han skall mötas med konstaterandet: "Jaså, du har börjat knarka". Det är bättre att fråga var han har varit, med vem han har varit och vad han har gjort. Kräv ett ärligt svar, nöj dig inte med undanflykter och kontrollera att det stämmer. Att fritidsintressena plötsligt upphör kan vara ett kännetecken. Men det behöver inte vara detsamma som att man börjat använda droger. Det kan till exempel vara så att andra intressen tagit över. Men även denna iakttagelse ska läggas till den totala bilden. Oftast är det så, att ungdomar som missbrukar droger dras till varandra. Om nu ditt barn helt plötsligt byter kamratgrupp och dras till kretsar där ungdomar använder droger kan även detta vara anledning till oro. Kläder, musik, smycken och knappar/märken kan också vara kännetecken. Det finns idag en så kallad "flumkultur", som bland annat inbegriper en viss klädstil, musikstil med mera. Om ungdomen "byter stil", och bär smycken eller knappar/märken är det anledning att vara uppmärksam. Det är viktigt att klargöra att vissa smycken och knappar står för en liberal syn på droger. Även ekonomin kan vara ett kännetecken som bör observeras. Det är vanligt att ungdomar som börjar använda droger har svårt att få pengarna att räcka till. Man har ofta skulder till kamraterna och finansierar sina droginköp genom att sälja sina egna kläder, sportartiklar, skivor, musikinstrument och börjar snatta både hemma och borta. Skolk är ett viktigt kännetecken. Det betyder inte att alla som skolkar använder droger, men ofta är det så att om man börjar med droger, börjar man också skolka från skolan. Övriga kännetecken är trötthet, slöhet, ångest, dåligt självförtroende, sömnproblem, likgiltighet, glömska och kraftiga svängningar i humöret, liksom försämrade skolresultat. 2
5 INFORMATION OM OLIKA DROGER TOBAK Nikotin är nästan alltid den första drogen som barn kommer i kontakt med. Många provar cigaretter och/eller snus redan i 9-, 10-årsåldern. Flera blir i tidig ålder vanerökare. Flertalet snusare röker också. Beroendet etableras snabbt. Ju tidigare kroppen tillförs nikotin, desto snabbare uppstår beroendet. Nikotinvanan är i tonåren inte bara ett isolerat hälsoproblem. Det finns också en mycket kraftig koppling mellan tobaksbruk och bruk av andra droger. Avstår man från att prova tobak är det lättare och mer självklart att avstå från andra drogfrestelser. Nya rön visar att nikotinet påverkar hjärnan så att andra beroenden underlättas. Rökning ger dålig blodcirkulation, ökad puls och kalla fingrar. Det kan leda till lungcancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Snus kan leda till andra former av cancer och har i övrigt samma risker som rökning. ALKOHOL Alkohol är den förhållandevis vanligaste drogen bland ungdomar. De berusar sig genom att dricka folköl, cider, starköl, vin eller sprit. Äldre syskon och kamrater, ganska ofta också föräldrar, "köper ut" eller bjuder ungdomar under 20 år på alkohol, vilket kan ge böter eller fängelse. Smuggelsprit och hembränt är också ett stort problem. Risken att prova andra droger ökar när man är berusad. Forskning visar också att barn till föräldrar som bjuder på alkohol hemma är mer benägna att använda både alkohol och narkotika. Den som är alkoholpåverkad utsätter sig för större risker än den som är nykter. Det gör att man till exempel lättare kan hamna i bråk eller bli utsatt för övergrepp. Symptom: Alkohol gör att man sluddrar, luktar, reagerar långsamt, snubblar och får tunnelseende. Dagen efter har den som druckit ofta "baksmälla det vill säga mår illa, saknar aptit, har huvudvärk och är lättretlig. Hjärnan blir bedövad av alkohol, slemhinnorna i magen och munnen kan skadas. Alkohol kan framkalla magsår, skrumplever samt orsaka att bukspottskörteln skadas. Riskerna för alkoholskador är större ju tidigare alkoholdebuten sker. 3
6 SNIFFNING Butangas finns bland annat i cigarettändare. Vid inandning av gasen (även kallat "boffning") går den över i blodet och förhindrar syretransport till hjärnan. Detta gör att sniffaren upplever en kortvarig berusningseffekt Man uppträder berusat, får hallucinationer och blir aggressiv. De som inandas butangas riskerar att dö av hjärtstillestånd redan vid första användningstillfället. Det kan medföra obotliga skador på lever, njurar och det centrala nervsystemet. Sniffning av andra preparat t.ex. bensin, lim etc, förekommer periodvis bland ungdomar.. Symptom: Kan bland annat vara rinnande näsa, hosta, irriterad hals, stark trötthet, ångest, sömnlöshet, frysningar, huvudvärk, retlighet och i allvarligare fall kramper. Om ni upptäcker att ert barn har sniffat, uppsök sjukhus. CANNABIS (HASCH/MARIJUANA) Cannabis sativa är det latinska namnet på en växt ur vilken man utvinner marijuana och hasch. Rökning av hasch och marijuana ger ett aktivt rus på ca 4 timmar och gör att man känner sig upprymd och avslappnad, man blir pratsam, fnittrig och beter sig förvirrat. Man har svårt att hålla tråden i ett samtal. Hasch kan också framkalla depressioner. Haschrökning kan ge psykiska sjukdomar och är personlighetsförändrande. Det gör att man blir apatisk och socialt avskärmad. Det kan framkalla cancer i luftvägarna och i lungorna. Unga missbrukare kan såväl fysiskt som psykiskt stanna utvecklingsmässigt i puberteten. Hasch innehåller ett ämne som heter THC. Det är fettlösligt, vilket innebär att det långsamt bryts ner i kroppen, till skillnad från alkohol som är vattenlösligt. THC lagras i kroppen och kan ge dröjande effekter. Symptom: Vidgade pupiller, röda ögonvitor, hastig puls, torr mun, trötthet, hunger och godissug. 4
7 ECSTASY Ecstasy är en drog i tablettform som ger flera effekter. Grundverkan är den samma som för amfetamin, kraftigt stimulerande. Ibland tillkommer hallucinationer, som gör att ruset kan vara likt ett LSD-rus. Tyvärr är trenden idag att det är mycket vanligt att ungdomar drogar sig med olika former av tabletter. Ungdomarna tar en stor risk eftersom de inte vet vad tabletterna innehåller. Den som använder ecstasy känner sig ofta som "i en annan värld" och blir mycket aktiv. Under rusets inverkan kan man till exempel dansa många timmar i sträck utan att känna trötthet. Detta har gjort den populär i discosammanhang i form av ravepartyn. Användande av ecstasy kan framkalla personlighetsförändringar, då missbrukaren känner sig som en sömngångare och löper ökad risk för självmord. Övriga psykiska skador omfattar bland annat förvirringstillstånd (psykoser). Symptom: Pupillvidgning, trötthet, depression, ångest, muntorrhet, darrningar. Kroppstemperaturen förhöjs påtagligt. AMFETAMIN Amfetamin är en centralstimulerande och uppiggande drog som oftast förekommer som ett vitt pulver som dricks upplöst i vatten eller injiceras. Amfetamin kan ge hjärnskador och framkalla paranoia (ofta förföljelsemani). De som missbrukar amfetamin blir ofta kraftigt avmagrade på grund av näringsbrist. Överdos av amfetamin kan leda till hjärtinfarkt eller slaganfall. Symptom: Man blir hyperaktiv och får ett gott självförtroende. Amfetamin ger förhöjt blodtryck, ökad puls, förstorade pupiller samt aptitlöshet och sömnproblem. 5
8 KOKAIN Kokain framställs av kokabuskens blad och förekommer ofta i form av fint, vitt, kristalliskt pulver. Kokain är ofta utblandat med inaktiva ämnen med samma utseende, eller med aktiva preparat, till exempel lokalbedövningsmedel eller andra centralstimulerande droger. Kokain intas ofta genom att drogen andas in eller snusas genom näsan. Kokain kan också injiceras under huden, i en ven eller appliceras direkt på slemhinnorna i munnen, ändtarmen eller slidan. Crack är en särskild form av kokain. Det förekommer i form av grågula klumpar eller flingor. Crack intas genom rökning, exempelvis i vattenpipa. Kokainruset varar i upp till 40 minuter och ger i stort samma symptom som amfetamin bruk. Symptom: Större doser kokain kan medföra torr mun, feber, svettning, huvudvärk, otydlig syn och yrsel. Andra fysiska symptom är högre hjärtverksamhet, snabbare andning, högre kroppstemperatur, svettningar och blekhet. Kokain kan orsaka kollaps och även dödsfall. HEROIN Heroin förekommer vanligen som ett vitt eller brunaktigt pulver som upplöses i vatten och syra för injicering. Det kan också rökas eller sniffas. Vid rökning placeras heroinet på en bit aluminiumfolie och upphettas med hjälp av en tändare eller ett ljus. Bitar av folie eller bränd folie är därför en varningssignal man ska vara uppmärksam på. Hettan förvandlar heroinet till gas. Röken inandas genom ett rör eller genom att missbrukaren kupar händerna och suger in röken i lungorna. Heroinet kan även blandas med vanlig tobak. Effekterna är främst ett euforiskt tillstånd; själva "kicken" vid injicering. Andra följder är bedövning, smärtstillande, välbefinnande, förvrängning av medvetandet och försämrad avståndsbedömning. Överdos kan leda till döden på grund av andningsförlamning. Symptom: Små pupiller, stirrande blick, förvirring, kontaktsvårigheter och sluddrigt tal. 6
9 HALLUCINOGENER LSD, meskalin, psilocybin och PCP är en form av narkotika som kallas hallucinogener. De ger särskilda effekter som liknar vissa förvirringstillstånd. De förvrider sinnesintrycken och framkallar hallucinationer. Hallucinogener brukar delas in i två huvudgrupper; naturliga (från svampar och andra växter, etcetera och syntetiska (framställda i laboratorier). På Internet kan man beställa svampar och växtdelar som kan ge olika former av rus. Preparaten skickas ofta hem via posten. Symptom: Förstorade pupiller, illamående, rodnad, ökad hjärtverksamhet, yrsel och frossbrytningar. GHB GHB, gammahydroxibutyrat eller gammahydroxismörsyra. Det GHB som används för missbruk kan vara egentillverkat, köpt från annat land eller inhandlat via Internet. GHB är en klar och luktfri vätska som smakar salt. De som missbrukar preparatet förvarar vanligen GHB i PET-flaskor. En normaldos omfattar så mycket som ryms i en PET-flaskas skruvkork och det intas vanligen i blandning med annan dryck. Symptom: Vid intag av GHB och framförallt i samband med samtidigt intag av andra droger som alkohol, övergår den eftersträvade euforieffekten i en successivt ökande grad av negativa effekter som illamående, kräkningar, allvarliga andningsbesvär, krampanfall och koma. ANABOLA STEROIDER Anabola steroider används som prestationshöjande drog i samband med idrott. Tonåringar riskerar att stanna i växten då tillväxtzonerna tillsluts. De kan även drabbas av depressioner och sömnlöshet. Symptom: Anabola steroider kan ge svår acne och gör att kroppen ser uppblåst ut på grund av vätskesamling i musklerna. Man blir kropps- och träningsfixerad. Missbruk av anabola steroider ger aggressivitet, snabba svängningar i humöret och personlighetsförändringar. 7
10 LÄKEMEDEL Ungdomar experimenterar mer och mer med olika former av läkemedel i berusningssyfte, ibland även i samband med alkohol. Många vanliga mediciner som används mot ångest, oro och sömnsvårigheter och som skrivs ut på recept, innehåller bensodiazepiner. Dessa är kraftigt beroendeframkallande och kan vara mycket farliga. Det är tyvärr vanligt att ungdomar blandar dessa med alkohol som visat sig kunna vara en dödlig kombination. Alkohol och Rohypnol är en vanlig kombination, som man ofta ser i samband med våldsbrott. Ett läkemedel som vi vet missbrukas bland ungdomar i vår kommun är Tramadol (receptbelagd värktablett). Även vanliga receptfria värktabletter kan ge livshotande skador om man inte följer föreskriven dos. NYA DROGER Nya preparat dyker ständigt upp på "drogmarknaden" och ungdomar finner nya sätt att berusa sig. Det är viktigt att som förälder vara uppmärksam. Ytterligare information hittar du på internet. 8
11 HUR FÅR UNGDOMARNA TAG PÅ ALKOHOL OCH ANDRA DROGER? Undersökningar visar att föräldrars förhållningsätt till alkohol och tobak har stor betydelse för barnens konsumtion. Trots att det enligt alkohollagen är förbjudet köper många föräldrar ut öl, vin eller annan alkohol till sina ungdomar. Andra som langar är syskon och äldre kompisar. Kontakter knyts via Internet eller SMS-meddelande på mobiltelefoner. Missbrukarna är en grupp som nästan alltid langar för att finansiera sitt eget missbruk. Ungdomar från Höganäs åker också till Danmark för att införskaffa till exempel alkohol. VAD KAN DU GÖRA? Första steget Att du talar med ditt barn/din ungdom och tydligt talar om vad du misstänker, varför och vad du vet om droganvändande. Det är viktigt att du bestämt säger ifrån att du inte tillåter någon form av droger. Ungdomen blir säkert både arg och upprörd och ifrågasätter varför du kommer med en sådan beskyllning. Vad har du då uppnått? Jo, om ungdomen inte har börjat med droger har du visat att du är uppmärksam och bryr dig. Om misstankarna stämmer har du genom att lägga dig i klargjort att du inte kommer att tillåta fortsatt droganvändning. Nästa steg Att du vid upprepade tillfällen tar upp frågan om användandets följder för ungdomen, familjen och samhället. Det är därför viktigt att du har kunskaper så att du kan diskutera och argumentera på ett övertygande sätt. Stöd runt hur du kan prata med din ungdom kan du bland annat hitta på internetsidorna www. tänkom.nu och Om det inte hjälper Om din ungdom trots samtal och förmaningar fortsätter sitt droganvändande måste du begära hjälp utifrån, se under rubriken "Vill du ha råd och stöd". 9
12 LAGSTIFTNING Tobakslagen anger att det är förbjudet med rökning i lokaler där det bedrivs barn- och ungdomsverksamhet. Det inkluderar förbud att röka på skolgårdar. Från och med den 1 juni 2005 är det även förbjudet att röka på serveringställen. Vidare är det förbjudet att sälja tobak till unga under 18 år. Alkohollagen anger att det är olagligt att sälja eller skaffa alkohol till unga under 20 år och servera alkohol till unga under 18 år i utskänkningslokal. Vidare är det olagligt för enskild att framställa sprit. Narkotikastrafflagen anger att det är brottsligt att inneha, använda, framställa och överlåta narkotika. Dessutom är det förbjudet att anskaffa, bearbeta, transportera och förvara narkotika för annans räkning samt medverka i försäljning. Lagen om förbud mot vissa dopningsmedel anger att anabola steroider, för annat än medicinskt eller vetenskapligt ändamål, ej får införas i landet, överlåtas, framställas, försäljas eller innehas. Socialtjänstlagen 14 kap l anger att det finns en anmälningsskyldighet för alla som arbetar med barn och ungdomar att till socialtjänsten genast anmäla om "de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd". Straffmyndig är den som fyllt 15 år. 10
13 VILL DU HA RÅD OCH STÖD? FÖR ALLMÄNNA FRÅGOR KAN DU RINGA: Folkhälsoinstitutet Alkohol och droginformation Tel: Viktiga telefonnummer i närområdet, för dig i Höganäs kommun: Polisen Polisens tipstelefon ör öppen dygnet runt Tel: Be gärna om att bli kopplad direkt till Höganäs lokalkontor. Du kan också skicka e-post till adressen tipspolisen.skane@polisen.se Beroendeteamet i Helsingborg, telefontid måndag-torsdag klockan Tel: Brottsförebyggande rådet Jonna Ahlberg, beredskaps- och säkerhetssamordnare Tel: Alkohol- och drogförebyggande arbete Annie Kristensson, ungdomssamordnare Tel: Socialförvaltningen Maria Pålsson, Mottagningen Vid misstanke om att barn/ungdom far illa. Tel: Familjepunkten Vid behov av stöd i familjen på olika sätt Tel: Gunilla Elversson Winterqvist, fältsekreterare och handläggare för barn, ungdom och familj Tel: Socialjour För akuta ärenden ring på polisens växelnummer och fråga efter socialjouren. Blå kamelen För stöd för föräldrar och ungdomar i form av samtal och rådgivning, finns i Helsingborg. Tel: Ungdomsmottagningen Finns i Helsingborg Tel: Utbildningsförvaltningen Pia Sointio, elevhälsochef Tel: Janne Eneroth, fältsekreterare och ansvarig för uppföljning av ungdomar som inte går i skolan eller har annan sysselsättning Tel: eller VID AKUTA NÖDFALL RING
INFORMATION OM ALKOHOL & ANDRA DROGER WWW.HOGANAS.SE
INFORMATION OM ALKOHOL & ANDRA DROGER WWW.HOGANAS.SE FÖRORD Vi tillsammans; föräldrar, föreningsledare, fritidsledare, lärare, fältarbetare, närpoliser och andra vuxna i barnens närhet, måste hjälpas åt
Läs merEn handbok till dig som förälder. -Alkohol -Rökning -Narkotika -Doping
En handbok till dig som förälder -Alkohol -Rökning -Narkotika -Doping Förord Alla vi som är vuxna måste hjälpas åt för att påverka ungdomarnas attityder och värderingar till droger. Som förälder har du
Läs merOM DROGER Alkohol Narkotika Dopning Tobak
OM DROGER Alkohol Narkotika Dopning Tobak En handbok till dig som förälder 1 1 Förord Alla vi som är vuxna måste hjälpas åt för att påverka ungdomarnas attityder och värderingar till droger. Som förälder
Läs merANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE
ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE NARKOTIKA PÅ KROGEN Vad tittar man efter?? Första intrycket Lugn, rastlös, dominant, uppjagad Rörelsemönster Yviga rörelser, kontrollerad, grimaserande, talet Uteslut
Läs merAniaragymnasiet ska må bra och ha så god självkänsla att de inte tycker sig behöva någon form av droger.
Alkohol/drogpolicy Drogmissbruk i skolan och på fritiden är en av de faktorer som kan vara avgörande för individens framgång. En bra start i livet är en fungerande skolgång och ett slutbetyg vid studenten.
Läs merminimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se
minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade
Läs merTEMA: Droger Mitt namn:
TEMA: Droger Mitt namn: 1 Vad är en drog? Drog är ett medel som ger användaren (den som använder droger) en bra känsla som brukar kallas rus, t.ex. glädje. För att inte förlora detta rus måste användaren
Läs merVad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien:
Opiumrökande dam, Carlo Sarra (ca 1890) Vad är en drog? Nationalencyklopdien: substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Vissa droger är lagliga:
Läs merDrogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011
Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 18 år (född 1993) Resulterande svar
Läs merDrogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011
Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 16 år (född 1995) Resulterande svar
Läs merDrogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014
Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun Resultat 2014 Drogvaneundersökning i år 7, Tyresö kommun 2014 Svarsfrekvens: 2014: 84% (tot antal svarade 428 st) varav 195 flickor och 233 pojkar
Läs merVisste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner
Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester
Läs merKroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen
Kroppens signalsystem och droger Sammanfattning enligt planeringen Hur kroppens funktioner styrs Nerver: snabba signaler från hjärnan eller hjärnstammen Hormoner: långsamma signaler, från körtlar på olika
Läs merDrogvaneundersökning vt 2012
Drogvaneundersökning vt 2012 DVE Åre 2012 Årskurs grupp Översikt Totalt antal svar 172 Filter Vilken klass går du i? är lika med Årskurs 2 på gymnasiet Resulterande svar 99 Gruppera efter fråga nej Är
Läs merAlkohol- och drogpolicy för Hofgårdskolan.
Alkohol- och drogpolicy för Hofgårdskolan. Mål Hofgårdskolan skall vara en arbetsplats fri från alkohol och droger. All användning och hantering av alkohol och droger är förbjuden inom skolans verksamhet.
Läs merSammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola
Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola Skola a Valid Gymnasiet 91 100,0 100,0 100,0 Är du kille eller tjej? a Kille 66 72,5 72,5 72,5 Tjej 25 27,5 27,5 100,0 Total 91 100,0
Läs merAlkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan
Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan Sävsjö 091230 Innehållsförteckning 1.1 Aleholmsskolans mål och syfte med alkohol- och drogpolicy. Sid 1 1.2 Vad är en drog och vad säger lagen? Sid 1. 1:3 Misstanke
Läs merDrogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat Drogvaneundersökning i år 2, Tyresö kommun 2016
Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun Resultat 2004-2016 Drogvaneundersökning i år 2, Tyresö kommun 2016 Svarsfrekvens: 2004: 83 % (354 svar) 2011: 78% (248 svar) 2005:
Läs merInformation om de vanligaste drogerna
Information om de vanligaste drogerna Kokainpåverkan En kokainpåverkad person kan visa följande kroppsliga tecken: vidgade pupiller hög puls höjt blodtryck hastig, ytlig andning (kan bli mycket ytlig
Läs merNorrtälje kommun, Gymnasiet
10 9 8 7 6 5 4 3 Röker du? Norrtälje kommun, Gymnasiet Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Pojkar
Läs merHandlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan
Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan Inledning Skolan är en arbetsplats där vuxnas attityder, värderingar
Läs merFörslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.
TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 011-15 22 68 2009-04-16 SN-124/2009 Narkotikakartläggning för 2008 Förslag till beslut tar del av narkotikartläggning för
Läs merDrogvaneundersökning vt 2012
Drogvaneundersökning vt 2012 DVE Åre 2012 Årskurs grupp Översikt Totalt antal svar 172 Filter Vilken klass går du i? är lika med Årskurs 9 Resulterande svar 73 Gruppera efter fråga nej Är du kille eller
Läs merDrogpolicy för Vansbro Utbildningscenter
Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter På Vansbro Utbildningscenter vill vi klart markera att all användning och hantering av alkohol och droger (se rubrik Vad är en drog?) inom skolans verksamhet inte
Läs merDrogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 97
Barn och elevhälsa Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 97 Den här undersökningen har totalt 97 respondenter och en svarsfrekvens på 0%. Undersökningen utfördes från 2014-05-05 till 2014-08-04.
Läs merAlkohol- och drogpolicy för Aleholm.
Sävsjö kommun Alkohol- och drogpolicy för Aleholm. Mål Aleholm skall vara en arbetsplats fri från alkohol och droger. All användning och hantering av alkohol och droger är förbjuden inom skolans verksamhet.
Läs merårskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,
Tabeller Norrbottens län årskurs 9 Bilaga 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9....
Läs merHär kommer nu ett antal frågor om tobak, alkohol och andra droger.
Hej! Den här undersökningen riktar sig till dig som går i grundskolan årskurs 9 eller år 2 på gymnasiet. Frågorna handlar om attityd och erfarenhet av alkohol, narkotika, doping och tobak. Undersökningen
Läs merPolicy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger
Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy för tobak, alkohol och andra droger som gäller både för elever och personal på Norrevångskolan i Mörrum, Karlshamns kommun. Inledning Skolan
Läs merDrogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 2 på gymnasiet. Antal svar: 59
Barn och elevhälsa Vilken klass går du i? : Årskurs 2 på gymnasiet. Antal svar: 59 Den här undersökningen har totalt 59 respondenter och en svarsfrekvens på 0%. Undersökningen utfördes från 2014-05-05
Läs merDrogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 102
Barn och elevhälsa Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 102 Den här undersökningen har totalt 102 respondenter. Undersökningen utfördes från 2014-05-05 till 2014-08-04. Den här rapporten visar
Läs merINFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER
INFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER Till dig som förälder. Detta är ett faktablad om cannabis, spice och nätdroger. CANNABIS Cannabis är ett samlingsnamn för marijuana, hasch och hascholja
Läs merDrogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium
Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs
Läs merMitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar
Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda
Läs merHÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium
HÄRJEDALENS KOMMUN Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan handlingsplan för Härjedalens för grundskolor och gymnasium Barn, Utbildning och Fritid Drogpolicy och handlingsplan för Härjedalens kommuns
Läs merDrogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat
Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun Resultat 2004-2010 Drogvaneundersökning i år 2, Tyresö kommun 2010 Svarsfrekvens: 2004: 83% (tot antal svarande elever 354st)
Läs merDrogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 54
Barn och elevhälsa Vilken klass går du i? : Årskurs 9. Antal svar: 54 This report contains answers for 54 respondents. The survey was carried out from 2017-05-12 to 2017-06-17. The report was generated
Läs merDROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2
DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga
Läs merKultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning
Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa Drogvaneundersökning Grundkolan År Fråga. Röker du? Tabell. Antal efter kön som angett att de röker Röker Röker vid enstaka tillfällen Röker varje Summa inte
Läs merFrågeformulär, Elevers drogvanor Värmland, Är du... Kille Tjej Annan könsidentitet. 2. Vilken årskurs går du i? Årskurs 9 Gymnasiet årskurs 2
Den här undersökningen riktar sig till dig som går i grundskolan årskurs 9 eller årskurs 2 på gymnasiet. Frågorna handlar om attityd och erfarenhet av alkohol, narkotika, doping, tobak och spel. Undersökningen
Läs merDrogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2
Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009
Läs merDrogvaneundersökning Barn och elevhälsa. Vilken klass går du i? : Årskurs 2 på gymnasiet. Antal svar: 50
Barn och elevhälsa Vilken klass går du i? : Årskurs 2 på gymnasiet. Antal svar: 50 This report contains answers for 50 respondents. The survey was carried out from 2017-05-12 to 2017-06-17. The report
Läs merTabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2
Tabeller Bilaga 12 Södra Älvsborg gymnasiet, år 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter boendekommun i Södra Älvsborg, gymnasiet, år 2.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter boendekommun
Läs merHandlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak
Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak Mål Skolans mål är att vi skall arbeta för att bli en drogfri skola. Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången skolgång har grundläggande
Läs merNarkotika bland unga. Av Gatulangningsgruppen i Göteborg City
Narkotika bland unga Av Gatulangningsgruppen i Göteborg City Gatulangningsgruppen Består av 1 Gruppchef och 6 Poliser Arbetar mot den öppna drogförsäljingen i Göteborg City Arbetar mot tips och BIS I krogmiljö
Läs merTabeller Bilaga 6. Fyrbodal gymnasiet, år 2
Tabeller Bilaga 6 Fyrbodal gymnasiet, år 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter boendekommun i Fyrbodal, gymnasiet, år 2.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter boendekommun i Fyrbodal,
Läs merKONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG
VIKTEN MAN KVINNA ALKOHOLSTYRKAN HUR FORT MAN DRICKER OM MAN ÄTER SAMTIDIGT MAN DRICKER STANDARDGLAS INNEHÅLLER 12 G 100% ALKOHOL 33 cl starköl 50 cl folköl 15 cl vin 4 cl starksprit 8 cl starkvin FÖRÄLDRARS
Läs merAlkohol Narkotika Doping Tobak
Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping
Läs merALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON
ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN
Läs merAlkohol- och Drogpolicy
Alkohol- och Drogpolicy för föreningar i Norsjö kommun Handbok för föreningsledare. Information för vårdnadshavare och medlemmar. Antaget av föreningen:. Styrelsens ordförande:. Datum: Syfte Syftet med
Läs merBesvara frågorna genom att sätta kryss för det alternativ som stämmer bäst för dig. Sätt bara kryss i en ruta om inget annat anges.
Den här undersökningen handlar om ungdomars drogvanor. Undersökningen är anonym, därför ska du inte skriva ditt namn på formuläret. När du fyllt i formuläret ska du stoppa det i kuvertet och klistra igen
Läs merHur länge har du bott i Sverige?
Hur länge har du bott i Sverige? 10 9 8 7 6 5 Hela mitt liv 10 år eller mer 5 9 år Mindre än 5 år Pojkar 75% 1% 2% 22% Flickor 89% 2% 5% 4% Annan 25% 4% 71% 2c Hur länge i Sverige, Röker du? 10 9 8 7 6
Läs merNarkotika finns där din tonåring finns
Narkotika finns där din tonåring finns Narkotikan finns överallt Överallt i Stockholm kan din tonåring bli erbjuden narkotika. I City, på Söder, i Farsta, i Bromma och på Östermalm. I Stockholm har 24
Läs merKultur- och fritidskansliet
Kultur- och fritidskansliet Vilken årskurs går du i? : Gymnasiet. Antal svar: 69 Den här undersökningen har totalt 69 respondenter och en svarsfrekvens på. Undersökningen utfördes från 2018-04-03 till
Läs merKultur- och fritidskansliet
Kultur- och fritidskansliet Slutrapport Antal svar: 401 Den här undersökningen har totalt 401 respondenter och en svarsfrekvens på 0%. Undersökningen utfördes från 2018-04-03 till 2018-04-30. Den här rapporten
Läs merTonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?
Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här
Läs merFLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.
FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem
Läs merSkolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask
Skolelevers drogvanor 2006 Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 103 Stockholm 2007 Innehåll Tabellförteckning... 5 Inledning... 25 Undersökningen
Läs merHandlingsplan för en drogfri skola
Handlingsplan för en drogfri skola Antagen av Halmstad Utbildnings ledningsgrupp 2012-10-22 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handlingsplan ett stöd för skolpersonal Syftet med föreliggande
Läs merRÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare)
RÖKNING Enligt CAN:s riksundersundersökningar har andelen rökare i tonåren sjunkit de senaste åren. Gäller båda könen. I deras gymnasiemätning 1 rökte ca. 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen är det
Läs merHANDLINGSPLAN MOT DROGER
HANDLINGSPLAN MOT DROGER Finnvedens gymnasium skall vara en drogfri gymnasieskola, vilket gäller för alla: elever, personal och besökare! Reviderad 2016-08-18 Regler i Värnamo kommun I alla skolor och
Läs merUndersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011
Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökningens syfte, metod och urval Syfte Kartlägga ålänningarnas tobaks-, alkoholvanor och bruk av narkotika samt jämföra
Läs merHandlingsplan mot droger
Handlingsplan mot droger Läsåret 2016/17 2016-08-26 0 Innehåll Per Brahegymnasiets handlingsplan mot droger... 1 Mål... 1 Lagstiftning... 1 Förebyggande åtgärder/information... 1 För eleverna:... 1 För
Läs merUNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN
UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 27 FÄLTARNA I OSKARSHAMN Redovisning gymnasieenkäten 27... 3 Inledning/Bakgrund... 3 Samfattning... 4 Resultat... 5 2 Redovisning gymnasieenkäten
Läs merVårterminen 2012. Besvara frågorna genom att sätta kryss för det alternativ som stämmer bäst för dig. Sätt bara kryss i en ruta om inte annat anges.
Vårterminen 2012 Sedan 1971 har det genomförts årliga undersökningar om alkohol-, narkotika- och tobaksvanorna bland skolungdomar i Sverige. I samband med 2012 års undersökning, som omfattar ett urval
Läs merDrogvaneundersökning. Grundskolan År 8
Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62
Läs merFöräldrar är viktiga
Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker
Läs merEU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR
_ _ - _ _ - _ _ - _ _ centre-school-class-questionnaire code EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR Kontaktperson : Ann-Marie Lindahl, Centrum för Tobaksprevention Tfn : 08 517 780 43 Fax: 08 51778072 E-post : ann-marie.lindahl@smd.sll.se
Läs merEnkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg
Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasiet 2 2013 Ambjörn Thunberg Innehåll: Sammanfattning Diagram Redovisning av resultat Om ni har frågor kring undersökningen kontakta: Fältsekreterare
Läs merRESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING
RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING Andelen rökare bland båda könen minskar successivt i riket som helhet. I CAN:s riksundersökning av gymnasieelever i åk 2 (2005) 1 rökte ca 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen
Läs merVem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA
Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vart annat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland eleverna i grundskolans åk 9 Syftet: Följa utvecklingen Underlag
Läs merTextstöd till oh-bild 1 Myter
Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att
Läs merPlan för arbetet mot droger på Hjärupslundsskolan
2010-11-30 1(5) HJÄRUPSLUNDSSKOLAN Plan för arbetet mot droger på Hjärupslundsskolan Målsättning/riktlinjer På Hjärupslundsskolan är målsättningen att det ska vara en drogfri miljö. Det innebär ett förbud
Läs merHur länge har du bott i Sverige?
Hur länge har du bott i Sverige? 10 9 8 7 6 5 4 3 Hela mitt liv 10 år eller mer 5 9 år Mindre än 5 år Pojkar Åk 7 86% 3% 5% 6% Pojkar Åk 9 93% 2% 1% 4% Flickor Åk 7 89% 6% 4% Flickor åk 9 89% 6% 3% 2%
Läs merRöker du? Flickor. Ja, när jag blir bjuden. Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% 0% Åk 9 56% 17% 7% 9% 7% 4% Nej, har slutat
10 9 8 7 6 5 4 Röker du? Flickor Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% Åk
Läs merVem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?
Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vartannat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland elever i grundskolans årskurs 9 Syftet: Följa utvecklingen
Läs merPolicy mot tobak, alkohol och andra droger i och omkring våra skolområden
Policy mot tobak, alkohol och andra droger i och omkring våra skolområden inklusive handlingsplaner Beslutad av kommunfullmäktige 2015-06-24, 50. Framtagen med stöd av länsgemensam mobilisering mot droger;
Läs merför skola/fritidsgård i Norsjö kommun
Drogpolicy för skola/fritidsgård i Norsjö kommun Handbok för personal Information för föräldrar och elever Antaget av kommunstyrelsen 2012-02-27 Mål Alla som arbetar inom skola och fritidsgård i Norsjö
Läs merEj för användning Ja Nej Vet ej. 4 Hur nöjd är du vanligtvis med... Markera en ruta på varje delfråga.
Drogvanor i gymnasiet år 2, 2015 Syftet med denna undersökning är att öka kunskapen om ungas erfarenheter av bland annat alkohol, tobak och narkotika. Genom att svara på frågorna hjälper du oss att få
Läs mer4 Hur nöjd är du vanligtvis med... Markera en ruta på varje delfråga.
Drogvanor i gymnasiet år 2, 2015 Syftet med denna undersökning är att öka kunskapen om ungas erfarenheter av bland annat alkohol, tobak och narkotika. Genom att svara på frågorna hjälper du oss att få
Läs merAbstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.
Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende
Läs merDrogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007.
Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 25. Undersökningen genomfördes under vårterminen 25 och bygger på 429 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som
Läs merAlkohol- och Drogpolicy för Tyresö gymnasium och Tyresö gymnasiesärskola
Alkohol- och Drogpolicy för Tyresö gymnasium och Tyresö gymnasiesärskola 1 Inledning Vi i Tyresö kommun bryr oss om våra elever, deras hälsa och framtid. Vad elever gör i skolan och på fritiden hänger
Läs merEn drogfri miljö. för barn och unga
En drogfri miljö för barn och unga Denna skrift beskriver vad som gäller kring alkohol, narkotika, dopning, tobak och överdrivet spelande för grund- och grundsärskolan, gymnasie- och gymnasiesärskolan
Läs merHandlingsplan mot ANDT. - alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak. För Eskilstuna kommunala gymnasieskola
Handlingsplan mot ANDT - alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak För Eskilstuna kommunala gymnasieskola 2017-2020 1 Mål för åren 2017-2020 Att Eskilstuna kommunala gymnasieskola ska vara fri från alkohol,
Läs merBesvara frågorna genom att sätta kryss för det alternativ som stämmer bäst för dig. Sätt bara kryss i en ruta om inget annat anges.
Den här undersökningen handlar om ungdomars drogvanor. Undersökningen är anonym, därför ska du inte skriva namn på formuläret. När du fyllt i formuläret stoppar du det i kuvertet och klistrar igen det.
Läs merPolicy & handlingsplan mot tobak, alkohol & narkotika
Policy & handlingsplan mot tobak, alkohol & narkotika Gymnasieskola November 2003 (Reviderad juni 2006) Inledning Skolan har ett ansvar att motverka tobaksbruk, alkohol- och narkotikamissbruk bland elever
Läs merELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol
ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.
Läs merDnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet
Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:
Läs meri Täby tobak cannabis & alkohol
Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.
Läs merDrogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla
Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9 Urval: alla Är du pojke eller flicka? A. Pojke 43 51,2 B. Flicka 41 48,8 Total 84 100 100% (84/84) Ålder? A. 13 år 0 0 B. 14 år 1 1,2 C. 15 år 45 55,6 D. 16 år 35
Läs merDrogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 2007.
Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 7. Undersökningen genomfördes under vårterminen 7 och bygger på 578 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som var
Läs mer1b Vilken är din hemkommun?
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Vårterminen 2011 Sedan 1971 har det genomförts årliga undersökningar om alkohol-, narkotika- och tobaksvanorna bland skolungdomar i Sverige. I samband
Läs merEnkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg
Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen
Läs merSammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012
Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets
Läs merDrogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun. Resultat
Drogvaneundersökning bland elever i år 6 i Tyresö kommun Resultat 2004-2011 Drogvaneundersökning i år 6, Tyresö kommun 2011 Svarsfrekvens: 2004:84% (tot antal svarande elever 485 st) 2005:85% (urvalsundersökning,
Läs merRutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17
Rutin mot droger Sektor utbildning Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Sida: 2 (7) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1. Syfte... 3 1.2 Ansvar... 3 2. Definition av droger... 3
Läs merEn drogfri miljö för barn och unga
Reviderad 2018-07-12 En drogfri miljö för barn och unga Riktlinjer, rutiner och åtgärder kring alkohol, narkotika, dopning, tobak och överdrivet spelande för alla som arbetar med barn och ungdomar i grund-
Läs merHandlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp
Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp Planen har arbetats fram av skolans Elevhälsa och antagits av rektor 131001 Inledning Missbruk av alkohol och narkotika leder till ohälsa
Läs mer