Missbruk och beroende

Transkript

1 Missbruk och beroende Karin Hyland Specialistläkare i psykiatri Vad kan missbrukas? Alkohol Diverse droger Läkemedel Mat Sex Spel Internet Mm, mm

2 Dopaminsystemet - Hjärnans belöningssystem - Överlevnadsvärde - Motiverar oss att äta, dricka, fortplanta oss - Lustfyllt för att vi ska återupprepa - Lustupplevelsen framkallas av dopamin -Alkohol och droger ökar dopaminmängden - belöningssystemets naturliga funktion är att stimulera inlärning av beteenden som i förlängningen ökar överlevnaden och befrämjar släktets fortbestånd Beroendemekanismer Positiv förstärkning- belöning, ökar lust Negativ förstärkning- minskar obehag tex oro, stress Försöksdjur självadministrerar substansen Toleransökning, vi tål mer och mer Korstolerans-beroende av en drog ökar risk för beroende av en annan, samma verkningsmekanism för olika droger (90% av alkoholister röker)

3 Craving=drogsugdet som leder till återfall Betingad craving tex klirrande glas, systembolagsskylten, spegel & rakblad Stress Primingdos 70% av alkoholberoende och 80% av nikotin-& heroinberoende återfaller inom 1 år om ingen behandling ges efter avgiftning Missbrukskarriären 1. Initialt kraftig eufori; experimentfas 2. Tar över normala beteenden, allt mindre eufori; adaptationsfas 3. Alltmer tvångsmässigt drogintag; kompulsiv fas Varför kan beroendepatienter inte bara sluta?? Nora Volkov Gradvis ombyggnad av hjärnan - kidnappad hjärna Viktigt att ingripa tidigt!

4 Beroendekriterier (tre eller fler under 12 månader) Begär Kontrollförlust Tolerans Abstinens Drickandet tar över Fortsätter dricka

5 Varför blir inte alla missbrukare? Kulturella/religiösa faktorer Sociala faktorer Genetik (alkohol ca 50%) Psykisk hälsa God impulskontroll Vid graviditet Inga säkra gränser finns där risk för fosterskador börjar uppträda. Därför ingen alkohol eller droger alls!

6 Alkoholabstinens När alkoholen gått ur eller håller på att gå ur kroppen Tremor, ångest svettning, illamående, psykomotorisk oro, sömnstörning, förhöjt blodtryck, förhöjd puls Tillkomst av perceptionsstörning Tillkomst av förvirring = delirium tremens Delirium tremens Efter lång alkoholperiod (ofta > 3 v) med stora mängder alkohol utan att ha nyktrat till emellan. Ökad risk vid tidigare delirium.

7 Epilepsi ( tuppjuck ) Oftast efter 2 veckors alkoholperiod eller kortare hos de med mycket hög konsumtion och tidigare anfall. Vanligast inom första 48 nyktra timmarna. Wernicke-Korsakoff syndrom Brist på vitamin B1 kan leda till akuta problem med lillhjärnestörning och kroniska problem med nedsatt minne, intellektuell tröghet och konfabulationer.

8 Alkoholhallucinos Förekommer i abstinensfasen men även under alkoholpåverkan. Främst hos äldre, hjärnskadade alkoholister. Abstinensbehandling Vid riskabstinens: Inläggning och behandling med korstoleranta läkemedel typ benzodiazepiner. Tillförsäkra sömn mycket viktigt! Tänk på att blandmissbruk vanligt

9 Alkoholvanor i Sverige idag Alkoholberoendet ökat 9,5 liter ren starksprit per år Alkoholvanorna i Europa harmoniserar 80% av tonåringar dricker alkohol Riskkonsumtion (vuxna): 9 (kvinnor) resp 14 (män) standardglas per vecka alt vid intensivkonsumtion; mer än 3 glas (kvinnor) resp 4 glas (män) vid ett och samma tillfälle

10 Beroende siffror Riskbruk alkohol av 7,5 milj svenskar >15 år Alkoholberoende (5%) Bara av kända i vården (25%) och dessa har ofta social problematik och komplexa vårdbehov Ca av får farmakologisk beh (5-6%) Från Missbruket, Kunskapen och Vården SOU 2011:6 (Fritzes) Alkoholberoende-en folksjukdom där vården inte når fram De har få andra sociala och psykiatriska problem De arbetar i ungefär samma utsträckning som andra De är många och har blivit fler de senaste åren De söker inte reguljär beroendevård varför? stigmatiserande, vet inte vart man ska vända sig, rädd att nån ska prata om beroende när man bara vill prata om sitt drickande

11 Begränsad behandling är effektiv Provtagning, AUDIT med feedback och rådgivning Efterfråga patientens tankar. Bestäm konkreta mål och gör en tidsplan. 3-4 samtal (15 min) med motivationsinriktning Farmakologisk behandling Specialistresurser krävs inte! Kan skötas i primärvård. Läkares samtal om levnadsvanor Ett utbildningsprojekt och samarbete mellan Socialstyrelsen och Svenska Läkaresällskapet Primärvårdspatienter i Sthlm tycker det är viktigt att lyfta livsstilsfrågor. Insikt att levnadsvanor spelar roll för hälsan. Nationell patientenkät visar att alkohol är den levnadsvana vi pratar minst om. Upplevs stigmatiserande av sjukvårdspersonal.

12 När patienten söker för andra symtom Inte sällan söker pat av helt andra orsaker än sitt missbruk. Ta alltid en komplett alkoholanamnes-som man frågar får man svar. Använd AUDIT. Psykiska komplikationer: sömnstörningar, depression, suicidalitet, ångest, psykoser När patienten söker för andra symtom Toxiskt för i princip alla vävnader: hypertoni, diabetes, pankreatit, magbesvär, leverproblem, hjärtproblem, esofagusvaricer, infektioner, trauman, frakturer, blodbrist, koagulationsrubbning, hudförändringar,cancer mm mm. (Alkoholrelaterad dövhet dock inte känt )

13 När patienten söker för andra symtom Undvik att moralisera Ha en motiverande hållning i samtalet Presentera möjligheter till behandling samt befintliga läkemedel eller hänvisa till lämplig instans Förändringshjulet Prochaska, di Clemente

14 Evidensbaserade läkemedel vid alkoholberoende disulfiram (Antabus) akamprosat (Campral) naltrexon (Naltrexone) Läkemedelsberoende Opiatanalgetika Benzodiazepiner

15 Bensodiazepiner Har ofta ångesttillstånd i botten Blandmissbruk vanligt Uppsöker inte sällan akutmottagningar efter kontorstid Är ofta obenägna att lämna ut namn på sina förskrivande läkare Abstinenssymtom kan likna de symtom pat hade innan insättandet av bdz (ångest, oro, muskelspänningar, sömnstörningar mm) Bensodiazepiner Genuina abstinenssymtom: myrkrypningar, tinnitus, muskelryckningar, synstörningar Vid svårare abstinens kan epileptiska kramper och delirium tremens förekomma Avgiftning sker med bensodiazepiner

16 Illegala droger Amfetamin Kokain Opioider (ex heroin, morfin) Cannabis Hallucinogener (LSD, meskalin, svampar) Partydroger tex ecstacy GHB Khat Anabola steroider Amfetamin Påverkan ger ökad självkänsla, trötthet försvinner, ökad sexuell lust och förmåga Vidgade pupiller Lättväckt aggressivitet Kan utlösa paranoida psykoser Långvarigt bruk kan ge bla choreatiska rörelser och tics samt stereotypa aktiviteter

17 Cannabis Centralstimulerande Kan ge eufori, avkoppling och livliga associationer Kan ge hjärtklappning, torrhet i mun och ögon(rödögdhet), sötsug och yrsel Kan lagras i fettväv och ge positivt resultat länge vid urinprovtagning forts Cannabis Kroppsliga besvär som nedsatt immunförsvar, kronisk bronkit, på sikt lungcancer, nedsatt fertilitet, dåligt tandstatus mm Psykiska besvär som ångest, oro, depression, nedsatt minne, drogutlösta psykoser men kan också utlösa kroniska psykoser

18 Cannabismissbruk ökar bland unga Smygande förändring av känsloliv, personlighet och tankeverksamhet Försämrat korttidsminne och koncentration, svårare att utföra tankeoperationer och bearbeta information. Stannar i utvecklingen Risk för bestående lägre IQ i stor studie från NZ Hjärnan extra känslig och risk för beroende stor Genom växtförädling starkare cannabis varvid ökad beroenderisk Opiater Snabbt insättande rus Initialt stark lustkänsla ( kick ). Därefter en behaglig känsla utan oro, smärta och bekymmer Torr varm hy, små pupiller, patienten slö och frånvarande eller svårväckt Andningsdepression kan leda till döden Hög frekvens infektioner

19 Hallucinogener Förändringar av den omgivande miljön Bisarra kroppsupplevelser Omnipotens ( jag kan flyga ) Risk för våld mot sig själv eller andra Blandmissbruk Vanligt!

20 Utslagning Familj/relationer Arbete/sysselsättning Bostad Alkoholism och annat drogberoende är en komplex sjukdom som karaktäriseras av ett tvångsmässigt och okontrollerbart drogsug trots vetskap om extremt negativa följder och som kännetecknas av återfall även efter långa drogfria perioder. (fritt efter A.Leshner, chef för NIAAA, Science 1997)

21 TACK!!!