Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen ÅM-A 2012/1292. Ert datum

Transkript

1 Sida 1 (7) Ert datum Straffmätning i narkotikamål rättsläget i september 2012 Högsta domstolen har i 12 under 2011 och 2012 meddelade domar gällande narkotikabrott gjort generella uttalanden i fråga om principerna för rubricering och straffmätning i narkotikamål och om sort och mängd som straffvärdefaktorer. I juni 2011 kommenterade jag den första domen (NJA 2011 s. 357). Sedan ytterligare tre domar meddelats av Högsta domstolen (NJA 2011 s. 675 I och II samt NJA 2011 s. 799) sammanfattade jag rättsläget i december I maj 2012 sammanfattade jag rättsläget sedan ytterligare tre domar meddelats (NJA 2012 s. 70, NJA 2012 s. 115 och NJA 2012 s. 144). Därefter har Högsta domstolen meddelat ytterligare fem domar. Dom den 11 juli 2012 i mål B ang. rubricering och straffvärdebedömning av innehav och förvaring av tabletter ecstasy. Dom den 13 juli 2012 i mål B ang. rubricering och straffvärdebedömning av förvärv och innehav i överlåtelsesyfte av 87,53 gram kokain. Dom av den 17 juli 2012 i mål B ang. rubricering och straffvärdebedömning av transport från Danmark till Sverige av drygt 67 kg cannabis. Dom av den 20 juli 2012 i mål B ang. rubricering och straffvärdebedömning av innehav för eget bruk av 14 gram MDPV. Dom av den 29 augusti 2012 i mål B ang. rubricering och straffvärdebedömning av innehav för i huvudsak eget bruk av 23 gram mefedron och sex tabletter ecstasy. När nu totalt 12 domar meddelats av Högsta domstolen finns det skäl att återigen sammanfatta rättsläget, som jag ser det. Postadress Gatuadress Telefon E-post Box STOCKHOLM Östermalmsgatan 87 C Telefax registrator@aklagare.se Webbadress

2 Sida 2 (7) Sammanfattning Straffvärdebedömningen i narkotikamål ska vara mer differentierad och nyanserad än tidigare. Bedömningen ska ske med beaktande av samtliga de omständigheter som är av betydelse. Vid en given sort är mängden narkotika endast en faktor bland andra som ska inverka på bedömningen. Detta gäller såväl vid grova brott som vid brott av normalgraden. En samlad bedömning av alla relevanta faktorer leder till att straffvärdet kan bli såväl högre som lägre än vad det blir om bara sort och mängd beaktas. Detta innebär att riktlinjer utifrån sort och mängd narkotika endast kan ge begränsad vägledning vid bedömning av straffvärdet. Mängdfaktorns relativa betydelse kan vara ganska stor vid mindre allvarlig brottslighet men betydligt mindre vid brottslighet av allvarligare slag. Redan vid brottslighet som straffvärdemässigt befinner sig strax under eller vid gränsen för grovt brott spelar sort och mängd en förhållandevis mindre roll, medan sådana omständigheter som yrkesmässighet, organisationsgrad, vinningssyfte och hänsynslöshet vid spridningen av narkotikan träder i förgrunden. Den nya bedömning av straffvärdet gäller samtliga narkotiska preparat när det gäller grova brott och brott av normalgraden. Ecstacy tillhör i straffvärdemässigt hänseende numera samma kategori som amfetamin. Betydelsen av sort och mängd Det finns situationer i vilka bedömningsunderlaget begränsar sig till sort och mängd. Så torde inte sällan vara fallet när brottsutredningen pågår men beslut likväl måste fattas som innebär ett preliminärt ställningstagande till brottets svårhetsgrad. I inledningen av en brottsutredning är det ganska ofta så att det är känt eller någorlunda säkert kan bedömas vilken sort och vilken mängd narkotika som har hanterats medan större osäkerhet gäller beträffande omständigheterna i övrigt. Om det i rättspraxis kan anges när ett narkotikabrott är att bedöma som grovt utifrån endast sort och mängd får polis, åklagare och domstolar en utgångspunkt för sina bedömningar. Det underlättar också ställningstagande till sådana preliminära frågor där minimistraffet har betydelse. Det gäller fastän det står klart att den slutliga bedömningen, med hänsyn till vad som kommer fram i utredningen beträffande andra straffvärdepåverkande omständigheter, många gånger kan mynna ut i att brottet inte var av så allvarligt slag att den

3 Sida 3 (7) stränga straffskalan för grovt brott ska tillämpas. Omvänt kan det också inträffa att en första bedömning, grundad endast på sort och mängd, som går ut på att en gärning utgör narkotikabrott av normalgraden får ändras till att det rör sig om ett grovt brott när en mer komplett bild av gärningen framträder. Hantering av vissa mängder narkotika kan vid sådana omständigheter som normalt förekommer vid hantering av en sådan mängd och där det inte förekommer några omständigheter som talar i motsatt riktning många gånger vara att bedöma som grovt brott. Enligt min bedömning bör i förhållande till tidigare praxis i de fall endast omständigheter hänförliga till sort och mängd finns att tillgå, mängden narkotika fördubblas när det gäller gränsen mellan normalbrott och grovt brott. Dock tillhör ecstacy numera samma farlighetsklass som amfetamin. Detta bör även anses gälla LSD, Rohypnol och GHB. Jag anser att Nya tabeller som är resultatet av domstolarnas praxisdiskussioner endast bör anses vägledande i den mån de direkt speglar Högsta domstolens praxis. Sådana tabeller kan alltså aldrig vara normerande i sig. De tabeller som tidigare använts och som är baserade på sort och mängd bör inte heller tillämpas längre (se dock nedan beträffande gränsdragningen mellan ringa brott och brott av normalgraden). Särskilt om syntetiska katinoner De syntetiska katinonerna (mefedron, metylon, MDPV m.fl.) bör i såväl farlighets- som mängdhänseende jämställas med amfetamin. Särskilt om ecstacy Ecstacy och de preparat som tidigare har tillhört samma kategori (LSD, Rohypnol och GHB) tillhör i straffvärdemässigt hänseende samma kategori som amfetamin. Farlighet När det gäller den inbördes ordningen av preparatens farlighet får följande anses gälla i fallande ordning. Heroin Kokain Amfetamin, syntetiska katinoner, ecstasy, LSD, Rohypnol, GHB Cannabis Kat Bensodiazepiner

4 Sida 4 (7) Riktpunkter Utifrån detta resonemang anser jag att följande riktpunkter bör gälla för att betrakta brottet som grovt: Heroin 50 gram. Kokain strax över missbruksdoser (cirka 100 gram). Amfetamin, syntetiska katinoner och ecstasy missbruksdoser. Till ecstasygruppen får också anses höra LSD, Rohypnol och GHB. Detta motsvarar cirka 500 gram amfetamin, tabletter ecstasy, tripper LSD, tabletter Rohypnol och 50 liter GHB. Cannabis missbruksdoser (cirka 5 kg). Kat 400 kg. Bensodiazepiner (förutom Rohypnol) tabletter. Missbruksdos För att det ska vara möjligt att jämföra olika preparat ska den gemensamma måttenheten missbruksdos användas. Med detta menas inte den dos som en tillvand användare (missbrukare) normalt intar, utan den dos som normalt behövs för att en inte tillvand person ska uppleva ett rus. Omständigheter utöver sort och mängd Omständigheter som talar i skärpande riktning - Att narkotikan inte varit avsedd för eget bruk. - Att brottet begåtts inom ramen för en organiserad narkotikahandel. - Att narkotikahandeln varit omfattande och välorganiserad. - Att gärningsmannen haft en framträdande roll i organisationen. - Att gärningsmannen haft insikt i organisationens storlek och inriktning. - Att gärningsmannen bestämt vinstfördelningen och själv tagit största vinsten. - Att narkotikan har gjorts tillgänglig, t.ex. via internet, för okända eller unga personer. - Att narkotikan har distribuerats till en stor krets av okända eller unga personer, t.ex. via internet. - Att gärningsmannen haft betydande vinning av sin brottslighet, oavsett om denna varit organiserad eller inte. Omständigheter som talar i mildrande riktning - Att befattningen till övervägande del skett för att tillgodose eget behov av narkotika. - Att vinstintresse inte funnits. - Att gärningsmannen endast haft en liten roll i en organiserad verksamhet. Noteras bör att eget narkotikamissbruk inte i sig utgör en generellt förmildrande omständighet.

5 Sida 5 (7) Ringa brott Högsta domstolen har hittills inte gjort några uttalanden beträffande gränsen mellan ringa brott och brott av normalgraden som kan läggas till grund för en annan praxis än den nuvarande. Enligt min bedömning bör därför de gamla gränsvärdena samt strafföreläggandetabellerna kunna tillämpas i dessa fall. För ecstasy och därmed jämförliga preparat ska dock samma gräns som beträffande amfetamin gälla. För amfetamin är gränsen fem gram, motsvarande 50 missbruksdoser. Gränsen för ecstasy bör då gå vid 50 tabletter, för LSD vid 50 tripper, för Rohypnol vid 250 tabletter à 1 mg och för GHB vid 50 cl. Beträffande de syntetiska katinonerna får gränsen anses gå vid fem gram. Detta innebär också att strafförelägganden kan utfärdas vid ringa brott i samma utsträckning som tidigare, med undantag för ecstasygruppen där strafförelägganden kan utfärdas i betydligt större utsträckning. Grovt brott Rubriceringen grovt narkotikabrott är avsedd för de allvarligaste gärningarna gärningar som ingår i en yrkesmässig eller organiserad narkotikahandel med inriktning på att i vinningssyfte sprida missbruk och utnyttja missbrukarnas beroende. Bedömningen ska ske med beaktande av den roll gärningsmannen haft när det gäller narkotikahanteringen i vidare mening, graden av delaktighet i hanteringen och, vid organiserad verksamhet, den ställning som den tilltalade intagit i organisationen. Av betydelse är vilken insikt den tilltalade haft rörande organisationen och den tilltalades eget syfte med hanteringen. Hänsynslösheten i gärningsmannens förfarande ska tillmätas ökad betydelse vid bedömningen. Narkotikabrott som står i ett direkt samband med eget missbruk är som regel inte avsedda att betecknas som grova brott. Detta gäller även då det rört sig om beaktansvärda mängder, t.ex. vid samköp. Mängden ensamt bör i vissa fall kunna motivera att ett narkotikabrott bedöms som grovt. Det bör även kunna ligga till grund för ett straff som är klart högre än minimistraffet för det grova brottet. Befattning med stora mängder narkotika kan i och för sig tala för att det har varit fråga om en yrkesmässig och organiserad verksamhet som har bedrivits i vinningssyfte eller i övrigt på ett hänsynslöst sätt. Att någon har hanterat stora

6 Sida 6 (7) mängder narkotika behöver emellertid inte betyda att han eller hon har haft del i en sådan verksamhet eller har känt till att en sådan har förekommit. Att den hanterade mängden narkotika har varit mycket stor är dock ett bevisfaktum som talar i denna riktning. Den övre delen av straffskalan för grovt brott ska förbehållas fall i vilka man kan tala om brottslighet som präglats av en verkligt betydande farlighet eller hänsynslöshet. Den övre delen av straffskalan bör inte användas enbart utifrån hänsynstagande till sort och mängd. I sådana fall utgör mängden narkotika i första hand en indikation på om hanteringen har utgjort ett led i en verksamhet som har bedrivits i större omfattning eller yrkesmässigt. De övre delarna av straffskalan bör således främst tillämpas vid sådan organiserad och ofta internationell narkotikahandel som avses i prop. 1980/81:76. När det gäller olaglig hantering av cannabis bör, om det inte rör sig om alldeles extrema fall, mängden i sig inte kunna föranleda ett så strängt straff som fängelse fem år. Den betydelse som tillmäts mängden narkotika måste dock tillåtas variera något med preparatets farlighet. Särskilt om kurirer och smuggling När det gäller kurirers roll ska liksom i övrigt en allsidig och nyanserad bedömning göras. I mildrande riktning ska beaktas om de hållits ovetande om verksamhetens organisation och om vilka personer som deltar i den, medan större insikt i detta hänseende skall beaktas i skärpande riktning. I fråga om den ersättning som utgått ska samma nyanserade bedömning göras. Framstår det som att kuriren utnyttjas av den eller de som står bakom narkotikahanteringen ska det anses vara förmildrande medan det motsatta ska anses försvårande. Att föra narkotika från andra länder till Sverige får bedömas ha ett visst högre straffvärde än en motsvarande gärning som inte innehåller gränsöverskridande inslag. Om transporten sker med en särskild förslagenhet kan det motivera ett ytterligare högre straffvärde. Fler mål i HD Högsta domstolen har i skrivande stund meddelat prövningstillstånd i ytterligare fem mål. Det gäller bl.a. gränsdragningen mellan ringa brott och brott av normalgraden avseende hantering av syntetiska katinoner. Jag kommer att fortsätta följa Högsta domstolens praxis i frågan noga och överväga om det finns skäl att överklaga fler mål i syfte att klargöra ytterligare frågor.

7 Sida 7 (7) Utvecklingscentrum Stockholm För att följa utvecklingen och praxis i narkotikamål är det viktigt att kamrarna håller Utvecklingscentrum Stockholm informerad om domar och annat av intresse. Anders Perklev