F aktorer som påverkar skolfram gång

Transkript

1 F aktorer som påverkar skolfram gång M alm ö 11 april 2011 B engt Sundbaum Bengt@sundbaum.com Tfn

2 Vad har skolframgång för samband med hälsa? Skolans hälsoarbete har tidigare löpt som ett separat spår skilt från skolans huvuduppdrag. Idag har sambandet mellan ett hälsosamt liv och att lyckas och att finna sig väl tillrätta i skolan blivit allt tydligare Synen på hälsa har också blivit mindre fragmentarisk med mer gemensamma orsaksmönster till ohälsa.

3 Droger och psykisk ohälsa hänger ihop (Lilja & Larsson, 2003) Bland pojkar har hög aggressivitet i skolåldern ett starkt samband med senare problematiskt alkoholbruk. För flickor i skolåldern finns ett samband mellan upplevd ångest och senare problematiskt alkoholbruk

4 Samband mellan skolframgång och psykisk hälsa Kungliga vetenskapsakademins konferens Skola, lärande och psykisk hälsa (2010): Det finns belägg för att en ond cirkel av psykisk ohälsa och dåliga skolprestationer ofta följer barnet från tidiga skolår och upp i ungdomsåren Viktigt att bryta den cirkeln!

5 Droger, psykisk ohälsa, kriminalitet har en stark koppling till skolmisslyckande Källa: Socialstyrelsen. Social rapport 2010 Allvarlig kriminalitet efter 20-årsdagen är 12 gånger så vanligt bland dem med låga betyg i åk 9 jämfört med de som har medel/höga betyg Risken för självmordsförsök 4-5 ggr större Alkohol- eller narkotikamissbruk efter 20- årsdagen är 7-9 ggr vanligare

6 Är det då många elever som misslyckas i skolan? Betyg 23 % av eleverna i åk 9 nådde ej målen i ett, flera eller alla ämnen Internationella jämförelser Sveriges resultat har sjunkit sedan mitten av 90-talet. Under det senaste decenniet har skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever ökat samtidigt som skillnaderna mellan skolor har ökat.

7 Hur blev det så här? Ökad boendesegregering och skolsegregering Sociala bakgrundsfaktorer förstärks på skolnivå! Decentralisering har medfört stora skillnader mellan och inom kommuner och en statisk resurstilldelning Ökad differentiering/nivågruppering Ökad individualisering i betydelsen eget arbete med ansvarsförskjutning från lärare till elev/föräldrar Källa: Skolverkets rapport Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?

8 Försök till förklaring från en nordisk jämförelse Vad skiljer Sverige/Norge från Finland? Lärarkompetens. Femårig licentiatutbildning även för de lägre stadierna har förmått attrahera de studiemässigt duktigaste eleverna från gymnasiet. Ökad individualisering i betydelsen eget arbete och elevansvar i Sverige och i Norge. Mindre strukturerade arbetsformer i form av eget arbete drabbar särskilt de studiesvaga eleverna. Forskningen (t ex Hattie, 2009) visar också på den stora betydelsen av lärarens didaktiska förmåga. Ökad segregering, differentiering och mer statisk resurstilldelning har också bidragit /Källa: Den svenska utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter. Vad säger forskningen?/ Rapport från IFAU

9 Vad stärker skolframgång?

10 Internationell forskning om effektiva skolor /Rutter & Maughan, Källa:Terje Ogden föreläsning ) Yttre förutsättningar: elever med olika bakgrund, adekvata resurser, stöd från lokalsamhälle och politiker 2) Skolorganisation: professionellt ledarskap, gemensamma visioner och mål bland personalen 3) Skolans ethos: en attraktiv arbetsmiljö, höga men realistiska förväntningar på eleverna, eleverna får ta ansvar, positiva belöningar och rättvis discipin, fokus på prestationer och positivt beteende, goda lärar-elevrelationer 4) Effektiv utvärdering och tillsyn; regelbundna mätningar av elevernas prestationer, utvärdering av lärareffektivitet och skolans samlade prestationer 5) Ledarskapet i klassrummet och pedagogisk kvalitet; skydd för inlärningsaktiviteterna; effektiv undervisning; struktur;

11 Fritt skolval fritt lärarval? Flera forskningsresultat pekar på lärarens betydelse. Minst procent av variationen i elevers resultat kan hänföras till skillnader mellan olika lärare. Den ämnesdidaktiska kompetensen (förmågan att undervisa varierat i ett visst ämne) har större betydelse än enbart ämneskunskaper. Källa: Skolverkets rapport Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?

12 Internationell forskning: Visible Learning av John Hattie 2008 Drygt 800 metaanalyser Över forskningsstudier Mer än 83 milj. elever

13 Upplägg Hattie rankar totalt 138 faktorer som var och en kan relateras till något av de sex områdena: Elev Skolan Lärare Undervisning Hemmet Kursplan Hatties utfallsmått är elevernas studieresultat men Skolans läroplan anger ju också andra mål än rena studieprestationer

14 Olika faktorers effekter på skolresultaten Genomsnittlig effekt Försämring Noll Förbättring

15 Vad påverkar skolprestationer? Förklaringar till variationer i skolresultat Lärare Eleven Hemmet Föräldrar Skolan Rektor

16 Lärar/undervisnings- och skolfaktorers påverkan på elevers skolresultat: Negativa, inga eller obetydliga effekter Faktor Effektstorlek Läxor (Skola) 0,29 Ekonomiska resurser (Skola) 0,23 Minskad storlek på skolklasser 0,21 Problembaserat lärande (Undervisning) 0,15 Begåvningsgruppering /nivågruppering (Skolan ) 0,12 Lärarens grundutbildning (Lärare) 0,11 Lärarens kunnighet i det ämne som lärs ut (lärare) 0,09 Åldersintegrerade klasser (Skolan) 0,04 Gå om ett skolår (Skola) -0,16 (0,40 är genomsnittlig effekt, medelskolan )

17 Lärar/undervisnings- och skolfaktorers påverkan på elevers skolresultat: Positiva effekter Faktor Effektstorlek Professionell utveckling (Lärare) 0,62 Utmanande mål (Undervisn) 0,56 Klassrumsledning /Classroom management (skola) 0,52 Föräldraengagemang 0,51 Undervisning i smågrupper (Skola) 0,49 (Positiva) förväntningar (Lärare) 0,43 (0,40 är genomsnittlig effekt, medelskolan )

18 Lärar/undervisnings- och skolfaktorers påverkan på elevers skolresultat: De bästa effekterna Faktor Effekt Tillämpa formativ utvärdering (Undervisn) 0,90 Träning genom Mikro-undervisning (Lärare) 0,88 Snabb undervisning för snabba elever (Skola) 0,88 Klassrumsbeteende (Skola) 0,80 Omfattande stöd till elever m. inlärn.svårigh.(undervisn) 0,77 Tydlighet i undervisningen (Lärare) 0,75 Ömsesidig undervisning (Undervisn) 0,74 Återkoppling (Undervisn) 0,73 Goda relationer lärare elev (Lärare) 0,72 (0,40 är genomsnittlig effekt, medelskolan )

19 Hatties slutsatser Teachers are among the most powerful influences in learning Teachers need to be directive, influential, caring and actively engaged in the passion of teaching Teachers need to be aware of what each and every student is thinking and knowing Teachers need to know the learning intentions and success criteria of their lessons and how well they are attaining these crierias for all students and know where to go next in light of the gap between student s knowledge and the criterias Teachers need to move from single ideas to multiple ideas School leaders and teachers need to create environments where error is welcomed as a learning opportunity

20 Visible Teaching Visible Learning

21 Litteraturgenomgång av Nordenbo et al, 2008 Tre kompetensdiemensioner för framgångsrikt lärararbete: 1. Relationskompetens Läraren visade positiv social kompetens byggd på respekt, tolerans och intresse för eleverna 2. Klassrumsledning (Classrooom management) och Regelledningskompetens ( Behaviour management ) 3. Didaktikkompetens Läraren har goda ämneskunskaper som en förutsättning för att undervisningen ska kunna genomföras på ett flexibelt sätt och anpassas efter elevernas behov.

22 Nordenbo forts Om läraren tror att varje elev kan nå målen för ämnet når eleverna bättre resultat än om läraren tror att en del elever kan nå målen men inte andra. Elever med lärare som tror att varje elev lär sig genom en individuell process - och att deras ansvar som lärare är att genomföra undervisningen därefter - når bättre skolresultat än elever vars lärare tror att alla elever lär sig på samma sätt och undervisar därefter Denna inställning hos lärarna kan påverkas av deltagande i lärarlag där lärarna uppmuntras att reflektera över sin undervisning

23 Vad utmärker framgångsrika skolkommuner i Sverige? Källa: Konsten att nå resultat: Erfarenheter från framgångsrika skolkommuner/skl Har bra ledare 2. Tar reda på hur det går 3. Lyfter fram kompetenta lärare 4. Har höga förväntningar på alla 5. Fångar upp barn med svårigheter 6. Har tydlig ansvarsfördelning 7. Har fungerande relationer 8. Har samsyn om skolans mål

24 Några gemensamma faktorer för skolframgång i de olika studierna Goda lärar elevrelationer Positiva förväntningar på eleverna. Utmanande mål Lärarens förmåga att individualisera sin undervisning efter enskilda elevers behov, dvs didaktisk förmåga Klassrumsledning (Classroom management ) med väl förberedda lektioner, tydliga mål... Regelledningskompetens (Behaviour management )

25 M er relevant att se undervisning som en konst som läkekonst än som ett hantverk?

26 Vad handlar förebyggande och hälsofrämjande arbete mer om än att främja studieframgång? Systematiskt och medvetet arbete för att stärka skyddsfaktorerna och motverka riskfaktorerna runt barn och unga Insatser av många aktörer på olika arenor skolan är en pusselbit.

27 Exempel på riskfaktorer Samhället Skolan Familjen Individen/ kamrater Tillgång till droger Avsaknad av lagar och normer Bostadsområde som präglas av kriminalitet, social utslagning etc. Otrivsel Låg kunskapsnivå Oordning Brist på struktur Låga förväntningar Missbruk inom familjen Brister i anknytning, uppfostran och tillsyn Familjkonflikter Tillåtande attityd (t ex föräldrar som bjuder) Tidigt och långvarigt asocialt beteende Koncentrationssvårigheter Misslyckande i skolan Skolk Kamrater som har problem Tidig debut och positiv attityd till t ex droger

28 Många riskfaktorer i åk 7 utvecklat riskbeteende i åk 8 Elever som hade minst 4 riskfaktorer i åk 7 (ht) var kraftigt överrepresenterade med avseende på riskbeteende i åk 8 (vt), t.ex: tobaksanvändning berusning narkotika allvarliga brott och våld skolk psykisk ohälsa (psykosomatik och depression) hos flickor /Sundell m fl. Normbrott och psykisk ohälsa bland pojkar och flickor i åk 7 och 8. FoU-rapport 2007:4 Stockholms stad

29 Exempel på skyddande faktorer Skola Familj Tydliga normer/regler och förväntningar från vuxna Att uppmärksammas för positiva handlingar Att känna tillhörighet och anknytning Ett gott socialt och emotionellt klimat Tydliga normer och förväntningar från föräldrar Goda och kärleksfulla relationer Att uppmärksammas för positiva handlingar God insyn i vad barnet gör utanför hemmet Individ Social och kognitiv kompetens Intelligens Skolframgång Välanpassade kompisar

30 Andel elever åk 9 som använt narkotika minst en månad (Källa: En grund för att växa/knut Sundell)

31 Viktiga hörnstenar i skolans generella förebyggande och främjande arbete Skolans sätt att möta föräldrarna Lärarledarskapet, dvs lärarnas sätt att möta eleverna Elevernas sociala och emotionella kompetens Elevhälsans roll Motverka skolk Reducera förekomst av mobbning Bengt Sundbaum Vindrosen

32 För ett framgångsrikt ANDTförebyggande arbete behövs dessutom Handlingsplaner och policyer med tydliga strategier för en tobaksfri skoltid, drogfria skolavslutningar, skoldiskon och skolresor En ANDT-undervisning som stärker elevernas förmåga att ta ställning och argumentera för sina åsikter, värdera reklambudskap och genomskåda myter.