Problemdrickande i familjen och ungdomars alkoholkonsumtion: modereras sambandet av villkor i skolan?

Transkript

1 Problemdrickande i familjen och ungdomars alkoholkonsumtion: modereras sambandet av villkor i skolan? Gabriella Olsson, Sara Brolin Låftman och Bitte Modin Sonads nätverksmöte i Stockholm september 2018

2 Betydelsen av skolans villkor för svenska ungdomars psykiska ohälsa Projektledare: Bitte Modin Finansiärer: Vetenskapsrådet, Forte, Formas, Vinnova Projektperiod: Institutionen för folkhälsovetenskap Ylva B Almquist Sara Brolin Låftman Mia Granvik Saminathen Isabelle Holmin von Saenger Jannike Kjellström Gabriella Olsson Joacim Ramberg Viveca Östberg Stephanie Plenty (SOFI) Kristiina Rajaleid (Stressforskningsinstitutet) Julia Sandahl (Kriminologiska institutionen) Torbjörn Åkerstedt (Stressforskningsinstitutet)

3 Lärarenkäten Registerdata från Skolverket Skolnivå Skolans organisation Ledarskap Samarbete och samsyn Klimat och kultur (etos) Lärares arbetsvillkor Stress Tidsanvändning Krav och kontroll Skolsegregation Elevsammansättning Elevnivå Psykisk hälsa Skolprestationer Stöd från lärare Mobbning + Alkoholkonsumtion Gambling Etc. Stockholmsenkäten

4 Stockholmsenkäten (SE)

5 Lärarenkäten (LE)

6 SELE: antal svarande elever och lärare Högstadiet Högstadiet Gymnasiet Antal elever (SE) Antal lärare (LE) Antal skolor Svarsfrekvens elever 78%, svarsfrekvens lärare 54-58%

7

8 Bakgrund till denna studie Problemdrickande i familjen är en riskfaktor för alkoholkonsumtion i ungdomen och senare i livet (se t ex Latendresse m fl 2008; Vermeulen-Smit m fl 2012; Karlsson m fl 2016) Familjen en central kontext för ungdomar, men även andra sammanhang är av betydelse, inte minst skolan.

9 School effectiveness ( framgångsrika skolor ): I sina studier av skolor i 1970-talets London fann Rutter m fl (1979) att vissa egenskaper i skolor har betydelse för elevers prestationer och beteenden, oberoende av elevens bakgrund: Positiv och uppmuntrande lärandemiljö Starkt ledarskap Höga förväntningar Struktur och ordning Engagemang och stöd bland lärare Goda relationer med elever och föräldrar Skolans etos Gemensamma värderingar och normer som gensomsyrar en skola och som manifesterar sig i hur lärare och elever relaterar till och interagerar med varandra

10 En hög grad av school effectiveness är kopplat till bl a: högre skolprestationer (Saminathen m fl 2018) en lägre förekomst av mobbning (Låftman m fl 2017; Modin m fl 2017) en högre grad av upplevt lärarstöd (Ramberg m fl 2018a) en lägre förekomst av skolk (Ramberg m fl 2018b) en lägre grad av rökning och droganvändning (Aveyard m fl 2004; Bonell m fl 2007) De flesta tidigare studier har fokuserat på huvudeffekter av school effectiveness Men det är också möjligt att school effectiveness kan buffra mot negativa faktorer som finns utanför skolan

11 Syfte Att studera sambandet mellan problemdrickande i familjen och ungdomars alkoholkonsumtion, och att undersöka om detta samband modereras av school effectiveness i termer av skolors grad av elevfokus. School effectiveness (elevfokus) Problemdrickande i familjen Ungdomars alkoholkonsumtion

12 Data Skolnivå Registerinformation om skolor från Skolverket n=9198 elever i åk 9 fördelade över 159 skolenheter (2014 och 2016) Elevnivå

13 Beroende variabel School effectiveness (elevfokus) Problemdrickande i familjen Ungdomars alkoholkonsumtion

14 Hur ofta dricker du vid ett och samma tillfälle alkohol motsvarande minst: 18 cl sprit (en halv kvarting) eller en helflaska vin eller fyra stora flaskor stark cider/alkoläsk eller fyra burkar starköl eller sex burkar folköl? Dricker inte alkohol Aldrig Ytterst sällan Någon gång per år Någon gång i månaden Ett par gånger i månaden Någon gång i veckan 4,5%

15 Oberoende variabel (individnivå) School effectiveness (elevfokus) Problemdrickande i familjen Ungdomars alkoholkonsumtion

16 Tycker du att någon i din familj dricker för mycket alkohol? Ja 10,1% Nej 81,5% Vet inte 8,4%

17 Oberoende variabel (skolnivå) School effectiveness (elevfokus) Problemdrickande i familjen Ungdomars alkoholkonsumtion

18 På den här skolan anstränger sig lärarna för att ge positiv återkoppling på elevernas prestationer Lärarna har höga förväntningar på elevernas prestationer Lärarna på den här skolan tar sig tid med eleverna även då de vill prata om annat än det som rör undervisningen På den här skolan behandlas eleverna med respekt Stämmer precis/stämmer ganska bra/stämmer varken bra eller dåligt/ Stämmer ganska dåligt/stämmer inte alls Cronbach s alpha = 0,75 Index 4-20 (högre värden = starkare elevfokus) Medelvärdet för samtliga lärare på en skola = mått på skolans grad av elevfokus Medelvärden på skolnivå skiljer sig mellan 12,4 och 19,7

19 Elevfokus (medelvärde på skolnivå) 12,4 19,7 Skolor med svagt elevfokus Skolor med medel elevfokus Skolor med starkt elevfokus 32,7% 33,3% 33,9%

20 Kontrollvariabler Elevnivå Kön Familjestruktur Föräldrars universitetsutbildning Migrationsbakgrund Skolnivå % elever med högskoleutbildade föräldrar Lärartäthet (antal heltidsanställda lärare per elev) Information från Stockholmsenkäten Information från Skolverket

21 Statistisk metod Flernivåanalys: logistisk regression Cross-level interactions Skolnivå School effectiveness (elevfokus) Elevnivå Problemdrickande i familjen Ungdomars alkoholkonsumtion

22 Resultat

23 Sambandet mellan problemdrickande i familjen och ungdomars alkoholkonsumtion Alla 4,5 Problemdrickande i familjen Nej 3,7 Vet inte 7,7 Ja 8,7 Andel elever som konsumerar alkohol ett par gånger i månaden eller oftare (%)

24 Sambandet mellan problemdrickande i familjen och ungdomars alkoholkonsumtion (n=9198) Oddskvot 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 1 (ref) 2,25*** 2,27*** Nej Vet ej Ja ***p<0.001

25 Skiljer sig sambandet mellan problemdrickande i familjen och ungdomars alkoholkonsumtion utifrån skolans grad av school effectiveness (elevfokus)? Interaktion mellan problemdrickande i familjen och skolans grad av elevfokus är statistiskt signifikant (p<0.05). Interaktionen indikerar att sambandet mellan problemdrickande i familjen och egen alkoholkonsumtion är svagare bland elever som går i skolor med ett starkt elevfokus, jämfört med elever som går i skolor med ett svagt elevfokus.

26 Sambandet mellan problemdrickande i familjen och ungdomars alkoholkonsumtion, efter skolors grad av elevfokus Nej Vet ej Oddskvot 4 3,66*** Ja 3,5 3 2,5 2,96*** 2,59*** 2,22*** 2 1,5 1,42 1,69* ***p<0.001 *p< ,5 1 (ref) 1 (ref) 1 (ref) Skolor med svagt elevfokus Skolor med medel elevfokus Skolor med starkt elevfokus

27 Slutsatser Det finns ett samband mellan problemdrickande i familjen och ungdomars alkoholkonsumtion Sambandet är starkare i skolor med ett svagt elevfokus och svagare i skolor med starkt elevfokus. School effectiveness (elevfokus) Problemdrickande i familjen Ungdomars alkoholkonsumtion

28 Resultaten kan tolkas som att egenskaper hos skolor kan motverka negativa faktorer utanför skolan (här: problemdrickande i familjen) En slutsats är att en skolmiljö som kännetecknas av positiv återkoppling, höga förväntningar, engagemang och stöd kan vara fördelaktig inte bara för elevers skolprestationer utan även för en hälsosam utveckling.

29 Tack för att ni lyssnade!