Ojämlikhet i levnadsvillkor och hälsa
|
|
- Ingemar Åkesson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ojämlikhet i levnadsvillkor och hälsa resultat från Välfärdsundersökningarna för barn och ungdomar Viveca Östberg Institutionen för folkhälsovetenskap Centre for Health Equity Studies (CHESS) Stockholms universitet
2 Ojämlikhet i hälsobesvär bland unga Innehåll: 1. Psykiska och somatiska besvär bland ungdomar 2. Välfärdsundersökningarna: Barn-LNU och Barn-ULF 3. Exempel I: Föräldrars ekonomi och ungdomars hälsobesvär 4. Exempel II: Föräldrars utbildning och ungdomars hälsobesvär 5. Avslutning
3 Om hälsobesvär bland ungdomar Mäts genom frågor om återkommande psykiska och somatiska besvär t.ex. känna sig nedstämd, nervös, irriterad, ha huvudvärk, ont i magen, sömnproblem Rapporteringen är hög, ökar med ålder, ökar över tid, speciellt bland flickor
4 Hälsobesvär, flickor 15 år, Sverige Andel (%) med besvär flera gånger i veckan (senaste 6 månaderna) % Källa: Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/2014, Grundrapport, Folkhälsomyndigheten, 2014
5 Source: HBSC, International report from the 2013/2014 survey
6 Source: HBSC, International report from the 2013/2014 survey
7 Om hälsobesvär bland ungdomar Mäts genom frågor om återkommande psykiska och somatiska besvär t.ex. känna sig nedstämd, nervös, irriterad, ha huvudvärk, ont i magen, sömnproblem Rapporteringen är hög, ökar med ålder, ökar över tid, speciellt bland flickor Mildare former av besvär och inte allvarliga tillstånd eller diagnoser Multipla hälsobesvär viktig indikator på subjektivt välbefinnande då den reflekterar individuell börda och personliga erfarenheter (HBSC, Intern. report, 2016) Ojämlikhet i hälsobesvär? Skillnader kopplade till föräldrars utbildning, yrkesgrupp, inkomst och kön, etc
8 Ojämlikhet i hälsobesvär Samhällets struktur/stratifiering Utbildning Social klass (yrke) Inkomst Kön Etnicitet Levnadsvillkor Hälsobesvär
9 Välfärdsundersökningarna, LNU och ULF Riksrepresentativa urval ger information om sina levnadsvillkor Bred ansats Fokus på resurser för eget handlingsutrymme Fokus på beskrivningar snarare än tillfredsställelse Välfärdsdimensioner, vuxna Hälsa och tillgång till vård Sysselsättning och arbetsplatsförhållanden Ekonomiska resurser Kunskaper och utbildningsmöjligheter Familj och social förankring Bostad och närservice Säkerhet till liv/egendom Rekreation och kultur Politiska resurser Välfärdsdimensioner, år Hälsa och tillgång till vård Skolförhållanden och sysselsättning Ekonomiska resurser Kunskaper och utbildningsmöjligheter Familj och sociala relationer Boende och närmiljö Säkerhet och trygghet Rekreation, kultur, fritid Politiska resurser För mer information, se t.ex. SOU 2001:55; Jonsson & Östberg, Child Ind Res 2010
10 Exempel I: Föräldrars ekonomi och ungdomars hälsobesvär
11 Famljens ekonomi och psykiska besvär bland unga, år Minst två besvär (nedstämd, nervös, irriterad), Barn-LNU/ULF, , n=4145 Oddskvot 2,5 2 * 1,5 * 1 Ref Ref 0, Ja Nej Hög Familjens disponibla inkomst Låg Familjen har kontantmarginal
12 Levnadsvillkor och psykiska besvär bland unga (10-18 år) Minst två besvär (nere, nervös, irriterad), , Barn-LNU/ULF, n~5000 Oddskvot 5 4,5 4 Ja Nej * 3,5 3 2,5 2 * * * * 1,5 * * 1 0,5 0 Har råd följa med vänner Har råd köpa det andra har Kommer överens med föräldrar Stöd av föräldrar Vän i klassen Utsatt för Höga krav i kränkningar skolan i skolan Källor: Åberg Yngwe & Östberg JECH 2012; Jonsson & Östberg Ds2004:41; Låftman & Östberg SocSciMed 2006; Hjern, Alfvén & Östberg Acta Paediatrica 2008; Modin & Östberg 2007
13 Levnadsvillkor och psykiska besvär bland unga (10-18 år) Minst två besvär (nere, nervös, irriterad), , Barn-LNU/ULF, n~5000 Oddskvot 5 4,5 4 Ekonomiskt utsatta hushåll Ja Nej * 3,5 3 2,5 2 * * * * 1,5 * * 1 0,5 0 Har råd följa med vänner Har råd köpa det andra har Kommer överens med föräldrar Stöd av föräldrar Vän i klassen Utsatt för Höga krav i kränkningar skolan i skolan Källor: Åberg Yngwe & Östberg JECH 2012; Jonsson & Östberg Ds2004:41; Låftman & Östberg SocSciMed 2006; Hjern, Alfvén & Östberg Acta Paediatrica 2008; Modin & Östberg 2007
14 Exempel I: Föräldrars ekonomi och ungdomars hälsobesvär Det verkar inte finnas en tydlig inkomstgradient i psykiska och somatiska besvär bland unga Ekonomisk utsatthet hos familjen är dock tydlig kopplat till psykiska och somatiska besvär det beror delvis på att ekonomiska utsatthet sammanhänger med många aspekter av ungas levnadsvillkor som har betydelse för hälsa
15 Exempel II: Föräldrars utbildning och ungdomars hälsobesvär
16 Föräldrars utbildning och somatiska besvär bland unga, år Minst två besvär varje vecka (huvudvärk, magont), Barn-ULF , n=7,393. Oddkvoter från logistisk regressionsanalys, med kontroll för årskurs, utländsk bakgrund, familjestruktur, undersökningsår, och robusta standardfel för klustring inom hushåll. 2,5 Oddskvot 2 2,23 ** 1,73 *** Grundskola 1,5 Gymnasium, 2 år 1 0,97 1,02 1,14 1,16 1, ,95 Gymnasium, 3 år Universitet/Högskola, < 3 år Universitet/Högskola, 3 år 0,61 Forskarutbildning 0,5 0,45 0 Pojkar Flickor Källa: Östberg & Brolin Låftman, Sociologisk Forskning, 2017
17 Föräldrars utbildning och somatiska besvär bland unga, år Minst två besvär varje vecka (huvudvärk, magont), Barn-ULF , n=7,393. % Källa: Östberg & Brolin Låftman, Sociologisk Forskning, 2017
18 Exempel II: Föräldrars utbildning och ungdomars hälsobesvär Flickor: Ju högre utbildning hos föräldrarna, ju färre har hälsobesvär Pojkar: Ingen hälsogradient Det är viktigt att ta hänsyn till kön vid studier av hälsoojämlikhet bland ungdomar Det finns en könsskillnad i hälsobesvär till flickors nackdel men storleken varierar mellan utbildningsgrupper. Det visar att könsskillnaden inte är oföränderlig utan beroende av social kontext
19 Citat från TriSSS-projektet, elever i årskurs 8: De är glada om de får ett G eller ett VG. VG är som MVG för dem. (Flicka, Klass B) Vi har väl en skönare inställning, vi kan ta det lugnt och titta över saker i lugn och ro, medan alla tjejer är jättestressade och gör ett prov till en brutalt stor grej som är så sjukt onödigt eftersom det bara är ett prov liksom. (Pojke, Klass B) Källa: Östberg, Almquist, Folkesson, Låftman, Modin & Lindfors. The complexity of stress in mid-adolescent girls and boys: Findings from the multiple methods school stress and support study. Child Ind Res, 2014.
20 Ojämlikhet i hälsobesvär bland unga Innehåll: 1. Psykiska och somatiska besvär bland ungdomar 2. Välfärdsundersökningarna: Barn-LNU och Barn-ULF 3. Exempel I: Föräldrars ekonomi och ungdomars hälsobesvär 4. Exempel II: Föräldrars utbildning och ungdomars hälsobesvär 5. Avslutning Tack för att ni lyssnade!
Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor
Trender i relationen mellan barn och föräldrar Resultat från Skolbarns hälsovanor 13/14 Maria Corell, utredare Petra Löfstedt, utredare och projektledare för Skolbarns hälsovanor Om Skolbarns hälsovanor
Kursbeskrivning. Institutionen för folkhälsovetenskap. Kursnamn: Familj, skola och psykisk hälsa bland barn och unga
1(10) Kursbeskrivning Kursnamn: Familj, skola och psykisk hälsa bland barn och unga Högskolepoäng: 7.5 hp Kursens innehåll Kursen behandlar barns och ungdomars psykiska hälsa och ohälsa med ett särskilt
Barns och ungdomars välfärd
Barns och ungdomars välfärd Antologi från Kommittén Välfärdsbokslut Stockholm 2001 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2001:55 Innehåll Förord 13 Inledning och sammanfattning 17 1 Att studera de yngres
Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,
Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, 1985-2009 I Sverige genomförs sedan 1985/1986 det internationella forskningsprojektet Skolbarns hälsovanor,
Problemdrickande i familjen och ungdomars alkoholkonsumtion: modereras sambandet av villkor i skolan?
Problemdrickande i familjen och ungdomars alkoholkonsumtion: modereras sambandet av villkor i skolan? Gabriella Olsson, Sara Brolin Låftman och Bitte Modin Sonads nätverksmöte i Stockholm 17-18 september
Utvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel bland 11-, 13- och 15-åringar. Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18
Utvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel bland 11-, 13- och 15-åringar Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 Denna titel kan laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/.
Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan
Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)
Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige
Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland
Om Barn och Ungdom (0-24 år)
Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)
ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,
ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga 10 december 2014 Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, Landstingets ledningskontor HEJ! En enkätundersökning bland högstadie- och gymnasieelever
Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012
Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets
Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland
ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28
LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs
Statistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad
Statistik om barn och unga En god levnadsstandard 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En god levnadsstandard... 3 Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer...
Växelvis boende och barns upplevelse av stress
Växelvis boende och barns upplevelse av stress Jani Turunen Stockholms universitet jani.turunen@sociology.su.se Växelvis boende Ett relativt nytt fenomen Ökat från ca 1% av barn med separerade föräldrar
Förhandspresentation. Folkhälsoenkät Ung 2013 - Årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet Jönköpings län 2014-03-18
Förhandspresentation Folkhälsoenkät Ung 13 - Årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet Jönköpings län 14-3-18 Länsrapport med fokus på årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Vidareutveckling av en ANDT-enkät, genomfördes
Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)
Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2011/2012 Folkhälsocentrum Författare: Farhad Ali Khan Tabellförteckning sidan Vi som var med 3 1-4. Antal elever 3-5
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2009/2010 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever
REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29
REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan
F-klass/1, 4:an, 7/8:an, gymnasium årskurs 1. 4:an, 7/8:an, gymnasium årskurs 1. Varken bra eller dåligt. Dåligt Mycket dåligt
Svart text avser EMQs nationella frågor Grön text är Norrbottens motsvarighet idag Frågeområden Svarsalternativ Årskurs 1. Frågeområde: Sömn Jag har de senaste 7 dagarna sovit Mycket bra Varken bra eller
16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa
JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och
Hur mår barn och unga i Skåne?
Hur mår barn och unga i Skåne? Resultat från Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2016 Birgit Modén: Samhällsanalys, Region Skåne Folkhälsorapportering i Region Skåne Folkhälsorapport Barn och Föräldrar
Psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar. Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18
Psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 Denna titel kan laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/. Citera gärna Folkhälsomyndighetens
Folkhälsoenkät Ung Länsrapport
Folkhälsoenkät Ung 2017 Länsrapport Om Folkhälsoenkät Ung Åk 9 och gymnasiets år 2 Hälsa, levnadsvanor och drogvanor Genomförd 2011, 2013, 2015 & 2017 (i nuvarande tappning) Genomförande Varför? Ge en
Psykisk ohälsa bland unga i Stockholm Betydelsen av skolors sociodemografiska egenskaper och arbetsmiljö
Socialförvaltningen Tjänsteutlåtande Dnr SoN 3.1.1-746/2017 Dnr UtbN 1.5.2-327/2018 Sida 1 (5) 2017-12-27 Handläggare Elin Fischer 08-508 43 022 Malin Boman 08-508 33 489 Till Socialnämnden 20 februari
Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin
Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer
Om mig. Länsrapport
Om mig Länsrapport www.regionostergotland.se Om mig är Östergötlands länsgemensamma webbenkät om ungdomars hälsa och livsstil som har genomförts årligen sedan hösten. Enkäten är ett samarbete mellan länets
Uppdrag avseende skolbarns hälsovanor
Regeringsbeslut III:8 2017-02-23 S2017/01227/FS (delvis) Socialdepartementet Folkhälsomyndigheten 171 82 Solna Uppdrag avseende skolbarns hälsovanor Regeringens beslut Regeringen ger Folkhälsomyndigheten
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2008/2009 Annika Nordstrand Sekretariatet wwwnll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever
Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober
Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober Fredrik Söderqvist Epidemiolog Tel: 021-174670 E-post: fredrik.soderqvist@ltv.se Andel elever i skolår 9 10 9 8 7 6 5 4 Mår bra eller mycket bra 1995 1998 2001
Folkhälsoenkät Ung Ungdomars hälsa, levnads- och drogvanor i Jönköpings län
Folkhälsoenkät Ung 2015 Ungdomars hälsa, levnads- och drogvanor i Jönköpings län Innehåll Om Folkhälosenkät Ung...4 Sammanfattning...4 Bakgrund och genomförande...5 Metod...5 Demografisk beskrivning...6
8 Hälsa och välbefinnande
8 Hälsa och välbefinnande Viveca Östberg 8.1 Inledning Att ha en tillfredsställande hälsa är ett centralt levnadsvillkor i sig och en resurs att använda för att kunna verka inom andra livsområden. En viss
Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014
Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget
Fysisk och psykosocial miljö
17 JULI 27 Fysisk och psykosocial miljö Resultaten i detta avsnitt härrör från hälsosamtalsundersökningen i Norrbotten, läsåret 26/27 1. Av länets 14 omfattar undersökningen, i årskurs fyra, na Älvsbyn,
Skurups kommun Fritidshem och klubb elever 2013
Skurups kommun Fritidshem och klubb elever 2013 Välj skola A. Alléskolan 59 14,2 B. Hallenborgskolan 67 16,1 C. Mariaskolan 56 13,5 D. Mölleskolan 112 27 E. Rutgerskolan 17 4,1 F. Slimmingeby skola G.
Frågeformulär till vårdnadshavare
Frågeformulär till vårdnadshavare Kod: (behandlare fyller i) Datum: (ÅÅMMDD) Innan du svarar på dessa frågor ska din behandlare ha gett dig information om den aktuella studien. Genom att svara på frågorna
Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet
Stockholmsenkäten 16 - avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Klara Abrahamsson Projektledare Preventionsprojektet Syfte och bakgrund Stockholmsenkäten Kartlägga drogvanor,
BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR
BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR 2018 KORTVERSION MÖRKRETS HJÄRTA AV ERIK JANSSON Ett stort tack till alla som besvarade enkäten! Med er hjälp har vi fått värdefull kunskap om hur barn och ungdomar
Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85
Resultat 2014 Länet Svarsfrekvens* % Länet 85 * Här ingår även inkomna tomma enkäter samt helt eller delvis oseriösa vilket för hela länet utgörs av 2,8 respektive 3,5 procent. Undersökningen genomfördes
Arbetsmiljöns inverkan på gymnasieelevers mående - jämförelse av praktiska och teoretiska gymnasieprogram
Arbetsmiljöns inverkan på gymnasieelevers mående - jämförelse av praktiska och teoretiska gymnasieprogram Mikael Knutsson Leg läkare, spec allmänmedicin Skolläkare, Gällivare kommun Mikael.Knutsson@mkmedic.se
Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström
UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat
Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa.
1(10) KFN 2010/0041 Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa. Kartläggningen har genomförts av SCB på initiativ av regeringen. Skolbarn i årskurs 6 och årskurs 9 har svarat
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten
NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl Förteckning över tabeller i Hälsosamtal Norrbottens
Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015
Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få
TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER
TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER MARGARETHA LARSSON LEKTOR I OMVÅRDNAD H Ö G S K O L A N I S K Ö V D E W W W. H I S. S E M A R G A R E T H A. L A R R S O N @ H I S. S E Bild 1 TONÅRSFLICKORS HÄLSA ATT STÖDJA
Bilagor. Innehållsförteckning. Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05.
1 Bilagor Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05. Innehållsförteckning Bilaga A: Självupplevd friskhet/hälsa Tabell A1. Frågor som rör den självupplevda friskheten/hälsan
Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande Rosaria Galanti, professor, projektledare
Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande www.kupolstudien.se Rosaria Galanti, professor, projektledare VÄLKOMNA! Kupols sista år i skolan Nyheter på teamfronten Var står vi nu? Rosaria Galanti 9/8/2016
Kunskap VAD ÄR EVIDENS? Dagens presentation. Kunskapsöversikt av vad vet vi om ungas psykiska hälsa och om insatser för att förebygga och behandla?
Institutionen för folkhälsovetenskap Psykisk hälsa bland unga Kunskapsöversikt av vad vet vi om ungas psykiska hälsa och om insatser för att förebygga och behandla? Charli Eriksson, Professor emeritus,
Hur mår barn och unga i HELSINGBORG?
Hur mår barn och unga i HELSINGBORG? Resultat från Folkhälsoenkät Barn och Unga i 16 Maria Fridh och Mathias Grahn, Samhällsanalys, Region Folkhälsorapportering i Region Folkhälsorapport Barn och Föräldrar
om läxor, betyg och stress
2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:
Presentation den 14 september 2010 vid ledningskonferens för skolläkare och skolsköterskor Bonnier Conference Center, Stockholm
Hur mår våra barn och ungdomar? Curt thagquist Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstads universitet Presentation den 14 september 2010 vid ledningskonferens för skolläkare
Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Johannes skola. 68 svar. 84 procent svarsfrekvens
Stockholms stad Elever årskurs 2 - Johannes skola 68 svar 84 procent svarsfrekvens Elever åk 2 - Kunskap Jag får hjälp av mina lärare när jag behöver det. Andel positiva Vet ej 2018 49 32 15 3 1 81 0%
Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University
Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University Lika villkor? Jämlikhet och jämlika villkor betyder att
Till lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9
en läsåret 2007-08 Ledningskontoret Folkhälsoenheten Uppföljning i klasserna 6 och 9 Till lärarna! Här kommer nu en rapportering av resultatet av barn- och ungdomshälsoenkäten, som gjordes månadsskiftet
Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Carlssons skola. 67 svar. 100 procent svarsfrekvens
Stockholms stad Elever årskurs 2 - Carlssons skola 67 svar 100 procent svarsfrekvens Elever åk 2 - Kunskap Jag får hjälp av mina lärare när jag behöver det. Andel positiva Vet ej 2018 74 17 9 91 1% 2017
Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Nya Elementar. 50 svar. 91 procent svarsfrekvens
Stockholms stad Elever årskurs 2 - Nya Elementar 50 svar 91 procent svarsfrekvens Elever åk 2 - Kunskap Jag får hjälp av mina lärare när jag behöver det. Andel positiva Vet ej 2018 67 24 4 22 92 2% 2017
Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9
Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i
Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Enskede skola. 78 svar. 98 procent svarsfrekvens
Stockholms stad Elever årskurs 2 - Enskede skola 78 svar 98 procent svarsfrekvens Elever åk 2 - Kunskap Jag får hjälp av mina lärare när jag behöver det. Andel positiva Vet ej 2018 64 26 9 1 90 0% 2017
Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Kvarnbyskolan. 60 svar. 87 procent svarsfrekvens
Stockholms stad Elever årskurs 2 - Kvarnbyskolan 60 svar 87 procent svarsfrekvens Elever åk 2 - Kunskap Jag får hjälp av mina lärare när jag behöver det. Andel positiva Vet ej 2018 57 18 18 5 2 75 0% 2017
Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Kristinebergsskolan. 75 svar. 95 procent svarsfrekvens
Stockholms stad Elever årskurs 2 - Kristinebergsskolan 75 svar 95 procent svarsfrekvens Elever åk 2 - Kunskap Jag får hjälp av mina lärare när jag behöver det. Andel positiva Vet ej 2018 52 30 15 3 82
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 2018 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna
Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Ekholmsskolan. 17 svar. 100 procent svarsfrekvens
Stockholms stad Elever årskurs 2 - Ekholmsskolan 17 svar 100 procent svarsfrekvens Elever åk 2 - Kunskap Jag får hjälp av mina lärare när jag behöver det. Andel positiva Vet ej 2018 35 35 24 6 71 0% 2017
Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Östbergaskolan. 29 svar. 97 procent svarsfrekvens
Stockholms stad Elever årskurs 2 - Östbergaskolan 29 svar 97 procent svarsfrekvens Elever åk 2 - Kunskap Jag får hjälp av mina lärare när jag behöver det. Andel positiva Vet ej 2018 36 43 7 14 79 3% 2017
Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Eiraskolan. 133 svar. 100 procent svarsfrekvens
Stockholms stad Elever årskurs 2 - Eiraskolan 133 svar 100 procent svarsfrekvens Elever åk 2 - Kunskap Jag får hjälp av mina lärare när jag behöver det. Andel positiva Vet ej 2018 36 48 12 31 84 2% 2017
Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Magelungsskolan. 39 svar. 100 procent svarsfrekvens
Stockholms stad Elever årskurs 2 - Magelungsskolan 39 svar 100 procent svarsfrekvens Elever åk 2 - Kunskap Jag får hjälp av mina lärare när jag behöver det. Andel positiva Vet ej 2018 76 11 11 3 87 3%
Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Fagersjöskolan. 26 svar. 67 procent svarsfrekvens
Stockholms stad Elever årskurs 2 - Fagersjöskolan 26 svar 67 procent svarsfrekvens Elever åk 2 - Kunskap Jag får hjälp av mina lärare när jag behöver det. Andel positiva Vet ej 2018 44 20 28 4 4 64 4%
Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Gustav Vasa skola. 101 svar. 95 procent svarsfrekvens
Stockholms stad Elever årskurs 2 - Gustav Vasa skola 101 svar 95 procent svarsfrekvens Elever åk 2 - Kunskap Jag får hjälp av mina lärare när jag behöver det. Andel positiva Vet ej 2018 36 31 29 31 67
Örebro kommun. Barn-Elever Fritidshem - Sörgården Latorp - Sörgården. 10 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.
Örebro kommun Barn-Elever Fritidshem - Sörgården Latorp - Sörgården 10 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Juni 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Örebro kommun har genomfört
Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Alla nationers fria skola. 14 svar. 88 procent svarsfrekvens
Stockholms stad Elever årskurs 2 - Alla nationers fria skola 14 svar 88 procent svarsfrekvens Elever åk 2 - Kunskap Jag får hjälp av mina lärare när jag behöver det. Andel positiva Vet ej 2018 64 7 7 86
Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Södra Ängby skola. 65 svar. 98 procent svarsfrekvens
Stockholms stad Elever årskurs 2 - Södra Ängby skola 65 svar 98 procent svarsfrekvens Elever åk 2 - Kunskap Jag får hjälp av mina lärare när jag behöver det. Andel positiva Vet ej 2018 58 34 8 92 0% 2017
Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Campus Manilla. 44 svar. 92 procent svarsfrekvens
Stockholms stad Elever årskurs 2 - Campus Manilla 44 svar 92 procent svarsfrekvens Elever åk 2 - Kunskap Jag får hjälp av mina lärare när jag behöver det. Andel positiva Vet ej 2018 41 34 18 7 75 0% 2017
Örebro kommun. Barn-Elever Fritidshem - Hovstaskolan F respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.
Örebro kommun Barn-Elever Fritidshem - Hovstaskolan F-6 48 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Juni 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Örebro kommun har genomfört en kundundersökning
ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät
ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4 Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät OBSERVERA!! Det här är första utkastet av Västra Götalands gemensamma elevhälsoenkäter för årskurs 4 och 8 i grundskolan samt 1:an på
Max18skolan Gymnasiet. Delaktighet
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge den inte kränker någon annan. Genom att reflektera
Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa
Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie
Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Vittra Luma Park. 17 svar. 89 procent svarsfrekvens
Stockholms stad Elever årskurs 2 - Vittra Luma Park 17 svar 89 procent svarsfrekvens Elever åk 2 - Kunskap Jag får hjälp av mina lärare när jag behöver det. Andel positiva Vet ej 2018 29 53 18 82 0% Totalt
Folkhälsa Fakta i korthet
Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft
Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Hagsätraskolan & Ormkärrsskolan. 79 svar. 92 procent svarsfrekvens
Stockholms stad Elever årskurs 2 - Hagsätraskolan & Ormkärrsskolan 79 svar 92 procent svarsfrekvens Elever åk 2 - Kunskap Jag får hjälp av mina lärare när jag behöver det. Andel positiva Vet ej 2018 53
Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Skönstaholmsskolan & Kvickentorpsskolan. 43 svar. 98 procent svarsfrekvens
Stockholms stad Elever årskurs 2 - Skönstaholmsskolan & Kvickentorpsskolan 43 svar 98 procent svarsfrekvens Elever åk 2 - Kunskap Jag får hjälp av mina lärare när jag behöver det. Andel positiva Vet ej
Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Fredrikshovs Slottsskola. 24 svar. 100 procent svarsfrekvens
Stockholms stad Elever årskurs 2 - Fredrikshovs Slottsskola 24 svar 100 procent svarsfrekvens Elever åk 2 - Kunskap Jag får hjälp av mina lärare när jag behöver det. Andel positiva Vet ej 2018 88 8 4 96
Skolrelaterad psykisk ohälsa bland unga tjejer och killar
Skolrelaterad psykisk ohälsa bland unga tjejer och killar Linda Hiltunen Fil. Dr. Sociologi, Linnéuniversitet Kontaktuppgifter: E-post: linda.hiltunen@lnu.se Presentationsstruktur 1. Kort bakgrund till
ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät
ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4 Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät Frågorna i den här enkäten handlar om din hälsa, skolsituation, livsstil och hur du mår. Det finns inga rätt eller fel svar. Du svarar
TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.
TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal
Föräldrakväll åk 9 4.10.2011. Välkommen. Program
Föräldrakväll åk 9 4..2011 Välkommen Program Läsårets tyngdpunktsområden och projekt Enkäten Hälsa i skolan 20, skolrapport Ann-Christin Åsten, rektor Olika stödformer Gustav Laxell, vicerektor 1 Program
Fjärilseffekten. Socioekonomisk analys av Dansa utan krav!
Fjärilseffekten Socioekonomisk analys av Dansa utan krav! För vem lönar det sig att göra en tidig insats för tjejer med psykosomatiska symptom? Vad blir konsekvensen om vi låter bli? Utmaning Den psykiska
Skolbarns psykiska hälsa Nationella mätningen ht 2009
Skolbarns psykiska hälsa Nationella mätningen ht 2009 Curt Hagquist Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstads universitet Sven Bremberg Statens folkhälsoinstitut Presentation
Örebro kommun. Örebro skolenkät Hovstaskolan 58 respondenter (Svarsfrekvens: 100 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015
Örebro kommun Örebro skolenkät 2015 Hovstaskolan 58 respondenter (Svarsfrekvens: 100 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015 Örebro kommun, Örebro skolenkät 2015, sida 1 Innehåll Fakta om undersökningen
Elevenkäten Rapport skapad :40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön. 1. Om mig. Årskurs 5 K 100,00% M 100,00%
Elevenkäten 2009 - Rapport skapad 2009-11-25 11:40:26 Banslättskolan åk 5 uppdelat på kön 1. Om mig Årskurs 5 K 100,00% M 100,00% Klass 5A 5B 5C K 29,03% 35,48% 35,48% M 41,18% 32,35% 26,47% Kön K M K
Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016
Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016 Av Ulf Blomdahl ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson stig.elofsson@socarb.su.se
A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?
A 1 Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa (artikel 5 & 18) A 1 v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? v Hur kan familjen vara viktig på olika sätt
Örebro kommun. Örebro skolenkät Elever fritidshem - Hovstaskolan F-3 - Lunds Gård 59 svar (Svarsfrekvens: 100 procent)
Örebro kommun Örebro skolenkät 2016 Elever fritidshem - Hovstaskolan F-3 - Lunds Gård 59 svar (Svarsfrekvens: 100 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2016 Örebro kommun, Örebro skolenkät 2016, sida
Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se
1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra
Norra Real enhet 3 Gymnasiet åk 2
Stockholmsenkäten 12 Skolrapport Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning
Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006
Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och
Frågeunderlag. Bilaga 1
Bilaga 1 Frågeunderlag Elevhälsan ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål och därför är huvudfokus i elevhälsoarbetet att eleven ska ha en fungerande skolsituation. Psykisk ohälsa riskerar
Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga
Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga Bakgrund Genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga. Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen och Skolverket.
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 28/29 Annika Nordstrand Sekretariatet wwwnll.se/folkhalsa Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 6 Delaktighet