Göteborgs universitets Studentbarometer Resultat från en undersökning av studenternas arbetsmiljö

Transkript

1 Göteborgs universitets Studentbarometer 2010 Resultat från en undersökning av studenternas arbetsmiljö

2

3 Göteborgs universitets Studentbarometer 2010 Resultat från en undersökning av studenternas arbetsmiljö Marianne Leffler, Joseph Schaller och Lennart Weibull

4 Göteborgs universitets Studentbarometer 2010 Text: Marianne Leffler, Joseph Schaller, Lennart Weibull OMSLAG: Anders Eurén TRYCK: Litorapid Media AB, Göteborg isbn: Fler exemplar av undersökningen beställs från Serviceavdelningen, Göteborgs universitet: 2

5 Studentbarometern Arbetsmiljö 2010 en återkommande undersökning av studenternas arbetsmiljö vid Göteborgs universitet Det är många olika faktorer som har betydelse för vår arbetsmiljö, både sådana som vi själva kan bestämma över men också faktorer som vi har svårare att påverka. Våra studentundersökningar visar till exempel att ekonomi är en viktig extern faktor för många av våra studenter och de har fört fram synpunkter på att det kan vara bekymmersamt att vara student och ha en rimlig ekonomisk förutsättning att klara vardagen. Studenter som skall försörja familj och barn kan i det sammanhanget ha det extra besvärligt. Vid Göteborgs universitet genomförs numera undersökningar om såväl personalens som studenternas arbetsmiljö. Syftet med dessa är att öka kunskapen om personalens arbetsmiljö och studenternas studieförhållanden. Resultaten från de tidigare studierna har bidragit till det kontinuerliga arbetet med förbättringar av arbets- och studiemiljön inom en rad olika områden. Föreliggande studie är den andra studentundersökningen och avser höstterminen I urvalet ingick omkring personer och närmare har besvarat enkäten. Det ger en lägre svarsfrekvens än i den förra undersökningen från Det finns anledning att tro att en viktig faktor varit det omfattande frågeformuläret som trots sina frågor om studiemiljön inte förmått engagera till svar. Den lägre svarsfrekvensen ger givetvis en större osäkerhet i svaren, men de metodjämförelser vi gjort med enkäten 2007, där det ställdes i stort sett samma frågor, och med Högskoleverkets enkät vid samma tid tyder på att resultaten är generaliserbara. * * * Göteborgs universitet är ett brett universitet med många olika utbildningsområden. De fysiska studieförhållandena vid universitetets fakulteter och institutioner kan variera en del och en viktig aspekt av kartläggningen är att på en organisatorisk nedbruten nivå se var förbättringsåtgärder behöver sättas in, såväl på fakulteter som på institutioner och specifika program. Den psykosociala arbetsmiljön är tydligt fokuserad i undersökningen och ett stort antal frågor berör denna. Vi kan konstatera att det, i likhet med den förra undersökningen, finns en förbättringspotential även för de psykosociala arbetsmiljöaspekterna men också att till exempel mobbning, sexuella trakasserier och diskriminering fortsatt förekommer i mycket begränsad omfattning. För dessa 3

6 områden är dock även låga förekomster allvarliga och det är därför nödvändigt att aktivt arbeta för att minska dem i så stor utsträckning som möjligt. Målet är att ingen i sin arbetsmiljö skall utsättas för kränkande beteenden. Även om det finns många områden som studenterna lyfter fram som problematiska är det också mycket positiva omdömen som ges om Göteborgs universitet och om de utbildningsprogram och fristående kurser som finns i vårt utbud. Studenterna är fortsatt mycket nöjda eller ganska nöjda med Göteborgs universitet i stort och den fakultet respektive institution där studierna bedrivs. En jämförelse med de uppfattningar som universitetets anställda fört fram i sin Arbetsmiljöbarometer visar att studenterna till och med är mer nöjda än de anställda oavsett nivå och både studenter och anställda är mer nöjda med sin institution och med Göteborgs universitet än med sin fakultet. Arbetsmiljöundersökningarna ger generellt möjligheter att jämföra anställdas och studenters uppfattningar över tid men också att jämföra studenternas och de anställdas uppfattningar om arbetsmiljön vid Göteborgs universitet på en rad områden då det i många fall är samma frågor som har ställts till båda grupperna. Resultaten från undersökningarna ger därför unika möjligheter att få fördjupade kunskaper om arbetsmiljön vid Göteborgs universitet och ökar också kraven på att ständigt arbeta med förbättringar och utveckling av arbetsmiljön. Att verka för en god arbetsmiljö är en gemensam uppgift för universitetets ledning, anställda och studenter vi är alla varandras arbetsmiljö. Även om det är en uppgift för alla aktörer inom universitetet att verka för en god arbetsmiljö är det arbetsgivaren som har ansvar för arbetsmiljön och utvecklingen av densamma. Vi ber att avslutningsvis få tacka alla studenter som tagit sig tid till och lagt ner arbete och möda på att besvara enkäten och på så sätt bidragit till ett värdefullt underlag för bedömningar av universitetets arbetsmiljö. Författare (samtliga vid Göteborgs universitet) Marianne Leffler, avdelningsdirektör, Personalavdelningen, Gemensamma förvaltningen Joseph Schaller, professor emeritus i psykologi med inriktning på arbetsmiljö och arbetsorganisation, Psykologiska institutionen Lennart Weibull, prorektor, professor i massmedieforskning, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) 4

7 Innehåll Förord 3 Kapitel 1: Studentbarometern Arbetsmiljö 2010 metod 9 Marianne Leffler Population och urval 9 Frågeformulär 10 Praktiskt genomförande 11 Svarsfrekvens 11 Kapitel 2: Undersökningsgruppens kön, ålder och studiebakgrund 15 Marianne Leffler Kön och ålder 15 Studiebakgrund och studier 16 Motiv för val av utbildning 20 Kapitel 3: Studenternas bakgrund, studiefinansiering och fritidsaktiviteter 23 Marianne Leffler Studenternas familjesituation 23 Social och geografisk bakgrund 24 Arbetslivserfarenhet 25 Finansiering av studierna 25 Förvärvsarbete 26 Fritidsaktiviteter 27 Kapitel 4: Studiemiljö, studentstöd, arbetsklimat och arbetsbelastning 33 Joseph Schaller Fysisk arbetsmiljö 33 Studentstöd 34 Arbetsklimat 36 Socialt stöd 37 Krav och arbetsbelastning 39 Kapitel 5: Information, examination och kursvärderingar 43 Joseph Schaller Information 43 Examination och återkoppling 44 Kursvärderingar 46 Vad bidrar till en bra kurs? 47 5

8 Kapitel 6: Studentkåren 50 Joseph Schaller Studentkårens uppgifter 51 Kapitel 7: Delaktighet och inflytande 53 Joseph Schaller Delaktighet 53 Inflytande 54 Acceptans för påverkan takhöjd 55 Kapitel 8: Hälsa och hälsorisker 57 Joseph Schaller Subjektiv hälsa 57 Studierelaterade besvär 57 Oro för hälsorisker 58 Kontakt med Akademihälsan 59 Kapitel 9: Samarbete, konflikter och diskriminering 61 Joseph Schaller Konflikter 62 Mobbning 63 Sexuella trakasserier 63 Diskriminering 65 Att vara utsatt 66 Ett begränsat likabehandlingsperspektiv 67 Kapitel 10: Studentekonomin 71 Joseph Schaller Kapitel 11: Att studera vid Göteborgs universitet 77 Lennart Weibull Vad man lär sig av att studera 77 Synen på studierna 83 Synen på Göteborgs universitet 85 Informationskällor 87 Studenternas syn på framtiden 88 Sammanfattande bedömning 89 Kapitel 12: Studenter och anställda vid Göteborgs universitet 91 Joseph Schaller och Lennart Weibull Samarbete och samarbetssvårigheter 91 Inflytande 92 6

9 Krav 93 Hälsa och hälsorisker 94 Synen på Göteborgs universitet 95 Förtroende för universitetsledningen 96 Sammanfattande bedömning 97 Bilaga 1. Studerandets villkor allmänna kommentarer 99 Joseph Schaller Familjesituation 100 Lärare 100 Krav 105 Schema/Litteraturlistor 107 Examination 108 Kursvärderingar/påverkansmöjligheter 111 Stress 114 Studentstöd 115 Sociala aktiviteter 116 Lokaler/utrustning 117 Kränkning/Mobbning 121 Genusfrågor 121 Studentkåren 123 Framtiden 124 Akademihälsan 125 Introduktion 125 Information 126 Bostad 127 Utbildningens innehåll 127 Undervisning 128 Undervisningsorganisation/Administration 129 Distansstudier 130 Om Göteborgs universitet 131 Studier är även glädje 132 Bilaga 2. Tabellförteckning 134 Bilaga 3. Enkäten 319 7

10 8

11 1. Studentbarometern Arbetsmiljö 2010 metod Marianne Leffler Göteborgs universitet har för andra gången genomfört en arbetsmiljöundersökning bland studenterna på grundutbildningsnivå. Syftet med undersökningen av studenternas arbetsmiljö är att öka kunskaperna om deras studieförhållanden vid universitetet. Göteborgs universitet har sedan 2002 genomfört tre arbetsmiljöundersökningar bland sina anställda och en tidigare undersökning av studenterna. De drygt anställda har vid tre olika tillfällen 2002, 2005 och 2008 fått besvara en postenkät om arbetsmiljön vid universitetet. Ett urval av studenterna (ca personer) fick göra motsvarande Resultaten av undersökningarna har vid varje tillfälle avrapporterats i dels en samlad rapport och dels med detaljerade resultat till Göteborgs universitets fakulteter eller motsvarande. Efter analyser av resultaten har också förbättringsarbeten av arbetsmiljön initierats och förbättringar av arbetsmiljön är ett ständigt pågående arbete vid universitetets samtliga fakulteter. I stor utsträckning delar de anställda sin arbetsmiljö med studenterna och det är därför angeläget att undersöka även studenternas arbetsmiljö kontinuerligt. Föreliggande rapport belyser resultaten från undersökningen riktad till studenter på grundutbildningen I flera fall görs jämförelser med studentundersökningen 2007 och i vissa delar jämförs också resultaten med undersökningen för de anställda Population och urval Drygt studenter (10 221) finns med i det slumpmässiga urval som gjordes för studentundersökningen. Urvalet är gjort utifrån de studenter som var registrerade i det studieadministrativa systemet Ladok och utgör ca 30 procent av antalet registrerade studenter för höstterminen Urvalet fördelat på fakultet och kön inom respektive fakultet framgår av tabell Undersökningar har också gjorts specifikt för universitetets doktorander inom ramen för STUGprojektet. De anställda doktoranderna har ingått i undersökningarna för de anställda men alla doktorander täcks inte in där. Parallellt i tiden för 2010 års studentbarometer genomfördes också en undersökning bland universitetets tidigare studenter; Göteborgsakademiker 2010 om studierna och arbetslivet, Bokenstrand C. m.fl. 9

12 Tabell 1.1 Urvalets studenter från olika fakultetsområden och fördelat med avseende på kön Totalt Män Kvinnor antal % antal % antal % Naturvetenskaplig fakultet fakultet Sahlgrenska akademin fakultet Humanistisk fakultet Konstnärlig fakultet Handelshögskolan IT-fakultet Totalt Kvinnorna är i majoritet inom samtliga fakulteter bortsett från IT-fakultet där 72 procent är män. Naturvetenskaplig fakultet och Handelshögskolan har en relativt jämn könsfördelning med 56 procent respektive 49 procent kvinnliga studenter. Störst andel kvinnor har fakultet och Sahlgrenska akademin med 78 respektive 77 procent följda av fakultet med 73 procent. Jämfört med 2007 års undersökning har skillnaderna mellan fakulteterna med avseende på könsfördelning minskat något. Fördelning av studenterna vid Göteborgs universitet i åldersgrupper 2 visar att 26 procent är mellan 19 och 23 år, 23 procent är mellan 24 och 26 år, 30 procent är mellan 27 och 37 år och 21 procent är 38 år eller äldre (tabell 1.2). Bland dem som är 38+ finns hela skalan upp till 65 år. Ser man till könsfördelningen inom de olika åldrarna så är det ca 62 procent kvinnor och ca 38 procent män i samtliga grupper förutom i gruppen 38 år och äldre. Andelen kvinnor är där 75 procent och männen 25 procent. Tabell 1.2 Urvalets studenter i olika åldersgrupper och jämförelser med 2007 (procent) Män Kvinnor Alla år år år år och äldre Frågeformulär Vid framtagningen av frågeformuläret har studentundersökningen 2007 varit vägledande. Den hade i sin tur arbetsmiljöundersökningarna för universitetets anställda som utgångspunkt. Det är värdefullt att kunna jämföra studenternas uppfattningar om sin arbetsmiljö över tid och med de anställdas uppfattningar. 2 Åldersgrupperna är valda utifrån de ålderskvartiler som gällde för 2007 års undersökning för jämförbarhet. 10

13 Frågeformuläret består av 76 frågor och är inriktat på följande områden: program, kurser, tidigare studier och aktivitetsgrad studiearbetsmiljö studentkåren samarbetsklimat hälsa uppfattningar om, förtroende för och informationskanaler inom Göteborgs universitet bakgrund, fritid och framtid Praktiskt genomförande Undersökningen avser höstterminen Frågeformuläret sändes ut per post i vecka 10, 2010 och följdes av ett antal påminnelser per post. Fältarbetet pågick fram till och med vecka 24. Kinnmark Information AB har ansvarat för hanteringen av utskick och påminnelser samt scanning eller inskrivning av inkomna svar. Data från Ladok har funnits med som ursprungsdata men studenterna har också tillfrågats om vilken kurs eller vilket program deras svar avser. I de fall som studenterna till exempel har läst flera kurser under terminen är det den kurs som de läste senast under terminen som svaren skall avse. En hel del studenter läser dock flera kurser parallellt och det är då inte möjligt att utläsa denna information av Ladok. En matchning av det som studenterna har svarat har därför gjorts med registerdata och variabler för korrekt fakultet, institution respektive program har tagits fram. Svarsfrekvens Det är totalt studenter som har besvarat enkäten, vilket motsvarar en bruttosvarsfrekvens på 33 procent. Med det kända bortfallet blir det en nettosvarsfrekvens på 37 procent. Arbetsmiljöundersökningarna med universitetets anställda har haft en svarsfrekvens på ca 73 procent. Skillnaden i svarsfrekvens mellan anställda och studenter kan troligen förklaras av att studenterna finns inom universitetet inom en begränsad period och därför sannolikt har en mindre benägenhet att deltaga i detta slags undersökningar. Svarsfrekvensen vid studentundersökningen 2007 var emellertid 10 procentenheter högre och det finns därför anledning att fundera över varför inte fler har besvarat enkäten i årets undersökning. I det kända bortfallet ingår de studenter som redan från början, via särskilt svarsblad, meddelade att de inte var registrerade på någon kurs under höstterminen 2009 eller inte fullföljde den kurs som de påbörjat och också de 388 studenter som besvarat den minienkät som skickades ut med sista påmin- 11

14 nelsen. I minienkäten fanns ett antal alternativ om varför man valt att inte besvara enkäten och 43 procent av dem som besvarat minienkäten uppgav alternativ som handlade om brist på tid och enkätens omfattning, 15 procent om alternativ kopplade till frågornas innehåll att frågorna inte passar, är ointressanta eller är för svåra och 11 procent om att man i princip inte deltar, inte litar på anonymiteten eller vill ha ersättning för att svara. 17 procent av dem som besvarat minienkäten svarade att de inte varit registrerade, inte fullföljt sina studier, bara gått en begränsad utbildning eller studerat på distans. För att försöka förstå det okända bortfallet kan man konstatera att många studenter anmäler sig till kurser som de sedan av olika skäl inte fullföljer. I urvalet finns det ett stort antal studenter som inte har några poäng registrerade för höstterminen 2009 och inte heller har poäng registrerade över huvud taget. Svarsfrekvensen bland dem är betydligt lägre än för dem som har registrerade poäng. Att de inte har några poäng kan bero på att de är nya studenter, är studenter som tenterat men inte fått godkänt resultat eller är studenter som läser kurser men inte lägger någon större vikt vid att ta poäng. Förklaringen kan också vara att de helt enkelt inte är aktiva studenter och då rimligen inte kan besvara enkäten. Av de studenter som har svarat på enkäten är 25 procent män och 75 procent kvinnor. I urvalet är 35 procent män och 65 procent kvinnor och ser man till svarsfrekvensen inom grupperna så är det 24 procent av männen som har svarat och 38 procent av kvinnorna som har svarat. Svarsfrekvensen varierar med drygt 20 procentenheter mellan universitetets olika fakulteter (tabell 1.3). Liksom vid undersökningen 2007 är det Sahlgrenska akademin och fakultet som ligger i topp och Handelshögskolan och IT-fakultet som har de lägsta svarsfrekvenserna. Den största minskningen i svarsfrekvens har Konstnärlig fakultet och Sahlgrenska akademin med 16 respektive 13 procentenheter. När det gäller utvecklingen av svarsfrekvens med avseende på kön kan man konstatera att män från samtliga fakulteter, förutom från fakultet och Handelshögskolan (båda 8 procentenheters minskning) har minskat sin svarsfrekvens mer än genomsnittet för de utvalda studenterna (minskning 10 procentenheter). Sahlgrenska akademin utmärker sig med 18 procentenheters minskning av männens svarsfrekvens. Bland kvinnorna råder det omvända förhållandet; bortsett från Konstnärliga fakultetens studenter så har samtliga fakulteters kvinnor en minskning av svarsfrekvens som understiger genomsnittet. Kvinnorna vid fakultet har en minskning av svarsfrekvensen med 7 procentenheter medan motsvarande andel är hela 19 procentenheter för kvinnorna vid Konstnärlig fakultet. 12

15 Tabell 1.3 Svarsfrekvens med avseende på fakultet och kön och jämförelse med 2007 (procent) Totalt Totalt Män Kvinnor 2007 Sahlgrenska akademin fakultet fakultet Naturvetenskaplig fakultet Humanistisk fakultet Konstnärlig fakultet Handelshögskolan IT-fakultet Svarsfrekvensen är störst bland de äldsta studenterna med 37 procent följt av gruppen med de yngsta studenterna med 35 procent. Bland männen är det gruppen med de äldsta som har högst svarsfrekvens med 32 procent och en mycket jämn och låg svarsfrekvens i de övriga åldersgrupperna, ca 22 procent. Bland kvinnorna är det de yngsta som har högst svarsfrekvens med 42 procent och lägst andel svar bland kvinnorna är de i åldern år med 35 procent (tabell 1.4). Tabell 1.4 Svarsfrekvens med avseende på ålder (procent) Totalt Män Kvinnor år år år år och äldre Man kan konstatera att svarsfrekvensen i föreliggande studentundersökning vid Göteborgs universitet är betydligt lägre än motsvarande undersökning bland universitetets anställda och lägre än motsvarande undersökning Trots detta är det ett stort antal studenter som har tagit sig tid att besvara enkäten (3 391 studenter) och är i nivå med de anställda som deltog i motsvarande arbetsmiljöundersökning för de anställda En del av frågorna är desamma i de båda undersökningarna och en jämförelse återfinns i rapportens avslutande kapitel. Man kan också konstatera att studenterna vid Göteborgs universitet, nu liksom vid den förra undersökningen, i stor utsträckning domineras av kvinnor och att det åldersmässigt finns en relativt stor spridning. Studenter är inte enbart ungdomar som läser yrkesinriktade program utan många studenter finns i de äldre åldersgrupperna och många läser fristående kurser för att bilda sig. Det innebär att studenternas livssituation och livserfarenheter kan variera 13

16 stort. En närmare beskrivning av vilka studenterna är, vad de har för bakgrund och hur de lever är därför angelägen för att öka förståelsen för studenternas uppfattningar om sin studiesituation och om sin arbetsmiljö vid Göteborgs universitet. 14

17 2. Undersökningsgruppens kön, ålder och studiebakgrund Marianne Leffler Kön och ålder De som har besvarat enkäten och utgör undersökningsgruppen är totalt studenter varav kvinnor (75 procent) och 860 män (25 procent) vilket återigen visar att kvinnorna generellt sett har en högre svarsfrekvens än männen. I urvalsgruppen var motsvarande fördelning 65 procent kvinnor och 35 procent män. Tabell 2.1 Undersökningsgruppen med avseende på fakultet och kön Totalt Män Kvinnor antal % antal % antal % Naturvetenskaplig fakultet fak Sahlgrenska akademin fak Humanistisk fakultet Konstnärlig fakultet Handelshögskolan IT-fakultet Totalt Jämfört med den genomsnittliga könsfördelningen kan man konstatera att IT-fakultet avviker mest med större andel män liksom också Handelshögskolan, Konstnärlig och Naturvetenskaplig fakultet. I undersökningsgruppen har fakultet och Sahlgrenska akademin störst övervikt för kvinnor (tabell 2.1). Undersökningsgruppens fördelning mellan fakulteterna följer i stor utsträckning den fördelning som fanns i urvalsgruppen (de studenterna), avvikelserna är mellan -3 och +3 procentenheter. Intressant att notera är att detta förhållande gällde också för undersökningen Jämförelsen visar att det tycks finnas en viss stabilitet mellan urvalet av studenter och de svarande studenterna, vilket är en positiv aspekt vid tolkningen av resultaten för årets undersökning, den lägre svarsfrekvensen till trots. 15

18 Tabell 2.2 Undersökningsgruppen med avseende på fakultet och ålder (procent) 38 år år år år och äldre Naturvetenskaplig fakultet fakultet Sahlgrenska akademin fakultet Humanistisk fakultet Konstnärlig fakultet Handelshögskolan IT-fakultet Totalt Åldersfördelningen vid fakulteterna följer i stort sett mönstret från 2007, där Handelshögskolan och Naturvetenskaplig fakultet har sina största grupper i de yngsta åldersgrupperna. Detsamma gäller 2010 även för IT-fakultet. I åldersgruppen 38+ utmärker sig fakultet med en betydligt större andel studenter än genomsnittet och Handelshögskolan med betydligt färre studenter än genomsnittet (tabell 2.2). Studiebakgrund och studier Nästan hälften av de svarande uppgav att de förvärvsarbetade närmast innan de började studera vid Göteborgs universitet. 11 procent vardera ägnade sig åt studier på gymnasiet, studerade på annat universitet eller högskola eller var utomlands (för studier, jobb etc.) och 9 procent studerade på komvux eller folkhögskola. En mindre andel uppgav att de var arbetslösa (4 procent) respektive föräldralediga (2 procent). Bland programstudenterna var det något färre som hade förvärvsarbetat och något fler som hade varit utomlands. Fakultetsskillnaderna är relativt stora när det gäller förvärvsarbete närmast före studier vid Göteborgs universitet; från Konstnärlig fakultet med 26 procent till fakultet med 62 procent. Såväl Konstnärlig som fakultet ligger tillsammans med fakultet lägst (4-7 procent) när det gäller studenter som uppger att de kommer direkt från gymnasiet medan Naturvetenskaplig och Humanistisk fakultet tillsammans med Handelshögskolan alla ligger över medelvärdet (15-17 procent). Konstnärliga fakulteten sticker ut med högsta andelen studenter som uppgett att de läste på komvux/folkhögskola (28 procent medelvärde 9 procent) eller studerat på annat universitet/högskola (18 procent medelvärde 11 procent). Studenterna på Handelshögskolan var i störst utsträckning utomlands (19 procent medelvärde 11 procent). 16

19 Av de svarande studenterna är det 22 procent som inte har studerat vid universitet eller högskola tidigare (2007 var det 14 procent), 54 procent har läst vid Göteborgs universitet tidigare terminer (2007 var det 71 procent) och 35 procent uppger att de har studerat vid annat universitet eller annan högskola. 9 procent uppger att de tidigare har studerat vid utländskt universitet. På frågan om hur många terminer man har studerat vid Göteborgs universitet uppger 5 procent mindre än en termin, 31 procent 1-2 terminer, 23 procent 3-4 terminer, 16 procent 5-6 terminer, 12 procent 7-8 terminer och 13 procent 9 terminer eller fler. Studenterna fördelar sig således i fallande skala över terminsindelningen om man bortser från dem som har allra minst erfarenhet av studier vid Göteborgs universitet. Göteborgs universitets utbud av utbildning är uppdelad på programutbildning och fristående kurser. Studenterna som har besvarat enkäten fördelar sig mellan dessa kategorier med 61 procent programstudenter och 39 procent studenter som läser fristående kurser. Jämfört med 2007 är det 5 procentenheter fler som läser fristående kurser. Skillnaderna mellan män och kvinnor är liten men kvinnor läser i något högre utsträckning program än vad männen gör (62 procent respektive 58 procent). Åldersaspekten visar på betydligt större skillnader där studenterna som är 38 år och äldre till övervägande del läser fristående kurser (68 procent) medan det omvända förhållandet råder för de yngre grupperna. Högst andel programstudenter är det i åldersgruppen år med 76 procent följt av år med 71 procent och år med 64 procent programstudenter. Jämfört med 2007 är det framför allt i åldersgruppen 38+ som det har blivit en förändring av de svarande har andelen studenter som läser fristående kurs ökat med 17 procentenheter. Mellan fakulteterna är det en spridning mellan 81 procent och 21 procent som är programstudenter, vilket också avspeglar de olikheter i programutbud fakulteterna har. Humanistisk fakultet skiljer sig markant från övriga fakulteter med endast 21 procent programstudenter, vilket också är en minskning med några procentenheter sedan förra mätningen. På andra plats kommer fakultet med hela 61 procent programstudenter. En jämförelse med 2007 visar att bland de svarande har andelen programstudenter minskat betydligt vid Konstnärlig fakultet som då hade störst andel programstudenter (minskning med 23 procentenheter från 96 till 73 procent), fakultet (15 procentenheter) och vid IT-fakultet (10 procentenheter). En viss utjämning mellan fakulteterna kan skönjas i undersökningsgruppen då Handelshögskolan och fakultet som 2007 hade de lägsta andelarna programstudenter (Humanistisk fakultet borträknad) har ökat sina programstudenter med 4-5 procentenheter (tabell 2.3). Minskningen av programstudenter bland de svarande skulle kunna vara 17

20 en tänkbar förklaring till att svarsfrekvensen är lägre än vid undersökningen Tabell 2.3 Andel programstudenter vid de olika fakulteterna samt förändring sedan undersökningen 2007 Programstudenter Förändring sedan 2007 % procentenheter Sahlgrenska akademin 81-3 Konstnärlig fakultet IT-fakultet Handelshögskolan Naturvetenskaplig fakultet 67-5 fakultet fakultet Humanistisk fakultet 21-4 Av programstudenterna är det 27 procent som inte har läst på universitet eller högskola tidigare (medelvärde 22 procent) och de har också i mindre utsträckning läst på annat universitet/högskola (29 procent) jämfört med dem som läser fristående kurs (44 procent), medelvärde 35 procent. Programstudenterna återfinns på olika terminer i sin utbildning (tabell 2.4). Av de svarande är det flest som läser på termin 1-2 (36 procent) och därefter i minskande antal hela vägen till termin 9-11 (6 procent). Jämfört med undersökningen 2007 har andelen studenter som läser termin 1-2 ökat och det gäller särskilt för åldersgruppen 38+ där ökningen är 9 procentenheter. Skillnader mellan män och kvinnor är små och fördelningen mellan terminerna för de olika åldersgrupperna framgår av tabell 2.4. Tabell 2.4 Programstudenter i olika åldrar fördelade på olika nivåer i utbildningen (procent) 38 år Totalt år år år och äldre termin termin termin termin termin , Fakulteterna följer mönstret med flertalet studenter på termin 1-2 och av de svarande studenterna från Naturvetenskaplig fakultet uppger så många som 58 procent att de läser termin 1-2. Bland studenter som läser termin 7-8 finns det en viss spridning där Handelshögskolan och Humanistisk fakultet ligger högst med 15 respektive 14 procent medan Utbildningsvetenskap ligger lägst 18

21 med 3 procent (medelvärde 10 procent). För termin 9-11 är det studenterna vid Sahlgrenska akademin och fakultet som ligger några procentenheter över medelvärdet medan studenterna vid Konstnärlig, och IT-fakultet ligger klart under medelvärdet. De som läser fristående kurser kan i vissa fall göra det på helfart eller halvfart. Fördelningen mellan hel- och halvfart är 53 procent helfart och 47 procent halvfart (varav 13 procent läser på distans). Det är fler män än kvinnor som läser på helfart, 62 procent respektive 49 procent. Att läsa kurser på helfart minskar med stigande ålder och det är 85 procent av åringarna som läser på helfart mot 21 procent av 38+ som gör det (tabell 2.5). Tabell 2.5 Studenter i olika åldrar som läser fristående kurs på helfart Totalt år år år 38 år och äldre % % (antal) % (antal) % (antal) % (antal) Läser sin fristående kurs på helfart (242) 87 (180) 51 (186) 21 (102) Spridningen mellan fakulteterna är också stor när det gäller hel- och halvfartsstudier, mellan Handelshögskolans studenter där 92 procent läser sin fristående kurs på helfart och Sahlgrenska akademins, och IT-fakultets studenter där mellan 31 och 36 procent läser sina fristående kurser på helfart (tabell 2.6). Tabell 2.6 Andel studenter inom fakulteterna som läser sin fristående kurs på helfart % antal Handelshögskolan Konstnärlig fakultet Humanistisk fakultet fakultet Naturvetenskaplig fakultet Sahlgrenska akademin fakultet IT-fakultet 31 5 Merparten av studenterna läste sin fristående kurs på grundnivå (73 procent), män i något större utsträckning än kvinnor. Åldersmässigt finner vi den högsta andelen grundnivåstudenter bland åringarna (96 procent) och därefter faller andelen med stigande ålder till 65 procent bland 38+ studenterna. På fakultetsnivån finns skillnader mellan andel studenter som läser sin fristående kurs på grundnivå och avancerad nivå 91 procent av studenterna på Humanistisk fakultet läser på grundnivå medan 72 procent av studenterna vid Sahlgrenska akademin läser sin fristående kurs på avancerad nivå. 19

22 Studenterna vid Göteborgs universitet läser i vissa fall flera kurser parallellt och på frågan om man läser annan universitetskurs utöver den kurs som man har i åtanke när man svarar på enkätens frågor svarar något fler män än kvinnor att de gör så, 19 procent män och 17 procent kvinnor. Jämfört med förra mätningen 2007 är det något fler kvinnor som läser kurser parallellt. Det är ungefär lika vanligt i alla åldersgrupper att läsa kurser parallellt med undantag för åldersgruppen 38+ där det är mindre vanligt (12 procent jämfört med genomsnittet som är 17 procent). En fakultetsjämförelse visar att det är lägst andel inom Sahlgrenska akademin och fakultet (båda 11 procent) och högst andel inom IT-fakultet (33 procent) och Naturvetenskaplig fakultet (23 procent) som läser parallella kurser. Motiv för val av utbildning Studenterna har uppgett olika motiv till varför de valt att läsa den kurs eller det program som de gjorde under höstterminen olika påståenden om motiv gavs i frågan. Tabell 2.7 Motiv till varför man har valt att läsa sin kurs/sitt program (stämmer helt och hållet + stämmer ganska bra) (procent) För att jag är intresserad av ämnet 87 Jag anser att utbildningen vidgar mina vyer 80 Min utbildning ökar chanserna att jag får ett arbete jag kommer att trivas med 74 Studierna gör mig mer attraktiv på arbetsmarknaden 72 Studierna leder fram till ett yrke som jag vill ägna mig åt 70 Studierna leder fram till en examen 68 Jag ville läsa i Göteborg 67 Jag studerar för att minska risken att bli arbetslös i framtiden 48 Jag visste att jag kunde komma in på den här utbildningen 47 Jag hade erfarenhet inom ämnesområdet 34 Utbildningen ökar mina möjligheter att få arbete utomlands 29 Studierna ingår i mitt arbete 21 Jag vill fortsätta med forskarutbildning 16 Jag kom inte in på det ämne/program jag ville läsa 13 Alternativet till studier är för mig arbetslöshet 10 Jag vill bli behörig till andra universitets-/högskolestudier 9 Jag hamnade här av en tillfällighet 7 Jag vill orientera mig om högskolestudier 7 Det motiv som man mest instämmer med (stämmer helt och hållet + stämmer ganska bra) är att man är intresserad av ämnet. Därefter följer motiv som är framåtriktade. På sjunde plats med 67 procent uppger studenterna att motivet är att man vill läsa i Göteborg och därefter följer en blandning av motiv som är 20

23 framåtriktade och som också baseras på nutid eller historia. Rangordningen av motiven till varför man valt att läsa kursen eller programmet framgår av tabell 2.7. Intressant att notera är stabiliteten i svaren jämfört med undersökningen 2007, och detta trots det större bortfallet. Jämför man resultaten med undersökningen 2007 kan man konstatera att rangordningen mellan svarsalternativen är påfallande lika. Det är endast en omkastning mellan två platser högt upp i listan och en mot slutet av listan jag anser att utbildningen vidgar mina vyer har ökat med 7 procentenheter och är därmed det näst mest vanliga motivet och alternativet till studier är för mig arbetslöshet har ökat med 2 procentenheter och har därmed bytt plats med jag vill bli behörig till andra universitets-/högskolestudier. Det tycks som studenterna i ökad utsträckning har valt sin utbildning utifrån en förvissning om att kunna komma in; alternativet jag visste att jag kunde komma in på den här utbildningen har ökat som mest bland alternativen och med 9 procentenheter. Ökat har också andelen studenter som ville läsa i Göteborg (med 4 procentenheter) och de som uppgett alternativet jag kom inte in på det ämne/program jag ville läsa (3 procentenheter). En minskning har skett sedan förra mätningen för motiven min utbildning ökar chanserna att jag får ett arbete jag kommer att trivas med, studierna leder fram till en examen respektive studierna leder fram till ett arbete som jag vill ägna mig åt (3, 3 respektive 2 procentenheter). Skillnaderna mellan män och kvinnor är störst för studierna gör mig mer attraktiv på arbetsmarkanden och jag studerar för att minska risken att bli arbetslös i framtiden där kvinnor ligger ca 10 procentenheter högre än män. Det omvända gäller för utbildningen ökar mina möjligheter att få arbete utomlands där män ligger 9 procentenheter högre än kvinnor. På samma sätt som vid förra mätningen ligger kvinnorna högre än männen för de första sex motiven och det omvända förhållandet råder för de sex sista motiven, dock med mindre skillnader (1-3 procentenheter). Bland motiven finns naturligt nog skillnader mellan åldersgrupperna där t.ex. 38+ ligger lägre för motiv som är mer framtidsorienterade och högre för motiv som är mer arbetsrelaterade eller intresserelaterade. Det är 94 procent av dem som uppger motivet för att jag är intresserad av ämnet (medel är 87 procent) och 92 procent som uppger motivet jag anser att utbildningen vidgar mina vyer (medel är 80 procent) medan studierna ingår i mitt arbete uppges som motiv av 41 procent (medel är 21 procent). Det finns fler motiv för varför man har valt att läsa sin kurs/sitt program som förändras i takt med stigande eller fallande ålder och som också har relativt stor spridning mellan åldersgrupperna. Förändring med stigande ålder gäller t.ex. för motivet jag hade erfarenhet inom ämnesområdet (från 18 till 56 procent), och förändring med fallande ålder är motiven jag studerar för 21

24 att minska risken för att bli arbetslös i framtiden (från 57 till 29 procent) och utbildningen ökar mina möjligheter att få arbete utomlands (från 37 till 13 procent). Liksom vid undersökningen 2007 finns det en del variationer mellan fakulteterna och den inbördes ordningen för de olika frågorna stämmer rätt väl där enskilda fakulteter sticker ut med sina värden finns det en relativt stor överensstämmelse med förra mätningen. Motiven varför man har valt sin kurs eller sitt program tycks således vara ganska stabilt inom respektive fakultet. Motiv som hänger samman med arbete efter studierna har t.ex. låga värden bland studenterna vid Humanistisk fakultet och höga värden bland studenterna vid Sahlgrenska akademin och Handelshögskolan. De sistnämnda fakulteterna ligger däremot i varsin ytterkant på skalan om huruvida motivet är att man tänker sig en fortsättning på forskarutbildningen av studenterna vid Sahlgrenska akademin är det 22 procent som uppger detta motiv (Naturvetenskaplig fakultet högst med 23 procent) medan det bara är 8 procent av studenterna vid Handelshögskolan som uppger det motivet. Studenterna vid Handelshögskolan och IT-fakultet ligger tillsammans med studenterna vid Sahlgrenska akademin högst när det gäller motivet att utbildningen ökar mina möjligheter att få arbete utomlands (49, 43 respektive 42 procent) medan studenter vid fakultet på samma sätt som vid förra mätningen ligger lägst med 11 procent (14 procent 2007). Det är fortfarande relativt jämnt mellan fakulteternas studenter vid val av Göteborg som studieort förutom vid Konstnärliga fakulteten där 52 procent (48 procent 2007) uppger det motivet som viktigt (medelvärdet 67 procent). Göteborg som intressant studieort gäller främst studenter vid IT-fakultet och fakultet som båda ligger över medelvärdet (79 respektive 72 procent). Slutligen kan man notera att det är studenterna vid Konstnärlig och Humanistisk fakultet som ligger högst för motivet som ligger i topp av samtliga motiv för att jag är intresserad av ämnet med hela 97 respektive 95 procent och där Handelshögskolans studenter ligger lägst med 78 procent (medelvärde 87 procent). 22

25 3. Studenternas bakgrund, studiefinansiering och fritidsaktiviteter Marianne Leffler Studenternas familjesituation I undersökningsgruppen är 33 procent av studenterna ensamstående, 30 procent sambo, 21 procent gifta/partnerskap och 16 procent uppger att de har pojkvän/flickvän men inte är sambos. Skillnaderna mellan kvinnor och män förekommer framför allt när det gäller ensamstående och sambo 40 procent av männen uppger att de är ensamstående och 24 procent att de är sambos. Motsvarande andelar för kvinnorna är 31 procent respektive 32 procent. Ser man till civilståndet för olika åldersgrupper är det i fallande skala de yngre studenterna som i störst utsträckning är ensamstående (47 procent) medan de äldre (38+) i störst utsträckning är gifta/ partnerskap (59 procent). De studenter som lever i samboförhållanden finns huvudsakligen i mittengrupperna i åldern år är det 40 procent som är sambo och i åldern år är det 36 procent. De yngsta studenterna har pojkvän eller flickvän som de inte är sambo med (26 procent) och sedan minskar det med stigande ålder till 4 procent av de i åldern 38+ som har detta förhållande. Eftersom studenternas åldrar varierar mellan fakulteterna gör civilståndet det också. Av studenterna inom fakultet och Sahlgrenska akademin är det störst andel som uppger att de är sambo (34 procent medelvärdet 30 procent). Inom fakultet är studenterna i större utsträckning gifta eller lever i partnerskap (37 procent medel 21 procent) medan studenterna vid Handelshögskolan och Humanistisk fakultet i störst utsträckning är ensamstående (43 respektive 42 procent medel 33 procent). När det gäller boende uppger 46 procent av studenterna att de har ett förstahandskontrakt, men lägger man till dem som i annat har uppgett att de äger sin fastighet (gård, villa eller bostadsrätt) så blir det 58 procent och därmed den vanligaste formen av boende. Därefter kommer studentbostad (15 procent) och att man bor hos föräldrarna (12 procent). 60 procent av studenterna bor tillsammans med och/eller delar sitt hushåll med en vuxen, och 15 procent delar med flera vuxna, något fler bland männen (19 procent). Kvinnorna delar sitt boende med ett eller flera barn i större utsträckning än männen (26 procent jämfört med 19 procent) och är också de som har försörjningsbörda i större utsträckning (22 jämfört med 16 procent). 23

26 Att vara förälder och studera fungerar relativt bra när det gäller schemaläggning av lektioner/seminarier eller examinationer och när det gäller grupparbeten, 81 respektive 72 procent av dem som har försörjningsansvar för barn svarade att det fungerar mycket bra eller ganska bra. På ytterligare tre områden som det frågades om svarade en stor andel Vet ej. De tre områdena är verksamhetsförlagd utbildning/praktik (49 procent mycket bra + ganska bra, 41 procent vet ej ), sociala aktiviteter kring studierna (30 procent, 37 procent vet ej ) samt flexibilitet eller anpassbarhet från institutionens sida (45 procent, 38 procent vet ej ). I det stora hela anser 89 procent att det fungerar mycket bra eller ganska bra att vara förälder och studera. Social och geografisk bakgrund För att ge en bild av den familj som studenterna har vuxit upp i har de fått uppge föräldrarnas högsta utbildningsnivå. Det vanligaste är att såväl moderns som faderns högsta utbildningsnivå är universitet, högskola eller motsvarande (49 respektive 43 procent) och det tycks gälla för både kvinnor och män. Skillnader förekommer mellan fakulteterna och det är framför allt fakultets studenter som skiljer ut sig med att ha föräldrar som inte i lika stor utsträckning som studenter vid övriga fakulteter har akademisk bakgrund endast 34 procent av mödrarna och 30 procent av fäderna har det. Grundskola, realskola, folkskola eller motsvarande är istället den vanligaste utbildningsnivån bland deras föräldrar. Ser man på föräldrarnas bakgrund i förhållande till studenternas ålder finns det en tydlig koppling de yngsta studenterna har i större utsträckning föräldrar med akademisk utbildningsnivå än studenterna i åldern 38+. Detta kan möjligen ligga bakom resultaten ovan angående fakultet. På motsvarande sätt ser man att Handelshögskolan har de högsta andelarna föräldrar med akademisk utbildning (moder 62 procent och fader 56 procent) och studenterna där är också huvudsakligen i de yngsta åldersgrupperna. En annan fråga som har ställts för att fånga studenternas familj är om man har något annat hemspråk än svenska. 18 procent av studenterna svarade Ja på frågan och andelen som svarat ja är relativt jämn sett över fakulteterna. Minsta andelen finns inom fakultet och Handelshögskolan (14 respektive 15 procent) och största andelen finns inom IT-fakultet med 27 procent. Det finns inga nämnvärda skillnader avseende kön eller åldersgrupper. Geografiskt kommer studenterna i stor utsträckning från närområdet. 33 procent kommer från Göteborgsregionen, 26 procent kommer från Halland eller Västra Götalandsregionen (ej Göteborgsregionen) och 12 procent kommer från Övriga Götaland. Sammantaget är det således hela 71 procent 24

27 som kommer från Götaland. De resterande 30 procenten kommer i fallande skala från Övriga Svealand (9 procent), Norrland (5 procent), Stockholm och utanför Europa med vardera 4 procent, Malmö och Europa (ej Norden) med vardera 3 procent och Nordiska länder (1 procent). Det finns vissa variationer mellan fakulteterna och det är främst Konstnärliga fakulteten som sticker ut där fler studenter kommer från Stockholm (11 procent), Övriga Svealand (15 procent) och andra länder i Norden (5 procent), medan bara 23 procent kommer från Göteborgsregionen. fakultet och Sahlgrenska akademin har något fler studenter än övriga fakulteter som kommer från Halland eller Västra Götalandsregionen (33 respektive 32 procent) och Humanistisk fakultet något fler som kommer från länder i Europa (5 procent). IT-fakultet skiljer ut sig från de övriga fakulteterna med största andelen studenter från Göteborgsregionen (46 procent) och hela 18 procent som kommer från länder utanför Europa. Åldersmässigt kan man notera att de studenter som uppgett att de kommer från länder utanför Sverige finns en majoritet i de högre åldersgrupperna. Arbetslivserfarenhet 34 procent av studenterna vid Göteborgs universitet har uppgett att de har mer än 5 års arbetslivserfarenhet och 24 procent har mindre än två års arbetslivserfarenhet (2007 var motsvarande andelar 34 respektive 37 procent), 10 procent har ingen arbetslivserfarenhet alls. Bland männen är det något färre (30 procent) som har mer än 5 års arbetslivserfarenhet och fler av männen saknar arbetslivserfarenhet (14 procent). Av studenterna som läser fristående kurser har betydligt fler arbetslivserfarenhet i mer än 5 år (50 procent) och detsamma gäller studenter i de högre åldersgrupperna (41 procent för åldern år och 95 procent för åldern 38+) medan 23 procent av studenterna i den yngsta åldersgruppen inte har någon arbetslivserfarenhet alls. Mönstret är detsamma som Skillnaderna är också stora mellan fakulteterna. De studenter som har uppgett mer än 5 års arbetslivserfarenhet varierar från a fakultetens 56 procent till Handelshögskolans 15 procent. Bortsett från Handelshögskolan tycks andelen studenter som har mer än 5 års arbetslivserfarenhet ha ökat överlag. Konstnärliga och Naturvetenskapliga fakulteternas andel var de lägsta 2007 med 16 procent respektive 18 procent och är nu 29 respektive 27 procent. Finansiering av studierna Studenterna finansierar sina studier på olika sätt och genom olika kombinationer. Den främsta enskilda finansieringsformen är studiemedel från CSN som 68 procent uppger. Därefter kommer lön från extraarbete (36 procent), spa- 25

28 rade pengar (31 procent), förvärvsarbete (23 procent), stöd från föräldrar eller släktingar (19 procent), stöd från sambo/maka/make (13 procent) och stipendier (7 procent). Studenter som läser fristående kurs finansierar sina studier mer med lön (46 procent) och tar inte i lika hög utsträckning studiebidrag som programstudenterna (43 procent jämfört med 83 procent). Programstudenter finansierar sina studier mer genom sparade pengar (36 procent jämfört med 22 procent, fristående kurs) och stöd från föräldrar (24 procent). Kvinnor och män skiljer sig åt i finansiering av sina studier 34 procent av männen uppger sparade pengar jämfört med kvinnornas 30 procent, stöd från sambo/maka/ make där 15 procent av kvinnorna uppger denna finansieringsform jämfört med 7 procent av männen. Männen finansierar sina studier med stöd från föräldrar/släkting oftare än kvinnor (23 procent jämfört med 18 procent). Finansiering med studiemedel från CSN sjunker med stigande ålder och endast 22 procent av 38+ uppger denna form att jämföra med åringar och åringar vilka uppger 90 procent respektive 88 procent. Andelen som uppger studiemedel från CSN varierar också något mellan fakulteterna där och Humanistisk fakultet ligger lägst med 55 procent och Handelshögskolan ligger högst med 81 procent. Även sparade pengar som finansieringsform sjunker med stigande ålder och 41 procent av19-23 åringar uppger denna finansieringsform jämfört med 11 procent av 38+. Variationen mellan fakulteterna i detta avseende är mellan Handelshögskolans studenter där 47 procent uppger sparade pengar jämfört med a fakultetens studenter där 19 procent uppger denna finansieringsform. Förvärvsarbete 51 procent av studenterna har inte förvärvsarbetat parallellt med pågående studier medan 10 procent uppger att de har arbetat 40 timmar eller mer per vecka. 7 procent uppger att de har förvärvsarbetat 9-16 tim/vecka och 19 procent att de har arbetat 1-8 timmar/vecka. Jämfört med 2007 är det 7 procentenheter fler som uppger att de inte har förvärvsarbetat alls och andelen som har gjort så har således minskat. Dock ligger andelen som har arbetat 40 timmar eller mer på samma nivå, 10 procent. Skillnaderna mellan män och kvinnor är relativt små bortsett från andelen som inte förvärvsarbetat alls, där männen uppger detta i större utsträckning än kvinnor (57 respektive 50 procent). Studenter som läser fristående kurser förvärvsarbetar mer än de som läser program 35 procent av studenterna som läser fristående kurs arbetar mer än 25 timmar per vecka jämfört med 5 procent för programstudenterna. Förekomsten av förvärvsarbete parallellt med studierna följer exakt med åldersgrupperna, de yngsta arbetar inte alls (71 procent) eller lite och de äldsta arbetar mest 50 procent av 38+ förvärvsarbetar mer än 24 timmar/ 26

29 vecka. Man kan notera att mönstret är detsamma som 2007 men med högre andel av de yngsta som inte arbetar alls 2007 var andelen 57 procent, dvs. 14 procentenheter lägre. Denna förändring slår också igenom på fakultetsnivå där 67 procent (61 procent 2007) av Naturvetenskapliga fakultetens studenter inte förvärvsarbetade alls. En stor andel finns också på Konstnärlig fakultet där motsvarande siffra är 63 procent. Lägst andel icke-arbetande finns (liksom 2007) bland a (41 procent) och a (42 procent) fakulteternas studenter, där fler arbetar mer än 25 timmar per vecka (19 respektive 27 procent medel 10 procent) Förvärvsarbetet har stor betydelse för den personliga ekonomin. Av de förvärvsarbetande studenterna uppger 88 procent att det har mycket eller ganska stor betydelse för att klara försörjningen (2007 var andelen 83 procent), i något högre utsträckning för kvinnor (90 procent) än för män (84 procent). Betydelsen för den personliga ekonomin är jämnt stor för studenter som läser fristående kurser och program och ökar med stigande ålder. Betydelsen är mycket stor eller ganska stor för samtliga fakulteters studenter (mellan 83 och 93 procent) och variationen har minskat något sedan Fritidsaktiviteter Göteborgsstudenterna är i hög grad fritidsaktiva, såväl när det gäller fysiska som sociala och kulturella aktiviteter. I fråga om motion och sport kan vi notera att 61 procent motionerar eller idkar friluftsliv åtminstone någon gång i veckan. Utövar sport eller idrott ligger på ungefär samma nivå som att träna på gym (styrketräning, aerobics etc.) med 38 respektive 40 procent. Samtliga dessa aktiviteter har ökat med mellan 2 och 4 procentenheter sedan IT-fakulteten sticker ut med att ha låga andelar fysiskt aktiva på alla tre områdena (43, 29 respektive 23 procent). Högst andel studenter som motionerar eller idkar friluftsliv finns på fakultet (69 procent) medan Handelshögskolans studenter ligger klart högst när det gäller sport/idrott (47 procent) och tränat på gym (54 procent). Programstudenter går mer på gym (42 procent) medan studenter som läser fristående kurs motionerar och idkar friluftsliv i större utsträckning (66 procent). Den fysiska aktiviteten minskar med stigande ålder (från 43 till 28 procent) men när det gäller motion och friluftsliv ligger studenterna i gruppen 38+ högst (69 procent) följda av de två yngsta åldersgruppen (ca 60 procent). I fråga om sociala aktiviteter kan vi notera att den vanligaste formen är att umgås med vänner 75 procent gör det minst en gång i veckan, 46 procent flera gånger i veckan. Det är relativt jämnt mellan fakulteterna, mellan kvinnor och män och mellan programstudenter och de som läser fristående kurser. 27