Student-SOM Studenttrender vid Göteborgs universitets Samhällsvetenskapliga fakultet. Ylva Mattsson-Wallinder [SOM-rapport nr 2011:8]

Transkript

1 Student-SOM Studenttrender vid Göteborgs universitets Samhällsvetenskapliga fakultet Ylva Mattsson-Wallinder [SOM-rapport nr 11:8]

2

3 Student- SOM 1.1 Inledning Sedan 1993 har SOM- institutet, i samråd med Göteborgs universitets Samhällsvetenskapliga fakultet (Samfak), genomfört en studentundersökning. Undersökningen går under namnet Student- SOM. Det huvudsakliga syftet med undersökningen har varit att skapa tidsserier där utvecklingen av hur studenterna vid Samfak uppfattar sina studier och sin studiesociala miljö kan följas över tid. Ett annat syfte med undersökningen är att identifiera studenterna som grupp, med fokus på exempelvis social bakgrund, ålder och bakomliggande orsaker till att de började studera just vid Samfak. Även här har tidsserierna stått i fokus. Tack vare tidigare undersökningar kan vi göra jämförelser och till exempel visa att andelen studenter med arbetarklassbakgrund ökat med procent sedan, att allt färre studenter försörjer sig på studiemedel och att majoriteten av studenterna ger sin utbildning ett gott omdöme. Vidare har undersökningen varit ett viktigt verktyg för utvärdering och analys och det har används frekvent av såväl fakultetsledning, enskilda institutioner, utbildningsprogram som studenter (i uppsatssyfte). Undersökningen har även en viss arbetsmarknadsrelaterad karaktär, något som varit fokus för års studentundersökningar. Parallellt med Student- SOM utfördes en liknande undersökning som riktade sig till Masterstudenter (Masterstudent- SOM). Föreliggande rapport redogör endast för Student- SOM- undersökningen. 1 I likhet med föregående år genomfördes Student- SOM som en webbenkät. Utvärderingen från 9 års tillvägagångssätt visade sig vara fördelaktig (inte minst ekonomiskt). Under 9- talet använde man sig av pappersenkäter som man delade ut i klassrummen och lät studenterna fylla i på plats. Mellan åren 1-8 skickades enkäten ut postalt, i samarbete med Kinnmark Information AB. Data från Student- SOM har bearbetats av biträdande undersökningsledare Ylva Mattsson- Wallinder. 1.2 Urval En viktig poäng med Student- SOM har varit, sedan den första undersökningen genomfördes 1993, att skapa tidsserier där utvecklingen av studenternas svar kan följas upp över tid. Detta medför att mycket av undersökningens upplägg syftar till att skapa ett material som är så jämförbart över tid som möjligt. Det innebär dels att frågorna i möjligaste mån är samma som föregående år, men också att populationen definieras på samma sätt. Precis som i tidigare undersökningar så har populationen för Student- SOM (dvs. den undersökning som är jämförbar över tid) definierats för att undersökningen i möjligaste mån ska inkludera kurser som tidigare kallades A- och C- kurser, något som använts för att benämna kurser med olika förkunskapskrav. Det betyder att grunden för urvalet utgörs av de studenter som läser fristående kurser eller program på grundnivå. 2 Vidare ska kursen studenten läser omfatta minst 1 1 För jämförelser de båda studentundersökningar emellan, se metodrapport för Masterstudent- SOM. 2 För programstudenter gäller att de ska läsa första eller näst sista termin på grundnivå för att ingå i urvalet. För studenter som läser fristående kurser innebär detta att de antingen läser en kärnkurs eller fördjupningskurs. 1

4 högskolepoäng (ECTS), gå på minst halvfart samt ges på plats (alltså inte vara en distanskurs). Sammanlagt ger detta ett bruttourval på 286 studenter. I rapporten betecknas A- kurs som kärnnivå och C- kurs som fördjupningsnivå. Efter diskussioner med Samhällsvetenskapliga fakultetens ledning och SOM- institutets medarbetare beslutades att Student- SOM skulle ha arbetsmarknadsrelaterat fokus. Undersökningen innehåller därför ett antal frågor som kan jämföras med Studentbarometern samt Göteborgsakademiker, GA (se punkt 1. för utförligare beskrivning av jämförbara studentrelaterade studier). För jämförbarhet med föregående undersökningsår har endast de som registrerat sig första gången på kursen inkluderats i urvalet, de som är omregistrerade från föregående terminer har inte inkluderats. I efterhand så har de studenter som inte tagit några poäng alls på de kurser som de varit registrerade vid under höstterminen definierats bort ur urvalet då de anses vara icke- aktiva studenter 3. Detta har gjorts för att få en population som är så lik tidigare undersökningar som möjligt. Motiveringen grundar sig i att enkäten tidigare delades ut i klassrummen och framförallt de aktiva studenterna kan antas ha svarat på undersökningen. Vidare har studenter som angivit att de varit sjuka, som vistas utomlands, som angett att de ej läser vid Samfak räknats som naturligt borfall 4. Detta ger ett nettourval på 23 studenter. 1.3 Metod Som tidigare nämnts så har Student- SOM undersökningen genomförts i form av en webbenkät. Innan det att respondenterna mottog enkäten nådde ett postalt aviseringskort ut som förklarade undersökningens syfte och var de kunde finna enkäten inom kort. Kort därefter (se tabell 1) skickades en länk till enkäten ut till studenternas student- e- post. Detta e- brev skickades ut den 4:e november, vilket motsvarar fältstart. Föregående undersökningsår skickades länken, i de fall den fanns tillgänglig, även ut till den privata e- postadress som studenterna använt sig av för att söka till sin utbildning. Beklagligt nog hade SOM- institutet inte tillgång till de personliga e- postadresserna förrän två veckor efter fältstart. Detta medför att inflödet inte är direkt jämförbart med föregående undersökningsår, 9. Tabell 1. Kontakter med studenterna E- postutskick Postala utskick 4 november 29 oktober (aviseringskort) 8 november 18 november (tackkort I) 1 november 2 december (tackkort II) 19 november* 23 november 6 december* 17 december *endast e- post- utskick till studenter med personlig e- postadress. 3 Resultaten hämtas ur Ladok- registret den , dvs. en dryg månad efter höstterminens slut. 4 Detta naturliga bortfall har noterats löpande under fältarbetet, bland annat då många studenter hört av sig och svarat via e- post. 2

5 Sammanlagt har 1 93 studenter svarat på enkäterna. Av dessa var 81 studerande på kärnnivå och resterande, 278 studenter, studerande på fördjupningsnivå. Den totala svarsfrekvensen motsvarar 38,9 procent brutto. I figur 1 nedan syns de senaste årens bruttoinflöde. Figuren visar endast Student- SOM- inflödet, detta då Student- SOM endast är jämförbar över tid. Figur 1. Bruttoinflöde kumulativt Student- SOM 6. 6% % % % % % 48,% 43,1%,9% 38,9% % 14/11/ 14/11/ 12 14/11/ 19 14/11/ 26 14/12/ 3 14/12/ 14/12/ 17 14/12/ 24 14/12/ 31 1/1/ 7 1/1/ 14 1/1/ 21 Figuren ovan visar att Student- SOM haft ett bruttoinflöde som är lägre än de senaste årens inflöde. Syftet med föreliggande rapport är inte att spekulera i tänkbara orsaker, men en förklaring till årets låga inflöde kan vara att de personliga e- post- adresserna inte inkluderats direkt vid fältstart, utan två veckor senare. Om man jämför efter hur många dagar i fält som 9 procent av de slutgiltiga svaren inkommit så ligger årets undersökning några dagar efter 9 års undersökning (42 dagar mot 34 dagar 9). De senaste två årens undersökningar har haft ett inflöde som varit trögstartat i jämförelse med tidigare år då enkäten skickades hem till studenterna, i pappersform. Att Student- SOM haft större inflöde de sista två månaderna, i jämförelse med föregående års underökning, kan bero på att extra insatser för ökad svarsfrekvens utfördes i början av januari. Metodmässigt är 9 års Student- SOM undersökning den enda undersökning som är direkt jämförbar med Student- SOM undersökningen. 3

6 Figur 2. Nettosvarsfrekvens, jämförelse med tidigare år (procent) 7, 6, 6,,, 4, Samtliga Kärnnivå Fördjupning, I figur 2 framgår att det framför allt är studenter som läser på kärnnivå som svarat i lägre utsträckning än tidigare år, medan studenter på fördjupningsnivå svarat i högre utsträckning än föregående år. Det medför en tillbakagång till trenden före 9 års undersökning, dvs. att studenter på högre nivå tenderat att svara i större utsträckning. Att undersökningen, relativt sett, har ett lågt bruttoinflöde men ett någorlunda bra nettoinflöde beror på att det naturliga inflödet är betydligt större i jämförelse med 9. Det naturliga bortfallet ligger i samma nivå som 7-8 års Student- SOM undersökningar. 1.4 Resultatlösa studenter nettourval De studenter som inte tagit några poäng alls under höstterminen på de kurser som de varit inskrivna vid, har klassats som bortfall. Denna grupp är högre i år än 9, men i. Det går givetvis inte att säga varför de inte tagit några poäng: om de försökt och misslyckats, eller helt enkelt aldrig påbörjat sina studier. Här analyseras inte den bakomliggande orsaken till varför dessa studenter inte tagit några poäng, om de över huvud taget försökt och misslyckats är inte relevant. I figuren nedan framgår hur de fördelar sig per institution. 4

7 Figur 3. Resultatlösa studenter per institution % 2% % 1% % 8 9 % % 1. Jämförelse med andra studentrelaterade undersökningar vid Göteborgs universitet Studentbarometern vänder sig till. befintliga studenter vid Göteborgs universitet. Undersökningen genomfördes för första gången 7, vilket följdes av ytterligare en undersökning. Svarsfrekvensen motsvarade 33 procent brutto och med hänsyn till det kända naturliga bortfallet uppgår nettosvarfrekvensen till 37 procent. Studentbarometern har främst handlat om studenternas arbetsmiljö och hälsa (Leffler, Schaller & Weibull ). Göteborgs Akademiker (GA) riktar sig till alumnistudenter som tagit examen vid Göteborgs universitet mellan läsåren 3/4 och 6/7. I undersökningen inkluderades 8 slumpmässigt utvalda personer. Till skillnad från Studentbarometern och Student- SOM var svarsfrekvensen för alumniundersökningen god, närmare 6 procent. Bakomliggande orsaker till detta kan tänkas vara att Göteborgs Akademiker var en väldigt kort och koncis undersökning, som höll tydligt fokus. Dessutom fanns inga frågor om kön eller vilken utbildning man gått, utan denna information hämtades direkt från LADOK (Bokenstrand, Sidiropoulos & Sternvik ). Student- SOM har en svarsfrekvens som är betydligt lägre än tidigare Student- SOM undersökningar. Att svarsfrekvensen är högre för de studenter som studerar på fördjupningsnivå är intressant i relation till Göteborgs universitets alumnienkäts (GA) höga svarsfrekvens. Möjligen är det så att ju högre upp man kommer på den akademiska trappan desto mer svarsbenägen blir man. Som tidigare nämnt genomfördes en annan undersökning, Masterstudent- SOM, parallellt med Student- SOM. Masterstudent- SOM undersökningen baserades på liknande innehåll och

8 upplägg som Student- SOM. Att svarsfrekvensen för Masterstudent- SOM var betydligt högre (4 procent i jämförelse med 46 procent, netto) styrker ovanstående hypotes. 6

9 Demografitrender 7

10 Figur 4 Kön bland studenter på grundnivå (procent) Kvinnor Män Är du kvinna eller man? Två svarsalternativ: Kvinna ; Man. Figuren visar andelen män/kvinnor bland de svarande, men eftersom män är mindre benägna att svara på enkäten än kvinnor överskattas andelen kvinnor i figuren. Enligt registerdata var andelen män 9 29 %. Figur Ålder bland studenter på grundnivå (procent) år år Vilket år är du född? 8

11 Figur 6 Subjektiv klasstillhörighet bland studenter på grundnivå (procent) Företagarhem Högre tjänstemannahem Tjänstemannahem Arbetarhem Om du skulle beskriva det hem du växte upp i, vilket av nedanstående alternativ stämmer då bäst? Fem svarsalternativ: Arbetarhem ; Jordbrukarhem ; Företagarhem ; Tjänstemannahem samt Högre tjänstemannahem. Alternativen Jordbrukar- och arbetarhem har slagits ihop till en kategori. Observera att Högre tjänstemannahem tidigare hette Högre tjänstemanna-/akademikerhem vilket förklarar 9 års kraftiga förändring. Figur 7 Etnicitet bland studenter på grundnivå (procent) Nordisk 2:a gen. invandrare Övriga världen Svensk Var någonstans har du respektive din far och din mor huvudsakligen vuxit upp? Svensk = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar, 2:a generationens invandrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder, Nordisk= uppvuxen i övriga Norden, Övriga världen = uppvuxen i övriga världen. 9

12 Figur 8 Tidigare studier bland studenter på grundnivå (procent) Förstagångsstudent Läst Odigare Har du tidigare bedrivit universitets-/högskolestudier, dvs. före innevarande termin? Tre svarsalternativ: Nej ; Ja, vid Göteborgs universitet samt Ja, vid annat universitet/högskola.

13 Bakgrundstrender 11

14 Figur 9 Geografisk rekrytering bland studenter på grundnivå (procent) Utanför Sverige Norrland Svealand inklusive Stockholm Övriga Götaland Övriga Göteborgsregionen Göteborgs kommun Var bodde du innan du började studera vid Göteborgs universitet? Elva svarsalternativ: Göteborgs kommun ; Övriga Göteborgsregionen ; Sjuhärad ; Skaraborg ; Fyrbodal (Fyrstadsområdet, Norra Bohuslän och Dalsland) ; Norra Halland (t ex. Kungsbacka) ; Övriga Halland ; Övriga Götaland ; Svealand inklusive Stockholm ; Norrland samt Utanför Sverige. Kategorin Övriga Götaland är en sammanslagning av dem som svarat att de flyttat från Sjuhärad, Skaraborg, Fyrbodal, Norra Halland, Övriga Halland eller Övriga Götaland. Figur Civilstånd bland studenter på grundnivå (procent) GiT Sambo Ensamstående Pojkvän/flickvän Vilket är ditt civilstånd? Fyra svarsalternativ: Ensamstående, Pojkvän/flickvän (ej sambo), Sambo samt Gift/Partnerskap. Frågan har ändrats mot tidigare år då svarsalternativen varit: Ensamstående ; Sambo ; Gift samt Änka/änkling. 12

15 Figur 11 Boende bland studenter på grundnivå (procent) Annat Inneboende På studenthem Samboende med andra Hos förälder/ föräldrar I egen bostad Hur bor du för närvarande? Sex svarsalternativ: Hos förälder/föräldrar ; På studenthem ; Inneboende ; Samboende med andra/kollektiv ; I egen bostad med förstahandskontrakt, I egen bostad med andrahandskontrakt samt Annat boende. 13

16 Universitetsstudietrender 14

17 Figur 12 Studenter på grundnivå som läser på kurs/program (procent) Program Fristående kurs Registerdata. Från och med år 7 kan vissa kurser vara både fristående och programkurser vilket är anledningen till att det inte summerar till. Figur 13 Inriktning bland studenter på grundnivå (procent) AdministraOon/poliOk Beteendevetenskap Samhällsvetenskap Vilken fristående kurs/vilket program läser du under höstterminen 8? Om du läser flera kurser/program, skriv den du anser vara din huvudkurs. Beteendevetenskap: Arbetsliv, organisation & ledarskap, Arbets- & organisationspsykologi, Barn- & ungdomspsykologi, Funktionshinder: Psykologiska perspektiv, Programmet för Personal & arbetslivsfrågor, Psykologi, Psykologprogrammet, Socialpsykologi, Sociologi, Socionomprogrammet samt Vuxenliv & åldrande Samhällsvetenskap: Afrikakunskap, Asienstudier, Humanekologi, Internationella relationer, Medie- och kommunikationsvetenskap, Socialantropologi, Utveckling & internationellt samarbete, Östeuropakunskap samt Journalistprogrammet Administration/Politik: Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprogrammet, Administrativ teknik, Förvaltningsprogrammet samt Hälso- & sjukvårdsadministration. 1

18 Figur 14 Studiefinansiering bland studenter på grundnivå (procent) Lön från arbetsgivare, ingår i arbetet SOpendier 7 Stöd från sambo/make/maka Hur finansierar du studierna under första halvan av höstterminen 9? Svarsalternativen har ändrats något 9: Lön från arbete, läser på fritiden, Lön från arbete (studierna ingår i arbetet), Stöd från sambo/maka/make samt Stöd från föräldrar/släkting har utgått. Nya svarsalternativ är Annat samt Stöd från nära anhörig. Övriga svarsalternativ framgår av figuren. Flera alternativ kan anges, varför summan av de olika procenttalen inte blir Lön från arbetsgivare, läser på frioden Stöd från förälder/släkong Sparade pengar Förvärvsarbete Studiemedel från CSN Stöd från nära anhörig Annat Figur 1 Förvärvsarbete bland studenter på grundnivå (procent) Mer än 16 Ommar/ vecka 9 16 Ommar/vecka Ommar/vecka Förvärvsarbetar inte Förvärvsarbetar du under första halvan av höstterminen 9? Fyra svarsalternativ: Ja, 1 8 timmar/vecka ; Ja, 9 16 timmar/vecka ; Ja, mer än 16 timmar/vecka samt Nej. 16

19 Figur 16 Arbetslivserfarenhet bland studenter på grundnivå (procent) Ingen arbetslivserfarenhet Mindre än 1 år >1 år men < år Mer än år Mindre än 2 år >2 år men < år Har du någon arbetslivserfarenhet före universitetsstudierna? Antalet svarsalternativ har reducerats 9. Vilka de är framgår av figuren. Figur 17 Informationskällor från GU för val av utbildning bland studenter på grundnivå (procent) InsOtuOonens hemsida Kursplan Besök från GU Besök vid GU Studievägledare vid GU Studerande vid GU Universitetets hemsida Utbildningskatalogen Hur viktigt för ditt val av utbildning var den information du fick av följande? Sex svarsalternativ: Mycket viktigt ; Ganska viktigt ; Varken viktigt eller oviktigt ; Inte särskilt viktigt ; Inte alls viktigt samt Fick ej information på detta sätt. Figuren visar andelen som svarat att respektive informationskälla varit mycket eller ganska viktigt inför valet av utbildning. 17

20 Figur 18 Informationskällor från gymnasium/vänner/familj för val av utbildning bland studenter på grundnivå (procent) SYO Lärare Familjen Kamrater Hur viktigt för ditt val av utbildning var den information du fick av följande? Sex svarsalternativ: Mycket viktigt ; Ganska viktigt ; Varken viktigt eller oviktigt ; Inte särskilt viktigt ; Inte alls viktigt samt Fick ej information på detta sätt. Figuren visar andelen som svarat att respektive informationskälla varit mycket eller ganska viktigt inför valet av utbildning. Figur 19 Informationskällor från massmedia/satsningar för val av utbildning bland studenter på grundnivå (procent) Annonser Utbildningsmässa Massmedia Broschyrer Kampanjen "Du kan förändra" Hur viktigt för ditt val av utbildning var den information du fick av följande? Sex svarsalternativ: Mycket viktigt ; Ganska viktigt ; Varken viktigt eller oviktigt ; Inte särskilt viktigt ; Inte alls viktigt samt Fick ej information på detta sätt. Figuren visar andelen som svarat att respektive informationskälla varit mycket eller ganska viktigt inför valet av utbildning. Alternativet Massmedia fanns inte representerat i 7 och 8 års undersökning. 18

21 Figur Motiv till val av utbildning utifrån intresse/erfarenhet bland studenter på grundnivå (procent) Erfarenhet av ämnesområdet Säkert val Ville läsa i Göteborg Orientering för högskolestudier Vidgar mina vyer Är intresserad av ämnet Varför läser du den kurs/det program du går på under höstterminen 8? Svarsskalan går från 1 till där 1 betyder Instämmer inte alls och Instämmer helt. Svarsalternativet Ingen uppfattning finns också med i procentbasen. Figuren visar andelen som svarat 4 eller, det vill säga instämmer i påståendet.. Som framgår av grafen har inte alla alternativ heller ingått samtliga år. Figur 21 Motiv till val av utbildning utifrån arbetsmarknad bland studenter på grundnivå (procent) AlternaOvet är arbetslöshet Ökar chansen för arbete utomlands Minska risken för arbetslöshet Leder Oll examen och yrke Gör mig ahrakov på arbetsmarknaden Ökar chansen Oll eh trivsamt arbete Studierna leder fram Oll en examen Studierna leder fram Oll eh yrke som jag vill ägna mig åt Varför läser du den kurs/det program du går på under höstterminen 8? Svarsskalan går från 1 till där 1 betyder Instämmer inte alls och Instämmer helt. Svarsalternativet Inge uppfattning finns också med i procentbasen. Figuren visar andelen som svarat 4 eller, det vill säga instämmer i påståendet. 19

22 Figur 22 Motiv till val av utbildning utifrån studier bland studenter på grundnivå (procent) Är här av en Ollfällighet 24 Ingår i mih arbete Något ah göra i väntan på ah komma in på annan utbildning Behörig Oll andra universitetsstudier Ökar chansen ah komma in på annan utbildning Fortsäha med forskarutbildning Varför läser du den kurs/det program du går på under höstterminen 8? Svarsskalan går från 1 till där 1 betyder Instämmer inte alls och Instämmer helt. Svarsalternativet Ingen uppfattning finns också med i procentbasen. Figuren visar andelen som svarat 4 eller, det vill säga instämmer i påståendet.

23 Trender i bedömningen av studier 21

24 Figur 23 Bedömning av innehåll bland studenter på kärnnivå (medelvärde) 7 6 4,9,6 4,8 4,1 6,1 6,1 6,9 6,1,7,6,7,7,7,,,6,,6 4,9,1 4,8 4,3 4,3 4,4 4,3 4,4 6 6,7,7,,6,1 4,6 4,3 Verklighetsfrämmande/ - anknuten Kravlös/krävande Ointressant/intressant Läh/svår PrakOsk/teoreOsk Hur upplever du studierna och institutionen i största allmänhet så långt som du hittills har läst? Studenterna har på en skala från 1 till 7 fått bedöma studiernas innehåll. 1 praktiskt, lätt, ointressant, kravlös respektive verklighetsfrämmande och 7 teoretisk, svår, intressant, krävande respektive verklighetsanknuten. Figur 24 Bedömning av innehåll bland fördjupningsstudenter (medelvärde) 7 6 4,8,7,8,7,7,6,4,6,7, 4,8 4,9 4,8 4,6 4, 4,7 4, 4,6 4, 4,4 4, 4,1 4,3 4,2 4,1 4,1 3,8,7,6 4,9 4,7 4,3 Verklighetsfrämmande/ - anknuten Kravlös/krävande Ointressant/intressant Läh/svår PrakOsk/teoreOsk Hur upplever du studierna och institutionen i största allmänhet så långt som du hittills har läst? Studenterna har på en skala från 1 till 7 fått bedöma studiernas innehåll. 1 praktiskt, lätt, ointressant, kravlös respektive verklighetsfrämmande och 7 teoretisk, svår, intressant, krävande respektive verklighetsanknuten. 22

25 Figur 2 7 Bedömning av innehåll bland studenter på kärn- och fördjupningsnivå (medelvärde) Grund, 9 Fördjupning, 9 Grund, Fördjupning, ,6 3,3 2,7 2,7,8,6,4 4,9 3,9 3,8 2 1 För teoreoska För svåra Intressanta Verklighetsanknutna Sker i en kreaov miljö Hur ställer du dig till följande påståenden om dina studier?? Studenterna har fått svara på en skala från ett till sju där 1= Instämmer inte alls och 7= Instämmer helt. Påståendena är Är för teoretiska, Är för svåra, Är intressanta, Är verklighetsanknutna samt Sker i en kreativ miljö. 23

26 Figur 2 Bedömning av pedagogik bland studenter på kärnnivå (medelvärde) 7 Kursliheratur Tentamen 6,2,4,3,3,4,2,3 Undervisning 4,9 4,7 4,9 4,8 4,9,2,2,1,1 4,9 4,9,1,1 4,7 4,7 4,6 4, Hur upplever du följande så långt som du hittills har läst? Frågan har gjorts om 9. Tidigare har studenterna svarat på en fråga med motsatspar från 1 till 7 där 1 dålig undervisning, dåliga tentamensformer respektive dålig kurslitteratur och 7 bra undervisning, bra tentamensformer respektive bra kurslitteratur. 9 motsvarar 1 mycket dåligt och 7 mycket bra med delfrågorna Kurslitteraturen, Tentamensformerna samt Undervisningen. Figur 26 Bedömning av pedagogik bland fördjupningsstudenter (medelvärde) 7 Kursliheratur Tentamen 6 Undervisning 4 4,9 4,8 4,9 4,9 4,9 4,8 4,7 4,9 4,9 4,7 4,8 4,6 4,8 4,7 4,7 4,6 4, 4,6 4,7 4,7 4,8 4,4 4, Hur upplever du följande så långt som du hittills har läst? Frågan har gjorts om 9. Tidigare har studenterna svarat på en fråga med motsatspar från 1 till 7 där 1 dålig undervisning, dåliga tentamensformer respektive dålig kurslitteratur och 7 bra undervisning, bra tentamensformer respektive bra kurslitteratur. 9 motsvarar 1 mycket dåligt och 7 mycket bra med delfrågorna Kurslitteraturen, Tentamensformerna samt Undervisningen. 24

27 Figur 27 Bedömning av infrastruktur bland studenter på kärnnivå (medelvärde) 6 4 3,3,,,2,1,1,1,1 4,9 4,8 4,8 4,9 4,8 4,74,9 4,9 4,9 4,7 4,8 4,8 4,8 4,8 4,6 4,6 4,6 4, 4,7 4,6 4, 4,6 4,6 4,6 4, 4,6 4, 4, 4,3 4,4 4,4 4,3 4,3 4,2 4,2 4,2 4, ,9 4,1 3,9 3,6 3,6 3,7 3,7 3, Datorer Studentservice ExpediOon OrganisaOon InformaOon Bibliotek Lokaler Trådlöst nätverk Figur 28 Hur upplever du följande så långt som du hittills har läst? Frågan har gjorts om 9. Tidigare har studenterna svarat på en fråga med motsatspar från 1 till 7 där 1 dåliga lokaler, dålig tillgång till bibliotek, dålig information, dålig organisation, ineffektiv expedition respektive dålig studerandeservice och 7 bra lokaler, god tillgång till bibliotek, bra information, bra organisation, effektiv expedition respektive god studerandeservice. 9 motsvarar 1 mycket dåligt och 7 mycket bra med delfrågorna Lokalerna, Tillgången till bibliotek, Informationen från institutionen, Expeditionens tillgänglighet, Studerandeservicen samt Tillgången på datorer. Bedömning av infrastruktur bland fördjupningsstudenter (medelvärde) 6 4,1 4,7 4,6 4,1 3,9 3,6,4,3,1 4,9 4,8 4,6 4,9 4,6 4, 4,6 4,2 4, 4,2 4,3 4, 4,4 4,2 4, ,2 4,1 3,9 3,9 3,8,1 4,8 4, 4, 4,3 4,2 4,1 4,1 4 3,8 4,8,7 4,7 4,4 4,3 4,1 4,1 4 3,9 3,9 Datorer Studentservice ExpediOon OrganisaOon InformaOon 3 3,6 3, 3, Bibliotek Lokaler Trådlöst nätverk Hur upplever du följande så långt som du hittills har läst? 2

28 Se fig. 27. Figur 29 Bedömning av atmosfär bland studenter på kärnnivå (medelvärde) 7 Studentsammanhållning 6,,6,6, 4, 4,6 4,8 4,8,7,6,7,7 4, 4,7 4,7 4,8 4,4 4,3 Lärarkontakt Stämning 4 4,3 4, 4, 4,6 4,2 4,3 4, 4, 4,3 4, Hur upplever du följande så långt som du hittills har läst? Frågan har gjorts om 9. Tidigare har studenterna svarat på en fråga med motsatspar från 1 till 7 där 1 dålig stämning, dålig lärarkontakt respektive dålig studentsammanhållning och 7 god stämning, god lärarkontakt respektive god studentsammanhållning. 9 motsvarar 1 mycket dåligt och 7 mycket bra med delfrågorna Studerandesammanhållning och Lärarkontakt. Figur Bedömning av atmosfär bland fördjupningsstudenter (medelvärde) 7 Studentsammanhållning 6,3,1,1,1,2,2 4, 4, 4,3 4,4 4, 4,3 4,4 4,4 Lärarkontakt Stämning ,2 4, , Hur upplever du följande så långt som du hittills har läst? Frågan har gjorts om 9. Tidigare har studenterna svarat på en fråga med motsatspar från 1 till 7 där 1 dålig stämning, dålig lärarkontakt respektive dålig studentsammanhållning och 7 god stämning, god lärarkontakt respektive god studentsammanhållning. 9 motsvarar 1 mycket dåligt och 7 mycket bra med delfrågorna Studerandesammanhållning och Lärarkontakt. 26

29 Figur 31 Bedömning av studentinflytande bland studenter på kärnnivå (procent) Hur ställer du dig till följande påståenden om studentinflytande på din institution? Fyra påståenden: Jag anser att institutionen är mottaglig för förändringar utifrån studenternas förslag ; Jag har haft möjlighet att utvärdera de delkurser som jag hittills följt på institutionen ; Jag anser att lärare vid min institution uppmuntrar studenterna till att utvärdera kurser/program ; Det är inte min uppgift som student att arbeta för förbättring. Svarsskalan går från 1 till där 1 betyder Instämmer inte alls och betyder Instämmer helt. Svarsalternativet Vet ej/ej aktuellt finns också och ingår i procentbasen. Figuren visar andelen som svarat 4 eller, det vill säga instämmer i påståendet Ej min uppgit ah arbeta för förändring Mohaglig för förändringar Uppmuntrar Oll utvärdering Utvärdera delkurser Figur 32 Fördjupningsstudenters bedömning av sina lärare (procent) Förmåga ah knyta an Oll forskning Förberedelser inför undervisningen Förmåga ah förmedla kunskap logiskt och begripligt Entusiasm inför sih ämne Kunnighet i sih ämne Intresse för undervisningen Om du ska bedöma lärarna vid din kurs/program, hur nöjd är du då med deras: Figuren visar andelen som svarat Mycket nöjd och Ganska nöjd. Frågan ändrade form kraftigt år 8 och därför ska de långsiktiga trenderna tolkas försiktigt. Tidigare ingick frågan i ett större block där studenterna fick ange hur viktig de ansåg att aspekten var. Hur nöjda studenterna var beräknades då bland de som angett att aspekten var viktig. 27

30 Figur 33 Fördjupningsstudenters bedömning av några delar av undervisningen (procent) Undervisningens organisaoon Möjligheten ah få tag på kursansvarig Mängden undervisningsod Möjligheten ah få studievägledning Uppmuntran Oll diskussion under undervisningen Utbildningen i krioskt tänkande Koppling Oll aktuell forskning Hur nöjd är du med följande delar av undervisningen vid din kurs/program Figuren visar andelen som svarat Mycket nöjd och Ganska nöjd. Frågan har ändrat form kraftigt år 8 och därför ska de långsiktiga trenderna tolkas försiktigt. Tidigare ingick frågan i ett större block där studenterna fick ange hur viktig de ansåg att aspekten var. Hur nöjda studenterna var beräknades då bland de som angett att aspekten var viktig. Figur 34 Viktigt med kursutvärdering bland fördjupningsstudenter (procent) Förändringar eter Odigare utvärderingar är tydligt uhalade Lärarna allod visar intresse för studenternas kursutvärderingar Varje kurs avslutas med en kursutvärdering Hur viktigt tycker du det är att: Figuren visar andelen som svarat Mycket viktigt och Ganska viktigt. Frågan har ändrat form kraftigt år 8 och därför ska de långsiktiga trenderna tolkas försiktigt. Tidigare ingick frågan i ett större block där studenterna fick ange både hur viktig de ansåg att aspekten var och hur nöjda de var med den. Dessutom har svarsalternativet kan ej bedöma lagts till. 28

31 Figur 3 Sammantaget betyg för utbildningen bland kärnstudenter (procent) Vilket sammanfattande betyg skulle du ge din utbildning i det ämne/det program du läser nu så här långt? Svarsskalan är femgradig med svarsalternativen: Mycket bra, Bra, Varken bra eller dålig, Dålig och Mycket dålig. De två första respektive de två sista alternativen har slagits ihop Dåligt/mycket dålig Varken bra eller dålig Mycket bra/bra Figur 36 Sammantaget betyg för utbildningen bland fördjupningsstudenter (procent) Vilket sammanfattande betyg skulle du ge din utbildning i det ämne/det program du läser nu så här långt? Svarsskalan är femgradig med svarsalternativen: Mycket bra, Bra, Varken bra eller dålig, Dålig och Mycket dålig. De två första respektive de två sista alternativen har slagits ihop Dåligt/mycket dålig Varken bra eller dålig Mycket bra/bra 29

32 Figur 37 Andel studenter som anser att det förekommer ett genusperspektiv (procent) I undervisningen I liheraturen Frågan är ställd som ett påstående, och studenten får svara på en femgradig skala där 1= Instämmer inte alls och = Instämmer helt. Påståendena är: Undervisningen har gett mig kunskap om mitt ämne ur ett genusperspektiv, Kurslitteraturen inkluderar ett genusperspektiv. De redovisade procenten visar andelen studenter som svarat 4 eller. Ingen uppfattning ingår i procentbasen. 9,7% samt,1% har svarat ingen uppfattning på undervisningen respektive litteraturen. Figur 38 Andel studenter som anser att det förekommer ett genusperspektiv (procent) Undervisning Liheraturen Frågan är ställd som ett påstående, och studenten får svara på en femgradig skala där 1= Instämmer inte alls och = Instämmer helt. Påståendena är: Undervisningen har gett mig kunskap om mitt ämne ur ett genusperspektiv, Kurslitteraturen inkluderar ett genusperspektiv. De redovisade procenten visar andelen studenter som svarat 4 eller. Ingen uppfattning ingår i procentbasen. 9,7% samt,1% har svarat ingen uppfattning på undervisningen respektive litteraturen. 34 Kärn, 9 Födjupning, 9 Kärn, Fördjupning,

33 Figur 39 Andel studenter som anser att det förekommer ett perspektiv på hållbar utveckling (procent) I undervisningen I liheraturen Frågan är ställd som ett påstående, och studenten får svara på en femgradig skala där 1= Instämmer inte alls och = Instämmer helt. Påståendena är: Undervisningen har gett mig kunskap om mitt ämne med avseende på hållbar utveckling och Kurslitteraturen inkluderar ett perspektiv rörande hållbar utveckling. De redovisade procenten visar andelen studenter som svarat 4 eller. Ingen uppfattning ingår i procentbasen. 19,8% samt 22,2% har svarat ingen uppfattning på undervisningen respektive litteraturen. Figur Andel studenter som anser att det förekommer ett perspektiv på hållbar utveckling (procent) Kärn, 9 Födjupning, 9 Kärn, Fördjupning, Undervisning Liheraturen Frågan är ställd som ett påstående, och studenten får svara på en femgradig skala där 1= Instämmer inte alls och = Instämmer helt. Påståendena är: Undervisningen har gett mig kunskap om mitt ämne med avseende på hållbar utveckling och Kurslitteraturen inkluderar ett perspektiv rörande hållbar utveckling. De redovisade procenten visar andelen studenter som svarat 4 eller. Ingen uppfattning ingår i procentbasen. 19,8% samt 22,2% har svarat ingen uppfattning på undervisningen respektive litteraturen. 31

34 Internationalisering och förändrat kurssystem 32

35 Figur 41 Studenternas åsikter kring olika aspekter av deras utbildning, kärnnivå (procent) Vill läsa del av utbildning utomlands Kan tänka sig utlandsjobb Engelsk kursliheratur är eh problem Studenter på kärnnivå 6 Studenter på kärnnivå 7 Studenter på kärnnivå 8 Studenter på kärnnivå 9 Studenter på kärnnivå Hur ställer du dig till följande påståenden om din utbildning? Jag vill läsa en del av min utbildning utomlands; jag kan tänka mig att söka jobb utomlands; Kurslitteratur på engelska är ett problem för mig. Svarsskalan går från 1 till där 1 betyder Instämmer inte alls och Instämmer helt. Svarsalternativet Ingen uppfattning finns också med i procentbasen. Figuren visar andelen som svarat 4 eller, det vill säga instämmer i påståendet. Figur 42 Studenternas åsikter kring olika aspekter av deras utbildning, fördjupningsnivå (procent) Vill läsa del av utbildning utomlands Kan tänka sig utlandsjobb Engelsk kursliheratur är eh problem Studenter på fördjupningsnivå 6 Studenter på fördjupningsnivå 7 Studenter på fördjupningsnivå 8 Studenter på fördjupningsnivå 9 Studenter på fördjupningsnivå Hur ställer du dig till följande påståenden om din utbildning? Jag vill läsa en del av min utbildning utomlands; jag kan tänka mig att söka jobb utomlands; Kurslitteratur på engelska är ett problem för mig. Svarsskalan går från 1 till där 1 betyder Instämmer inte alls och Instämmer helt. Svarsalternativet Ingen uppfattning finns också med i procentbasen. Figuren visar andelen som svarat 4 eller, det vill säga instämmer i påståendet. 33

36 Fråga 43 Olika faktorer som drivkraft för att vilja satsa på en femårig mastersutbildning, studenter på grundnivå (procent) Ökad chans Oll jobb En internaoonellt gångbar examen Fördjupade ämneskunskaper Studenter på kärnnivå 6 Studenter på kärnnivå 7 Studenter på kärnnivå 8 Studenter på kärnnivå 9 Studenter på kärnnivå Jag kan tänka mig att satsa på en femårig utbildning (master) om det innebär: Ökade chanser att få jobb; En internationellt gångbar examen; Fördjupade kunskaper i de ämnen som jag är intresserad av. Svarsskalan går från 1 till där 1 betyder Instämmer inte alls och Instämmer helt. Svarsalternativet Ingen uppfattning finns också med i procentbasen. Figuren visar andelen som svarat 4 eller, det vill säga instämmer i påståendet. Figur 42 Olika faktorer som drivkraft för att vilja satsa på en femårig mastersutbildning, studenter på fördjupningsnivå (procent) Ökad chans Oll jobb En internaoonellt gångbar examen Studenter på fördjupningsnivå 6 Studenter på fördjupningsnivå 7 63 Studenter på fördjupningsnivå 8 9 Studenter på fördjupningsnivå 9 Fördjupade ämneskunskaper 6 Studenter på fördjupningsnivå Jag kan tänka mig att satsa på en femårig utbildning (master) om det innebär: Ökade chanser att få jobb; En internationellt gångbar examen; Fördjupade kunskaper i de ämnen som jag är intresserad av. Svarsskalan går från 1 till där 1 betyder Instämmer inte alls och Instämmer helt. Svarsalternativet Ingen uppfattning finns också med i procentbasen. Figuren visar andelen som svarat 4 eller, det vill säga instämmer i påståendet. 34

37 Figur 43 Bedömning av möjligheterna att efter examen få arbete som överensstämmer med utbildningsinriktningen (procent) Kärnnivå Fördjupningsnivå Hur bedömer du dina möjligheter att efter examen få ett arbete som huvudsakligen överensstämmer med din utbildningsinriktning? Svarsskalan är femgradig med svarsalternativen: Mycket goda, Ganska goda, Varken goda eller dåliga, ganska dåliga och Mycket dåliga. Figuren visar andelen som svarat Mycket goda eller Ganska goda. Figur 44 Bedömning av var man tror sig arbeta om tio år, studenter på grundnivå (procent) Göteborg Stockholm Övriga Sverige Var tror du att du jobbar om år? Tio svarsalternativ: Göteborg, Stockholm, Annan stad eller större tätort i Sverige, Mindre tätort i Sverige, Ren landsbygd i Sverige, Annat land i Norden, Annat land i EU, Annat europeiskt land utanför EU, Land utanför Europa samt Ingen uppfattning. Alternativen Annan stad eller större tätort i Sverige, Mindre tätort i Sverige, Ren landsbygd i Sverige har slagits ihop till Övriga Sverige och alternativen Annat land i Norden, Annat land i EU, Annat europeiskt land utanför EU, Land utanför Europa har slagits samman till Utomlands. Alternativet Ingen uppfattning ej med i procentbasen Utomlands 3

38 Figur 4 Bedömning av var man tror sig arbeta om tio år, studenter på fördjupningsnivå (procent) Göteborg Stockholm Övriga Sverige Utomlands Var tror du att du jobbar om år? Tio svarsalternativ: Göteborg, Stockholm, Annan stad eller större tätort i Sverige, Mindre tätort i Sverige, Ren landsbygd i Sverige, Annat land i Norden, Annat land i EU, Annat europeiskt land utanför EU, Land utanför Europa samt Ingen uppfattning. Alternativen Annan stad eller större tätort i Sverige, Mindre tätort i Sverige, Ren landsbygd i Sverige har slagits ihop till Övriga Sverige och alternativen Annat land i Norden, Annat land i EU, Annat europeiskt land utanför EU, Land utanför Europa har slagits samman till Utomlands. Alternativet Ingen uppfattning ej med i procentbasen. 36

39 Trender i nyhetskonsumtion och opinion 37

40 Figur 46 Nyhetskonsumtion SVT/TV4 bland studenter på grundnivå (procent) Nyhetsmorgon i TV4 Morgon- TV i SVT Nyheterna i TV4 Rapport Aktuellt Aktuellt/Rapport Hur ofta brukar du ta del av nyheter i följande medier? Sex svarsalternativ: Dagligen; 6 ggr/vecka ; 3 4 ggr/vecka ; 1 2 ggr/vecka ; Mer sällan samt Aldrig. Figuren visar andelen studenter på grundnivå som använder sig av respektive nyhetsprogram minst dagar i veckan. Från och med 6 års frågeformulär är Aktuellt och Rapport i SVT sammanslagna till ett nyhetsprogram. Vilka nyhetsprogram som efterfrågas har varierat. Figur 47 Nyhetskonsumtion radio och Internet bland studenter på grundnivå (procent) Hur ofta brukar du ta del av nyheter i följande medier? Sex svarsalternativ: Dagligen ; 6 ggr/vecka ; 3 4 ggr/vecka ; 1 2 ggr/vecka ; Mer sällan samt Aldrig. Figuren visar andelen studenter på grundnivå som använder sig av respektive medium minst dagar i veckan. 4 Internet Lokalnyheter i P4 Ekonyheter i SR 38

41 Figur 48 Nyhetskonsumtion morgon-/kvällstidningar bland studenter på grundnivå, pappersupplagan (procent) Hur ofta brukar du ta del av nyheter i följande medier? Frågan år 7 löd Brukar du läsa eller titta i följande tidningar? Sex svarsalternativ: Dagligen ; v6 ggr/vecka ; 3 4 ggr/vecka ; 1 2 ggr/vecka ; Mer sällan samt Aldrig. Figuren visar andelen studenter på grundnivå som använder sig av respektive tidning minst dagar i veckan. Från och med år 7 frågas det efter både pappers- och internetupplagan. Från och med ingår Dagens Nyheter eller Svenska Dagbladet och Någon dagstidning (ex. Expressen, Aftonbladet eller GT) ATonbladet Expressen GT Göteborgs- Posten DN eller SvD Någon kvällsodning 39

42 Figur 49 Nyhetskonsumtion gratistidningar bland studenter på grundnivå (procent) 31 Metro Punkt SE City Göteborg Hur ofta brukar du ta del av nyheter i följande medier? Sex svarsalternativ: Dagligen ; 6 ggr/vecka ; 3 4 ggr/vecka ; 1 2 ggr/vecka ; Mer sällan samt Aldrig. Figuren visar andelen studenter på grundnivå som använder sig av respektive medium minst dagar i veckan. Figur Internetvanor bland studenter på grundnivå (procent) Tagit del av nyheter/ nyhetstjänst Kommenterat nyhetsaroklar på nätet 3 3 Studenter på kärnnivå Skrivit egen blogg 9 7 Studenter på fördjupningsnivå Använt sociala medier Diskuterat poliok i debakorum 6 Spelat onlinespel Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande på internet? Sju svarsalternativ: Ingen gång, Någon gång de senaste 12 månaderna, Någon gång i halvåret, Någon gång i månaden, Någon gång i veckan, Flera gånger i veckan samt Dagligen. Figuren visar andelen studenter som gjort ovanstående minst en gång i veckan.

43

44 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför årligen nationella och lokala frågeundersökningar och anordnar seminarier på temat Samhälle, Opinion och Medier. SOM-institutet Seminariegatan SOM-institutet 1B Box 7, Göteborg Seminariegatan 1B / Box 7, Göteborg / Telefon: info@som.gu.se Fax: / E-post: info@som.gu.se / Hemsida: