Student-SOM Josefine Bové [SOM-rapport nr 2013:17]

Transkript

1 Student-SOM 12 Josefine Bové [SOM-rapport nr 13:17]

2

3 Innehåll Inledning.1 Demografitrender... 5 Figur 4 Kön bland studenter på grundnivå (procent)... 6 Figur 5 Ålder bland studenter på kärnnivå (procent)... 6 Figur 6 Subjektiv klasstillhörighet bland studenter på grundnivå (procent)... 7 Figur 7 Etnicitet bland studenter på grundnivå (procent)... 7 Figur 8 Tidigare studier bland studenter på grundnivå (procent)... 8 Figur 9 Inriktning bland studenter på grundnivå (procent)... 8 Bakgrundstrender... 9 Figur Geografisk rekrytering bland studenter på grundnivå (procent)... Figur 11 Civilstånd bland studenter på grundnivå (procent)... Figur 12 Boende bland studenter på grundnivå (procent) Figur 13 Partisympati bland studenter på grundnivå Universitetsstudietrender Figur 14 Studiefinansiering bland studenter på grundnivå (procent) Figur 15 Förvärvsarbete bland studenter på grundnivå (procent) Figur 16 Arbetslivserfarenhet bland studenter på grundnivå (procent) Figur 17 Motiv till val av utbildning utifrån intresse och erfarenhet bland studenter på grundnivå (procent) Figur 18 Motiv till val av utbildning utifrån arbetsmarknad bland studenter på grundnivå (procent) Figur 19 Motiv till val av utbildning utifrån studier bland studenter på grundnivå (procent) Figur Akademiska mål bland studenter på grundnivå (procent) Trender i bedömningen av utbildningen Figur 21 Bedömning av utbildningsinnehåll bland studenter på kärnnivå (medelvärde) Figur 22 Bedömning av utbildningsinnehåll bland fördjupningsstudenter (medelvärde) Figur 23 Bedömning av utbildningsinnehåll bland studenter på kärn- och fördjupningsnivå (medelvärde).... Figur 24 Bedömning av pedagogik bland studenter på kärnnivå (medelvärde)... Figur 25 Bedömning av pedagogik bland studenter på fördjupningsnivå (medelvärde) Figur 26 Bedömning av infrastruktur bland studenter på kärnnivå (medelvärde) Figur 27 Bedömning av infrastruktur bland studenter på fördjupningsnivå (medelvärde) Figur 28 Bedömning av atmosfär bland studenter på kärnnivå (medelvärde) Figur 29 Bedömning av atmosfär bland studenter på fördjupningsnivå (medelvärde) Figur Bedömning av studentinflytande bland studenter på kärnnivå (procent) Figur 31 Fördjupningsstudenters bedömning av några delar av undervisningen (procent) Figur 32 Åsikter rörande kursutvärdering bland studenter på fördjupningsnivå (procent) Figur 33 Sammantaget betyg för utbildningen bland studenter på kärnnivå (procent) Figur 34 Sammantaget betyg för utbildningen bland studenter på fördjupningsnivå (procent) Figur 35 Andel studenter som anser att det förekommer ett genusperspektiv (procent) Figur 36 Andel studenter som anser att det förekommer ett genusperspektiv (procent)... 26

4 Figur 37 Andel studenter som anser att det förekommer ett perspektiv på hållbar utveckling (procent).. 27 Figur 38 Andel studenter som anser att det förekommer ett perspektiv på hållbar utveckling (procent).. 27 Internationalisering och framtidsutsikter Figur Studenternas åsikter kring olika aspekter av deras utbildning, fördjupningsnivå (procent) Figur 41 Bedömning av möjligheterna att efter examen få arbete som överensstämmer med utbildningsinriktningen (procent)... Figur 42 Bedömning av var man tror sig arbeta om tio år, studenter på kärnnivå (procent)... Figur 43 Bedömning av var man tror sig arbeta om tio år, studenter på fördjupningsnivå (procent) Nyhetskonsumtion Figur 44 Nyhetskonsumtion radio och TV bland studenter på grundnivå (procent) Figur 45 Nyhetskonsumtion, dagstidningar bland studenter på grundnivå, pappersupplagan (procent) Figur 46 Internetvanor bland studenter på grundnivå (procent) Appendix Kurser i urvalet

5 1.1 Inledning Sedan 1993 har SOM-institutet i samverkan med Göteborgs universitets Samhällsvetenskapliga fakultet (Samfak) genomfört en undersökning bland fakultetens studenter. Undersökningen går under namnet Student-SOM. Det huvudsakliga syftet med undersökningen har varit att skapa tidsserier där utvecklingen av hur studenterna vid Samfak uppfattar sina studier och sin studiesociala miljö kan följas över tid. Ett annat syfte är att identifiera studenterna som grupp, med fokus på exempelvis social bakgrund, politisk hemvist, ålder och bakomliggande orsaker till att de började studera vid just Samfak. Tack vare tidsserierna kan vi utläsa trender och trendbrott. I undersökningen 12 kan vi se att studenterna över år som studerar på kärnnivå har minskat med 12 procentenheter sedan 5 och att procent av dagens studenter på kärnnivå är under 23 år. Studenterna är generellt mycket nöjda med sin utbildning och 28 procent av studenterna på grundnivå avser att läsa vidare på avancerad nivå. Vidare fungerar undersökningarna som ett viktigt verktyg för utvärdering och analys och används frekvent av såväl fakultetsledning, enskilda institutioner och utbildningsprogram som av studenter i uppsatssyfte. Ett återkommande avsnitt i undersökningen redogör för studenternas kontakt med arbetslivet före och under studietiden samt förväntningarna på framtida arbete. För tredje året i rad har det parallellt med Student-SOM utförts en liknande undersökning som riktade sig till fakultetens masterstudenter (Masterstudent-SOM) Sedan 9 har Student-SOM genomförts som webbenkät. Under 199-talet använde man sig av pappersenkäter som delades ut i klassrummen och lät studenterna fylla i på plats. Mellan åren 1-8 skickades enkäten ut postalt i samarbete med Kinnmark Information AB. Data från Student-SOM 12 har bearbetats av biträdande undersökningsledare Josefine Bové. 1.2 Urval För att uppnå eftersträvad jämförbarhet i tidsserierna krävs i största möjliga mån att såväl frågorna som metodiken stämmer överens år efter år. En viktig del i detta är att urvalet definieras på samma sätt. Liksom tidigare år så är det kurser på grundnivå som utgör urvalet för undersökningen. Grunden för urvalet utgörs av de studenter som läser fristående kurser eller program på grundnivå 1 på någon av Samfaks sju institutioner. Vidare skall kursen studenten läser omfatta minst 15 högskolepoäng och gå på minst halvfart samt ges på plats 2. För 12 års student-som rapport används kärnnivå och fördjupningsnivå för att skilja på kurser med eller utan krav på tidigare högskolestudier. För jämförbarhet med föregående undersökningsår har endast de som registrerat sig första gången på kursen inkluderats i urvalet vilket utesluter dem som är omregistrerade från föregående terminer. Sammanlagt ger detta ett bruttourval på 2625 studenter. I efterhand har de studenter som inte tagit några poäng alls på de kurser de varit registrerade på under höstterminen definierats som naturligt bortfall då de anses vara icke-aktiva studenter 3. Detta har gjorts för att få ett urval som är så likt tidigare undersökningar som möjligt. Motiveringen grundar sig i att enkäten tidigare delades ut i klassrummen och att framförallt de aktiva studenterna antas ha svarat på undersökningen. Vidare 1 För programstudenter gäller att de skall läsa första eller näst sista termin på grundnivå för att ingå i urvalet. För studenter som läser fristående kurser innebär det att de antingen läser en kärnkurs eller fördjupningskurs. 2 Urvalet hämtades ur Ladok-registret För komplett förteckning se appendix 1. 3 Resultaten hämtades ur Ladok-registret 13-4-, dvs. drygt tre månader efter höstterminens slut. 1

6 har studenter som angivit att de varit sjuka, vistats utomlands, eller ej läser vid Samfak räknats som naturligt bortfall. 4 Detta ger oss ett nettourval på 2618 studenter. Tabell 1. Svarsfrekvenser Brutto urval 46 Naturligt bortfall 428 Nettourval 2618 Ej anträffade 1822 Vägrade 12 Svarande 784 Svarsfrekvens Brutto 26 % Svarsfrekvens Netto % Urvalet bestod av procent kvinnor och procent män, detta är något mer snedfördelat än riksgenomsnittet på alla grundutbildningar 5. I vårt urval ingår dock utbildningar med mycket hög andel kvinnor så som socionomutbildningen. Kvinnor och män har svarat på undersökningen i lika stor utsträckning. 1.3 Metod Sedan 9 har Student-SOM genomförts i form av en webbenkät. Den första kontakten med respondenterna var i form av ett postalt aviseringskort som förklarade undersökningens syfte samt att de inom kort kunde finna enkäten i sin inkorg. Den 5 november 12, vilket motsvarar undersökningens fältstart, skickades en länk till enkäten ut till studenternas e-post. Tabell 2. Kontakt med studenterna E-post utskick Övrig kontakt 5 Nov (Enkäten når ut) 1 Nov (Aviseringskort når ut) 12 Nov (Påminnelse 1) 8 Nov (Info via GUL) 24 Nov (Påminnelse 2) 21 Nov (Tackkort/påminnelse) 5 Dec (Påminnelse 3) 26 Nov Info via Göta studentkårs Skitviktigt 17 Dec (Påminnelse 4) Jan (Påminnelse 5, extra) Totalt har 784 studenter svarat på enkäten. Av dessa var 9 studenter på kärnnivå och 275 studenter på fördjupningsnivå. Den totala svarsfrekvensen motsvarar 26 procent brutto och procent netto. I figuren nedan syns de senaste årens bruttoinflöde. 4 Detta naturliga bortfall har noterats löpande under fältarbetet, bland annat då många studenter hört av sig via e-post. 5 Högskoleverket Rapport 11:8 R 2

7 Figur 1. Kumulativt bruttoinflöde för Student-SOM 6-12 % % % % % % % Figuren ovan visar att Student-SOM 12 har en betydligt lägre svarsfrekvens än tidigare år med jämförbar datainsamlingsmetod. En viktig bidragande orsak till tappet av respondenter är sannolikt att studenterna ombads svara på ytterligare en liknande enkät under samma fältperiod. Enkäten riktade sig till samtliga studenter vid Göteborgsuniversitet och genomfördes av enheten för analys och förvaltning vid Göteborgs universitet 6. Konsekvensen av det minskade antalet respondenter under 12 blir att materialet inte har samma möjligheter som tidigare att brytas ned till mindre enheter. Figur 2. Nettosvarsfrekvens -12 (procent) Samtliga Kärnnivå Fördjupning 6 För mer information se 3

8 Undersökningsmetoden har ändrats över åren så resultaten i figuren kan inte jämföras rakt av (anledningen till att år skiljer sig så markant från övriga är att enkäten då fortfarande delades ut i klassrummen). Studenter på fördjupningsnivå tenderar att i något större utsträckning svara på enkäten. Masterstudenter svarar i sin tur i högre utsträckning än fördjupningsstudenter, något som tyder på att studenter är mer svarsbenägna ju längre de har kommit i utbildningen. Svarsfrekvensen skiljer sig mycket mellan institutionerna. Studenter på JMG och statsvetenskapliga institutionen svarar i lika stor utsträckning som tidigare år medan samtliga resterande institutioner tappar respondenter. Figur 3. Nettosvarsfrekvens per institution 12 (procent)

9 Demografitrender

10 Figur 4 Kön bland studenter på grundnivå (procent) Kvinnor Män Fråga: Är du kvinna eller man? Svarsalternativen framgår av figuren Kommentar: Figuren visar andelen män/kvinnor bland de svarande. Svarsdata kompletterat med registerdata. Källa: Student-SOM undersökningen -12 Figur 5 Ålder bland studenter på kärnnivå (procent) år år + år Fråga: Vilket år är du född? Kommentar: Svarsdata kompletterat med registerdata. Källa: Student-SOM undersökningen -12 6

11 Figur 6 Subjektiv klasstillhörighet bland studenter på grundnivå (procent) 44 Arbetarhem Tjänstemannahem Högre tjänstemannahem Företagarhem Fråga: Om du skulle beskriva det hem du växte upp i, vilket av nedanstående alternativ stämmer då bäst? Kommentar: Fem svarsalternativ: Arbetarhem ; Jordbrukarhem ; Företagarhem ; Tjänstemannahem samt Högre tjänstemannahem. Alternativen Jordbrukar- och arbetarhem har slagits ihop till en kategori. Observera att Högre tjänstemannahem tidigare hette Högre tjänstemanna-/akademikerhem vilket förklarar 9 års kraftiga förändring. Källa: Student-SOM undersökningen -12 Figur 7 Etnicitet bland studenter på grundnivå (procent) Svensk 2:a gen. invandrare Övriga världen Nordisk Fråga: Var någonstans har du respektive din far och din mor huvudsakligen vuxit upp? Kommentar: Svensk=uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar, 2:a generationens invandrare=uppvuxen i Sverige med minst en utländskförälder, Nordisk=uppvuxen i Norden, Övriga världen=uppvuxen i övriga världen. Resultatet summerar ej till då kategorierna ej täcker alla respondenter. Källa: Student-SOM undersökningen -12 7

12 Figur 8 Tidigare studier bland studenter på grundnivå (procent) Läst tidigare Förstagångsstudent Fråga: Har du tidigare bedrivit universitets-/högskolestudier, dvs. före innevarande termin? Kommentar: Tre svarsalternativ: Nej ; Ja, vid Göteborgs universitet samt Ja, vid annat universitet/högskola. Källa: Student-SOM undersökningen -12 Figur 9 Inriktning bland studenter på grundnivå (procent) Administration/politik Beteendevetenskap Samhällsvetenskap Fråga: Vilken fristående kurs/vilket program läser du under höstterminen 12? Om du läser flera kurser/program, ange den du anser vara din huvudkurs. Kommentar: Frågan avser studenternas svar. Beteendevetenskap: Arbetsliv, Organisation & ledarskap, Arbets- & organisationspsykologi, Barn- & ungdomspsykologi, Funktionshinder: Psykologiska perspektiv, Programmet för personal & arbetslivsfrågor, Psykologi, Psykologprogrammet, Socialpsykologi, Sociologi, Socionomprogrammet samt Vuxenliv & åldrande Samhällsvetenskap: Afrikakunskap, Asienstudier, Humanekologi, Internationella relationer, Medie- och kommunikationsvetenskap, Socialantropologi, Utveckling & internationellt samarbete, Östeuropakunskap samt Journalistprogrammet Administration/Politik: Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprogrammet, Administrativ teknik, Förvaltningsprogrammet samt Hälso- & sjukvårdsadministration. Källa: Student-SOM undersökningen -12 8

13 Bakgrundstrender

14 Figur Geografisk rekrytering bland studenter på grundnivå (procent) Göteborgs kommun Övriga Götaland Övriga Göteborgsregionen Svealand inklusive Stockholm Utanför Sverige Norrland Fråga: Var bodde du innan du började studera vid Göteborgs universitet? Kommentar: Elva svarsalternativ: Göteborgs kommun ; Övriga Göteborgsregionen ; Sjuhärad ; Skaraborg ; Fyrbodal (Fyrstadsområdet, Norra Bohuslän och Dalsland) ; Norra Halland (t ex. Kungsbacka) ; Övriga Halland ; Övriga Götaland ; Svealand inklusive Stockholm ; Norrland samt Utanför Sverige. Kategorin Övriga Götaland är en sammanslagning av dem som svarat att de flyttat från Sjuhärad, Skaraborg, Fyrbodal, Norra Halland, Övriga Halland eller Övriga Götaland. Källa: Student-SOM undersökningen 1-12 Figur 11 Civilstånd bland studenter på grundnivå (procent) Ensamstående Sambo Pojkvän/flickvän Gift Fråga: Vilket är ditt civilstånd? Kommentar: Fyra svarsalternativ: Ensamstående, Pojkvän/flickvän (ej sambo), Sambo samt Gift/Partnerskap. Frågan har ändrats mot tidigare år då svarsalternativen varit: Ensamstående ; Sambo ; Gift samt Änka/änkling. Källa: Student-SOM undersökningarna -12

15 Figur 12 Boende bland studenter på grundnivå (procent) I egen bostad På studenthem Hos förälder/föräldrar Samboende med andra Inneboende Annat Fråga: Hur bor du för närvarande? Kommentar: Sju svarsalternativ: Hos föräldrar/förälder ; I studenthem/studentbostad ; Inneboende/hyresrum ; Samboende med andra/kollektiv ; I egenbostad med förstahandskontrakt ; I egen bostad med andrahandskontrakt ; samt Annat boende Kategorin I egen bostad är en sammanslagning av I egenbostad med förstahandskontrakt ; I egen bostad med andrahandskontrakt. Respondenten har givits möjlighet att ange fler alternativ vilket är anledningen till att resultatet inte summerar till. Källa: Student-SOM undersökningen

16 Figur 13 Partisympati bland studenter på grundnivå Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Feministiskt initiativ Piratpartiet Annat parti Fråga: Vilket parti tycker du bäst om idag? Källa: Student-SOM undersökningen - och 12 12

17 Universitetsstudietrender

18 Figur 14 Studiefinansiering bland studenter på grundnivå (procent) Studiemedel från CSN Sparade pengar Förvärvsarbete Stöd från nära anhörig Lön från arbetsgivare, läser på fritiden Stöd från förälder/släkting Lön från arbetsgivare, ingår i arbetet Stöd från sambo/make/maka Stipendier Annat Fråga: Hur finansierar du studierna under första halvan av höstterminen 12? Kommentar: År 9- löd svarsalternativen något annorlunda. Lön från arbete, läser på fritiden, Lön från arbete (studierna ingår i arbetet), Stöd från sambo/maka/make samt Stöd från föräldrar/släkting ersattes då av Stöd från nära anhörig samt Annat Flera alternativ kan anges, varför resultatet inte summerar till. Källa: Student-SOM undersökningen -12. Figur 15 Förvärvsarbete bland studenter på grundnivå (procent) 9 58 Mer än 16 timmar/vecka 9 16 timmar/vecka 1 8 timmar/vecka Förvärvsarbetar inte Fråga: Förvärvsarbetar du under första halvan av höstterminen 12? Kommentar: Fyra svarsalternativ: Ja, 1 8 timmar/vecka ; Ja, 9 16 timmar/vecka ; Ja, mer än 16 timmar/vecka samt Nej. Källa: Student-SOM undersökningen

19 Figur 16 Arbetslivserfarenhet bland studenter på grundnivå (procent) Ingen arbetslivserfarenhet Mindre än 1 år >1 år men <5 år Mer än 5 år >2 år men <5 år >1 år men <2år Fråga: Har du någon arbetslivserfarenhet före universitetsstudierna? Kommentar: Antalet svarsalternativ har varierat över tid användes Ja, mindre än 1 år ; Ja, 1-2år ; Ja, 2-5 år ; Ja, mer än 5 år samt Nej Källa: Student-SOM undersökningen -12 Figur 17 Motiv till val av utbildning utifrån intresse och erfarenhet bland studenter på grundnivå (procent) Är intresserad av ämnet Studierna leder fram till en examen Ville läsa i Göteborg Fråga: Varför läser du den kurs/det program du går på under höstterminen 12? Kommentar: Svarsskalan går från 1 till 5 där 1 betyder Instämmer inte alls och 5 Instämmer helt. Svarsalternativet Ingen uppfattning finns också med i procentbasen. Figuren visar andelen som svarat 4 eller 5, det vill säga instämmer i påståendet. Som framgår av figuren har inte alla alternativ ingått samtliga år. Källa: Student-SOM undersökningen

20 Figur 18 Motiv till val av utbildning utifrån arbetsmarknad bland studenter på grundnivå (procent) 9 Ökar chansen till ett trivsamt arbete Studierna leder fram till ett yrke som jag vill ägna mig åt Minska risken för arbetslöshet Gör mig attraktiv på arbetsmarknaden Ökar chansen för arbete utomlands Alternativet är arbetslöshet Fråga: Varför läser du den kurs/det program du går på under höstterminen 12? Kommentar: Svarsskalan går från 1 till 5 där 1 betyder Instämmer inte alls och 5 Instämmer helt. Svarsalternativet Inge uppfattning finns också med i procentbasen. Figuren visar andelen som svarat 4 eller 5, det vill säga instämmer i påståendet. Källa: Student-SOM undersökningen -12. Figur 19 Motiv till val av utbildning utifrån studier bland studenter på grundnivå (procent) Bli behörig till andra universitetsstudier Fortsätta med forskarutbildning 15 Ingår i mitt arbete Är här av en tillfällighet Fråga: Varför läser du den kurs/det program du går på under höstterminen 12? Kommentar: Svarsskalan går från 1 till 5 där 1 betyder Instämmer inte alls och 5 Instämmer helt. Svarsalternativet Ingen uppfattning finns också med i procentbasen. Figuren visar andelen som svarat 4 eller 5, det vill säga instämmer i påståendet. Källa: Student-SOM undersökningen

21 Figur Akademiska mål bland studenter på grundnivå (procent) 12 Forskarutbildning 5 Masterexamen 17 Magisterexamen 6 Kandidatexamen hp 6 - hp 16 Vet ej Fråga: Hur långt avser du att gå vidare i ämnet? Kommentar: Svarsskalan innehöll nio alternativ. -15 hp 16- hp hp 46- hp Kandidatexamen Magisterexamen Masterexamen Forskarutbildning Vet ej Källa: Student-SOM undersökningen 12 17

22 Trender i bedömningen av utbildningen

23 Figur 21 Bedömning av utbildningsinnehåll bland studenter på kärnnivå (medelvärde) ,9 5,6 4,8 4,1 6, 5,7 5,5 5,6 5,1 4,6 Verklighetsfrämmande/ -anknuten Kravlös/krävande Ointressant/intressant Lätt/svår Praktisk/teoretisk Fråga: Hur upplever du studierna och institutionen i största allmänhet så långt som du hittills har läst? Kommentar: Studenterna har på en skala från 1 till 7 fått bedöma studiernas innehåll. 1 praktiskt, lätt, ointressant, kravlös respektive verklighetsfrämmande och 7 teoretisk, svår, intressant, krävande respektive verklighetsanknuten. Källa: Student-SOM undersökningen -8 Figur 22 Bedömning av utbildningsinnehåll bland fördjupningsstudenter (medelvärde) ,7 5,7 5,4 5,6 4,6 4,9 4,7 4,4 4,3 3,8 Ointressant/intressant Praktisk/teoretisk Kravlös/krävande Verklighetsfrämmande /-anknuten Lätt/svår Fråga: Hur upplever du studierna och institutionen i största allmänhet så långt som du hittills har läst? Kommentar: Studenterna har på en skala från 1 till 7 fått bedöma studiernas innehåll. 1 praktiskt, lätt, ointressant, kravlös respektive verklighetsfrämmande och 7 teoretisk, svår, intressant, krävande respektive verklighetsanknuten. Källa: Student-SOM undersökningen

24 Figur 23 Bedömning av utbildningsinnehåll bland studenter på kärn- och fördjupningsnivå (medelvärde) 7 6 6,6 6,7 6,7 5,9 5,5 5,5 5, ,2 3,7 3,5 3,1 2,9 2,5 2,5 3 4,7 4,7 4,1 4,1 3,6 2 1 För teoretiska För svåra Intressanta Verklighetsanknutna Undervisning Tentamen Sker i en kreativ miljö Kurslitteratur Kärnnivå, 11 Fördjupning, 11 Kärnnivå, 12 Fördjupning, 12 Fråga: Hur ställer du dig till följande påståenden om dina studier? Kommentar: Studenterna har fått svara på en skala från ett till sju där 1= Instämmer inte alls och 7= Instämmer helt. Påståendena är Är för teoretiska, Är för svåra, Är intressanta, Är verklighetsanknutna samt Sker i en kreativ miljö. Källa: Student-SOM undersökningen 11 och 12. Figur 24 Bedömning av pedagogik bland studenter på kärnnivå (medelvärde) 7 Kurslitteratur Tentamen Undervisning 6 5 4,9 4,7 5,1 4,8 4, Fråga: Hur upplever du följande så långt som du hittills har läst? Kommentar: Frågan har gjorts om 9. Tidigare har studenterna svarat på en fråga med motsatspar från 1 till 7 där 1 dålig undervisning, dåliga tentamensformer respektive dålig kurslitteratur och 7 bra undervisning, bra tentamensformer respektive bra kurslitteratur. Sedan 9 motsvarar 1 mycket dåligt och 7 mycket bra med delfrågorna Kurslitteraturen, Tentamensformerna samt Undervisningen. Källa: Student-SOM undersökningen -12.

25 Figur 25 Bedömning av pedagogik bland studenter på fördjupningsnivå (medelvärde) 6 Kurslitteratur Tentamen Undervisning 5 4,7 4,6 4,5 4,9 4,6 4, Fråga: Hur upplever du följande så långt som du hittills har läst? Kommentar: Frågan har gjorts om 9. Tidigare har studenterna svarat på en fråga med motsatspar från 1 till 7 där 1 dålig undervisning, dåliga tentamensformer respektive dålig kurslitteratur och 7 bra undervisning, bra tentamensformer respektive bra kurslitteratur. Sedan 9 motsvarar 1 mycket dåligt och 7 mycket bra med delfrågorna Kurslitteraturen, Bedömning Tentamensformerna samt Undervisningen. Källa: Student-SOM undersökningen Figur 26 6 Bedömning av infrastruktur bland studenter på kärnnivå (medelvärde) Bibliotek Trådlöst nätverk Lokaler Information Studentservice Expedition Datorer 5,8 5,7 5 5, ,8 4,7 4,6 4,5 4,5 4,3 4 3, Fråga: Hur upplever du följande så långt som du hittills har läst? Kommentar: Frågan har gjorts om 9. Tidigare har studenterna svarat på en fråga med motsatspar från 1 till 7 där 1 dåliga lokaler, dålig tillgång till bibliotek, dålig information, dålig organisation, ineffektiv expedition respektive dålig studerandeservice och 7 bra lokaler, god tillgång till bibliotek, bra information, bra organisation, effektiv expedition respektive god studerandeservice. Sedan 9 motsvarar 1 mycket dåligt och 7 mycket bra med delfrågorna Lokalerna, Tillgången till bibliotek, Informationen från institutionen, Expeditionens tillgänglighet, Studerandeservicen samt Tillgången på datorer. Källa: Student-SOM undersökningen

26 Figur 27 Bedömning av infrastruktur bland studenter på fördjupningsnivå (medelvärde) 6 5,8 5,8 5, ,1 4,7 4,6 4,1 3,6 4,7 4,5 4,3 3 2 Trådlöst nätverk Bibliotek Lokaler Studentservice Information Datorer Expedition Fråga: Hur upplever du följande så långt som du hittills har läst? Kommentar: Se fig. 27. Källa: Student-SOM undersökningen Figur 28 Bedömning av atmosfär bland studenter på kärnnivå (medelvärde) 7 Lärarkontakt Studentsammanhållning ,5 4,3 4,7 4, Fråga: Hur upplever du följande så långt som du hittills har läst? Kommentar: Frågan har gjorts om 9. Tidigare har studenterna svarat på en fråga med motsatspar från 1 till 7 där 1 dålig stämning, dålig lärarkontakt respektive dålig studentsammanhållning och 7 god stämning, god lärarkontakt respektive god studentsammanhållning. Sedan 9 motsvarar 1 mycket dåligt och 7 mycket bra med delfrågorna Studerandesammanhållning och Lärarkontakt. Källa: Student-SOM undersökningen

27 Figur 29 Bedömning av atmosfär bland studenter på fördjupningsnivå (medelvärde) 7 6 Lärarkontakt Studentsammanhållning 5 4 4,3 4,5 4, Fråga: Hur upplever du följande så långt som du hittills har läst? Kommentar: Frågan har gjorts om 9. Tidigare har studenterna svarat på en fråga med motsatspar från 1 till 7 där 1 dålig stämning, dålig lärarkontakt respektive dålig studentsammanhållning och 7 god stämning, god lärarkontakt respektive god studentsammanhållning. Sedan 9 motsvarar 1 mycket dåligt och 7 mycket bra med delfrågorna Studerandesammanhållning och Lärarkontakt. Källa: Student-SOM undersökningen Figur Bedömning av studentinflytande bland studenter på kärnnivå (procent) Uppmuntrar till utvärdering Utvärdera delkurser Ökad kvalitet vid studentinflytande Mottaglig för förändringar Förändring sedan tidigare kursutvärdering Ej min uppgift att arbeta för förändring Fråga: Hur ställer du dig till följande påståenden om studentinflytande på din utbildning? Kommentar: Sex påståenden: Jag anser att institutionen är mottaglig för förändringar utifrån studenternas förslag ; Jag har haft möjlighet att utvärdera de delkurser som jag hittills följt på institutionen ; Jag anser att lärare vid min institution uppmuntrar studenterna till att utvärdera kurser/program ; Det är inte min uppgift som student att arbeta för förbättring. 11 tillkom Utbildningens kvalitet ökar om studenterna får större inflytande samt Förändringar som skett till följd av tidigare kursutvärderingar är tydligt talande Svarsskalan går från 1 till 5 där 1 betyder Instämmer inte alls och 5 betyder Instämmer helt. Svarsalternativet Vet ej/ej aktuellt finns också och ingår i procentbasen. Figuren visar andelen som svarat 4 eller 5, det vill säga instämmer i påståendet. Källa: Student-SOM undersökningen

28 Figur 31 Fördjupningsstudenters bedömning av några delar av undervisningen (procent) Möjligheten att få tag på kursansvarig Uppmuntran till självständigt tänkande Uppmuntran till diskussion under undervisningen Undervisningens organisation Koppling till aktuell forskning Mängden undervisningstid Möjligheten att få studievägledning Fråga: Hur nöjd är du med följande delar av undervisningen vid din kurs/program Kommentar: Svarsskalan går från 1 Mycket nöjd till 4 Mycket missnöjd samt Kan ej bedöma Figuren visar andelen som svarat Mycket nöjd och Ganska nöjd. Frågan har ändrat form kraftigt år 8 och därför ska de långsiktiga trenderna tolkas försiktigt. Tidigare ingick frågan i ett större block där studenterna fick ange hur viktig de ansåg att aspekten var. Hur nöjda studenterna var beräknades då bland de som angett att aspekten var viktig. Källa: Student-SOM Figur 32 Åsikter rörande kursutvärdering bland studenter på fördjupningsnivå (procent) Förändringar efter tidigare utvärderingar är tydligt uttalade Lärarna visar intresse för studenternas kursutvärderingar Varje kurs avslutas med en kursutvärdering Fråga: Hur viktigt tycker du det är att: Kommentar: Figuren visar andelen som svarat Mycket viktigt och Ganska viktigt. Frågan har ändrat form kraftigt år 8 och därför ska de långsiktiga trenderna tolkas försiktigt. Tidigare ingick frågan i ett större block där studenterna fick ange både hur viktig de ansåg att aspekten var och hur nöjda de var med den. Dessutom har svarsalternativet kan ej bedöma lagts till. Källa: Student-SOM undersökningen

29 Figur 33 Sammantaget betyg för utbildningen bland studenter på kärnnivå (procent) 9 9 Mycket bra/bra Varken bra eller dålig Dåligt/mycket dålig Fråga: Vilket sammanfattande betyg skulle du ge din utbildning i det ämne/det program du läser nu så här långt? Kommentar: Svarsskalan är femgradig med svarsalternativen: Mycket bra, Bra, Varken bra eller dålig, Dålig och Mycket dålig. De två första respektive de två sista alternativen har slagits ihop. Källa: Student-SOM undersökningen Figur 34 Sammantaget betyg för utbildningen bland studenter på fördjupningsnivå (procent) 9 Mycket bra/bra Varken bra eller dålig Dåligt/mycket dålig Fråga: Vilket sammanfattande betyg skulle du ge din utbildning i det ämne/det program du läser nu så här långt? Kommentar: Svarsskalan är femgradig med svarsalternativen: Mycket bra, Bra, Varken bra eller dålig, Dålig och Mycket dålig. De två första respektive de två sista alternativen har slagits ihop. Källa: Student-SOM undersökningen

30 Figur 35 Andel studenter som anser att det förekommer ett genusperspektiv (procent) I undervisningen I litteraturen Fråga: Frågan är ställd som ett påstående, och studenten får svara på en femgradig skala där 1= Instämmer inte alls och 5= Instämmer helt. Påståendena är: Undervisningen har gett mig kunskap om mitt ämne ur ett genusperspektiv, Kurslitteraturen inkluderar ett genusperspektiv. Kommentar: De redovisade procenten visar andelen studenter som svarat 4 eller 5. Ingen uppfattning ingår i procentbasen. Av samtliga har 8,3 procent samt 19,2 procent har svarat ingen uppfattning på undervisningen respektive litteraturen. Källa: Student-SOM undersökningen 12 Figur 36 Andel studenter som anser att det förekommer ett genusperspektiv (procent) Kärn, 11 Fördjupning, 11 Kärn, 12 Fördjupning, 12 Undervisning Litteraturen Fråga: Frågan är ställd som ett påstående, och studenten får svara på en femgradig skala där 1= Instämmer inte alls och 5= Instämmer helt. Påståendena är: Undervisningen har gett mig kunskap om mitt ämne ur ett genusperspektiv, Kurslitteraturen inkluderar ett genusperspektiv. Kommentar: De redovisade procenten visar andelen studenter som svarat 4 eller 5. Ingen uppfattning ingår i procentbasen. Av samtliga har 8,5 procent samt 19,4 procent har svarat ingen uppfattning på undervisningen respektive litteraturen. Källa: Student-SOM undersökningen 11 och

31 Figur 37 Andel studenter som anser att det förekommer ett perspektiv på hållbar utveckling (procent) I undervisningen I litteraturen Fråga: Frågan är ställd som ett påstående, och studenten får svara på en femgradig skala där 1= Instämmer inte alls och 5= Instämmer helt. Påståendena är: Undervisningen har gett mig kunskap om mitt ämne med avseende på hållbar utveckling och Kurslitteraturen inkluderar ett perspektiv rörande hållbar utveckling. Kommentar: De redovisade procenten visar andelen studenter som svarat 4 eller 5. Ingen uppfattning ingår i procentbasen. Av samtliga hade 14,2 procent samt 15,6 procent har svarat ingen uppfattning på undervisningen respektive litteraturen. Källa: Student-SOM undersökningen 12 Figur 38 Andel studenter som anser att det förekommer ett perspektiv på hållbar utveckling (procent) Kärn,11 Fördjupning,11 Kärn,12 Fördjupning,12 Undervisning Litteraturen Fråga: Frågan är ställd som ett påstående, och studenten får svara på en femgradig skala där 1= Instämmer inte alls och 5= Instämmer helt. Påståendena är: Undervisningen har gett mig kunskap om mitt ämne med avseende på hållbar utveckling och Kurslitteraturen inkluderar ett perspektiv rörande hållbar utveckling. Kommentar: De redovisade procenten visar andelen studenter som svarat 4 eller 5. Ingen uppfattning ingår i procentbasen. Av samtliga hade 14,s procent samt 15,3 procent har svarat ingen uppfattning på undervisningen respektive litteraturen. Källa: Student-SOM undersökningen 11 och 12 27

32 Internationalisering och framtidsutsikter

33 Figur 39 Studenternas åsikter kring olika aspekter av utbildningen, kärnnivå (procent) 9 Vill läsa del av utbildning utomlands Kan tänka sig utlandsjobb Engelsk kurslitteratur är ett problem Studenter på kärnnivå 6 Studenter på kärnnivå 7 Studenter på kärnnivå 8 Studenter på kärnnivå 9 Studenter på kärnnivå Studenter på kärnnivå 11 Studenter på kärnnivå 12 Fråga: Hur ställer du dig till följande påståenden om din utbildning? Jag vill läsa en del av min utbildning utomlands; jag kan tänka mig att söka jobb utomlands; Kurslitteratur på engelska är ett problem för mig. Kommentar: Svarsskalan går från 1 till 5 där 1 betyder Instämmer inte alls och 5 Instämmer helt. Svarsalternativet Ingen uppfattning finns också med i procentbasen. Figuren visar andelen som svarat 4 eller 5, det vill säga instämmer i påståendet. Källa: Student-SOM undersökningen 6-12 Figur Studenternas åsikter kring olika aspekter av deras utbildning, fördjupningsnivå (procent) 9 Vill läsa del av utbildning utomlands Kan tänka sig utlandsjobb Engelsk kurslitteratur är ett problem Studenter på fördjupningsnivå 6 Studenter på fördjupningsnivå 7 Studenter på fördjupningsnivå 8 Studenter på fördjupningsnivå 9 Studenter på fördjupningsnivå Studenter på fördjupningsnivå 11 Studenter på fördjupningsnivå 12 Fråga: Hur ställer du dig till följande påståenden om din utbildning? Jag vill läsa en del av min utbildning utomlands; jag kan tänka mig att söka jobb utomlands; Kurslitteratur på engelska är ett problem för mig. Kommentar: Svarsskalan går från 1 till 5 där 1 betyder Instämmer inte alls och 5 Instämmer helt. Svarsalternativet Ingen uppfattning finns också med i procentbasen. Figuren visar andelen som svarat 4 eller 5, det vill säga instämmer i påståendet. Källa: Student-SOM undersökningen

34 Figur 41 Bedömning av möjligheterna att efter examen få arbete som överensstämmer med utbildningsinriktningen (procent) Kärnnivå Fördjupningsnivå Fråga: Hur bedömer du dina möjligheter att efter examen få ett arbete som huvudsakligen överensstämmer med din utbildningsinriktning? Kommentar: Svarsskalan är femgradig med svarsalternativen: Mycket goda, Ganska goda, Varken goda eller dåliga, ganska dåliga och Mycket dåliga. Figuren visar andelen som svarat Mycket goda eller Ganska goda. Källa: Student-SOM undersökningen 6-12 Figur 42 Bedömning av var man tror sig arbeta om tio år, studenter på kärnnivå (procent) Göteborg Stockholm Övriga Sverige Utomlands Fråga: Var tror du att du jobbar om år? Kommentar: Tio svarsalternativ: Göteborg, Stockholm, Annan stad eller större tätort i Sverige, Mindre tätort i Sverige, Ren landsbygd i Sverige, Annat land i Norden, Annat land i EU, Annat europeiskt land utanför EU, Land utanför Europa samt Ingen uppfattning. Alternativen Annan stad eller större tätort i Sverige, Mindre tätort i Sverige, Ren landsbygd i Sverige har slagits ihop till Övriga Sverige och alternativen Annat land i Norden, Annat land i EU, Annat europeiskt land utanför EU, Land utanför Europa har slagits samman till Utomlands. Alternativet Ingen uppfattning ej med i procentbasen. Källa: Student-SOM undersökningen

35 Figur 43 Bedömning av var man tror sig arbeta om tio år, studenter på fördjupningsnivå (procent) Göteborg Övriga Sverige Utomlands Stockholm Fråga: Var tror du att du jobbar om år? Kommentar: Tio svarsalternativ: Göteborg, Stockholm, Annan stad eller större tätort i Sverige, Mindre tätort i Sverige, Ren landsbygd i Sverige, Annat land i Norden, Annat land i EU, Annat europeiskt land utanför EU, Land utanför Europa samt Ingen uppfattning. Alternativen Annan stad eller större tätort i Sverige, Mindre tätort i Sverige, Ren landsbygd i Sverige har slagits ihop till Övriga Sverige och alternativen Annat land i Norden, Annat land i EU, Annat europeiskt land utanför EU, Land utanför Europa har slagits samman till Utomlands. Alternativet Ingen uppfattning är ej med i procentbasen. Källa: Student-SOM

36 Trender i nyhetskonsumtion

37 Figur 44 Nyhetskonsumtion radio och TV bland studenter på grundnivå (procent) Nyhetsmorgon i TV4 Morgon-TV i SVT Nyheterna i TV4 Rapport Aktuellt Aktuellt/Rapport Ekonyheterna SR Fråga: Hur ofta brukar du ta del av nyheter i följande medier? Kommentar: Sex svarsalternativ: Dagligen; 5 6 ggr/vecka ; 3 4 ggr/vecka ; 1 2 ggr/vecka ; Mer sällan samt Aldrig. Figuren visar andelen studenter på grundnivå som använder sig av respektive nyhetsprogram minst 5 dagar i veckan. Från och med 6 års frågeformulär är Aktuellt och Rapport i SVT sammanslagna till ett nyhetsprogram. Vilka nyhetsprogram som efterfrågas har varierat. Källa: Student-SOM undersökningen -12 Figur 45 Nyhetskonsumtion, dagstidningar bland studenter på grundnivå, pappersupplagan (procent) Göteborgs- Posten DN eller SvD Någon kvällstidning Metro Fråga: Hur ofta brukar du ta del av nyheter i följande medier? Frågan år 7 löd Brukar du läsa eller titta i följande tidningar? Kommentar: Sex svarsalternativ: Dagligen ; 5v6 ggr/vecka ; 3 4 ggr/vecka ; 1 2 ggr/vecka ; Mer sällan samt Aldrig. Figuren visar andelen studenter på grundnivå som använder sig av respektive tidning minst 5 dagar i veckan. Från och med år 7 frågas det efter både pappers- och internetupplagan. Från och med ingår Dagens Nyheter eller Svenska Dagbladet och Någon dagstidning (ex. Expressen, Aftonbladet eller GT). Källa: Student-SOM undersökningen

38 Figur 46 Internetvanor bland studenter på grundnivå (procent) 9 Tagit del av nyheter/nyhetstjänst Kommenterat nyhetsartiklar på nätet Studenter på kärnnivå 11 Skrivit egen blogg Använt sociala medier Studenter på fördjupningsnivå 11 Studenter på kärnnivå 12 Studenter på fördjupningsnivå 12 Kontaktat någon politiker 3 2 Spelat onlinespel Fråga: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande på internet? Kommentar: Sju svarsalternativ: Ingen gång, Någon gång de senaste 12 månaderna, Någon gång i halvåret, Någon gång i månaden, Någon gång i veckan, Flera gånger i veckan samt Dagligen. Figuren visar andelen studenter som gjort ovanstående minst en gång i veckan. Källa: Student-SOM undersökningen 11 och

39 Appendix 1. Kurser i urvalet. Kärnnivå HT 12 Administrativ teknik 1, 15 hp Administrativ teknik 2, 15 hp Arbets- och organisationspsykologi, hp Arbetsorganisation och ledarskap, 15 hp Barn- och ungdomspsykologi 1, hp Demokrati i teori och praktik, 15 hp Demokrati och välfärd, 15 hp Det moderna Asiens framväxt, 15 hp Det moderna Latinamerikas framväxt, 15 hp Dominans, hegemoni och den globala ordningen, 15 hp Forskningsmetod: Europaprogrammet, 15 hp Forskningsmetoder inom arbetsvetenskap, 15 hp Från lokala naturresurser till global konsumtion, 15 hp Globala genusfrågor, 15 hp Globala utmaningar, 15 hp Grundkurs i psykologi, hp Grundläggande samhällsvetenskapliga perspektiv, 15 hp Göteborg: hållbar framtid, 15 hp Identiteter, 15 hp Individ, grupp och kultur, 15 hp Institutioner och aktörer i demokratin, 15 hp Intervju och samtalsmetodik, 15 hp Introduktion till europakunskap, 15 hp Introduktion till internationella relationer, 15 hp Introduktion till miljöpolitik, 15 hp Introduktion till offentligförvaltning, hp Journalistikensgrunder, 15 hp Juridik, särskilt arbetssätt, 15 hp Kommunikation om samspel från individ till organisationsnivå, 15 hp Komparativ europeisk politik, 15 hp Konfliktlösning: konfliktkunskap och dialog, förhandling och medling, 15 hp Konfliktlösning: konfliktkunskap, 15 hp Kriminologi, grundläggande perspektiv, 15 hp Kultur och identitet i dagens värld, 15 hp Makt motstånd och förändring, 15 hp Miljöpsykologi, 15 hp Människa och omvärld, 15 hp Praktisk EU-kunskap, 15 hp Psykologi med inriktning mot sexologi, hp Psykologimed inriktning mot beslutsfattande, 15 hp Ryssland mellan förflutet och framtid, 15 hp Rättspsykologi, 15 hp Samhälle, arbete och organisation, 15 hp Samhällsstyrning: makt kultur och identitet, 15 hp Socialpsykologi, grundläggande perspektiv, 15 hp Socialt arbete, 15 hp Sociologi, grundläggande perspektiv, 15 hp Utvecklingsstudier: perspektiv och problemområden, 15 hp

40 Fördjupningsnivå HT 12 Arbets- och organisationspsykologi, hp Forskningsarbete och fördjupningsarbete i psykologi, hp Forskningsmetod: Europaprogrammet, 15 hp Förvaltningsekonomi, 15 hp Kognitiv psykologi och metod, 15 hp Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, hp Ledning och styrning inom offentliga organisationer, 15 hp Metod i samhällskunskap, 15 hp Metod inklusive uppsatssamordning i statsvetenskap, 15 hp Metod inom globala studier, 15 hp Metodkurs i medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp Personlighet och hälsa, 15 hp Personlighet, hälsa och socialpsykologi, hp Policyanalys, 15 hp Psykologi med inriktning mot klinisk sexologi, hp Psykopatologi och psykosomatik, 15 hp Rättspsykologi 3, 15 hp Samhällsvetenskaplig forskningsmetodik, 15 hp Samhällsvetenskapliga metoder, 15 hp Sociologi: klass, kön, etnicitet, 15 hp Vetenskapsteori och metod, 15 hp Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod: Socionompr, 15 hp

41

42 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför årligen nationella och lokala frågeundersökningar och anordnar seminarier på temat Samhälle, Opinion och Medier. SOM-institutet Seminariegatan 1B Box 7, 5 Göteborg info@som.gu.se