SAMHÄLLE OPINION MASSMEDIA

Transkript

1 SAMHÄLLE OPINION MASSMEDIA TABELLRAPPORT STUDENT-SOM-UNDERSÖKNINGEN 2002 Karin Mossberg och Maria Pettersson Samhällsvetenskapliga fakulteten

2 INNEHÅLL 1. STUDENT-SOM-UNDERSÖKNINGEN Inledning 1 Population och urval 2 Frågeformuläret 3 Praktiskt genomförande 3 Svarsfrekvens 4 Bortfall och representativitet 6 Tabellrapportens upplägg 7 Kontakt 7 Förklaring av bakgrundsvariablerna 8 2. NYBÖRJARSTUDENTERNA universitet/högskolor 13 Avser gå vidare i ämnet 15 Könsfördelning 16 Åldersfördelning 17 Familjetyp 18 Etniskt ursprung 19 Bostadsort innan vid GU 20 Medborgarskap 21 Hemspråk 22 Civilstånd 23 Studerande som delar hushåll med annan vuxen 24 Studerande som delar hushåll med barn 25 Studerande med barn 26 Boende 27 Studiefinansiering 28 Utbildningsbakgrund 29 Föräldrarnas utbildningsbakgrund 30 Arbetslivserfarenhet 31 Förvärvsarbetande studenter 32 Fler än ett ämne 33 Motiv till val av utbildning 34 Förstahandsval 36 Information om utbildningen 37 Hinder/osäkerhet inför 41 Samfaks introduktionsdag STUDIER OCH STUDIEMILJÖ 44 Studiernas innehåll 44 Kraven på studenterna 45 Studietid 46 Pedagogiken 47 Studiesituationen 48 Studiehjälp 50

3 Språkkunskaper 52 Institutionens infrastruktur 53 Atmosfären på institutionen 54 Välkomnandet på institutionen 55 Studentinflytande 56 Studietillvaro 58 Diskriminering 60 Val av Göteborgs universitet 62 Förtroende för Göteborgs universitet 64 Studentstaden 65 Studentkåren 67 Studentkårens arrangemang 72 GFS:s studentservice OPINIONER OCH LIVSSTILAR 74 Konsumtion av nyheter i TV och Radio 74 Konsumtion av dagstidningar och nyheter på Internet 76 Intresse för politik 78 Partisympati 79 Partiidentifikation 80 Vänster-högerideologi 81 EU och EMU 83 Valdeltagande i valet Förtroende 86 Politiska debatten 88 Samhällsdebatten 90 Vetenskap i samhället 92 Tillit till andra människor 95 Fritidssysselsättning 96 Föreningsmedlemskap 99 Livet och hälsan 102 Egen och andras situation 104 BILAGA 106 Frågeformuläret till nybörjarstudenterna 2002

4 STUDENT-SOM-UNDERSÖKNINGEN 2002 INLEDNING År 2002 utgör tredje året i rad som SOM-institutets och samhällsvetenskapliga fakultetens studentundersökning genomförts bland studenter på samtliga kurser och program på grundkursnivå på samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet års undersökning är också den andra i ordningen som även omfattat samtliga studenter på kurser och program på fördjupningsnivå på fakulteten. Sedan 1993 har dock SOM-institutet genomfört en frågeundersökning bland studenterna på grundkursnivå på förvaltningshögskolan, institutionen för journalistik och masskommunikation samt statsvetenskapliga institutionen. Student-SOM-undersökningen 2002 utgör därmed den tionde i ordningen sedan starten Samhällsvetenskapliga fakulteten är, liksom vid 2000 och 2001 års studentundersökning, uppdragsgivare av undersökningen som genomförs i SOMinstitutets regi. SOM står för ämnesområdena samhälle opinion och massmedia och är en forskningsorganisation som sedan grundandet 1986 drivs gemensamt av förvaltningshögskolan, institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) samt statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. SOM-institutet genomför sedan 1986 årliga nationella undersökningar och sedan 1992 även årliga västregionala undersökningar innehållande frågor om bland annat politik, samhälle, medievanor, offentlig service, miljö och fritidsvanor. Syftet med samhällsvetenskapliga fakultetens och SOM-institutets studentundersökning är: att få en översikt av vilka som börjar studera på samhällsvetenskapliga fakulteten och varför att få en bild av hur studenterna ser på sina och de institutioner där de studerar att få förståelse för opinioner och livsstilar bland studenterna Samhällsvetenskapliga fakulteten och dess institutioner står bakom de två första delarna av syftet ovan, det vill säga vilka studenterna är, varför de börjat studera vid samhällsvetenskapliga fakulteten och vad de tycker om sina. SOM-institutet har initierat den sista delen eftersom den ger kännedom om studenternas opinioner i en rad viktiga samhällsfrågor vilket ger viktig kunskap om framtiden samt även bidrar till forskningen på området. En viktig aspekt av Student-SOM-undersökningen är regelbundenhet och uppföljning, det vill säga att under flera år få kunskap om vilka studenterna är och hur de ser på sina. I och med att undersökningen genomfördes för tredje året bland nybörjarstudenter respektive för andra året bland sistaårsstudenter 2 finns nu ett rikt material till förfogande för uppföljning och som komplement till kursvärderingar. Förutom att jämföra över tid är det också möjligt att jämföra mellan olika nivåer i samma ämne. 1 För en översikt av resultaten från Student-SOM-undersökningarna , se Pettersson, Maria (2001) Från nittonhundranittiotal till tvåtusental. Trender i studentopinionen. Arbetsrapport nr 3. Göteborgs universitet, SOM-institutet 2 Begreppen nybörjarstudenter respektive sistaårsstudenter används synonymt för alla studenter på grundkursnivå eller första terminen på ett program respektive för alla studenter på fördjupningsnivå eller sista året på program 1

5 POPULATION OCH URVAL Tabell 1 Deltagande kurser och program i Student-SOM-undersökningen 2002 Förvaltningshögskolan Förvaltningsprogrammet Termin 1 Förvaltningsprogrammet Termin 5 Hälso- och sjukvårdsadministration Grundkurs, halvfart Hälso- och sjukvårdsadministration Fördjupningskurs 1, halvfart inkl magister med bredd Institutionen för freds- och utvecklingsforskning Internationella relationer Grundkurs, helfart Internationella relationer Fördjupningskurs 2 Utveckling och internationellt samarbete Grundkurs, halvfart Utveckling och internationellt samarbete Fördjupningskurs 2 Institutionen för omvärlds av människans villkor Humanekologi Afrikakunskap Asien Grundkurs, helfart Grundkurs, helfart Grundkurs, helfart Institutionen för socialt arbete met för social omsorg och socialpedagogik Termin 7 Socionomprogrammet Termin 1 Socionomprogrammet Termin 7 Institutionen för journalistik och masskommunikation Journalistprogrammet 40 poäng Termin 1 Journalistprogrammet 100 poäng Termin 1 Journalistprogrammet 100 poäng Termin 5 Medie- och kommunikationsvetenskap Grundkurs, helfart Medie- och kommunikationsvetenskap Grundkurs, halvfart Medie- och kommunikationsvetenskap Fördjupningskurs 1, helfart Psykologiska institutionen Psykologprogrammet Termin 1 Psykologprogrammet Termin 9 Psykologi Grundkurs, helfart Psykologi Grundkurs, halvfart Psykologi Fördjupningskurs 1, helfart Psykologi Fördjupningskurs, halvfart Arbets- och organisationspsykologi Grundkurs, halvfart Barn- och ungdomspsykologi Grundkurs, halvfart Funktionshinder: psykologiska perspektiv, grundkurs Grundkurs, halvfart halvfart Gerontologi- Åldrandet i ett tvärvetenskapligt perspektiv, Grundkurs, halvfart grundkurs halvfart Socialantropologiska institutionen Socialantropologi Socialantropologi Socialantropologi Sociologiska institutionen Grundkurs, helfart Grundkurs, halvfart Fördjupningskurs 1, helfart Sociologi Grundkurs, helfart Sociologi Fördjupningskurs 1, helfart Socialpsykologi Grundkurs, helfart met för personal- och arbetslivsfrågor Termin 1 met för personal- och arbetslivsfrågor Termin 5 Statsvetenskapliga institutionen Statsvetenskap Grundkurs, helfart Statsvetenskap Fördjupningskurs 1 och 2 Samhällskunskap Grundkurs, helfart Samhällskunskap Fortsättningskurs 1 Samhällskunskap Fortsättningskurs 2 Europaprogrammet Termin 1 Europaprogrammet Termin 7 Östeuropakunskap Grundkurs, helfart 2

6 För att ingå i Student-SOM-undersökningen måste kursen eller programmet som studenten studerar på omfatta minst 20 poäng på hel- eller halvfart. Studenter vid nio institutioner och sammanlagt 46 olika kurser och program har varit aktuella för undersökningen (se tabell 1). Studenter från samtliga 46 kurser och program har deltagit i undersökningen. Student-SOMundersökningen har därmed ökat i omfång jämfört med tidigare år, både gällande antalet medverkande kurser och antalet registrerade studenter. Definitionen av populationen är således alla registrerade studenter på ovan angivna kurser. Dock är det ett känt fenomen att långt ifrån alla registrerade studenter är aktiva på kursen eller programmet, främst gäller detta de fristående kurserna. Det totala antalet registrerade studenter på de för undersökningen 46 aktuella kurserna och programmen är 2277 stycken. Av dem var 1671 stycken registrerade på en grundkurs eller första terminen på ett program och 606 stycken var således registrerade på en fördjupningskurs eller sista året på ett program. FRÅGEFORMULÄRET Precis som i 2001 års undersökning har två olika formulär använts till de två studentgrupperna i årets upplaga av Student-SOM-undersökningen. Den avgörande anledningen till valet att ha två olika formulär är att det finns frågor som inte är relevanta att ställa till båda studentgrupperna. Exempelvis är det en större tyngdpunkt på varför studenterna sökt sig till samhällsvetenskapliga ämnen i frågorna till nybörjarstudenterna, medan fördjupningsstudenterna har fler frågor av ren utvärderingskaraktär, då de läst längre inom sina ämnen och därför har mer kött på benen för att kunna bedöma sin utbildning. Det skall dock påpekas att en majoritet av frågorna i de båda formulären är desamma. Formulär till nybörjarstudenter Formulär till sistaårsstudenter 1. Dina universitets (fråga 1-5) 1. Dina universitets (fråga 1-7) 2. Studiesituation och studiemotiv (fråga 6-17) 2. Studiesituation och studiemotiv (fråga 8-21) 3 3. Göteborgs universitet och dess studentmiljö (fråga 18-24) 3. Göteborgs universitet och dess studentmiljö (fråga 22-27) 4. Massmedier, politik och samhälle (fråga 25-37) 4. Politik och samhälle (fråga 28-37) 5. Aktiviteter och intressen (fråga 38-42) 5. Aktiviteter och intressen (fråga 38-41) 6. Bakgrund (fråga 43-61) 6. Bakgrund (fråga 41-60) Båda enkäterna innehåller sex block med frågor på olika teman och med frågor av varierande karaktär och omfattning. De flesta frågorna har fasta svarsalternativ och besvaras med ett kryss i den ruta som bäst passar in på en själv eller ens egen uppfattning. Skillnaden mellan de två enkäterna är att den till nybörjarstudenterna är en fråga längre än enkäten till fördjupningsstudenterna (61 respektive 60 frågor). Som uppställningen visar är dock de olika frågeblocken av olika längd i de respektive enkäterna. Framförallt är delen innehållande frågor om studiesituation och studiemotiv längre i enkäten till fördjupningsstudenterna, medan delarna om Göteborgs universitet och dess studentmiljö respektive Massmedier, politik och samhälle är längre i enkäten till nybörjarstudenterna. PRAKTISKT GENOMFÖRANDE Liksom tidigare år har 2002 års studentundersökning huvudsak genomförts genom att enkäter delats ut på eller i anslutning till en lektion. Med erfarenhet av de två tidigare undersökningarna var ambitionen att schemalägga samtliga enkättillfällen så att de fanns med på studenternas schema från terminsstart. På några institutioner genomfördes också detta, men en majoritet av utdelningstillfällena blev bestämda efter det att scheman redan var lagda. Studenterna kom i de senare fallen därför att bli muntligen informerade om 3 Under ämnesområdet studiemiljö och studiesituation i formuläret till sistaårsstuderande återfinns en fråga som i formuläret till nybörjarstudenterna återfinns under studiemotiv. 3

7 undersökningstillfället. Oavsett om utdelningstillfället var schemalagt eller inte var tillfället bestämt i samråd med berörd ektor och/eller ansvarig lärare. Ett par dagar innan undersökningstillfället kontaktades den lektionsansvarige läraren, detta för att försäkra att dels läraren själv, dels studenterna var informerade om undersökningen. Vid varje undersökningstillfälle kom en undersökningsledare från SOM-institutet och presenterade både undersökningen i sig och SOM-institutet. Introduktionen tog omkrin g fem minuter och därefter delades enkäter och pennor ut till var och en av de närvarande studenterna. Tiden för att fylla i enkäten varierade mellan 20 och 50 minuter. Det stora flertalet studenter var klara efter 30 minuter. Undersökningsledaren närvarade också under hela tiden studenterna fyllde i enkäten vilket betydde att studenterna kunde ställa frågor eller komma med kommentarer. Tre huvudsakliga avsteg kan sägas finnas från den vanliga proceduren ovan. Det första avsteget gäller studenter på kvällskurser där det i de flesta fall blev aktuellt med introduktion och utdelning av enkät vid ett lektionstillfälle och insamling av ifyllda enkäter påföljande lektion, oftast veckan efter. Den andra varianten på utdelning blev aktuell de gånger där flera studenter valde att inte sitta kvar och fylla i enkäten. I dessa fall distribuerades ett svarskuvert tillsammans med enkäten så att studenterna på det sättet kunde skicka in enkäten. Alternativen att lägga dem i undersökningsledarens fack eller komma förbi undersökningsledarens kontor fanns också i vissa fall. I några fall har även lärare varit behjälpliga med att samla in enkäter av studenter som lämnat in enkäten efterkommande lektioner. Liksom i 2001 års undersökning utgör det största avsteget från den allmänna utdelningsprincipen beskriven ovan studenterna på femte terminen på programmet för personal- och arbetslivsfrågor. Studenterna på detta program läser fyra olika inriktningar (företagsekonomi, psykologi, pedagogik eller sociologi) och befinner sig på tre olika fakulteter. Enkäten kom därför att distribueras till studenterna med post. Studenternas namn och adresser togs fram med hjälp av Ladokregistret. Utskicket av enkäten skedde den 18 oktober. En påminnelse skickades ut den 6 november till dem som ännu inte hade svarat. Fältperioden för undersökningen begränsades till vecka 42 47, det vill säga 14 oktober till 22 november. Efter de fem fältveckorna kunde det dock konstateras att svarsfrekvensen inte uppnådde de nivåer som hade önskats. Extrainsatser kom därför att bli aktuellt på framförallt fyra kurser/program där dels svarsfrekvensen var låg, dels kursen/programmet deltog i undersökningen för tredje gången vilket medförde att det var extra angeläget att få upp svarsfrekvensen. Samtliga extrainsatser skedde på grundkurser eller första terminen på ett program. Extrainsatserna skedde under december månad. I samtliga fall fick berörda institutioner själva bestämma tider för insatserna. I två av de fyra fallen stod SOM-institutets undersökningsledare för extrainsatsen, i två fall skötte institutionen det på egen hand. SVARSFREKVENS Tack vare extrainsatserna tog sig svarsfrekvensen för 2002 års studentundersökning upp och till och med något över nivån för 2001 års undersökning. Den slutgiltiga svarsfrekvensen kom att hamna på 55,6 procent, vilket betyder att 1266 av de 2277 registrerade studenterna besvarat enkäten. Extrainsatserna höjde svarsfrekvensen med omkring fem procentenheter. Bland nybörjarstudenterna har 53,7 procent svarat på enkäten, vilket betyder 898 av 1671 stycken registrerade. Bland sistaårsstudenterna har 368 av 606 svarat, vilket motsvarar 60,7 procent. 4

8 Figur 1 Svarsfrekvens Student-SOM , jämförelse mellan nybörjarstudenter och sistaårsstudenter (procent) ,4 66,4 61,2 55,4 53,1 60,7 55,6 53, Totalt Nybörjarstudenter Sistaårsstudenter I jämförelse med 2000 års undersökning ligger både svarsfrekvensen för 2001 och 2002 lägre. Däremot är 2001 och 2002 års svarsfrekvens i stort sett densamma om alla studenter beaktas. Bland nybörjarstudenterna är svarsfrekvensen något högre för 2002 medan den motsatt är något lägre för 2002 bland sistaårsstudenterna. Figur 2 Svarsfrekvens bland nybörjarstudenter (procent) ,4 53,153, ,963,8 68,5 47,8 57,5 Totalt Fristående kurs dag 54,8 46,4 32,6 Fristående kurs kväll En jämförelse av svarsfrekvensen enbart bland nybörjarstudenter, som ingått i undersökningen samtliga tre år, visar att andelen svar från studenter som läser fristående kurs på dagtid har ökat betydligt i jämförelse med 2001 års undersökning. Istället är det svarsnivån bland kvällskursstudenter som sjunkit mycket 2002 jämfört med de andra åren. Den låga svarsfrekvensen på knappa 33 procent bland kvällskursstudenterna drar med andra ord ner den genomsnittliga svarsfrekvensen för 2002 års undersökning betydligt. Svarsfrekvensen bland programstudenterna ligger på samma nivå 2002 som Om svarsfrekvensen för 2002 istället jämförs mellan nybörjarstudenter och sistaårsstudenter visar det sig att nybörjarstudenter på program har något högre svarsfrekvens än sistaårsstudenter på program, medan det omvända gäller för fristående kurs dagtid. Den stora skillnaden i svarsfrekvens finns bland studenter på kvällskurser där andelen svar bland nybörjarstudenter knappt når upp till en tredjedel medan motsvarande andel bland sistaårsstudenter är nära hälften. 5

9 Figur 3 Jämförelse av svarsfrekvensen mellan nybörjarstudenter och sistaårsstudenter på program respektive fristående kurs ,9 57,5 59,4 48,7 32,6 Fristående kurs dag Fristående kurs kväll Nybörjarstudenter Sistaårsstudenter Att relatera svarsfrekvensen till antalet registrerade studenter för med sig att svarsfrekvensen underskattas. Detta beror på det faktum att dels alla registrerade studenter inte är aktiva och läser på kursen eller programmet, dels att alla studenter inte alltid närvarar på lektioner. Genom de anteckningar som undersökningsledarna fört under undersökningstillfällena kan dock en uppskattning göras gällande närvaron vid utdelningstillfället, vilket också i stort sett motsvarar antalet utdelade enkäter. Uppskattningen ger vid handen att omkring procent av de utdelade enkäterna fyllts i, vilket är en betydligt bättre svarsfrekvens än de dryga 55 procent som blir resultatet när antalet registrerade studenter används som procentbas. BORTFALL OCH REPRESENTATIVITET Som en konsekvens av att utdelningen av enkäterna sker i samband med lektioner är det i närmaste en omöjlighet att göra en bortfallsanalys av vilka studenter som inte väljer att delta i undersökningen. Används dessutom antalet registrerade studenter som populations- och därmed också procentbas ger det upphov till ännu ett problem, nämligen att mörkertalet gällande vilka studenter som inte är aktiva respektive inte närvarade den aktuella dagen. En jämförelse som dock är möjlig att göra är den mellan andelen registrerade män och kvinnor och andelen svarande män och kvinnor. Analysen visar dock att könsfördelningen bland svarande studenter helt överensstämmer med könsfördelningen bland registrerade: I båda fallen är andelen kvinnor 69 procent. På en övergripande nivå verkar därmed inga systematiska skillnader finnas mellan andelen svarande respektive andelen registrerade män och kvinnor. Om motsvarande analys istället görs på kurs/programnivå framträder däremot större variationer mellan kurserna. I de flesta fall där det finns stora skillnader i könsfördelning bland svarande jämfört med registrerade är skillnaden en konsekvens av låg svarsfrekvens. Detta till trots kan vi dock konstatera att den inte helt tillfredsställande svarsfrekvensen inte medfört någon över- eller underrepresentation av kvinnor eller män. Det finns även andra tecken som pekar på att undersökningens representativitet är god. Inte bara könsfördelningen, utan även andra viktiga bakgrundsfaktorer såsom ålder, familjetyp och etnisk bakgrund uppvisar ett liknande mönster samtliga undersökningsår oavsett svarsfrekvens. Detta ser vi som ett tecken på att undersökningen, trots lägre svarsfrekvens än önskat, utgör ett gott underlag att dra slutsatser från om studenternas bedömningar och åsikter i en rad olika frågor. En faktor som dock är viktig att ta upp är att det är möjligt att de studenter som valt att stanna kvar och fylla i enkäten utgör en grupp vars utvärderingar är något mer positiva än studentgruppens i helhet. 6

10 TABELLRAPPORTENS UPPLÄGG I föreliggande rapport redovisas endast resultatet för nybörjarstudenterna, det vill säga de studenter som läser en grundkurs eller första terminen på ett program. Anledningen till detta är att resultaten skall vara jämförbara med tabellrapporterna från 2000 och 2001 års undersökningar. 4 Resultaten från Student-SOM-undersökningen 2002 presenteras i tre resultatkapitel. Det första, kapitel 2, heter Nybörjarstudenterna och visar resultat som handlar om rekryteringvilka är studenterna och varför de valt att läsa de utbildningar de gör? Det andra resultatkapitlet handlar om, studiesituation och studentmiljön och tonvikten ligger här på utvärdering. Det sista kapitlet berör resultat om studenternas opinioner och livsstilar i olika avseenden. Även om en stor del av tabellerna framöver är direkt jämförbara med de från föregående års tabellrapporter skall en varning utfärdas. En del tabeller är omgjorda och kan till exempel vara baserade på en annan procentbas eller så har fler eller färre svarsalternativ tagits med i redovisningen. Vid jämförelse mellan åren läs alltid tabellkommentarerna för att undvika felaktiga jämförelser. KONTAKT Du som vill veta mer om Student-SOM-undersökningen, kontakta undersökningsledare Maria Pettersson på e-postadressen maria.pettersson@pol.gu.se eller på telefonnummer För övriga frågor om SOM-institutet och vår verksamhet maila till info@som.gu.se eller kontakta Kerstin Gidsäter på telefonnummer Adressen till oss är SOMinstitutet, Göteborgs universitet, Box 710, Göteborg. Du hittar oss också på FÖRKLARING AV BAKGRUNDVARIABLERNA I tabellrapporten framöver är resultaten i en stor del av tabellerna uppdelade på olika bakgrundsvariabler som i många fall spelar roll för de bedömningar och åsikter studenterna gör och har. Nedan återfinns en kort förklaring för varje bakgrundsvariabel. Förklaring finns också under tabellerna i avsnittet. KÖN Kön bygger på fråga 46 i formuläret och variabeln kan anta värdena eller ÅLDER I formuläret har svarspersonerna i fråga 47 fått ange sitt födelseår. I tabellerna framöver är dock studenterna indelade i tre åldersgrupper-, år samt. FAMILJETYP Familjetyp bygger på fråga 50 och är en fråga där svarspersonen själv får ta ställning till vilken familjetyp som passar bäst in på det hem som han/hon växt upp i. Svarsalternativen är Arbetarhem, Jordbrukarhem, nahem, Högre tjänstemanna-/akademikerhem samt Företagarhem. I redovisningen framöver 4 Motsvarande resultat som kommer att presenteras i tabellerna framöver finns även för 2000 och 2001 års undersökning och är tillgängliga på Delar av resultaten från Student-SOM-undersökningen 2000 finns publicerade i Pettersson, Maria (2001) Nybörjarstudenter vid samhällsvetenskapliga fakultetens institutioner hösten Arbetsrapport nr 1. Göteborgs universitet, SOM-institutet. Resultaten från Student-SOM 2001 finns publicerade i Pettersson, Maria (2002) Nybörjarstudent Om bakgrund,, livsstilar och opinioner bland nybörjarstudenterna på samhällsvetenskapliga fakulteten Arbetsrapport nr 4, Göteborgs universitet, SOM-institutet. 7

11 återfinns Jordbrukarhem och Företagarhem i samma kategori- Jordbrukarhem/Företagarhem. ETNISKT URSPRUNG Med etniskt ursprung avses svarspersonernas uppväxt. Variabeln bygger på fråga 44 där svarspersonen har fått ange var han/hon själv, sin far respektive sin mor växt upp. Svarsalternativen i samtliga tre fall är Göteborg, Stockholm, Annan stad eller större tätort i Sverige, Mindre tätort i Sverige, Ren landsbygd i Sverige, Annat land i Norden, Annat land i EU, Annat europeiskt land utanför EU samt Land utanför Europa. De svarspersoner som är uppvuxna i Sverige och vars föräldrar också är uppvuxna i Sverige återfinns i kategorin. Svarspersoner som är uppvuxna i Sverige men har minst en förälder som inte är uppvuxen i Sverige är Andra generationen invandrare. Svarspersoner som är uppvuxna i Norden eller i länder utanför Norden återfinns under respektive. UTBILDNINGSGÅNG Bakgrundsvariabeln bygger på fråga 1 och är till för att kunna särskilja de som läser fristående kurs från dem som läser på program. I kategorin Fristående kurs dag ingår grundkurserna i Afrikakunskap, Asien, Humanekologi, Internationella relationer, Medie - och kommunikationsvetenskap helfart, Psykologi helfart, Samhällskunskap, Socialantropologi, Socialpsykologi, Sociologi, Statsvetenskap, Utveckling och internationellt samarbete samt Östeuropakunskap. Under Fristående kurs kväll åter finns samtliga halvfartsgrundkurser, nämligen Arbets- och organisationspsykologi halvfart, Barn- och ungdomspsykologi halvfart, Funktionshinder: psykologiska perspektiv, Gerontologi, Hälso- och sjukvårdsadministration halvfart, Medie - och kommunikationsvetenskap halvfart, Psykologi halvfart samt Socialantropologi halvfart. I kategorin ingår slutligen samtliga program (termin 1), det vill säga Europaprogrammet, Förvaltningsprogrammet, Journalistprogrammet 40 poäng, Journalistprogrammet 100 poäng, met för personal- och arbetslivsfrågor, Psykologprogrammet samt Socionomprogrammet. UTBILDNINGSOMRÅDE Även variabeln bygger på fråga 1 och de olika kurserna och programmen har här kategoriserats efter deras övergripande ämnesområde, oavsett om det är en hel- eller halvfartskurs eller program. De tre kategorierna är Beteendevetenskap, Samhällsvetenskap och Administration/Politik. Under Beteendevetenskap återfinns Arbets- och organisationspsykologi, Barn- och ungdomspsykologi, Funktionshinder: psykologiska perspektiv, Gerontologi, Psykologi hel- och halvfart, Socialpsykologi, Sociologi, met för personal- och arbetslivsfrågor, Psykologprogrammet och Socionomprogrammet. I kategorin Samhällsvetenskap finns Afrikakunskap, Asienkunskap, Humanekologi, Internationella relationer, Medie- och kommunikationsvetenskap hel- och halvfart, Socialantropologi hel- och halvfart, Utveckling och internationellt samarbete, Östeuropakunskap samt de båda Journalistprogrammen. Kategorin Administration/Politik består av Hälso- och sjukvårdsadministration, Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprogrammet samt Förvaltningsprogrammet. TIDIGARE STUDIER En ytterligare faktor som är av vikt för bedömningen av na bland annat är huruvida svarspersonen tidigare läst på universitet/högskola, och således har erfarenhet av universitets-/högskole, eller inte. Variabeln bygger på fråga 3 och studenterna har fått svara,, på Göteborgs universitet och/eller, på annat/andra universitet på frågan om de tidigare än höstterminen 2002 bedrivit universitets- 8

12 /högskole. Eftersom fler än ett alternativ kan anges kan de tre alternativen betraktas som tre olika variabler. Varje alternativ kan således ha värdena Kryss finns eller Kryss finns ej. I tabellrapporten används variabeln som motsvarar svaret. Om studenter kryssat i rutan för betyder det att personen inte studerat tidigare, finns inget kryss i rutan för betyder det att studenten har erfarenhet av universitets. KÅRTILLHÖRIGHET Under ett antal tabeller i kapitel 3 där studenternas åsikter om kåren och kåraktivitet redovisas finns resultaten också uppdelade, förutom på de ovan nämnda bakgrundsvariablerna, på kårtillhörighet. Det finns fyra kårer knutna till samhällsvetenskapliga fakultetens ämnen: FFS samhällsvetarsektion, Haga Studentkår SKJUT och SLUG. I formuläret ingår ingen formell fråga om vilken kår studenten är medlem i, utan variabeln är precis som och byggd på fråga 1. Det är alltså möjligt att en student som läser fler än ett ämne/är dubbelstuderande är medlem i en annan kår/i en annan sektion än den som kursen/programmet formellt tillhör eftersom det räcker att vara medlem i en kår/sektion inom Göteborgs universitet. Dessutom kan vi inte på grundval av informationen i enkäten veta vilka som är studenter tillhörande SLUG eller FFS, eftersom lärarstudenterna, som tillhör SLUG, läser integrerat med övriga studenter på de fristående kurserna. Därför återfinns endast uppdelningen FFS, Haga och SKJUT i redovisningen. Indelningen bör därmed beaktas med viss försiktighet och endast ses som en indikator på skillnader mellan studenter med olika kårtillhörighet. Till FFS hör formellt Afrikakunskap, Asien, Arbets- och organisationspsykologi, Barn- och ungdomspsykologi, Funktionshinder: psykologiska perspektiv, Gerontologi, Humanekologi, Internationella relationer, Medie - och kommunikationsvetenskap, Psykologi, Samhällskunskap, Socialantropologi, Socialpsykologi, Sociologi, Statsvetenskap, Utveckling och internationellt samarbete, Östeuropakunskap, Europaprogrammet och Psykologprogrammet. Till Hagakåren hör Hälso- och sjukvårdsadministration, Förvaltningsprogrammet, met för personal- och arbetslivsfrågor samt Socionomprogrammet. I SKJUT slutligen är endast studenterna på Journalistprogrammen medlemmar. 9

13 2. NYBÖRJARSTUDENTERNA UTBILDNINGSGÅNG Studenternas utbildningsgång fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) s Fristående kurs dag Fristående kurs kväll Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Följande tabellkommentarer gäller för samtliga tabeller i tabellrapporten. Tabellen bygger på fråga 1. Frågans lydelse är Vilken fristående kurs/vilket program läser Du under höstterminen 2002? De tre kategorierna Fristående kurs dag, Fristående kurs kväll och har bildats genom att slå ihop de kurser och program som har samma utbildningsgång. kurser som bedrivs på halvfart är kvällskurser. Kön är fråga 46 i enkäten. Åldersindelningen är baserad på fråga 47 där svarspersonen fått ange sitt födelseår. Familjetyp baseras på fråga 50. Frågans lydelse är Om Du skulle beskriva det hem Du växte upp i, vilket alternativ stämmer då bäst? Svarsalternativen är Arbetarhem, Jordbrukarhem, nahem, Högre tjänstemanna-/akademikerhem samt Företagarhem. I tabellen ovan har svarsalternativen Jordbrukarhem och Företagarherm slagits ihop till en kategori då antalet som tillhör respektive kategori är förhållandevis få. Etniskt ursprung baseras på fråga 44. Frågans lydelse är Var någonstans har Du, respektive Din far och mor huvudsakligen vuxit upp?. I samtliga tre fall är svarsalternativen Göteborg, Stockholm, Annan stad eller större tätort i Sverige, Mindre tätort i Sverige, Ren landsbygd i Sverige, Annat land i Norden, Annat land i EU, Annat europeiskt land utanför EU samt Land utanför Europa. I tabellen ovan är = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar, andrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder, = uppvuxen i övriga Norden, = uppvuxen i övriga världen. Studenternas utbildningsgång fördelat på utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Fristående kurs dag Fristående kurs kväll Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Följande tabellkommentarer gäller för samtliga tabeller i tabellrapporten. Tabellen bygger på fråga 1. Frågans lydelse är Vilken fristående kurs/vilket program läser Du under höstterminen 2002? De tre kategorierna Fristående kurs dag, fristående kurs kväll och har bildats genom att slå ihop de kurser och program som har samma utbildningsgång. bygger på fråga 3. Frågans lydelse är Har Du tidigare bedrivit universitets-/högskole, dvs. före innevarande termin? Svarsalternativen är,, vid Göteborgs universitet,, vid annat/andra universitet. De tre kategorierna Beteendevetenskap, Samhällsvetenskap och Administration/politik har bildats genom att slå ihop kurser och program inom samma övergripande utbildningsområde. Beteendevetenskap = Arbets- & organisationspsykologi, Barn- & ungdomspsykologi, Funktionshinder: Psykologiska perspektiv, Gerontologi, met för Personal & arbetslivsfrågor, Psykologi, Psykologiprogrammet, Socialpsykologi, Sociologi, met för socialomsorg och socialpedagogik, Socionomprogrammet, Samhällsvetenskap = Afrikakunskap, Asien, Humanekologi, Internationella relationer, Medie- och kommunikationsvetenskap, Socialantropologi, Utveckling & internationellt samarbete, Östeuropakunskap, Journalistprogrammet, Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprogrammet, Förvaltningsprogrammet, Hälso- & sjukvårdsadministration. 10

14 UTBILDNINGSOMRÅDE Studenternas utbildningsområde fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) are Beteendevetenskapliga utbildningar Samhällsvetenskapliga utbildningar Administrativa/Politiska utbildningar Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 1. Frågans lydelse är Vilken fristående kurs/vilket program läser Du under höstterminen 2002? De tre kategorierna Beteendevetenskap, Samhällsvetenskap och Administration/politik har bildats genom att slå ihop kurser och program inom samma övergripande utbildningsområde. Beteendevetenskap = Arbets- & organisationspsykologi, Barn- & ungdomspsykologi, Funktionshinder: Psykologiska perspektiv, Gerontologi, met för Personal & arbetslivsfrågor, Psykologi, Psykologiprogrammet, Socialpsykologi, Sociologi, met för socialomsorg och socialpedagogik, Socionomprogrammet, Samhällsvetenskap = Afrikakunskap, Asien, Humanekologi, Internationella relationer, Medie- och kommunikationsvetenskap, Socialantropologi, Utveckling & internationellt samarbete, Östeuropakunskap, Journalistprogrammet, Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprogrammet, Förvaltningsprogrammet, Hälso- & sjukvårdsadministration. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenternas utbildningsområde fördelat på utbildningsgång samt erfarenhet av universitets (procent) Beteendevetenskapliga utbildningar Samhälls vetenskapliga utbildningar Administrativa/Politiska utbildningar Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 1. Frågans lydelse är Vilken fristående kurs/vilket program läser Du under höstterminen 2002? De tre kategorierna Beteendevetenskap, Samhällsvetenskap och Administration/politik har bildats genom att slå ihop kurser och program inom samma övergripande utbildningsområde. Beteendevetenskap = Arbets- & organisationspsykologi, Barn- & ungdomspsykologi, Funktionshinder: Psykologiska perspektiv, Gerontologi, met för Personal & arbetslivsfrågor, Psykologi, Psykologiprogrammet, Socialpsykologi, Sociologi, met för socialomsorg och socialpedagogik, Socionomprogrammet, Samhällsvetenskap = Afrikakunskap, Asien, Humanekologi, Internationella relationer, Medie- och kommunikationsvetenskap, Socialantropologi, Utveckling & internationellt samarbete, Östeuropakunskap, Journalistprogrammet, Administration/Politik = Samhällskunskap, Statsvetenskap, Europaprogrammet, Förvaltningsprogrammet, Hälso- & sjukvårdsadministration. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 11

15 TIDIGARE STUDIER Studenternas erfarenhet av universitets fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Har läst på universitetet tidigare Är förstagångsstudent Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 3. Frågans lydelse är Har Du tidigare bedrivit universitets-/högskole, dvs. före innevarande termin? Svarsalternativen är,, vid Göteborgs universitet,, vid annat/andra universitet. Flera svarsalternativ i frågan kunde anges. Värdena i tabellen ovan är dock enbart från dem som angivit svaret. De som angivit blir då automatiskt studenter som tidigare bedrivit på universitet. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenternas erfarenhet av universitets fördelat på utbildningsgång samt utbildningsområde (procent) Har läst på universitetet tidigare Är förstagångsstudent Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 3. Frågans lydelse är Har Du tidigare bedrivit universitets-/högskole, dvs. före innevarande termin? Svarsalternativen är,, vid Göteborgs universitet,, vid annat/andra universitet. Flera svarsalternativ i frågan kunde anges. Värdena i tabellen ovan är dock enbart från dem som angivit svaret. De som angivit blir då automatiskt studenter som tidigare bedrivit på universitet. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 12

16 TIDIGARE UNIVERSITET/HÖGSKOLOR Studenternas erfarenhet av universitets fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) , vid Göteborgs universitet , vid annat/andra universitet Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 3. Frågans lydelse är Har Du tidigare bedrivit universitets-/högskole, dvs. före innevarande termin? Svarsalternativen är,, vid Göteborgs universitet,, vid annat/andra universitet. Tabellen summerar ej till 100 procent eftersom flera svarsalternativ i frågan kunde anges. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenternas erfarenhet av universitets fördelat på utbildningsgång samt utbildningsområde (procent) , vid Göteborgs universitet , vid annat/andra universitet Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 3. Frågans lydelse är Har Du tidigare bedrivit universitets-/högskole, dvs. före innevarande termin? Svarsalternativen är,, vid Göteborgs universitet,, vid annat/andra universitet. Tabellen summerar ej till 100 procent eftersom flera svarsalternativ i frågan kunde anges. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 13

17 De 10 mest förekommande universiteten/högskolorna (utöver Göteborgs universitet) där studenterna med erfarenhet av universitets studerat tidigare (procent) universitet/högskolor Lunds universitet 13 Chalmers tekniska högskola 13 Utländska universitet/högskolor 11 Stockholms universitet 11 Uppsala universitet 9 Högskolan i Borås 7 Högskolan i Halmstad 6 Umeå universitet 6 Linköpings universitet 5 Örebro universitet 5 Antal personer som läst tidigare vid andra universitet än GU 353 Kommentar: Tabellen bygger på fråga 3. Frågans lydelse är Har Du tidigare bedrivit universitets-/högskole, dvs. före innevarande termin? Svarsalternativen är,, vid Göteborgs universitet,, vid annat/andra universitet. Tabellen ovan är en sammanslagning av alla svaren som förekommer i frågan- upp till fyra tidigare universitets- och högskolor har nämnts även om de allra flesta bara studerat vid ett universitet/en högskola tidigare. I tabellen ovan finns bara redovisat de mest förekommande universiteten/högskolorna som nämnts, ytterligare 22 stycken finns nämnda, men antalet som studerat där är mycket få (lägre än 4 procent). Tabellen ovan summerar inte till 100 procent eftersom det går att ange flera svar. Frågan går att likna vid en fråga med fasta svarsalternativ där flera svar kan anges, även om det här handlar om öppna svar. 14

18 AVSER GÅ VIDARE I ÄMNET Hur långt studenterna som läser fristående kurser avser att gå vidare i ämnet fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Inga fler poäng i ämnet poäng men ej mer poäng, men ej mer poäng men ej mer Forskarutbildning Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 1C. Frågans lydelse är Om Du läser fristående kurs, hur långt avser Du att gå vidare i ämnet? Svarsalternativen är, Tänker inte läsa fler poäng i ämnet, poäng, men inte mera, poäng, men inte mera, poäng, men inte mera samt Forskarutbildning. De svarspersoner som svarat Läser ej fristående kurs ingår ej i procentbasen i tabellen ovan. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Hur långt studenterna som läser fristående kurser avser att gå vidare i ämnet fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Inga fler poäng i ämnet poäng men ej mer poäng, men ej mer poäng men ej mer Forskarutbildning Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 1C. Frågans lydelse är Om Du läser fristående kurs, hur långt avser Du att gå vidare i ämnet? Svarsalternativen är, Tänker inte läsa fler poäng i ämnet, poäng, men inte mera, poäng, men inte mera, poäng, men inte mera samt Forskarutbildning. De svarspersoner som svarat Läser ej fristående kurs ingår ej i procentbasen i tabellen ovan. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 15

19 KÖNSFÖRDELNING Antal män och kvinnor bland studenterna på samhällsvetenskapliga fakulteten fördelat på totalt antal studenter, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Totalt Ålder Familjetyp Etniskt ursprung Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 46. Frågans lydelse är Är Du man eller kvinna. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Antal män och kvinnor bland studenterna på samhällsvetenskapliga fakulteten fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 46. Frågans lydelse är Är Du man eller kvinna. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 16

20 ÅLDERSFÖRDELNING Studenternas ålder fördelat på totalt antal studenter, kön, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Familjetyp Etniskt ursprung Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 47 och frågan lyder Vilket år är Du född?. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenternas ålder fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 47 och frågan lyder Vilket år är Du född?. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 17

21 FAMILJETYP Studenternas familjetyp under uppväxten fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder samt etniskt ursprung (procent) Totalt Kön Ålder Etniskt ursprung Arbetarfamilj nafamilj Högre tjänstemanna-/akademikerfamilj Företagarfamilj/ Jordbruksfamilj Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 50 och frågans lydelse är Om Du skulle beskriva det hem Du växte upp i, vilket alternativ stämmer då bäst? Svarsalternativen är Arbetarhem, Jordbrukarhem, nahem, Högre tjänstemanna/akademikerhem samt Företagarhem. I tabellen ovan har svarsalternativen Jordbrukarhem och Företagarhem slagits ihop till en kategori. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenternas familjetyp under uppväxten fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Arbetarfamilj nafamilj Högre tjänstemanna- /akademikerfamilj Företagarfamilj/ Jordbruksfamilj Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 50 och frågans lydelse är Om Du skulle beskriva det hem Du växte upp i, vilket alternativ stämmer då bäst? Svarsalternativen är Arbetarhem, Jordbrukarhem, nahem, Högre tjänstemanna/akademikerhem samt Företagarhem. I tabellen ovan har svarsalternativen Jordbrukarhem och Företagarhem slagits ihop till en kategori. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 18

22 ETNISKT URSPRUNG Studenternas etniska ursprung fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder samt familjetyp (procent) Totalt Kön Ålder Familjetyp (uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar) andrare Uppvuxen i övriga norden Uppvuxen i övriga världen Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 44 och frågan lyder Var någonstans har Du respektive Din far och Din mor huvudsakligen vuxit upp. I samtliga tre fall är svarsalternativen Göteborg, Stockholm, Annan stad eller större tätort i Sverige, Mindre tätort i Sverige, Ren landsbygd i Sverige, Annat land i Norden, Annat land i EU, Annat europeiskt land utanför EU samt Land utanför Europa. I tabellen ovan är = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar, andrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder, = uppvuxen i övriga Norden, = uppvuxen i övriga världen. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenternas etniska ursprung fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) (uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar) andrare Uppvuxen i övriga norden Uppvuxen i övriga världen Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 44 och frågan lyder Var någonstans har Du respektive Din far och Din mor huvudsakligen vuxit upp. I samtliga tre fall är svarsalternativen Göteborg, Stockholm, Annan stad eller större tätort i Sverige, Mindre tätort i Sverige, Ren landsbygd i Sverige, Annat land i Norden, Annat land i EU, Annat europeiskt land utanför EU samt Land utanför Europa. I tabellen ovan är = uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar, andrare = uppvuxen i Sverige med minst en utländsk förälder, = uppvuxen i övriga Norden, = uppvuxen i övriga världen. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 19

23 BOSTADSORT INNAN STUDIER VID GU Bostadsort innan vid Göteborgs universitet fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Göteborgs kommun Övriga Göteborgsregionen Övriga Götaland Svealand inkl. Stockholm Norrland Utanför Sverige Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 45 och frågan lyder Var bodde Du innan Du började studera vid Göteborgs universitet?. Svarsalternativen är Göteborgs kommun, Övriga Göteborgsregionen, Sjuhärad, Östra Skaraborg, Västra Skaraborg, Fyrstad och Dalsland, Norra Bohuslän, Norra Halland, Övriga Halland, Övriga Götaland, Svealand inklusive Stockholm, Norrland samt Utanför Sverige. Kategorin Övriga Götaland i tabellen är en sammanslagning av dem som svarat att de flyttat från Sjuhärad, Östra Skaraborg, Västra Skaraborg, Fyrstad och Dalsland, Norra Bohuslän Norra Halland eller Övriga Götaland. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Bostadsort innan vid Göteborgs universitet fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Göteborgs kommun Övriga Göteborgsregionen Övriga Götaland Svealand inkl. Stockholm Norrland Utanför Sverige Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 45 och frågan lyder Var bodde Du innan Du började studera vid Göteborgs universitet?. Svarsalternativen är Göteborgs kommun, Övriga Göteborgsregionen, Sjuhärad, Östra Skaraborg, Västra Skaraborg, Fyrstad och Dalsland, Norra Bohuslän, Norra Halland, Övriga Halland, Övriga Götaland, Svealand inklusive Stockholm, Norrland samt Utanför Sverige. Kategorin Övriga Götaland i tabellen är en sammanslagning av dem som svarat att de flyttat från Sjuhärad, Östra Skaraborg, Västra Skaraborg, Fyrstad och Dalsland, Norra Bohuslän Norra Halland eller Övriga Götaland. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 20

24 MEDBORGARSKAP Studenternas medborgarskap fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) t medborgarskap Utländskt medborgarskap Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 51 och frågan lyder Är Du svensk medborgare?. Svarsalternativen är och. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenternas medborgarskap fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) t medborgarskap Utländskt medborgarskap Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 51 och frågan lyder Är Du svensk medborgare?. Svarsalternativen är och. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 21

25 HEMSPRÅK Studenternas hemspråk utöver svenska fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) a Annat Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 52 och frågan lyder Har Du något annat hemspråk än svenska?. Svarsalternativen är, ange vilket samt. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenternas hemspråk utöver svenska fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) a Annat Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 52 och frågan lyder Har Du något annat hemspråk än svenska?. Svarsalternativen är, ange vilket samt. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. De 10 vanligaste hemspråken bland studenter med annat hemspråk utöver svenska (procent) Hemspråk Engelska 12 Norska 12 Persiska/Iranska/Farsi 11 Finska 10 Tyska 8 Polska 8 Bosniska 7 Spanska 7 Kroatiska 4 Kurdiska/Ryska 3 Antal personer med annat hemspråk 112 Kommentar: Tabellen bygger på fråga 52 och frågan lyder Har Du något annat hemspråk än svenska?. Svarsalternativen är, ange vilket samt. Tabellen ovan är en sammanslagning av alla svaren som förekommer under, ange vilket. I tabellen ovan finns bara redovisat de mest förekommande hemspråken som nämnts, ytterligare 21 stycken finns nämnda, men antalet som har uppgett de språken som hemspråk där är mycket få (färre än 2 personer). Tabellen ovan summerar inte till 100 procent eftersom det går att ange flera svar. Frågan går att likna vid en fråga med fasta svarsalternativ där flera svar kan anges, även om det här handlar om öppna svar. 22

26 CIVILSTÅND Studenternas civilstånd fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Ensamstående Sambo Gift Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 48 och frågan lyder Vilket är Ditt civilstånd?. Svarsalternativen är Ensamstående, Sambo respektive Gift. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenternas civilstånd fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Ensamstående Sambo Gift Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 48 och frågan lyder Vilket är Ditt civilstånd?. Svarsalternativen är Ensamstående, Sambo respektive Gift. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 23

27 STUDERANDE SOM DELAR HUSHÅLL MED ANNAN VUXEN Studenter som delar hushåll med annan vuxen fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 49 och frågan lyder Delar du Ditt hushåll med:. Alternativen att ta ställning till är Vuxen/vuxna (personer 18 år eller äldre) och Barn och för båda är svarsalternativen respektive. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenter som delar hushåll med annan vuxen fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 49 och frågan lyder Delar du Ditt hushåll med:. Alternativen att ta ställning till är Vuxen/vuxna (personer 18 år eller äldre) och Barn och för båda är svarsalternativen respektive. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet 24

28 STUDERANDE SOM DELAR HUSHÅLL MED BARN Studenter som delar hushåll med barn fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 49 och frågan lyder Delar du Ditt hushåll med:. Alternativen att ta ställning till är Vuxen/vuxna (personer 18 år eller äldre) och Barn och för båda är svarsalternativen respektive. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenter som delar hushåll med barn fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 49 och frågan lyder Delar du Ditt hushåll med:. Alternativen att ta ställning till är Vuxen/vuxna (personer 18 år eller äldre) och Barn och för båda är svarsalternativen respektive. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 25

29 STUDERANDE MED BARN Studenter med barn i olika åldrar fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Barn mellan 0 och 3 år Barn mellan 4 och 6 år Barn mellan 7 och 15 år Barn äldre än 16 år Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 49 och frågan lyder Om Du delar ditt hushåll med barn, hur många är de och i vilka åldrar är de?. Svarsalternativen är 0-3 år, 4-6 år, 7-15 år, 16 år eller äldre. Tabellen summerar ej till 100 procent eftersom flera svarsalternativ i frågan kunde anges. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenter med barn i olika åldrar fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Barn mellan 0 och 3 år Barn mellan 4 och 6 år Barn mellan 7 och 15 år Barn äldre än 16 år Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 49 och frågan lyder Om Du delar ditt hushåll med barn, hur många är de och i vilka åldrar är de?. Svarsalternativen är 0-3 år, 4-6 år, 7-15 år, 16 år eller äldre. Tabellen summerar ej till 100 procent eftersom flera svarsalternativ i frågan kunde anges. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 26

30 BOENDE Studenternas boendeförhållanden fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Hos förälder/föräldrar På studenthem Inneboende Samboende med andra/kollektiv I egen bostad Annat Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 43 och frågan lyder Hur bor Du för närvarande?'. Svarsalternativen är Hos föräldrar/förälder, På studenthem, Inneboende, Samboende tillsammans med andra/kollektiv, I egen bostad respektive Annat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenternas boendeförhållanden fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Hos förälder/föräldrar På studenthem Inneboende Samboende med andra/kollektiv I egen bostad Annat Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 43 och frågan lyder Hur bor Du för närvarande?. Svarsalternativen är Hos föräldrar/förälder, På studenthem, Inneboende, Samboende tillsammans med andra/kollektiv, I egen bostad respektive Annat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 27

31 STUDIEFINANSIERING Studenternas finansiering av na fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Studiemedel från CSN Sparade pengar Förvärvsarbete Stöd från sambo/maka[e] Stöd från föräldrar/släkting Stipendier Lön från arbetsgivare (na ingår i arbetet) Lön från arbetsgivare (läser på fritiden) Annat Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 56 och lyder Hur finansierar Du Dina under höstterminen 2002? Sv arsalternativen är Studiemedel från CSN, Sparade pengar, Förvärvsarbete, Stöd från sambo/maka/make, Stöd från föräldrar/släktingar, Stipendier, Lön från arbetsgivare (na ingår i arbetet eller jag är tjänstledig med lön), Lön från arbete, läser på fritiden respektive Annat. Tabellen summerar ej till 100 procent eftersom flera svarsalternativ i frågan kunde anges. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenternas finansiering av na fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Studiemedel från CSN Sparade pengar Förvärvsarbete Stöd från sambo/maka[e] Stöd från föräldrar/släkting Stipendier Lön från arbetsgivare (na ingår i arbetet) Lön från arbetsgivare (läser på fritiden) Annat Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 56 och lyder Hur finansierar Du Dina under höstterminen 2001? Svarsalternativen är Studiemedel från CSN, Sparade pengar, Förvärvsarbete, Stöd från sambo/maka/make, Stöd från föräldrar/släktingar, Stipendier, Lön från arbetsgivare (na ingår i arbetet eller jag är tjänstledig med lön), Lön från arbete, läser på fritiden respektive Annat. Tabellen summerar ej till 100 procent eftersom flera svarsalternativ i frågan kunde anges. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 28

32 UTBILDNINGSBAKGRUND Studenternas utbildningsbakgrund fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) 2-årigt gymnasium årigt gymnasium årigt gymnasium Komvux Folkhögskola Annat Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 55 och frågan lyder Vilken utbildning hade Du innan Du började Dina universitets-/högskole?. Svarsalternativen är 2-årigt gymnasium, 3-årigt gymnasium, 4-årigt gymnasium, Komvux, Folkhögskola respektive Annat. Tabellen summerar ej till 100 procent eftersom flera svarsalternativ i frågan kunde anges. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenternas utbildningsbakgrund fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) 2-årigt gymnasium årigt gymnasium årigt gymnasium Komvux Folkhögskola Annat Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 55 och frågan lyder Vilken utbildning hade Du innan Du började Dina universitets-/högskole?. Svarsalternativen är 2-årigt gymnasium, 3-årigt gymnasium, 4-årigt gymnasium, Komvux, Folkhögskola respektive Annat. Tabellen summerar ej till 100 procent eftersom flera svarsalternativ i frågan kunde anges. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 29

33 FÖRÄLDRARNAS UTBILDNINGSBAKGRUND Studenternas föräldrars utbildning fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) , mamma , pappa Vet ej ** Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 52 och frågan lyder Har någon av Dina föräldrar studerat vid universitet eller högskola? Svarsalternativen är,, mamma,, pappa samt Vet ej. Tabellen summerar ej till 100 procent eftersom flera svarsalternativ i frågan kunde anges. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. Studenternas föräldrars utbildning fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) , mamma , pappa Vet ej ** ** 2 Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 52 och frågan lyder Har någon av Dina föräldrar studerat vid universitet eller högskola? Svarsalternativen är,, mamma,, pappa samt Vet ej. Tabellen summerar ej till 100 procent eftersom flera svarsalternativ i frågan kunde anges. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. 30

34 ARBETSLIVSERFARENHET Studenternas arbetslivserfarenhet före universitetsna fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Mindre än 1 år Minst 1 år men mindre än ** Minst 2 år men mindre än år eller mer Ingen arbetslivserfarenhet Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 57 och frågan lyder Har Du någon arbetslivserfarenhet före universitetsna?. Svarsalternativen är, men mindre än 1 år,, minst 1 år, men mindre än 2 år,, minst 2 år, men mindre än 5 år,, 5 år eller mer, samt. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. Studenternas arbetslivserfarenhet före universitetsna fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Mindre än 1 år Minst 1 år men mindre än Minst 2 år men mindre än år eller mer Ingen arbetslivserfarenhet Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 57 och frågan lyder Har Du någon arbetslivserfarenhet före universitetsna?. Svarsalternativen är, men mindre än 1 år,, minst 1 år, men mindre än 2 år,, minst 2 år, men mindre än 5 år,, 5 år eller mer, samt. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 31

35 FÖRVÄRVSARBETANDE STUDENTER Förvärvsarbetande studenter fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) 1-8 timmar/veckan timmar/veckan Mer än 16 timmar/veckan Inget förvärvsarbete Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 58 och frågan lyder Förvärvsarbetar Du under höstterminen 2002?. Svarsalternativen är, 1-8 timmar/vecka,, 9-16 timmar/vecka,, mer än 16 timmar/vecka samt. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Förvärvsarbetande studenter fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) 1-8 timmar/veckan timmar/veckan Mer än 16 timmar/veckan Inget förvärvsarbete Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 58 och frågan lyder Förvärvsarbetar Du under höstterminen Svarsalternativen är, 1-8 timmar/vecka,, 9-16 timmar/vecka,, mer än 16 timmar/vecka samt. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 32

36 FLER ÄN ETT ÄMNE Studenter som läser mer än en fristående kurs/ett program samtidigt fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Läser mer än en kurs/ett program Läser endast en kurs/ett program Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 2 och frågan lyder Läser Du någon annan universitetskurs utöver den kurs/det program Du håller på med just nu?. Svarsalternativen är och. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenter som läser mer än en fristående kurs/ett program samtidigt fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Läser mer än en kurs/ett program Läser endast en kurs/ett program Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 2 och frågan lyder Läser Du någon annan universitetskurs utöver den kurs/det program Du håller på med just nu?. Svarsalternativen är och. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 33

37 MOTIV TILL VAL AV UTBILDNING Studenternas motiv till val av utbildning fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Är intresserad av ämnet Studierna leder fram till examen och yrke Studierna ingår i mitt arbete Vill bli behörig till andra universitets Vill orientera mig om högskole Utbildningen vidgar mina vyer Studierna gör mig attraktiv på arbetsmarknaden Utbildningen ökar chanserna till trivsamt arbete Studerar för att minska risken för arbetslöshet Alternativet för mig är arbetslöshet Studierna ökar chanserna att komma in på önskvärda kurser/program Ha något att göra i väntan på att komma in på annan utbildning Utbildningen ökar chansen till arbete utomlands Vill fortsätta med forskarutbildning Hade erfarenhet inom ämnesområdet Ville läsa i Göteborg Visste att jag kunde komma in på den här utbildningen Hamnade här av en tillfällighet Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 8 och frågan lyder Varför läser Du den kurs/det program Du går på just nu under höstterminen 2008?. 18 olika påståenden är listade och svarsalternativen utgörs av en 5-gradig skala där 1 = Stämmer inte alls och 5 = Stämmer i hög grad i påståendet samt ett Vet ej/ej aktuellt -alternativ. Procentvärdena i tabellen består av en sammanslagning av svarsalternativen 4 och 5, det vill säga de som instämmer i de olika påståendena. Tabellen summerar därför inte till 100 procent. De som svarat Vet ej/ej aktuellt ingår i procentbasen. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 34

38 Studenternas motiv till val av utbildning fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Är intresserad av ämnet Studierna leder fram till examen och yrke Studierna ingår i mitt arbete Vill bli behörig till andra universitets Vill orientera mig om högskole Utbildningen vidgar mina vyer Studierna gör mig attraktiv på arbetsmarknaden Utbildningen ökar chanserna till trivsamt arbete Studerar för att minska risken för arbetslöshet Alternativet för mig är arbetslöshet Studierna ökar chanserna att komma in på annan utb Ha något att göra i väntan på att komma in på annan utbildning Utbildningen ökar chansen till arbete utomlands Vill fortsätta med forskarutbildning Hade erfarenhet inom ämnesområdet Ville läsa i Göteborg Visste att jag kunde komma in på den här utbildningen Hamnade här av en tillfällighet Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 8 och frågan lyder Varför läser Du den kurs/det program Du går på just nu under höstterminen 2002?. 18 olika påståenden är listade och svarsalternativen utgörs av en 5-gradig skala där 1 = Stämmer inte och 5 = Stämmer i hög grad i påståendet samt ett Vet ej/ej aktuellt -alternativ. Procentvärdena i tabellen består av en sammanslagning av svarsalternativen 4 och 5, det vill säga de som instämmer i de olika påståendena. Tabellen summerar därför inte till 100 procent. De som svarat Vet ej/ej aktuellt ingår i procentbasen. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 35

39 FÖRSTAHANDSVAL Förstahandsval fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Läser mitt förstahandsval Läser ej mitt förstahandsval Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 4 och frågan lyder Var den kurs/det program Du läser nu (höstterminen 2002) Ditt förstahandsval för denna termin?. Svarsalternativen är och. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Förstahandsval fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Läser mitt förstahandsval Läser ej mitt förstahandsval Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 4 och frågan lyder Var den kurs/det program Du läser nu (höstterminen 2002) Ditt förstahandsval för denna termin?. Svarsalternativen är och. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 36

40 INFORMATION OM UTBILDNINGEN Studenternas bedömning av vilka källor som var viktiga i deras val av utbildning fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) SYOn på gymnasiet/ arbetsförmedlingen Lärare Familjen Kamrater Eget besök vi GU Besök från GU Universitetets hemsida Institutionens/kursens/ programmets hemsida Broschyrer Utbildningskatalogen Annonser Utbildningsmässa Studerande vid GU Studievägledare vid GU Press, radio, TV Kursplanen för kursen/programmet Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 9. Frågas lydelse är Hur viktigt för Ditt val av utbildning var den information Du fick av följande? Svarsalternativen var Fick ej information på detta sätt, Mycket viktig, Ganska viktig, Varken viktig eller oviktig, Inte särskilt viktig, Inte alls viktig. I tabellen anges endast procenttal för dem som för de olika svarsalternativen svarat Mycket viktig eller Ganska viktig. Tabellen summerar därför inte till 100 procent. I procentbasen ingår även de som angivit att de inte fått information på de olika sätten. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 37

41 Studenternas bedömning av vilka källor som var viktiga i deras val av utbildning fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) SYOn på gymnasiet/ arbetsförmedlingen Lärare Familjen Kamrater Eget besök vi GU Besök från GU Universitetets hemsida Institutionens/kursens/ programmets hemsida Broschyrer Utbildningskatalogen Annonser Utbildningsmässa Studerande vid GU Studievägledare vid GU Press, radio, TV Kursplanen för kursen/programmet Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 9. Frågas lydelse är Hur viktigt för Ditt val av utbildning var den information Du fick av följande? Svarsalternativen var Fick ej information på detta sätt, Mycket viktig, Ganska viktig, Varken viktig eller oviktig, Inte särskilt viktig, Inte alls viktig. I tabellen anges endast procenttal för dem som för de olika svarsalternativen svarat Mycket viktig eller Ganska viktig. Tabellen summerar därför inte till 100 procent. I procentbasen ingår även de som angivit att de inte fått information på de olika sätten. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 38

42 Andel studenter som uppgivit att de inte fått information från följande informationskällor inför sitt studieval fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) SYOn på gymnasiet/ arbetsförmedlingen Lärare Familjen Kamrater Eget besök vi GU Besök från GU Universitetets hemsida Institutionens/kursens/ programmets hemsida Broschyrer Utbildningskatalogen ** 3 Annonser Utbildningsmässa Studerande vid GU Studievägledare vid GU Press, radio, TV Kursplanen för kursen/programmet Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 9. Frågas lydelse är Hur viktigt för Ditt val av utbildning var den information Du fick av följande? Svarsalternativen var Fick ej information på detta sätt, Mycket viktig, Ganska viktig, Varken viktig eller oviktig, Inte särskilt viktig, Inte alls viktig. I tabellen anges endast procenttal för de som för de olika svarsalternativen svarat Fick ej information på detta sätt. Tabellen summerar därför inte till 100 procent. I procentbasen ingår även de som angivit att de som tillskrivit respektive information olika stor vikt. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N- talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. 39

43 Andel studenter som uppgivit att de inte fått information från följande informationskällor inför sitt studieval fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) SYOn på gymnasiet/ arbetsförmedlingen Lärare Familjen Kamrater Eget besök vi GU Besök från GU Universitetets hemsida Institutionens/kursens/ programmets hemsida Broschyrer Utbildningskatalogen Annonser Utbildningsmässa Studerande vid GU Studievägledare vid GU Press, radio, TV Kursplanen för kursen/programmet Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 9. Frågas lydelse är Hur viktigt för Ditt val av utbildning var den information Du fick av följande? Svarsalternativen var Fick ej information på detta sätt, Mycket viktig, Ganska viktig, Varken viktig eller oviktig, Inte särskilt viktig, Inte alls viktig. I tabellen anges endast procenttal för de som för de olika svarsalternativen svarat Fick ej information på detta sätt. Tabellen summerar därför inte till 100 procent. I procentbasen ingår även de som angivit att de som tillskrivit respektive information olika stor vikt. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N- talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 40

44 HINDER/OSÄKERHET INFÖR STUDIER Andel studenter som känner hinder/osäkerhet inför fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Osäkerhet om mina betyg/meriter skulle räcka till Osäkerhet över min egen förmåga att klara na Rädsla för att skuldsätta mig Tveksam om skulle löna sig Universitet kändes främmande Svårt att kombinera med att vara småbarnsförälder Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 12. Frågas lydelse är Det är många saker man kan vara osäker på inför valet att börja studera vid universitet/högskola. Om Du tänker tillbaka på tiden inför valet att börja studera, vilka funderingar hade Du? Svarsalternativen var, absolut,, kanske,, knappast,, absolut inte samt Vet ej/ej aktuellt. I tabellen anges endast procenttal för de som för de olika svarsalternativen svarat Fick ej information på detta sätt. Tabellen summerar därför inte till 100 procent. De som svarat Vet ej/ej aktuellt ingår i procentbasen. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 41

45 Andel studenter som känner hinder/osäkerhet inför fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Osäkerhet om mina betyg/meriter skulle räcka till Osäkerhet över min egen förmåga att klara na Rädsla för att skuldsätta mig Tveksam om skulle löna sig Universitet kändes främmande Svårt att kombinera med att vara småbarnsförälder Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 12. Frågas lydelse är Det är många saker man kan vara osäker på inför valet att börja studera vid universitet/högskola. Om Du tänker tillbaka på tiden inför valet att börja studera, vilka funderingar hade Du? Svarsalternativen var, absolut,, kanske,, knappast,, absolut inte samt Vet ej/ej aktuellt. I tabellen anges endast procenttal för de som för de olika svarsalternativen svarat Fick ej information på detta sätt. Tabellen summerar därför inte till 100 procent. De som svarat Vet ej/ej aktuellt ingår i procentbasen. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 42

46 SAMFAKS INTRODUKTIONSDAG Andel studenter som besökt Samfaks introduktionsdag fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 61 och frågan lyder Besökte Du samhällsvetenskapliga fakultetens introduktionsdag den 18 september 2002? Svarsalternativ är och. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet Andel studenter som besökt Samfaks introduktionsdag fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 61 och frågan lyder Besökte Du samhällsvetenskapliga fakultetens introduktionsdag den 18 september 2002? Svarsalternativ är och. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet 43

47 3. STUDIER OCH STUDIEMILJÖ STUDIERNAS INNEHÅLL Studenternas uppfattning om nas innehåll fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (medelvärde) Teoretisk/Praktisk 5,6 5,7 5,6 5,7 5,3 5,7 5,6 5,6 5,6 5,6 5,6 5,5 5,8 5,1 Intressant/ointressant 6,0 6,0 6,1 6,0 6,0 6,3 6,1 6,0 6,0 6,2 6,1 6,0 6,0 6,3 Svår/Lätt 4,3 4,2 4,3 4,3 4,1 4,5 4,4 4,3 4,1 5,1 4,3 4,3 4,5 4,4 Krävande/kravlös 4,9 4,7 5,0 4,8 4,8 5,1 5,0 4,9 4,7 5,1 4,9 4,9 5,2 5,2 Verklighetsanknuten/ verklighetsfrämmande 5,5 5,4 5,6 5,6 5,4 5,4 5,5 5,4 5,6 5,6 5,5 5,4 5,1 5,5 Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på delar av fråga 10 och frågan lyder Hur upplever Du na och institutionen i största allmänhet så långt som Du hittills har läst?. Medelvärdena i tabellen bygger på en 7-gradig skala där 7 = teoretisk, intressant, svår, krävande, respektive verklighetsanknuten och 1 = praktisk, ointressant, lätt, kravlös, respektive verklighetsfrämmande. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenternas uppfattning om nas innehåll fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (medelvärde) Teoretisk/Praktisk 5,9 5,9 5,1 5,5 5,4 6,0 5,4 5,9 Intressant/ointressant 6,1 6,3 6,0 6,1 6,1 6,0 6,1 6,0 Svår/Lätt 4,3 4,2 4,3 4,2 4,2 4,7 4,2 4,6 Krävande/kravlös 4,9 4,8 4,9 4,7 4,8 5,4 4,8 5,1 Verklighetsanknuten/ verklighetsfrämmande 5,5 5,7 5,5 5,3 5,7 5,6 5,5 5,5 Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på delar av fråga 10 och frågan lyder Hur upplever Du na och institutionen i största allmänhet så långt som Du hittills har läst?. Medelvärdena i tabellen bygger på en 7-gradig skala där 7 = teoretisk, intressant, svår, krävande respektive verklighetsanknuten och 1 = praktisk, ointressant, lätt, kravlös respektive verklighetsfrämmande. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 44

48 KRAVEN PÅ STUDENTERNA Studenternas uppfattning om kraven på dem som studenter fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Höga krav Lagom Låga krav Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger fråga 6 och frågan lyder Hur bedömer Du kraven på Dig som student under höstterminen 2002 i största allmänhet?. Svarsalternativen är Alldeles för höga, Något för höga, Lagom, Något för låga respektive Alldeles för låga. I tabellen ovan har svarsalternativen Alldeles för höga och Något för höga slagits ihop till Höga krav och svarsalternativen Något för låga och Alldeles för låga har slagits ihop till Låga krav. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenternas uppfattning om kraven på dem som studenter fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Höga krav Lagom Låga krav Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger fråga 6 och frågan lyder Hur bedömer Du kraven på Dig som student under höstterminen 2002 i största allmänhet?. Svarsalternativen är Alldeles för höga, Något för höga, Lagom, Något för låga respektive Alldeles för låga. I tabellen ovan har svarsalternativen Alldeles för höga och Något för höga slagits ihop till Höga krav och svarsalternativen Något för låga och Alldeles för låga har slagits ihop till Låga krav. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 45

49 STUDIETID Antal timmar per vecka (inklusive schemalagd tid) som studenterna ägnar åt na fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) 1-10 timmar/vecka timmar/vecka timmar/vecka timmar/vecka timmar/vecka Mer än 50 timmar/vecka ** Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger fråga 5 och frågan lyder Hur många timmar per vecka ägnar Du i genomsnitt åt na höstterminen 2002 (inklusive schemalagd tid)?. Svarsalternativen är 1-10 timmar/vecka, timmar/vecka, timmar/vecka, timmar/vecka, timmar/vecka och mer än 50 timmar/vecka. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. Antal timmar per vecka (inklusive schemalagd tid) som studenterna ägnar åt na fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) 1-10 timmar/vecka timmar/vecka timmar/vecka timmar/vecka timmar/vecka Mer än 51 timmar/vecka ** ** Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger fråga 5 och frågan lyder Hur många timmar per vecka ägnar Du i genomsnitt åt na höstterminen 2002 (inklusive schemalagd tid)?. Svarsalternativen är 1-10 timmar/vecka, timmar/vecka, timmar/vecka, timmar/vecka, timmar/vecka och mer än 50 timmar/vecka. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. 46

50 PEDAGOGIKEN Studenternas uppfattning om pedagogiken fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (medelvärde) Undervisning 5,3 5,3 5,4 5,2 5,4 5,6 5,4 5,3 5,4 5,4 5,4 5,3 5,3 5,6 Kurslitteratur 4,9 4,8 4,9 4,8 4,9 5,0 4,9 5,0 5,0 4,9 4,9 4,7 4,5 5,1 Tentamensformer 4,9 4,7 5,0 4,9 4,8 5,0 4,9 4,9 4,9 4,9 4,9 4,7 4,5 5,4 Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på delar av fråga 10 och frågan lyder Hur upplever Du na och institutionen i största allmänhet så långt som Du hittills har läst?. Medelvärdena i tabellen bygger på en 7-gradig skala där 7 = bra undervisning, bra kurslitteratur respektive bra tentamensformer och 1 = dålig undervisning, dålig kurslitteratur respektive dåliga tentamensformer. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenternas uppfattning om pedagogiken fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (medelvärde) Undervisning 5,4 5,8 5,1 5,3 5,3 5,5 5,0 5,3 Kurslitteratur 4,9 5,2 4,8 4,9 4,8 5,0 4,9 5,0 Tentamen 4,9 4,8 4,9 5,0 4,9 4,8 5,0 4,8 Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på delar av fråga 10 och frågan lyder Hur upplever Du na och institutionen i största allmänhet så långt som Du hittills har läst?. Medelvärdena i tabellen bygger på en 7-gradig skala där 7 = bra undervisning, bra kurslitteratur respektive bra tentamensformer och 1 = dålig undervisning, dålig kurslitteratur respektive dåliga tentamensformer. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 47

51 STUDIESITUATIONEN Studenternas uppfattning om sin studiesituation fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Viktigt att prestera bra esultat Säker på att jag kommer klara na Det jag läst är intressant Har grepp om na Studierna känns pressande För hög studietakt Problem p.g.a. bristande förkunskap i ämnet Problem p.g.a. bristande förkunskap i svenska Problem p.g.a. bristande förkunskap i engelska Finns ngn som kan hjälpa mig med na Känner uppmuntran från lärare De närmaste har förståelse för studiekraven För lite tid till na Utb. upplägg passar mig God tillgång till hjälpmedel Svårt att kombinera och privatliv Svårt att kombinera och andra engagemang Studierna försvåras av min bostadssituation Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 15 och frågan lyder Hur ställer Du Dig till följande påståenden om Din studiesituation under höstterminen 2002?. 18 olika påståenden är listade och svarsalternativen utgörs av en 5-gradig skala där 1 = Stämmer inte alls och 5 = Stämmer helt i påståendet samt ett Ej aktuellt/kan ej avgöra -alternativ. Procentvärdena i tabellen består av en sammanslagning av svarsalternativen 4 och 5, det vill säga de som instämmer i de olika påståendena. Tabellen summerar därför inte till 100 procent. De som svarat Ej aktuellt/kan ej avgöra ingår i procentbasen. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 48

52 Studenternas uppfattning om sin studiesituation fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Viktigt att prestera bra esultat Säker på att jag kommer klara na Det jag läst är intressant Har grepp om na Studierna känns pressande För hög studietakt Problem p.g.a. bristande förkunskap i ämnet Problem p.g.a. bristande förkunskap i svenska Problem p.g.a. bristande förkunskap i engelska Finns ngn som kan hjälpa mig med na Känner uppmuntran från lärare De närmaste har förståelse för studiekraven För lite tid till na Utb. upplägg passar mig God tillgång till hjälpmedel Svårt att kombinera och privatliv Svårt att kombinera och andra engagemang Studierna försvåras av min bostadssituation Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 15 och frågan lyder Hur ställer Du Dig till följande påståenden om Din studiesituation under höstterminen 2002?. 18 olika påståenden är listade och svarsalternativen utgörs av en 5-gradig skala där 1 = Stämmer inte alls och 5 = Stämmer helt i påståendet samt ett Ej aktuellt/kan ej avgöra -alternativ. Procentvärdena i tabellen består av en sammanslagning av svarsalternativen 4 och 5, det vill säga de som instämmer i de olika påståendena. Tabellen summerar därför inte till 100 procent. De som svarat Ej aktuellt/kan ej avgöra ingår i procentbasen. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 49

53 STUDIEHJÄLP Studiehjälp som studenterna anser sig behöva fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Läsfärdighet i svenska Skrivfärdighet i svenska Muntlig framställning på svenska Läsfärdighet i engelska Skrivfärdighet i engelska Muntlig framställning på engelska Datoranvändning Studieteknik Tids- och studieplanering Personlig vägledning Matematik/statistik Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 17 och frågan lyder Känner Du att Du för Dina skulle behöva hjälp med något av följande moment?. 11 olika moment förekom i frågan. Svarsalternativen är och. Endast procentvärdet för de som svarat på frågan ingår i tabellen, det vill säga de som anser sig behöva hjälp med de olika alternativen och tabellen summerar därför inte till 100 procent. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 50

54 Studiehjälp som studenterna anser sig behöva fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Läsfärdighet i svenska Skrivfärdighet i svenska Muntlig framställning på svenska Läsfärdighet i engelska Skrivfärdighet i engelska Muntlig framställning på engelska Datoranvändning Studieteknik Tids- och studieplanering Personlig vägledning Matematik/statistik Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 17 och frågan lyder Känner Du att Du för Dina skulle behöva hjälp med något av följande moment?. 11 olika moment förekom i frågan. Svarsalternativen är och. Endast procentvärdet för de som svarat på frågan ingår i tabellen, det vill säga de som anser sig behöva hjälp med de olika alternativen och tabellen summerar därför inte till 100 procent. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 51

55 SPRÅKKUNSKAPER Studenternas språkkunskaper fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) a Engelska Franska Tyska Spanska Annat språk Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 53 och frågan lyder Vilket/vilka språk behärskar Du så mycket att Du kan föra ett vardagligt samtal?. De olika språken är a, Engelska, Franska, Tyska, Spanska samt Annat språk. Svarsalternativen för de olika språken som är listade är och. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. De som hoppat över någon eller några av språkalternativen ingår i procentbasen då detta kan betraktas som att man inte behärskar det språket. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenternas språkkunskaper fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) a Engelska Franska Tyska Spanska Annat språk Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 53 och frågan lyder Vilket/vilka språk behärskar Du så mycket att Du kan föra ett vardagligt samtal?. De olika språken är a, Engelska, Franska, Tyska, Spanska samt Annat språk. Svarsalternativen för de olika språken som är listade är och. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. De som hoppat över någon eller några av språkalternativen ingår i procentbasen då detta kan betraktas som att man inte behärskar det språket. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 52

56 INSTITUTIONENS INFRASTRUKTUR Studenternas uppfattning om institutionens infrastruktur fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (medelvärde) Lokaler 4,9 5,0 4,9 4,8 5,0 5,0 4,9 5,0 4,9 4,9 4,9 4,8 4,9 5,3 Datorer 3,6 3,7 3,6 3,7 3,5 3,6 3,4 3,8 3,8 3,6 3,6 3,7 3,6 4,0 Bibliotek 4,8 4,9 4,8 4,9 4,8 4,8 4,8 4,8 4,8 4,6 4,8 4,9 5,5 4,6 Expedition 4,4 4,5 4,5 4,3 4,7 4,6 4,5 4,5 4,5 4,5 4,5 4,3 4,6 4,9 Organisation 4,6 4,7 4,7 4,5 4,8 4,9 4,6 4,6 4,8 4,6 4,7 4,6 5,0 5,0 Information 4,8 4,6 4,9 4,6 5,0 5,1 4,8 4,9 4,8 4,9 4,9 4,5 5,5 4,8 Studerandeservice 4,5 4,5 4,6 4,4 4,6 4,7 4,6 4,6 4,6 4,5 4,6 4,5 4,5 4,8 Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på delar av fråga 10 och frågan lyder Hur upplever Du na och institutionen i största allmänhet så långt som Du hittills har läst?. Medelvärdena i tabellen bygger på en 7-gradig skala där 7 = bra lokaler, god tillgång till datorer, god tillgång till bibliotek, effektiv expedition, bra information, bra organisation respektive god studerandeservice och 1 = dåliga lokaler, dålig tillgång till datorer, dålig tillgång till bibliotek, ineffektiv expedition, dålig information, dålig organisation respektive dålig studerandeservice. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenternas uppfattning om institutionens infrastruktur fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (medelvärde) Lokaler 4,8 5,3 4,9 5,1 4,5 5,1 5,0 4,8 Datorer 3,7 3,7 3,5 3,5 3,8 3,6 3,6 3,6 Bibliotek 4,7 4,1 5,2 4,7 4,6 5,3 4,7 4,9 Expedition 4,5 4,4 4,6 4,6 4,4 4,5 4,5 4,4 Organisation 4,8 4,9 4,4 4,7 4,7 4,6 4,8 4,4 Information 4,9 5,2 4,6 4,9 4,9 4,7 5,0 4,6 Studerandeservice 4,5 4,5 4,6 4,6 4,5 4,5 4,6 4,5 Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på delar av fråga 10 och frågan lyder Hur upplever Du na och institutionen i största allmänhet så långt som Du hittills har läst?. Medelvärdena i tabellen bygger på en 7-gradig skala där 7 = bra lokaler, god tillgång till datorer, god tillgång till bibliotek, effektiv expedition, bra information, bra organisation respektive god studerandeservice och 1 = dåliga lokaler, dålig tillgång till datore r, dålig tillgång till bibliotek, ineffektiv expedition, dålig information, dålig organisation respektive dålig studerandeservice. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 53

57 ATMOSFÄREN PÅ INSTITUTIONEN Studenternas uppfattning om atmosfären på den institution de tillhör fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (medelvärde) Stämning 5,6 5,6 5,6 5,7 5,6 5,5 5,6 5,6 5,7 5,7 5,6 5,6 5,8 5,6 Studentsammanhållning 4,5 4,7 4,4 4,5 4,6 4,4 4,5 4,5 4,5 4,3 4,5 4,6 4,5 4,8 Lärarkontakt 4,8 4,7 4,9 4,5 5,0 5,1 4,8 4,8 5,0 4,7 4,8 4,8 4,6 5,3 Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på delar av fråga 10 och frågan lyder Hur upplever Du na och institutionen i största allmänhet så långt som Du hittills har läst?. Medelvärdena i tabellen bygger på en 7-gradig skala där 7 = god stämning, god studentsammanhållning respektive god lärarkontakt och 1 = dålig stämning, dålig studentsammanhållning respektive dålig lärarkontakt. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenternas uppfattning om atmosfären på den institution de tillhör fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (medelvärde) Stämning 5,6 5,4 5,7 5,5 5,7 5,5 5,6 5,6 Studentsammanhållning 4,4 3,6 5,0 4,5 4,6 4,3 4,5 4,5 Lärarkontakt 4,8 4,9 4,8 4,8 5,0 4,5 4,9 4,6 Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på delar av fråga 10 och frågan lyder Hur upplever Du na och institutionen i största allmänhet så långt som Du hittills har läst?. Medelvärdena i tabellen bygger på en 7-gradig skala där 7 = god stämning, god studentsammanhållning respektive god lärarkontakt och 1 = dålig stämning, dålig studentsammanhållning respektive dålig lärarkontakt. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. F ör information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 54

58 VÄLKOMNANDET PÅ INSTITUTIONEN Studenternas uppfattning om hur välkomna och väl bemötta de blivit på den institution de tillhör fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (medelvärde) Positivt bemött Varken eller Ej positivt bemött ** Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 7 och frågan lyder Känner Du Dig välkommen och positivt bemött på institutionen?. Svarsalternativen är, mycket,, ganska, Varken eller,, inte särskilt,, inte alls. I tabellen är svarsalternativen, mycket och, ganska i hopslagna till Positivt bemöt och, inte särskilt och, inte alls är i hopslagna till Ej positivt bemött. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. Studenternas uppfattning om hur välkomna och väl bemötta de blivit på den institution de tillhör fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (medelvärde) Positivt bemött Varken eller Ej positivt bemött Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 7, inte särskilt,, inte alls. I tabellen är svarsalternativen, mycket och, ganska i hopslagna till Positivt bemöt och, inte särskilt och, inte alls är i hopslagna till Ej positivt bemött. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 55

59 STUDENTINFLYTANDE Studenternas inställning till graden av inflytande på den institution de tillhör fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Inst. är mottaglig för förändringar utifrån studenternas förslag Har haft möjlighet att utvärdera delkurser Lärarna uppmuntrar till utvärdering av delkurserna Ej min uppgift att arbeta för förbättring Utbildningens kvalitet ökar om studenterna får större inflytande Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 11 och frågan lyder Hur ställer Du Dig till följande påståenden om studentinflytandet på Din institution?. 5 olika påståenden är listade och svarsalternativen utgörs av en 5-gradig skala där 1 = Instämmer inte alls och 5 = Instämmer helt i påståendet samt ett Vet ej/ej aktuellt -alternativ. Procentvärdena i tabellen består av en sammanslagning av svarsalternativen 4 och 5, det vill säga de som instämmer i de olika påståendena. Tabellen summerar därför inte till 100 procent. De som svarat Vet ej/ej aktuellt ingår i procentbasen. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 56

60 Studenternas inställning till graden av inflytande på den institution de tillhör fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (medelvärde) Utbildnin gsområde Inst. är mottaglig för förändringar utifrån studenternas förslag Har haft möjlighet att utvärdera delkurser Lärarna uppmuntrar till utvärdering av delkurserna Ej min uppgift att arbeta för förbättring Utbildningens kvalitet ökar om studenterna får större inflytande Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 11 och frågan lyder Hur ställer Du Dig till följande påståenden om studentinflytandet på Din institution?. 5 olika påståenden är listade och svarsalternativen utgörs av en 5-gradig skala där 1 = Instämmer inte alls och 5 = Instämmer helt i påståendet samt ett Vet ej/ej aktuellt -alternativ. Procentvärdena i tabellen består av en sammanslagning av svarsalternativen 4 och 5, det vill säga de som instämmer i de olika påståendena. Tabellen summerar därför inte till 100 procent. De som svarat Vet ej/ej aktuellt ingår i procentbasen. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 57

61 STUDIETILLVARO Studenternas inställning till tillvaron som student fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Studierna motsvarar mina förväntningar Studierna har utvecklat mig som människa g känner mig anonym i den stora massan studenter Som student får jag för lite ansvar Som student har jag fått många nya vänner Studenttillvaron är rolig och stimulerande g är besviken på livet som student g skulle vilja ha fler kontakter med andra studenter Att studera känns (för mig) meningslöst g har svårt att betrakta mig som student Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 16 och frågan lyder Hur ställer Du Dig till följande påståenden om Din tillvaro som student under höstterminen 2002?. 10 olika påståenden är listade och svarsalternativen utgörs av en 5-gradig skala där 1 = Instämmer inte alls och 5 = Instämmer helt i påståendet samt ett Vet ej/ej aktuellt -alternativ. Procentvärdena i tabellen består av en sammanslagning av svarsalternativen 4 och 5, det vill säga de som instämmer i de olika påståendena. Tabellen summerar därför inte till 100 procent. De som svarat Vet ej/ej aktuellt ingår i procentbasen. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 58

62 Studenternas inställning till tillvaron som student fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (medelvärde) Studierna motsvarar mina förväntningar Studierna har utvecklat mig som människa g känner mig anonym i den stora massan studenter Som student får jag för lite ansvar Som student har jag fått många nya vänner Studenttillvaron är rolig och stimulerande g är besviken på livet som student g skulle vilja ha fler kontakter med andra studenter Att studera känns (för mig) meningslöst g har svårt att betrakta mig som student Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 16 och frågan lyder Hur ställer Du Dig till följande påståenden om Din tillvaro som student under höstterminen 2002? 10 olika påståenden är listade och svarsalternativen utgörs av en 5-gradig skala där 1 = Instämmer inte alls och 5 = Instämmer helt i påståendet samt ett Vet ej/ej aktuellt -alternativ. Procentvärdena i tabellen består av en sammanslagning av svarsalternativen 4 och 5, det vill säga de som instämmer i de olika påståendena. Tabellen summerar därför inte till 100 procent. De som svarat Vet ej/ej aktuellt ingår i procentbasen. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 59

63 DISKRIMINERING Studenternas upplevelse av diskriminering fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Har blivit diskriminerad Har inte blivit diskriminerad Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 13 och frågan lyder Har Du någon gång känt Dig diskriminerad (orättvist behandlad p.g.a. kön, klass, etnicitet e.d.) under Dina universitets under höstterminen 2002?. Svarsalternativen är och. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenternas* upplevelse av vem man blivit diskriminerad och orsaken till diskrimineringen fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Har blivit diskriminerad av: Lärare Annan institutionspersonal Andra studenter Studentförening Annan Anledning till diskriminering: Kön Social klass Etnisk tillhörighet Annan orsak Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 13B och 13C och frågorna lyder Om ja, av vem har Du känt Dig diskriminerad? respektive Av vilken anledning tror Du att Du blivit diskriminerad?. Svarsalternativen för 19B är Lärare, Annan institutionspersonal, Andra studenter, Studentförening samt Annan person. Svarsalternativen för 19C är Kön, Social klass, Etnisk tillhörighet samt Annat. *Endast de som svarat att de blivit diskriminerade (fråga 19A), oavsett sätt, ingår i tabellen och endast de som svarat jakande på frågan av vem eller anledning till diskriminering ingår i tabellen och därför summerar tabellen inte till 100 procent. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 60

64 Studenternas upplevelse av diskriminering fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Har blivit diskriminerad Har inte blivit diskriminerad Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 13 och frågan lyder Har Du någon gång känt Dig diskriminerad (orättvist behandlad p.g.a. kön, klass, etnicitet e.d.) under Dina universitets under höstterminen 2002?. Svarsalternativen är och. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenternas* upplevelse av vem man blivit diskriminerad och orsaken till diskrimineringen fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Har blivit diskriminerad av: Lärare Annan institutionspersonal Andra studenter Studentförening Annan Anledning till diskriminering: Kön Social klass Etnisk tillhörighet Annan orsak Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 13B och 13C och frågorna lyder Om ja, av vem har Du känt Dig diskriminerad? respektive Av vilken anledning tror Du att Du blivit diskriminerad?. Svarsalternativen för 19B är Lärare, Annan institutionspersonal, Andra studenter, Studentförening samt Annan person. Svarsalternativen för 19C är Kön, Social klass, Etnisk tillhörighet samt Annat. *Endast de som svarat att de blivit diskriminerade (fråga 19A), oavsett sätt, ingår i tabellen och endast de som svarat jakande på frågan av vem eller anledning till diskriminering ingår i tabellen och därför summerar tabellen inte till 100 procent. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 61

65 VAL AV GÖTEBORGS UNIVERSITET Motiv bakom studenternas val av Göteborgs universitet fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Nära hem Släkt/bekanta/pojk-/flickvän i Göteborg Syskon/kamrater i Gbg Bra bostadsförhållanden Trevlig stad Trevligt universitet Hög kvalitet på utbild Bra forskarutbildning Bra studentliv, föreningar etc Universitetet har gott rykte Utbildningen fanns bara här Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 18 och frågan lyder Hur stor betydelse hade följande alternativ i Ditt val att läsa vid Göteborgs universitet?. Svarsalternativen är Mycket stor betydelse, Ganska stor betydelse, Varken stor eller liten betydelse, Ganska liten betydelse och Mycket liten betydelse. I tabellen ovan anges procentvärdet för dem som svarat att alternativet haft Mycket stor betydelse eller Ganska stor betydelse och tabellen summerar därför inte till 100 procent. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 62

66 Motiv bakom studenternas val av Göteborgs universitet fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Nära hem Släkt/bekanta/pojk-/flickvän i Göteborg Syskon/kamrater i Gbg Bra bostadsförhållanden Trevlig stad Trevligt universitet Hög kvalitet på utbild Bra forskarutbildning Bra studentliv, föreningar etc Universitetet har gott rykte Utbildningen fanns bara här Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 18 och frågan lyder Hur stor betydelse hade följande alternativ i Ditt val att läsa vid Göteborgs universitet?. Svarsalternativen är Mycket stor betydelse, Ganska stor betydelse, Varken stor eller liten betydelse, Ganska liten betydelse och Mycket liten betydelse. I tabellen ovan anges procentvärdet för dem som svarat att alternativet haft Mycket stor betydelse eller Ganska stor betydelse och tabellen summerar därför inte till 100 procent. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 63

67 FÖRTROENDE FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET Studenternas förtroende för Göteborgs universitet fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Stort förtroende Varken stort eller litet förtroende Litet förtroende 2 ** Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på del av fråga 26 och frågan lyder Allmänt sett, hur stort förtroende har Du för det sätt på vilket följande institutioner sköter sitt arbete. Svarsalternativen är Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Varken stort eller litet förtroende, Ganska litet förtroende och Mycket litet förtroende. Svarsalternativen Mycket stort förtroende och Ganska stort förtroende har i tabellen slagits ihop till kategorin Stort förtroende. Svarsalternativen Ganska litet förtroende och Mycket litet förtroende har slagits samman till kategorin Litet förtroende i tabellen. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. Studenternas förtroende för Göteborgs universitet fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Stort förtroende Varken stort eller litet förtroende Litet förtroende ** 2 1 Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på del av fråga 26 och frågan lyder Allmänt sett, hur stort förtroende har Du för det sätt på vilket följande institutioner sköter sitt arbete. Svarsalternativen är Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Varken stort eller litet förtroende, Ganska litet förtroende och Mycket litet förtroende. Svarsalternativen Mycket stort förtroende och Ganska stort förtroende har i tabellen slagits ihop till kategorin Stort förtroende. Svarsalternativen Ganska litet förtroende och Mycket litet förtroende har slagits samman till kategorin Litet förtroende i tabellen. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. 64

68 STUDENTSTADEN Studenternas inställning till Göteborg som studentstad fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Lätt att få tag på bra studentbostäder ** För långt mellan universitetets olika delar God tillgång till kurslitteratur på universitetsbiblioteken Universitet har bra placering i stan Lätt att bli ensam Rikt utbud på trevliga caféer och restauranger Dyrt att leva som student Studentmiljön är överlag trivsam Göteborg är inte en typisk studentstad Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 19 och frågan lyder Hur ställer Du Dig till följande påståenden om Göteborg som studentstad?. 9 olika påståenden är listade och svarsalternativen utgörs av en 5-gradig skala där 1 = Instämmer inte alls och 5 = Instämmer helt i påståendet samt ett Vet ej/ej aktuellt - alternativ. Procentvärdena i tabellen består av en sammanslagning av svarsalternativen 4 och 5, det vill säga de som instämmer i de olika påståendena. Tabellen summerar därför inte till 100 procent. De som svarat Vet ej/ej aktuellt ingår i procentbasen. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. 65

69 Studenternas inställning till Göteborg som studentstad fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Lätt att få tag på bra studentbostäder ** För långt mellan universitetets olika delar God tillgång till kurslitteratur på universitetsbiblioteken Universitet har bra placering i stan Lätt att bli ensam Rikt utbud på trevliga caféer och restauranger Dyrt att leva som student Studentmiljön är överlag trivsam Göteborg är inte en typisk studentstad Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 19 och frågan lyder Hur ställer Du Dig till följande påståenden om Göteborg som studentstad?. 9 olika påståenden är listade och svarsalternativen utgörs av en 5-gradig skala där 1 = Instämmer inte alls och 5 = Instämmer helt i påståendet samt ett Vet ej/ej aktuellt - alternativ. Procentv ärdena i tabellen består av en sammanslagning av svarsalternativen 4 och 5, det vill säga de som instämmer i de olika påståendena. Tabellen summerar därför inte till 100 procent. De som svarat Vet ej/ej aktuellt ingår i procentbasen. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. 66

70 STUDENTKÅREN Hur studenterna fått information om sin studentkår fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Har ej fått information Utskick innan kursstart Kårpresentationer vid kursstart Affischering på institutionen Vid kårregistrering Via medlemsblad/tidning Samfaks introduktionsdag Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 21 och frågan lyder På vilket sätt har Du fått information om den studentkår Du tillhör. Svarsalternativ är g har inte fått information, Genom utskick, Genom kårpresentationer vid kursstart, Genom affischering på institutionen, Vid kårregistrering, Via medlemsblad/tidning, På samhällsvetenskapliga fakultetens introduktionsdag den 18 september. Tabellen summerar ej till 100 procent eftersom flera svarsalternativ i frågan kunde anges. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 67

71 Hur studenterna fått information om sin studentkår fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde, erfarenhet av universitets samt kårtillhörighet (procent) Kårtillhörighet FFS Hagakåren SKJUT Har ej fått information Utskick innan kursstart Kårpresentationer vid kursstart Affischering på institutionen Vid kårregistrering Via medlemsblad/tidning Samfaks introduktionsdag Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 21 och frågan lyder På vilket sätt har Du fått information om den studentkår Du tillhör. Svarsalternativ är g har inte fått information, Genom utskick, Genom kårpresentationer vid kursstart, Genom affischering på institutionen, Vid kårregistrering, Via medlemsblad/tidning, På samhällsvetenskapliga fakultetens introduktionsdag den 18 september. Tabellen summerar ej till 100 procent eftersom flera svarsalternativ i frågan kunde anges. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. Kårtillhörighet bygger på fråga 1 och frågan lyder Vilken fristående kurs/vilket program läser Du under höstterminen 2002?. Studenterna på varje kurs/program tillhör formellt en av de tre kårerna, även om det inte är en garanti för att studenten är med i just den kåren. En dubbelstuderande student kan till exempel vara medlem i en annan kår. FFS = Afrikakunskap, Arbets- och organisationspsykologi, Asien, Barn- och ungdomspsykologi, Funktionshinder: psykologiska perspektiv, Gerontologi, Humanekologi, Internationella relationer, Medie- och kommunikationsvetenskap, Psykologi, Samhällskunskap, Socialantropologi, Socialpsykologi, Sociologi, Statsvetenskap, Utveckling- och internationellt samarbete, Östeuropakunskap, Europaprogrammet och Psykologprogrammet. Hagakåren = Hälso- och sjukvårdsadministration, Förvaltningsprogrammet, met för personal- och arbetslivsfrågor och Socionomprogrammet. SKJUT = Journalistprogrammet. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 68

72 Hur studenterna kan tänka sig att engagera sig i kårarbetet fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) , ifall jag hade tid för det , om jag visste var det innebar , i en kårförening , i en ämnesgrupp/programförening Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 22 och frågan lyder Skulle Du kunna tänka Dig att engagera Dig i kårarbetet?. Svarsalternativen är följande,, ifall jag hade tid för det,, om jag visste var det innebar,, i en kårförening (fest-, sport-, teaterförening eller dylikt),, i en ämnesgrupp/programförening. Tabellen summerar ej till 100 procent eftersom flera svarsalternativ i frågan kunde anges. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Hur studenterna kan tänka sig att engagera sig i kårarbetet fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde, erfarenhet av universitets samt kårtillhörighet (procent) Kårtillhörighet FFS Hagakåren SKJUT , ifall jag hade tid för det , om jag visste var det innebar , i en kårförening , i en ämnesgrupp/programför ening Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 22 och frågan lyder Skulle Du kunna tänka Dig att engagera Dig i kårarbetet?. Svarsalternativen är följande,, ifall jag hade tid för det,, om jag visste var det innebar,, i en kårförening (fest-, sport-, teaterförening eller dylikt),, i en ämnesgrupp/programförening. Tabellen summerar ej till 100 procent eftersom flera svarsalternativ i frågan kunde anges. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. Kårtillhörighet bygger på fråga 1 och frågan lyder Vilken fristående kurs/vilket program läser Du under höstterminen 2002?. Studenterna på varje kurs/program tillhör formellt en av de tre kårerna, även om det inte är en garanti för att studenten är med i just den kåren. En dubbelstuderande student kan till exempel vara medlem i en annan kår. FFS = Afrikakunskap, Arbets- och organisationspsykologi, Asien, Barn- och ungdomspsykologi, Funktionshinder: psykologiska perspektiv, Gerontologi, Humanekologi, Internationella relationer, Medie- och kommunikationsvetenskap, Psykologi, Samhällskunskap, Socialantropologi, Socialpsykologi, Sociologi, Statsvetenskap, Utveckling- och internationellt samarbete, Östeuropakunskap, Europaprogrammet och Psykologprogrammet. Hagakåren = Hälso- och sjukvårdsadministration, Förvaltningsprogrammet, met för personal- och arbetslivsfrågor och Socionomprogrammet. SKJUT = Journalistprogrammet. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 69

73 Studenternas upplevelse av den studentkår man tillhör fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Lätt att kontakta Har en viktig uppgift att fylla Medlemskap bör ej vara obligatoriskt Tillvaratar studenternas intressen på ett bra sätt Sköter utbildningsbevakning på ett bra sätt Fyller ingen funktion för mig Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 23 och frågan lyder Hur ställer Du Dig till följande påståenden om den studentkår Du tillhör?. 6 olika påståenden är listade och svarsalternativen utgörs av en 5-gradig skala där 1 = Instämmer inte alls och 5 = Instämmer helt i påståendet samt ett Vet ej/ej aktuellt - alternativ. Procentvärdena i tabellen består av en sammanslagning av svarsalternativen 4 och 5, det vill säga de som instämmer i de olika påståendena. Tabellen summerar därför inte till 100 procent. De som svarat Vet ej/ej aktuellt ingår i procentbasen. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 70

74 Studenternas upplevelse av den studentkår man tillhör fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde, erfarenhet av universitets samt kårtillhörighet (procent) Kårtillhörighet FFS Hagakåren SKJUT Lätt att kontakta Har en viktig uppgift att fylla Medlemskap bör ej vara obligatoriskt Tillvaratar studenternas intressen på ett bra sätt Sköter utbildningsbevakning på ett bra sätt Fyller ingen funktion för mig Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 23 och frågan lyder Hur ställer Du Dig till följande påståenden om den studentkår Du tillhör?. 6 olika påståenden är listade och svarsalternativen utgörs av en 5-gradig skala där 1 = Instämmer inte alls och 5 = Instämmer helt i påståendet samt ett Vet ej/ej aktuellt - alternativ. Procentvärdena i tabellen består av en sammanslagning av svarsalternativen 4 och 5, det vill säga de som instämmer i de olika påståendena. Tabellen summerar därför inte till 100 procent. De som svarat Vet ej/ej aktuellt ingår i procentbasen. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. Kårtillhörighet bygger på fråga 1 och frågan lyder Vilken fristående kurs/vilket program läser Du under höstterminen 2002?. Studenterna på varje kurs/program tillhör formellt en av de tre kårerna, även om det inte är en garanti för att studenten är med i just den kåren. En dubbelstuderande student kan till exempel vara medlem i en annan kår. FFS = Afrikakunskap, Arbets- och organisationspsykologi, Asien, Barn- och ungdomspsykologi, Funktionshinder: psykologiska perspektiv, Gerontologi, Humanekologi, Internationella relationer, Medie- och kommunikationsvetenskap, Psykologi, Samhällskunskap, Socialantropologi, Socialpsykologi, Sociologi, Statsvetenskap, Utvecklingoch internationellt samarbete, Östeuropakunskap, Europaprogrammet och Psykologprogrammet. Hagakåren = Hälso- och sjukvårdsadministration, Förvaltningsprogrammet, met för personal- och arbetslivsfrågor och Socionomprogrammet. SKJUT = Journalistprogrammet. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 71

75 STUDENTKÅRENS ARRANGEMANG Studenternas besök av studentkårens olika arrangemang fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Flera gånger/veckan ** ** ** ** ** Någon gång/veckan Någon gång/månaden Någon gång/termin Aldrig Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 20 och lyder Hur ofta besöker Du något arrangemang anordnade av Din studentkår (möten, fester, diskussioner m.m.?. Svarsalternativen är Aldrig, Någon gång/termin, Någon gång/månad, Någon gång/vecka och Flera gånger/vecka. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. Studenternas besök av studentkårens olika arrangemang fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Kårtillhörighet FFS Hagakåren SKJUT Flera gånger/veckan ** ** Någon gång/veckan Någon gång/månaden Någon gång/termin Aldrig Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 20 och lyder Hur ofta besöker Du något arrangemang anordnade av Din studentkår (möten, fester, diskussioner m.m.?. Svarsalternativen är Aldrig, Någon gång/termin, Någon gång/månad, Någon gång/vecka och Flera gånger/vecka. Kårtillhörighet bygger på fråga 1 och frågan lyder Vilken fristående kurs/vilket program läser Du under höstterminen 2002?. Studenterna på varje kurs/program tillhör formellt en av de tre kårerna, även om det inte är en garanti för att studenten är med i just den kåren. En dubbelstuderande student kan till exempel vara medlem i en annan kår. FFS = Afrikakunskap, Arbets- och organisationspsykologi, Asien, Barn- och ungdomspsykologi, Funktionshinder: psykologiska perspektiv, Gerontologi, Humanekologi, Internationella relationer, Medie- och kommunikationsvetenskap, Psykologi, Samhällskunskap, Socialantropologi, Socialpsykologi, Sociologi, Statsvetenskap, Utveckling- och internationellt samarbete, Östeuropakunskap, Europaprogrammet och Psykologprogrammet. Hagakåren = Hälso- och sjukvårdsadministration, Förvaltningsprogrammet, met för personal- och arbetslivsfrågor och Socionomprogrammet. SKJUT = Journalistprogrammet. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. 72

76 GFS:S STUDENTSERVICE Studenter som någon gång varit i kontakt med någon av GFS:s studentservice fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Studenthälsan Stipendiesekreteraren Kuratorn Kyrkan i högskolan 1 ** ** Juridisk rådgivning Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 24 och frågan lyder Har Du någon gång tagit kontakt med någon av följande former av studentservice vid Göteborgs universitets förenade studentkårer (GFS)?. Svarsalternativen är Flera gånger, En gång och Aldrig. I tabellen ovan anges procentvärdet för dem som svarat Flera gånger eller En gång, det vill säga minst en gång tagit kontakt med någon studentservice och tabellen summerar därför inte till 100 procent. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. Studenter som någon gång varit i kontakt med någon av GFS:s studentservice fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Kårtillhörighet FFS Hagakåren SKJUT Studenthälsan Stipendiesekreteraren Kuratorn ** Kyrkan i högskolan 1 2 ** Juridisk rådgivning ** Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 24 och frågan lyder Har Du någon gång tagit kontakt med någon av följande former av studentservice vid Göteborgs universitets förenade studentkårer (GFS)?. Svarsalternativen är Flera gånger, En gång och Aldrig. I tabellen ovan anges procentvärdet för dem som svarat Flera gånger eller En gång, det vill säga minst en gång tagit kontakt med någon studentservice och tabellen summerar därför inte till 100 procent. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. Kårtillhörighet bygger på fråga 1 och frågan lyder Vilken fristående kurs/vilket program läser Du under höstterminen 2002?. Studenterna på varje kurs/program tillhör formellt en av de tre kårerna, även om det inte är en garanti för att studenten är med i just den kåren. En dubbelstuderande student kan till exempel vara medlem i en annan kår. FFS = Afrikakunskap, Arbets- och organisationspsykologi, Asien, Barn- och ungdomspsykologi, Funktionshinder: psykologiska perspektiv, Gerontologi, Humanekologi, Internationella relationer, Medie- och kommunikationsvetenskap, Psykologi, Samhällskunskap, Socialantropologi, Socialpsykologi, Sociologi, Statsvetenskap, Utveckling- och internationellt samarbete, Östeuropakunskap, Europaprogrammet och Psykologprogrammet. Hagakåren = Hälso- och sjukvårdsadministration, Förvaltningsprogrammet, met för personal- och arbetslivsfrågor och Socionomprogrammet. SKJUT = Journalistprogrammet. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. 73

77 4. OPINIONER OCH LIVSSTILAR KONSUMTION AV NYHETER I TV OCH RADIO Studenternas konsumtion av nyheter i TV och Radio(procent) Aktuellt SVT Rapport SVT Nyheterna TV4 Nyhetsprogram Morgon- TV SVT Nyhetsmorgon TV4 TV3 Direkt ZTV Nytt BBC/ CNN Ekonyheterna i Sveriges Radio Dagligen gånger/veckan ** gånger/veckan gånger/veckan Mer sällan Aldrig Summa procent Antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 25 och frågan lyder Hur ofta tar Du del av nyheter i följande medier?. Svarsalternativen är Har ej tillgång, Dagligen, 5-6 dagar/vecka, 3-4 dagar/vecka, 1-2 dagar/vecka, Mer sällan och Aldrig. I alternativet Aldrig i tabellen ovan ingår även de som svarat att de ej har tillgång till kanalen respektive de som hoppat över någon eller några delfrågor. ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. 74

78 Nyhetsprogram på TV och i Radio som studenterna tar del av regelbundet fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Aktuellt i SVT Rapport i SVT Nyheterna i TV Morgon-TV i SVT Nyhetsmorgon i TV TV3 Direkt ZTV Nytt BBC/CNN Ekonyheterna i Sveriges Radio Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 25 och frågan lyder Hur ofta tar Du del av nyheter i följande medier?. Svarsalternativen är Har ej tillgång, Dagligen, 5-6 dagar/vecka, 3-4 dagar/vecka, 1-2 dagar/vecka, Mer sällan och Aldrig. I tabellen ovan redovisas bara procentvärdet för dem som svarat att de tar del av programmet regelbundet vilket motsvarar Dagligen eller 5-6 dagar/vecka. De som hoppat över någon eller några delfrågor eller svarat att de ej har tillgång till kanalen ingår i procentbasen. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Nyhetsprogram på TV och i Radio som studenterna tar del av regelbundet fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Aktuellt i SVT Rapport i SVT Nyheterna i TV Morgon-TV i SVT Nyhetsmorgon i TV TV3 Direkt ZTV Nytt BBC/CNN Ekonyheterna i Sveriges Radio Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 25 och frågan lyder Hur ofta tar Du del av nyheter i följande medier?. Svarsalternativen är Har ej tillgång, Dagligen, 5-6 dagar/vecka, 3-4 dagar/vecka, 1-2 dagar/vecka, Mer sällan och Aldrig. I tabellen ovan redovisas bara procentvärdet för dem som svarat att de tar del av programmet regelbundet vilket motsvarar Dagligen eller 5-6 dagar/vecka. De som hoppat över någon eller några delfrågor eller svarat att de ej har tillgång till kanalen ingår i procentbasen. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 75

79 KONSUMTION AV DAGSTIDNINGAR OCH NYHETER PÅ INTERNET Studenternas konsumtion av olika dagstidningar samt nyheter på Internet (procent) Dagstidningar Göteborgs- Posten Metro GT Expressen Aftonbladet Nyheter på Internet Dagligen ** ** gånger/veckan gånger/veckan gånger/veckan Mer sällan Aldrig Summa procent Antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 25 och frågan lyder Hur ofta tar Du del av nyheter i följande medier?. Svarsalternativen är Har ej tillgång, Dagligen, 5-6 dagar/vecka, 3-4 dagar/vecka, 1-2 dagar/vecka, Mer sällan och Aldrig. I alternativet Aldrig i tabellen ovan ingår även de som svarat att de ej har tillgång till tidningen respektive de som hoppat över någon eller några delfrågor. ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. 76

80 Dagstidningar och nyheter på Internet som studenterna tar del av regelbundet fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Göteborgs-Posten Metro GT Expressen ** Aftonbladet Nyheter på Internet Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 25 och frågan lyder Hur ofta tar Du del av nyheter i följande medier?. Svarsalternativen är Har ej tillgång, Dagligen, 5-6 dagar/vecka, 3-4 dagar/vecka, 1-2 dagar/vecka, Mer sällan och Aldrig. I tabellen ovan redovisas bara procentvärdet för dem som svarat att de tar del av tidningen regelbundet vilket motsvarar Dagligen eller 5-6 dagar/vecka. De som hoppat över någon eller några delfrågor eller svarat att de ej har tillgång till tidningen ingår i procentbasen. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. Dagstidningar och nyheter på Internet som studenterna tar del av regelbundet fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Göteborgs-Posten Metro GT ** Expressen 2 2 ** 1 2 ** 2 ** Aftonbladet Nyheter på Internet Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 25 och frågan lyder Hur ofta tar Du del av nyheter i följande medier?. Svarsalternativen är Har ej tillgång, Dagligen, 5-6 dagar/vecka, 3-4 dagar/vecka, 1-2 dagar/vecka, Mer sällan och Aldrig. I tabellen ovan redovisas bara procentvärdet för dem som svarat att de tar del av tidningen regelbundet vilket motsvarar Dagligen eller 5-6 dagar/vecka. De som hoppat över någon eller några delfrågor eller svarat att de ej har tillgång till tidningen ingår i procentbasen. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. 77

81 INTRESSE FÖR POLITIK Studenternas intresse för politik fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Mycket intresserad Ganska intresserad Inte särskilt intresserad Inte alls intresserad Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 27 och frågan lyder Hur pass intresserad är Du i allmänhet av politik?. Svarsalternativen är Mycket intresserad, Ganska intresserad, Inte särskilt intresserad, Inte alls intresserad. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenternas intresse för politik fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Mycket intresserad Ganska intresserad Inte särskilt intresserad Inte alls intresserad ** 1 4 Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 27 och frågan lyder Hur pass intresserad är Du i allmänhet av politik?. Svarsalternativen är Mycket intresserad, Ganska intresserad, Inte särskilt intresserad, Inte alls intresserad. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. 78

82 PARTISYMPATI Studenternas partisympatier fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Annat parti ** Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 28 och frågan lyder Vilket parti tycker Du bäst om idag?. Svarsalternativen är Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Annat parti. Antalet personer som hoppat över delar eller hela frågan är 45 stycken, vilket motsvarar 5 procent av den totala andelen svarande personer. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenternas partisympatier fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Annat parti Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 28 och frågan ly der Vilket parti tycker Du bäst om idag?. Svarsalternativen är Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Annat parti. Antalet personer som hoppat över delar eller hela frågan är 40 stycken, vilket motsvarar 5 procent av den totala andelen svarande personer. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 79

83 PARTIIDENTIFIKATION Studenternas partiidentifikation fördelat på partisympati (procent) Parti v s c fp m kd mp Starkt övertygad anhängare Anhängare Ej anhängare Summa procent Antal svar Totalt antal 851 Kommentar: Tabellen bygger på hela fråga 28 och frågorna lyder Vilket parti tycker Du bäst om idag? respektive Anser Du Dig vara en övertygad anhängare av detta parti?. Svarsalternativen är Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Annat parti respektive, mycket övertygad,, något övertygad och. I tabellen ovan motsvarar Starkt övertygad anhängare av mycket övertygad, Anhängare av, något övertygad och Ej anhängare av. Annat parti Studenternas partiidentifikation fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Starkt övertygad anhängare Något övertygad anhängare Ej anhängare Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger fråga 28 och frågan lyder Anser Du Dig vara en övertygad anhängare av detta parti?. Svarsalternativen är, mycket övertygad,, något övertygad och. I tabellen ovan motsvarar Starkt övertygad anhängare av mycket övertygad, Anhängare av, något övertygad och Ej anhängare av. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenternas partiidentifikation fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Starkt övertygad anhängare Något övertygad Inte övertygad Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger fråga 28B och frågan lyder Anser Du Dig vara en övertygad anhängare av detta parti?. Svarsalternativen är, mycket övertygad,, något övertygad och. I tabellen ovan motsvarar Starkt övertygad anhängare av mycket övertygad, Anhängare av, något övertygad och Ej anhängare av. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 80

84 VÄNSTER-HÖGERIDEOLOGI Studenternas partisympatier och placering på en vänster-högerskala (procent) Klart till vänster Något till vänster Vänster-höger Varken till vänster eller höger Något till höger Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Annat parti Summa procent Antal svar Totalt antal 853 Klart till höger Kommentar: Tabellen bygger på fråga 28 och 29 och frågorna lyder Vilket parti tycker Du bäst om idag? respektive talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänster-högerskala. Var någonstans skulle du placera Dig själv på en sådan vänster-högerskala?. Svarsalternativen är Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Annat parti respektive Klart till vänster, Något till vänster, Varken till höger eller vänster, Något till höger och Klart till höger. Studenternas placering på en vänster-högerskala och partisympati (procent) Parti v s c fp m kd mp Klart till vänster Något till vänster Varken till vänster eller höger Något till höger Klart till höger Summa procent Antal svar Totalt antal 853 Kommentar: Tabellen bygger på fråga 28 och 29 och frågorna lyder Vilket parti tycker Du bäst om idag? respektive talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänster-högerskala. Var någonstans skulle du placera Dig själv på en sådan vänster-högerskala?. Svarsalternativen är Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Annat parti respektive Klart till vänster, Något till vänster, Varken till höger eller vänster, Något till höger och Klart till höger. ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. Annat parti 81

85 Studenternas politiska åsikter placerade på en vänster-högerskala fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Klart till vänster Något till vänster Varken till vänster eller höger Något till höger Klart till höger Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 29 och frågan lyder talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänster-högerskala. Var någonstans skulle du placera Dig själv på en sådan vänster-högerskala?. Svarsalternativen är Klart till vänster, Något till vänster, Varken till höger eller vänster, Något till höger och Klart till höger. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenternas politiska åsikter placerade på en vänster-högerskala fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Klart till vänster Något till vänster Varken till vänster eller höger Något till höger Klart till höger Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 29 och frågan lyder talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänster-högerskala. Var någonstans skulle du placera Dig själv på en sådan vänster-högerskala?. Svarsalternativen är Klart till vänster, Något till vänster, Varken till höger eller vänster, Något till höger och Klart till höger. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 82

86 EU OCH EMU Studenternas åsikt om det svenska EU-medlemskapet fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) I huvudsak för det svenska medlemskapet i EU I huvudsak emot det svenska medlemskapet i EU Har ingen bestämd uppfattning i frågan Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 30 och frågan lyder Vad är Din åsikt om det svenska medlemskapet i EU? Svarsalternativen är I huvudsak för det svenska medlemskapet i EU, I huvudsak mot det svenska medlemskapet i EU och Har ingen bestämd åsikt i frågan. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenternas åsikt om det svenska EU-medlemskapet fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) I huvudsak för det svenska medlemskapet i EU I huvudsak emot det svenska medlemskapet i EU Har ingen bestämd uppfattning i frågan Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 30 och frågan lyder Vad är Din åsikt om det svenska medlemskapet i EU? Svarsalternativen är I huvudsak för det svenska medlemskapet i EU, I huvudsak mot det svenska medlemskapet i EU och Har ingen bestämd åsikt i frågan. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 83

87 Hur studenterna skulle rösta om det idag var folkomröstning om ett svenskt medlemskap i EMU fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) till ett svenskt medlemskap i EMU till ett svenskt medlemskap i EMU Blankt Vet ej Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 31 och frågan lyder Hur skulle Du rösta om det idag var folkomröstning om ett svenskt medlemskap i EMU (den ekonomiska och monetära unionen)?. Svarsalternativen är till svenskt medlemskap i EMU, till svenskt medlemskap i EMU, Blankt och Vet ej. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Hur studenterna skulle rösta om det idag var folkomröstning om ett svenskt medlemskap i EMU fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) till ett svenskt medlemskap i EMU till ett svenskt medlemskap i EMU Blankt Vet ej Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 31 och frågan lyder Hur skulle Du rösta om det idag var folkomröstning om ett svenskt medlemskap i EMU (den ekonomiska och monetära unionen)?. Svarsalternativen är till svenskt medlemskap i EMU, till svenskt medlemskap i EMU, Blankt och Vet ej. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 84

88 VALDELTAGANDE I VALET 2002 Hur studenterna röstade i höstens val fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Riksdagsvalet ** 84 Landstings-/regionvalet ** 74 Kommunvalet ** 79 Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 33 och frågan lyder Röstade Du i något eller några av höstens val?. Alternativen att ta ställning till är Riksdagsvalet, Landstings-/regionvalet, Kommunvalet och för var och en av alternativen är svarsalternativen, respektive Ej röstberättigad. De som svarat Ej röstberättigad ingår inte i procentbasen. De som hoppat över någon eller några delfrågor ingår däremot i procentbasen. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. ** Eftersom det är få personer bland de med har nordisk bakgrund som är röstberättigade anges inte procenttalen. Hur studenterna röstade i höstens val fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Riksdagsvalet Landstings-/regionvalet Kommunvalet Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 33 och frågan lyder Röstade Du i något eller några av höstens val?. Alternativen att ta ställning till är Riksdagsvalet, Landstings-/regionvalet, Kommunvalet och för var och en av alternativen är svarsalternativen, respektive Ej röstberättigad. De som svarat Ej röstberättigad ingår inte i procentbasen. De som hoppat över någon eller några delfrågor ingår däremot i procentbasen. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 85

89 FÖRTROENDE Studenternas förtroende för hur olika institutioner sköter sitt arbete fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Regeringen Polisen Sjukvården Riksdagen Bankerna Dagspressen Radio/TV Grundskolan Storföretagen Kungahuset Universiteten/högskolorna De politiska partierna EU-kommissionen Europaparlamentet FN Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 26 och frågan lyder Allmän sett, hur stort förtroende har Du för det sätt på vilket följande institutioner sköter sitt arbete?. Svarsalternativen är Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Varken stort eller litet förtroende, Ganska litet förtroende och Mycket litet förtroende. I tabellen anges endast procentvärdet för dem som svarat att de har Mycket stort förtroende eller Ganska stort förtroende, det vill säga de som har förtroende för de olika institutionerna. Tabellen summerar därför inte till 100 procent. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N- talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 86

90 Studenternas förtroende för hur olika institutioner sköter sitt arbete fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Regeringen Polisen Sjukvården Riksdagen Bankerna Dagspressen Radio/TV Grundskolan Storföretagen Kungahuset Universiteten/högskolorna De politiska partierna EU-kommissionen Europaparlamentet FN Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 26 och frågan lyder Allmän sett, hur stort förtroende har Du för det sätt på vilket följande institutioner sköter sitt arbete?. Svarsalternativen är Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Varken stort eller litet förtroende, Ganska litet förtroende och Mycket litet förtroende. I tabellen anges endast procentvärdet för dem som svarat att de har Mycket stort förtroende eller Ganska stort förtroende, det vill säga de som har förtroende för de olika institutionerna. Tabellen summerar därför inte till 100 procent. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N- talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 87

91 POLITISKA DEBATTEN Studenternas åsikter om olika förslag i den politiska debatten fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Minska den offentliga sektorn Ta emot färre flyktingar i Sverige Satsa på ett samhälle med ökad jämlikhet mellan kvinnor och män Satsa på ett miljövänligt samhälle även om det innebär låg eller ingen ekonomisk tillväxt Bedriva mer av sjukvården i privat regi Sverige bör på lång sikt avveckla kärnkraften Satsa mer på friskolor Införa sex timmars arbetsdag Sänka skatterna Införa reklam i Sveriges Television Lagstifta mot ägarkoncentration på massmedieområdet Införa språktest för att kunna bli svensk medborgare Begränsa tryckfriheten vad gäller offentliga personers privatliv Sverige bör politiskt stödja USA:s krig mot terrorismen Höja kommunal- /landstingsskatten hellre än att minska servicen Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 32 och frågan lyder Här finns ett antal förslag som förekommit i den politiska debatten. Vilken är Din åsikt om vart och ett av dem?. Svarsalternativen är Mycket bra förslag Ganska bra förslag Varken bra eller dåligt förslag, Ganska dåligt förslag och Mycket dåligt förslag. I tabellen anges endast procentvärdet för dem som svarat att de tycker förslaget är ett Mycket bra förslag eller Ganska bra förslag. Tabellen summerar därför inte till 100 procent. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 88

92 Studenternas åsikter om olika förslag i den politiska debatten fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Minska den offentliga sektorn Ta emot färre flyktingar i Sverige Satsa på ett samhälle med ökad jämlikhet mellan kvinnor och män Satsa på ett miljövänligt samhälle även om det innebär låg eller ingen ekonomisk tillväxt Låta privata företag svara för äldreomsorg Bedriva mer av sjukvården i privat regi Sverige bör på lång sikt avveckla kärnkraften Satsa mer på friskolor Införa sex timmars arbetsdag Sänka skatterna Införa reklam i Sveriges Television Lagstifta mot ägarkoncentration på massmedieområdet Införa språktest för att kunna bli svensk medborgare Begränsa tryckfriheten vad gäller offentliga personers privatliv Sverige bör politiskt stödja USA:s krig mot terrorismen Höja kommunal- /landstingsskatten hellre än att minska servicen Antal svar: Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 32 och frågan lyder Här finns ett antal förslag som förekommit i den politiska debatten. Vilken är Din åsikt om vart och ett av dem?. Svarsalternativen är Mycket bra förslag Ganska bra förslag Varken bra eller dåligt förslag, Ganska dåligt förslag och Mycket dåligt förslag. I tabellen anges endast procentvärdet för dem som svarat att de tycker förslaget är ett Mycket bra förslag eller Ganska bra förslag. Tabellen summerar därför inte till 100 procent. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 89

93 SAMHÄLLSDEBATTEN Studenternas åsikter om olika förslag i den svenska samhällsdebatten fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Stärka djurens rätt Tillåta homosexuella par att adoptera barn Tillåta aktiv dödhjälp i Sverige Förbjuda alla former av pornografi Begränsa rätten till fri abort Tillåt försäljning av starköl, vin och sprit i livsmedelsbutiker Begränsa utvecklingen av genmodifierad mat Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 34 och frågan lyder Här finns ett antal förslag hämtade från den svenska samhällsdebatten. Vilken är Din åsikt om vart och ett av dem?. Svarsalternativen är Mycket bra förslag Ganska bra förslag Varken bra eller dåligt förslag, Ganska dåligt förslag, Mycket dåligt förslag och Ingen uppfattning. I tabellen anges endast procentvärdet för dem som svarat att de tycker förslaget är ett Mycket bra förslag eller Ganska bra förslag. Tabellen summerar därför inte till 100 procent. De som svarat Ingen uppfattning på frågan ingår i procentbasen. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 90

94 Studenternas åsikter om olika förslag i den svenska samhällsdebatten fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Stärka djurens rätt Tillåta homosexuella par att adoptera barn Tillåta aktiv dödhjälp i Sverige Förbjuda alla former av pornografi Begränsa rätten till fri abort Tillåt försäljning av starköl, vin och sprit i livsmedelsbutiker Begränsa utvecklingen av genmodifierad Antal svar: Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 34 och frågan lyder Här finns ett antal förslag hämtade från den svenska samhällsdebatten. Vilken är Din åsikt om vart och ett av dem?. Svarsalternativen är Mycket bra förslag Ganska bra förslag Varken bra eller dåligt förslag, Ganska dåligt förslag, Mycket dåligt förslag och Ingen uppfattning. I tabellen anges endast procentvärdet för dem som svarat att de tycker förslaget är ett Mycket bra förslag eller Ganska bra förslag. Tabellen summerar därför inte till 100 procent. De som svarat Ingen uppfattning på frågan ingår i procentbasen. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 91

95 VETENSKAP I SAMHÄLLET Studenternas förtroende för forskning på olika områden fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Medicin Naturvetenskap Samhällsvetenskap Teknik Humaniora Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 35 och frågan lyder Allmänt sett, vilket förtroende har Du för den forskning som bedrivs i Sverige inom följande områden?. Alternativen att ta ställning till är Medicin, Naturvetenskap, Samhällsvetenskap, Teknik, Humaniora. För varje alternativ är svarsalternativen Mycket stort förtroende, Ganska stort förtroende, Varken stort eller litet förtroende, Ganska litet förtroende, Mycket litet förtroende respektive Ingen uppfattning. De som svarat Ingen uppfattning ingår i procentbasen. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenternas förtroende för forskning på olika områden fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Medicin Naturvetenskap Samhällsvetenskap Teknik Humaniora Antal svar: Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 35 och frågan lyder Allmänt sett, vilket förtroende har Du för den forskning som bedrivs i Sverige inom följande områden?. Alternativen att ta ställning till är Medicin, Naturvetenskap, Samhällsvetenskap, Teknik, Humaniora. För varje alternativ är svarsalternativen Mycket stort förtroende, Ganska stort förtroende, Varken stort eller litet förtroende, Ganska litet förtroende, Mycket litet förtroende respektive Ingen uppfattning. De som svarat Ingen uppfattning ingår i procentbasen. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 92

96 Studenternas åsikter om huruvida forskningen gjort livet bättre eller sämre för människor fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Mycket bättre Något bättre Varken bättre eller sämre Något sämre Mycket sämre Ingen uppfattning Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 36 och frågan lyder Anser Du att den vetenskapliga utvecklingen de senaste årtiondena har gjort livet bättre eller sämre för vanliga människor?. Svarsalternativen är Mycket bättre, Något bättre, Varken bättre eller sämre, Något sämre, Mycket sämre och Ingen uppfattning. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenternas åsikter om huruvida forskningen gjort livet bättre eller sämre för människor fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Mycket bättre Något bättre Varken bättre eller sämre Något sämre Mycket sämre Ingen uppfattning Summa procent Antal svar: Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 36 och frågan lyder Anser Du att den vetenskapliga utvecklingen de senaste årtiondena har gjort livet bättre eller sämre för vanliga människor?. Svarsalternativen är Mycket bättre, Något bättre, Varken bättre eller sämre, Något sämre, Mycket sämre och Ingen uppfattning. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 93

97 Studenternas bedömning av vetenskapligheten inom olika forskningsområden fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Astronomi Parapsykologi Nationalekonomi Astrologi Teologi Biologi Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 37 och frågan lyder I vilken utsträckning bedömer Du följande områden som vetenskapliga?. Alternativen att ta ställning till är Astronomi, Parapsykologi, Nationalekonomi, Astrologi, Teologi och Biologi. Svarsalternativen utgörs av en 5-gradig skala där 1 = Inte alls vetenskapligt och 5 = I högsta grad vetenskapligt samt Ingen åsikt. Procentvärdena i tabellen består av en sammanslagning av svarsalternativen 4 och 5, det vill säga de som anser att respektive forskningsområde i hög grad är vetenskapligt. Tabellen summerar därför inte till 100 procent. De som svarat Ingen åsikt ingår i procentbasen. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenternas bedömning av vetenskapligheten inom olika forskningsområden fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Astronomi Parapsykologi Nationalekonomi Astrologi Teologi Biologi Antal svar: Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 37 och frågan lyder I vilken utsträckning bedömer Du följande områden som vetenskapliga?. Alternativen att ta ställning till är Astronomi, Parapsykologi, Nationalekonomi, Astrologi, Teologi och Biologi. Svarsalternativen utgörs av en 5-gradig skala där 1 = Inte alls vetenskapligt och 5 = I högsta grad vetenskapligt samt Ingen åsikt. Procentvärdena i tabellen består av en sammanslagning av svarsalternativen 4 och 5, det vill säga de som anser att respektive forskningsområde i hög grad är vetenskapligt. Tabellen summerar därför inte till 100 procent. De som svarat Ingen åsikt ingår i procentbasen. Då olika många besvarat de respektive delfrågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 94

98 TILLIT TILL ANDRA MÄNNISKOR Studenternas tillit till andra människor fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Det går inte att lita på människor i allmänhet Varken eller Det går att lita på människor i allmänhet Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 41 och frågan lyder Enligt Din mening, i vilken utsträckning går det att lita på människor i allmänhet?. Svarsalternativen består av en skala från 0 till 10 där 0 = Det går inte att lita på människor i allmänhet och 10 = Det går att lita på människor i allmänhet. I tabellen ovan har svarsalternativ 0 till 3 slagits ihop till Det går inte att lita på människor i allmänhet, 4 till 6 har slagits ihop till Varken eller och 7 till 10 har slagits ihop till Det går att lita på människor i allmänhet. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenternas tillit till andra människor fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Det går inte att lita på människor i allmänhet Varken eller Det går att lita på människor i allmänhet Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 41 och frågan lyder Enligt Din mening, i vilken utsträckning går det att lita på människor i allmänhet?. Svarsalternativen består av en skala från 0 till 10 där 0 = Det går inte att lita på människor i allmänhet och 10 = Det går att lita på människor i allmänhet. I tabellen ovan har svarsalternativ 0 till 3 slagits ihop till Det går inte att lita på människor i allmänhet, 4 till 6 har slagits ihop till Varken eller och 7 till 10 har slagits ihop till Det går att lita på människor i allmänhet. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 95

99 FRITIDSSYSSELSÄTTNING Studenternas aktivitetsgrad för olika fritidssysselsättningar (procent) Fritidssysselsättning Sysslat med sport/idrott Motionerat/idkat friluftsliv Gått på fotboll/ishockey Spelat på tips/lotto eller V75 Gått på bio Gått på teater Gått på rock-/popkonsert Besökt bibliotek Hyrt video/dvd Köpt CD-skiva Shoppat (kläder ed.) Läst någon bok Tittat på TV under dagtid Gått på restaurang/bar/pub på kvällstid Ätit snabbmat (varmkorv,hamburgare ed.) Ätit veganmat14 Ätit kött Ätit frukost utanför hemmet Druckit sprit/vin/starköl Rökt/snusat Diskuterat politik Deltagit i demonstrationer Sjungit eller spelat något musikinstr Umgåtts med vänner/bekanta Kört bil Använt Internet Tränat på gym Läst musik-/film-(modemagasin Gått på café Bett till Gud Mediterat Flera gånger i veckan ** 1 1 ** ** ** Någon gång i veckan ** ** Någon gång i månaden Någon gång i kvartalet Någon gång i halvåret ** ** 4 ** Någon gång under de senaste 12 månaderna ** 3 ** Ingen gång Summa procent Antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 39 och frågan lyder Hur ofta har Du de senaste 12 månaderna gjort följande saker?. Svarsalternativen är Ingen gång, Någon gång under de senaste 12 månaderna, Någon gång i halvåret, Någon gång i kvartalet, Någon gång i månaden, Någon gång i veckan och Flera gånger i veckan. De som hoppat över någon delfråga ingår i kategorin ingen gång. ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen

100 Studenternas fritidssysselsättningar fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Minst någon gång i veckan Sysslat med sport/idrott Motionerat/idkat friluftsliv Läst någon bok Tittat på TV under dagtid Rökt/snusat Umgåtts med vänner/bekanta Kört bil Använt Internet Tränat på gym Gått på café Minst någon gång i månaden Gått på fotboll/ishockey Spelat på tips, Lotto eller V Gått på bio Besökt bibliotek Hyrt video/dvd Köpt cd-skiva Shoppat Gått på restaurang/bar/pub på kvällstid Ätit snabbmat Ätit veganmat Ätit kött Ätit frukost utanför hemmet Druckit sprit/vin/starköl Diskuterat politik Sjungit eller spelat något musikinstrument Läst musik-/film- /modemagasin Bett till Gud Mediterat Minst någon gång i kvartalet Gått på teater Gått på rock-/popkonsert Minst någon gång under de senaste 12 månaderna Demonstrerat Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 39 och frågan lyder Hur ofta har Du de senaste 12 månaderna gjort följande saker?. Svarsalternativen är Ingen gång, Någon gång under de senaste 12 månaderna, Någon gång i halvåret, Någon gång i kvartalet, Någon gång i månaden, Någon gång i veckan och Flera gånger i veckan. De som hoppat över någon delfråga ingår i procentbasen. I tabellen ovan är Minst någon gång i veckan = Någon gång i veckan eller Flera gånger i veckan, Minst någon gång i månaden = Någon gång i månaden, Någon gång i veckan eller Flera gånger i veckan, Minst någon gång i kvartalet = Någon gång i kvartalet, Någon gång i månaden, Någon gång i veckan eller Flera gånger i veckan och Minst någon gång under de senaste 12 månaderna = Någon gång under de senaste 12 månaderna, Någon gång i halvåret, Någon gång i kvartalet, Någon gång i månaden, Någon gång i veckan eller Flera gånger i veckan. Då olika många besvarat de respektive frågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 97

101 Studenternas fritidssysselsättningar fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Minst någon gång i veckan Sysslat med sport/idrott Motionerat/idkat friluftsliv Läst någon bok Tittat på TV under dagtid Rökt/snusat Umgåtts med vänner/bekanta Kört bil Använt Internet Tränat på gym Gått på café Minst någon gång i månaden Gått på fotboll/ishockey Spelat på tips, Lotto eller V Gått på bio Besökt bibliotek Hyrt video/dvd Köpt cd-skiva Shoppat Gått på restaurang/bar/pub på kvällstid Ätit snabbmat Ätit veganmat Ätit kött Ätit frukost utanför hemmet Druckit sprit/vin/starköl Diskuterat politik Sjungit eller spelat något musikinstrument Läst musik-/film- /modemagasin Bett till Gud Mediterat Minst någon gång i kvartalet Gått på teater Gått på rock-/popkonsert Minst någon gång under de senaste 12 månaderna Demonstrerat Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 39 och frågan lyder Hur ofta har Du de senaste 12 månaderna gjort följande saker?. Svarsalternativen är Ingen gång, Någon gång under de senaste 12 månaderna, Någon gång i halvåret, Någon gång i kvartalet, Någon gång i månaden, Någon gång i veckan och Flera gånger i veckan. De som hoppat över någon delfråga ingår i procentbasen. I tabellen ovan är Minst någon gång i veckan = Någon gång i veckan eller Flera gånger i veckan, Minst någon gång i månaden = Någon gång i månaden, Någon gång i veckan eller Flera gånger i veckan, Minst någon gång i kvartalet = Någon gång i kvartalet, Någon gång i månaden, Någon gång i veckan eller Flera gånger i veckan och Minst någon gång under de senaste 12 månaderna = Någon gång under de senaste 12 månaderna, Någon gång i halvåret, Någon gång i kvartalet, Någon gång i månaden, Någon gång i veckan eller Flera gånger i veckan. Då olika många besvarat de respektive frågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 98

102 FÖRENINGSMEDLEMSKAP Studenternas aktivitet i olika föreningar/organisationer (procent) Organisation/förening Idrotts- eller friluftsförening Miljöorganisation Politiskt parti Facklig organisation Hyres-, bostadsrätts eller villaägareförening Humanitär hjälporganisation a kyrkan, frikyrka, religöst samfund eller Annan religiös förening organisation Icke medlem Medlem, men har inte varit på möte under de senaste 12 månaderna Medlem och har varit på möte under de senaste 12 månaderna Medlem och har någon typ av uppdrag Summa procent Antal (N) Tabellen bygger på fråga 38 och frågan lyder Ange nedan vilken/vilka föreningar Du är medlem i, samt hur aktiv Du är i dessa föreningar. Svarsalternativen är Icke medlem, Medlem, men har inte varit på möte under de senaste 12 månaderna, Medlem och har varit på möte under de senaste 12 månaderna, Medlem och har någon typ av uppdrag. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 99

103 Studenternas medlemskap i olika föreningar fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, subjektiv klass samt etniskt ursprung (procent) * Egen företagare Idrotts- eller friluftsförening Miljöorganisation Politiskt parti Facklig organisation Hyres-, bostadsrätts eller villaägareförening Humanitär hjälporganisation a kyrkan, frikyrka, religöst samfund eller religiös organisation Annan förening Antal (N) Totalt antal: Kommentar: Tabellen bygger på fråga 38 och frågan lyder Ange nedan vilken/vilka föreningar Du är medlem i, samt hur aktiv Du är i dessa föreningar. Svarsalternativen är Icke medlem, Medlem, men har inte varit på möte under de senaste 12 månaderna, Medlem och har varit på möte under de senaste 12 månaderna, Medlem och har någon typ av uppdrag.i tabellen anges procentvärden endast för dem som svarat att de är medlemmar, oavsett aktivitetsgrad. Då olika många besvarat de respektive frågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 100

104 Studenternas medlemskap i olika föreningar fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Idrotts- eller friluftsförening Miljöorganisation Politiskt parti Facklig organisation Hyres-, bostadsrätts eller villaägareförening Humanitär hjälporganisation a kyrkan, frikyrka, religöst samfund eller religiös organisation Annan förening Antal (N) Totalt antal: Kommentar: Tabellen bygger på fråga 38 och frågan lyder Ange nedan vilken/vilka föreningar Du är medlem i, samt hur aktiv Du är i dessa föreningar. Svarsalternativen är Icke medlem, Medlem, men har inte varit på möte under de senaste 12 månaderna, Medlem och har varit på möte under de senaste 12 månaderna, Medlem och har någon typ av uppdrag.i tabellen anges procentvärden endast för dem som svarat att de är medlemmar, oavsett aktivitetsgrad. Då olika många besvarat de respektive frågorna är N-talet i tabellen baserat på den delfråga där minst antal personer svarat. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet 101

105 LIVET OCH HÄLSAN Studenternas nöjdhet med livet fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Mycket nöjd Ganska nöjd Inte särskilt nöjd Inte alls nöjd 1 2 ** Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 40 och frågan lyder Hur nöjd är Du på det hela taget med det liv Du lever?. Svarsalternativen är Mycket nöjd, Ganska nöjd, Inte särskilt nöjd och Inte alls nöjd. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenternas nöjdhet med livet fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Mycket nöjd Ganska nöjd Inte särskilt nöjd Inte alls nöjd ** 2 Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 40 och frågan lyder Hur nöjd är Du på det hela taget med det liv Du lever?. Svarsalternativen är Mycket nöjd, Ganska nöjd, Inte särskilt nöjd och Inte alls nöjd. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. 102

106 Studenternas självupplevda hälsotillstånd fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Mycket dåligt Varken bra eller dåligt Mycket bra Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 42 och frågan lyder Hur bedömer Du Ditt allmänna hälsotillstånd? Svara med hjälp av nedanstående skala, där 0 motsvarar mycket dåligt och 10 motsvarar mycket gott. Svarsalternativen består av en skala från 0 till 10 där 0 = Mycket dåligt och 10 = Mycket gott. I tabellen ovan har svarsalternativ 0 till 3 slagits ihop till Mycket dåligt, 4 till 6 har slagits ihop till Varken bra eller dåligt och 7 till 10 har slagits ihop till Mycket bra. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. Studenternas självupplevda hä lsotillstånd fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Mitt sämsta tänkbara tillstånd Varken mitt bästa eller sämsta tänkbara tillstånd Mitt bästa tänkbara tillstånd Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 42 och frågan lyder Hur bedömer Du Ditt allmänna hälsotillstånd? Svara med hjälp av nedanstående skala, där 0 motsvarar mycket dåligt och 10 motsvarar mycket gott. Svarsalternativen består av en skala från 0 till 10 där 0 = Mycket dåligt och 10 = Mycket gott. I tabellen ovan har svarsalternativ 0 till 3 slagits ihop till Mycket dåligt, 4 till 6 har slagits ihop till Varken bra eller dåligt och 7 till 10 har slagits ihop till Mycket bra. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. 103

107 EGEN OCH ANDRAS SITUATION Studenternas bedömning om sin egna livssituation de närmaste 5-10 åren fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Mycket bättre Något bättre Varken bättre eller sämre Något sämre Mycket sämre ** 0 ** 0 0 ** ** Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 60 och frågan lyder Om Du tänker på de närmaste 5-10 årens utveckling, tror Du att det kommer att bli bättre eller sämre ifråga om: Din egen livssituation, De flesta svenskars livssituation. Svarsalternativen är Mycket bättre, Något bättre, Varken bättre eller sämre, Något sämre samt Mycket sämre. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. Studenternas bedömning om sin egna livssituation de närmaste 5-10 åren fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Mycket bättre Något bättre Varken bättre eller sämre Något sämre Mycket sämre ** 0 ** 0 Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 60 och frågan lyder Om Du tänker på de närmaste 5-10 årens utveckling, tror Du att det kommer att bli bättre eller sämre ifråga om: Din egen livssituation, De flesta svenskars livssituation. Svarsalternativen är Mycket bättre, Något bättre, Varken bättre eller sämre, Något sämre samt Mycket sämre. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. 104

108 Studenternas bedömning om andras livssituation de närmaste 5-10 åren fördelat på totalt antal studenter, kön, ålder, familjetyp samt etniskt ursprung (procent) Mycket bättre Något bättre Varken bättre eller sämre Något sämre Mycket sämre Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 60 och frågan lyder Om Du tänker på de närmaste 5-10 årens utveckling, tror Du att det kommer att bli bättre eller sämre ifråga om: Din egen livssituation, De flesta svenskars livssituation. Svarsalternativen är Mycket bättre, Något bättre, Varken bättre eller sämre, Något sämre samt Mycket sämre. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. Studenternas bedömning om andras livssituation de närmaste 5-10 åren fördelat på utbildningsgång, utbildningsområde samt erfarenhet av universitets (procent) Mycket bättre Något bättre Varken bättre eller sämre Något sämre Mycket sämre Summa procent Antal svar Totalt antal svar Kommentar: Tabellen bygger på fråga 60 och frågan lyder Om Du tänker på de närmaste 5-10 årens utveckling, tror Du att det kommer att bli bättre eller sämre ifråga om: Din egen livssituation, De flesta svenskars livssituation. Svarsalternativen är Mycket bättre, Något bättre, Varken bättre eller sämre, Något sämre samt Mycket sämre. För information om hur övriga variabler är konstruerade, se kommentarerna under tabellerna i avsnittet. ** Det finns studenter i denna kategori avrundningen till heltal gör dock att dessa faller bort i tabellen. 105

109 BILAGA Frågeformuläret till Nybörjarstudenterna

110 SAMHÄLLE OPINION MASSMEDIA 2002 Samhällsvetenskapliga fakulteten