Mellanårsenkät Av Per-Anders Östling

Transkript

1 Mellanårsenkät 12 Av Per-Anders Östling 1

2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund och uppväxtort... 4 Boende... 4 Utbildningsbakgrund... 4 Utbildningens svårighetsgrad och tempo... 5 Förväntningar... 7 Utbildningens ämnesinnehåll och pedagogiska aspekter... 9 Studieinformation, schema, läsårsindelning etc Synen på lärarna Identitet, målsättning och trivsel Studenternas syn på sin egen studieinsats och kunskapsutveckling Tidsanvändning, studievanor och studiesituation Studieuppehåll och funderingar på att avsluta sina studier Oro Hälsa Negativ särbehandling Det bästa med och mindre bra med KTH Problematiska program... Avslutning Summary

3 Inledning Syftet med Mellanårsenkäten är att belysa hur studenterna upplever sin studiemiljö, sin utbildning och sin studiesituation. Undersökningen omfattar bland annat studenternas bakgrund, boende, hur de ser på sin utbildning och uppfattar sina lärare, olika stödfunktioner, sin egen studiemotivation och studieinsats, deras förmåga/intresse att identifiera sig med sitt studieprogram och lärosäte, såväl fysisk som psykosocial hälsa, studieuppehåll och negativ särbehandling. Nytt för denna upplaga av enkäten är att ett betydligt större fokus har lagts vid retentionrelaterade frågor. Mellanårsenkäten genomfördes våren 12 i samarbete med SCB som en postenkät med fyra påminnelser och möjlighet att lämna svar via Internet. Populationen utgjordes av studerande på KTH som kommit ungefär halvvägs i sin utbildning, det vill säga 2295 personer, av dessa är 1585 män och 7 kvinnor. Kvinnorna utgör sålunda 31 procent av populationen. Totalt svarade 1179 personer på frågeblanketten, vilket var 51 procent av urvalet. 61 procent av kvinnorna besvarade enkäten jämfört med 48 procent av männen. Studenterna på de femåriga programmen var något mer benägna att besvara enkäten än de som går de treåriga utbildningarna. Frågeblanketterna sändes till urvalspersonerna via post. I informationsbrevet som följde med enkäten ombads respondenterna att besvara frågorna och skicka tillbaka frågeblanketten till SCB. Det första utskicket genomfördes den 18:e april, sedan skickades fyra påminnelser ut till dem som inte besvarat frågeblanketten, något som inträffade den 3 maj, den 16 maj, den maj och den 14 juni. De tre sista påminnelserna innehöll ett påminnelsebrev och en ny enkät, medan den påminnelse som skickades den 3:e maj endast omfattade ett tack- och påminnelsekort. Insamlingen avslutades den 12 juli 12. Frågeblanketten har utarbetats av en arbetsgrupp på KTH bestående av Patrick Hallqvist, Sara Karlsson, Carina Kjörling, Björn Marklund, Malin Ryttberg och Per-Anders Östling. Några frågor (18 och 26) har baserats på en studentenkät som ges till ingenjörsstudenter vid Uppsala universitet. SCB har sedan genomfört en granskning av mätteknisk expertis i syfte att minska risken för mätfel. Blanketten bestod av 24 numrerade frågor, flera av dem hade delfrågor, vilket genererade totalt 147 frågor. SCB har sammanställt enkätsvaren i tabeller i Excel som tillåter analys för KTH som helhet (samtliga), grupper (eller programtyp) det vill säga arkitektur-, civilingenjörs-, högskoleingenjörsoch teknologie kandidatstudenter samt på programnivå. Svarsalternativ där tre eller färre svarat har prickats. Resultatet från undersökningen kommer, där det är relevant och möjligt, att jämföras med tidigare undersökningar som genomförts med jämna mellanrum sedan 4. Endast större förändringar kommer att redovisas i rapporten. 1 I föreliggande rapport redovisas, där det är relevant och möjligt, svaren från KTH som helhet (samtliga), grupper och programnivå. diagram innehåller information för KTH som helhet. 1 På det hela taget är det endast marginella förändringar från mätning till mätning. Endast på några få punkter har det skett större förändringar. Här bör det också påpekas att de olika Mellanårsenkäterna skiljer sig åt då flera frågor har förändrats, utgått eller tillkommit genom åren. 3

4 Bakgrund och uppväxtort Mer än hälften av populationen, 62 procent, härrör från Stockholms län, tio procent från Mälardalen och resten härstammar från återstående delen av riket med undantag av sju procent som kommer från land utanför EU. 81 procent har svenska som modersmål. Endast 55 procent av de som är år eller äldre har svenska som modersmål. Av de med annat modersmål än svenska härrör 35 procent från land utanför EU och procent av de som är år eller äldre härstammar likaledes från land utanför EU. 61 procent av den totala populationen är 24 år eller yngre, 29 procent är mellan år och tio procent år eller äldre. Ser vi till föräldrarnas studiebakgrund finner vi att 42 procent härrör från hem där båda föräldrarna har bedrivit akademiska studier, 29 procent från hem där den ena föräldern har tagit akademiska poäng och 26 procent kommer från hushåll där ingen av föräldrarna har studerat vid universitet eller högskola. Boende Vänder vi fokus mot studenternas bostadssituation finner vi att 4 procent har egen bostad, 28 procent bor hemma hos föräldrarna, procent bor med sambo/maka/make, fem procent har tillfälligt boende (i andra hand) och tre procent är inneboende samt fyra procent anger annat, i huvudsak egen bostadsrätt. Kanske inte helt oväntat är det framför allt studenter som är 24 år eller yngre som bor kvar hemma hos sina föräldrar (4 procent) och varannan student som är år eller äldre bor tillsammans med sambo/maka/make. Det är vanligare att de som har annat modersmål än svenska bor kvar hemma hos sina föräldrar än de med svenska som modersmål (41 procent jämfört med 26 procent för de med svenska som modersmål). Utbildningsbakgrund Ser vi till studenternas utbildningsbakgrund finner vi att 48 procent kommer direkt från gymnasiet, 19 procent har läst en annan högskole- eller universitetsutbildning, 16 procent har gått tekniskt basår, 12 procent har gymnasiala studier på Komvux, folkhögskola eller motsvarande, sju procent annan utbildning på KTH och fem procent annan högskole- eller universitetsutbildning i utlandet. Nästan hälften av männen (49 procent) kommer direkt från gymnasiet jämfört med 44 procent för kvinnor. Något mindre än varannan student (42 procent) har endast läst vid nuvarande utbildningsprogram, 15 procent har tagit 15 högskolepoäng eller mindre, 12 procent 16- högskolepoäng, 12 procent 16- högskolepoäng, 13 procent 31-6 högskolepoäng, åtta procent 61-1 högskolepoäng och elva procent har läst 121 högskolepoäng eller mer från andra kurser och utbildningar än deras nuvarande utbildningsprogram. Som också framgick i rapporten Startenkät 11 har drygt hälften av studenterna inte studiemedel som täcker hela deras studietid, något som med största sannolikhet har en negativ inverkan på genomströmningen. 4

5 Utbildningens svårighetsgrad och tempo 9 Hur tycker du att din nuvarande utbildnings svårighetsgrad hittills har varit? För låg Lagom För hög Uppgift saknas Som framgår av ovanstående diagram är studenterna nöjda med utbildningens svårighetsgrad. En högre andel kvinnor anser att svårighetsgraden är för hög jämfört med männen (15 procent jämfört med åtta procent för män). Noterbart är också att de som är 25 år och äldre tycker att svårighetsgraden är högre än de som är yngre. En annan anmärkningsvärd skillnad är också att hela 22 procent av dem som har annat modersmål än svenska anser att utbildningens svårighetsgrad är för hög jämfört med åtta procent för de med svenska som modersmål. Sett till de olika grupperna ligger resultatet på ungefär samma nivå. På programnivå framhöll 4 procent av de som läser Elektroteknik, procent av de som läser Mikroelektronik och 23 procent av de som läser Farkostteknik att svårighetsgraden är för hög liksom 21 procent av de som läser högskoleingenjörsutbildningen i Medicinsk teknik. Däremot anser 29 procent av de som läser utbildningsprogrammet i Fastighet och finans att svårighetsgraden är för låg. 5

6 8 Hur tycker du att tempot i din nuvarande utbildning hittills har varit? För lågt Lagom För högt Uppgift saknas Hela 37 procent av kvinnorna upplever att utbildningens tempo är för högt jämfört med 19 procent av männen. Likaså har inte mindre än 42 procent av de med annat modersmål än svenska åsikten att tempot är för högt jämfört med 21 procent för de med svenska som modersmål. Likaså upplever de som är år eller äldre att tempot är för högt jämfört med de yngre. Noterbart är att hälften av arkitekturstudenterna, liksom procent av högskolingenjörsstudenterna, understryker att tempot är för högt jämfört med endast elva procent av kandidatstudenterna. Vänder vi uppmärksamheten till programnivå kan vi konstatera att hela 69 procent av Elektroteknikstudenterna, 52 procent av arkitekturstudenterna (som sagt) (76 procent av kvinnorna på arkitektur tycker att tempot är för högt), 4 procent av farkostteknikstudenterna och 38 procent av studenterna på högskoleingenjörsprogrammet i Medicinsk teknik samt 36 procent av civilingenjör/lärare studenterna att tempot är för högt. Vid sidan av dessa anser 35 procent av de som läser Informationsteknik och 33 procent av bioteknikstudenterna samt 32 procent av studenterna på Maskinteknik och ekonomi att tempot är för högt. 6

7 Förväntningar 7 Hur motsvarar ditt utbildningsprogram dina förväntningar? Det överträffar mina förväntningar Det motsvarar mina förväntningar Det underträffar mina förväntningar Uppgift saknas Nästan var fjärde kvinna (23 procent) menar att deras nuvarande utbildningsprogram underträffar deras förväntningar jämfört med 18 procent för män. Studenter som är 25 år eller äldre är något mer kritiska än sina yngre studiekamrater. Anmärkningsvärt är att 21 procent av de som har svenska som modersmål framhåller att deras nuvarande utbildningsprogram underträffar deras förväntningar. Motsvarande siffra för de som har annat modersmål än svenska ligger på 12 procent. Mest positiva är civilingenjörs- och kandidatstudenterna. Till de mest missnöjda räknas arkitekturstudenterna (36 procent menar att programmet underträffar deras förväntningar) och högskoleingenjörsstudenterna (23 procent menar att programmet underträffar deras förväntningar). Hälften av studenterna på Maskinteknik och ekonomi, 41 procent av studenterna på Medieteknik och 39 procent av de som läser civilingenjörsprogrammet i Medicinsk teknik framhäver att deras nuvarande utbildningsprogram underträffar deras förväntningar. De vars förväntningar som infrias mest är de som läser Mikroelektronik, Materialdesign, något av civilingenjörsprogrammen i Kemi och kemiteknik samt Kemivetenskap och, anmärkningsvärt nog, högskoleingenjörsprogrammet i Medicinsk teknik. 7

8 7 Skulle du välja det här utbildningsprogrammet om du valde program idag? Ja Nej Vet ej Uppgift saknas Männen är av allt att döma mer nöjda med sitt nuvarande utbildningsprogram än kvinnorna. Hela 64 procent av männen svarade ja jämfört med 56 procent av kvinnorna. En högre andel kvinnor än män svarade också vet ej (25 procent jämfört med 21 procent för männen). Särskilt de som är år eller äldre är nöjda med sitt utbildningsprogram. Var femte med annat modersmål än svenska svarade nej på denna fråga jämfört med 15 procent för de med svenska som modersmål. Särskilt de som läser Arkitektur, något av civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogrammen hade valt samma program igen. Högst andel nej hade Mikroelektronik (35 procent), civilingenjörsprogrammet i Medicinsk teknik (29 procent), Medieteknik (23 procent) och Civilingenjör och lärare (23 procent). Högst andel vet ej hade högskoleingenjörsprogrammet i Kemiteknik (45 procent) och Civilingenjör och lärare (42 procent). Högst andel ja hade Samhällsbyggnad, väg och vattenbyggnad (78 procent) och civilingenjörsprogrammet i Datateknik (75 procent) Skulle du rekommendera det här utbildningsprogrammet till någon som är intresserad av att studera inom området? Ja Nej Vet ej Uppgift saknas 8

9 Paradoxalt nog är studenterna betydligt mer benägna att rekommendera sitt nuvarande utbildningsprogram åt andra än att för egen del välja samma program igen, det är en diskrepans på hela 25 procentenheter. Remarkabelt är även att det vid denna fråga är ytterst små skillnader i svar mellan män och kvinnor, olika åldrar etc. Framför allt civilingenjörs-, högskoleingenjörs- och kandidatstudenterna kan tänka sig att rekommendera sitt nuvarande utbildningsprogram till någon som är intresserad av att studera inom området. Inget program fick något särskilt anmärkningsvärt, vare sig negativt eller positivt, utfall på denna fråga. Utbildningens ämnesinnehåll och pedagogiska aspekter Den stora majoriteten är nöjd med utbildningens ämnesinnehåll och anser att kurserna hänger ihop och bygger på varandra. 22 procent tycker mycket bra om utbildningens ämnesinnehåll, 65 procent anser att det är ganska bra, nio procent menar att det varken är bra eller dåligt och endast fyra procent tycker att det är ganska dåligt. En något högre andel män (23 procent) svarade mycket bra jämfört med kvinnor (18 procent). Framför allt är det civilingenjörsstudenterna som är nöjda med denna aspekt av utbildningen. Sett till programnivå är särskilt studenterna på Bioteknik och Farkostteknik mycket nöjda (var tredje svarade mycket bra) med ämnesinnehållet. Till de mest missnöjda hör de som läser Civilingenjör och lärare och Medieteknik. När det gäller frågan huruvida kurserna hänger ihop och bygger på varandra är särskilt studenterna på Elektroteknik och de på högskoleingenjörsutbildningen i Datateknik i Haninge nöjda. Däremot svarade 39 procent av arkitekturstudenterna antingen ganska dåligt eller mycket dåligt. En hög andel missnöjda studenter återfinns också hos Industriell ekonomi och hos Medieteknik. 4 Vad tycker du om kursernas pedagogiska upplägg? Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Uppgift saknas 9

10 Männen är mer nöjda med kursernas pedagogiska upplägg än kvinnorna (17 procent svarade ganska dåligt jämfört med 24 procent för kvinnorna). De äldre studenterna är något mer nöjda med upplägget än de som är 24 år eller yngre. I synnerhet kandidatsstudenterna är tillfreds med kursernas pedagogiska upplägg. Sett till programnivå är särskilt civilingenjörsstudenterna på Datateknik och Mikroelektronik nöjda. Missnöje finns framför allt hos de som läser Arkitektur (45 procent svarade antingen ganska dåligt eller mycket dåligt) och civilingenjörsstudenterna på Medicinsk teknik (46 procent svarade antingen ganska dåligt eller mycket dåligt) Vad tycker du om utbildningens pedagogiska upplägg? Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Uppgift saknas Männen är, liksom vid kurserna, något nöjdare med utbildningens pedagogiska upplägg än kvinnorna. Särskilt kandidatstudenterna är nöjda med denna aspekt. Civilingenjörsstudenterna är lika nöjda som högskoleingenjörsstudenterna. Särskilt belåtna är de som är registrerade på civilingenjörsprogrammet i Elektroteknik och högskoleingenjörsprogrammet i Datateknik i Haninge. Något anmärkningsvärt missnöje finns endast dokumenterat hos Arkitektur där 36 procent kryssade i något av svarsalternativen ganska dåligt eller mycket dåligt. När det gäller frågan om huruvida kurserna hänger ihop och bygger på varandra anser 17 procent att det är mycket bra, 49 procent tycker att det är ganska bra, 22 procent menar att det varken är bra eller dåligt medan nio procent poängterar att det är ganska dåligt och två procent mycket dåligt. Återigen är männen aningen nöjdare än kvinnorna. I synnerhet civilingenjörs-, högskoleingenjörs- och kandidatstudenterna är nöjda med det sätt som kurserna hänger ihop och bygger på varandra. Mer än var fjärde civilingenjörsstudent på Datateknik, Elektroteknik, Farkostteknik, Kemi och kemiteknik samt Kemivetenskap och högskoleingenjörsstudent på Datateknik i Haninge svarade mycket bra. Däremot fyllde mer än var femte student på Arkitektur, Industriell ekonomi och Medieteknik i svarsalternativet ganska dåligt.

11 6 Vad tycker du om undervisningen? 5 4 Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Uppgift saknas Som framgår i ovanstående diagram är studenterna jämförelsevis nöjda med undervisningen. Mer än hälften svarade antingen mycket bra eller ganska bra. Mest nöjda med undervisningen är kandidatstudenterna och mest missnöjda är arkitekturstudenterna. Mest tillfreds med undervisningen är civilingenjörsstudenterna på Datateknik, Kemi och kemiteknik samt Kemivetenskap liksom högskoleingenjörsstudenterna på Kemiteknik. Högst andel missnöje finns hos Civilingenjör/lärare, Arkitektur och civilingenjörsprogrammet i Medicinsk teknik. Studenterna är jämförelsevis nöjda med utbildningens forskningsanknytning. Sex procent svarade mycket bra, 21 procent ganska bra, 43 procent varken bra eller dåligt, 21 procent ganska dåligt och åtta procent mycket dåligt. Civilingenjörsstudenterna är något mer tillfreds än de övriga. 35 Vad tycker du om utbildningens arbetsmarknadsanknytning? Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Uppgift saknas Som framgår av ovanstående diagram är studenterna på det stora hela nöjda med utbildningens arbetsmarknadsanknytning. De med annat modersmål än svenska är mer nöjda än de som har 11

12 svenska som modersmål. Arkitekturstudenterna är uttalat missnöjda, 33 procent svarade ganska dåligt och 22 procent mycket dåligt. De övriga grupperna är däremot förhållandevis nöjda. Särskilt nöjda i detta avseende är framför allt de som går högskoleingenjörsutbildningen i Datateknik i Haninge och civilingenjörsprogrammet i Materialdesign (på dessa båda program svarade mer än varannan mycket bra). Mer bekymmersamt är att hela 68 procent av studenterna på Bioteknik och 55 procent av studenterna på Arkitektur svarade antingen ganska dåligt eller mycket dåligt. 6 Vad tycker du om kvaliteten på utbildningen? 5 4 Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Uppgift saknas Återigen kan vi konstatera att männen är aningen nöjdare än kvinnorna (23 procent av männen svarade mycket bra jämfört med 17 procent av kvinnorna). De yngre studenterna är också mer nöjda än de äldre (särskilt de som är år eller äldre). Speciellt nöjda med utbildningen är civilingenjörsstudenterna (26 procent svarade mycket bra och 52 procent ganska bra) och kandidatstudenterna (22 procent svarade mycket bra och 59 procent ganska bra). Mest missnöjda är arkitekturstudenterna, där elva procent svarade ganska dåligt och fyra procent mycket dåligt. På programnivå anser hela 43 procent av studenterna på civilingenjörsprogrammet i Datateknik att kvaliteten på utbildningen är mycket bra. Inget program fick glädjande nog något anmärkningsvärt svagt resultat på denna fråga. 12

13 Jag har varit väl insatt i kursmål och syftet med kurserna Alla kurser Många kurser Hälften av kurserna Några kurser Inga kurser Uppgift saknas Som framgår i ovanstående diagram är studenterna till stor del väl insatta i kursmålet och syftet med kurserna. Studenterna har också en positiv uppfattning om att kurserna kopplar väl mot tidigare och kommande studier. De flesta uppfattar att det är tydligt hur kurserna hänger ihop med andra kurser på programmet, sex procent svarade alla kurser, 43 procent många kurser, 31 procent hälften av kurserna, 17 procent några av kurserna och två procent inga kurser. Studieinformation, schema, läsårsindelning etc. Studenterna är förhållandevis nöjda med studieinformationen generellt. Tittar vi närmare på svaren på frågan Vad tycker du om studieinformationen generellt? finner vi att nio procent svarade mycket bra, 35 procent ganska bra, 32 procent varken bra eller dåligt, 19 procent ganska dåligt och fem procent mycket dåligt. Männen är aningen nöjdare än kvinnorna. Också de med annat modersmål än svenska är mer nöjda än de som har svenska som modersmål. Studenterna är också på det hela taget nöjda med de studieanvisningar som de erhållit i syfte att klara kurserna. De som ingick i undersökningen är också på det stora hela tillfreds med det stöd de fått från lärare och personal. Studenterna måste sägas vara nöjda med schemaläggningen. Hela 18 procent svarade mycket bra, 5 procent ganska bra, 21 procent varken bra eller dåligt, sju procent ganska dåligt och tre procent mycket dåligt. De är också mycket nöjda med läsperiodernas längd där var tredje svarade mycket bra, 47 procent ganska bra, 15 procent varken bra eller dåligt, tre procent dåligt och två procent mycket dåligt. Särskilt de med svenska som modersmål är nöjda. Studenterna är också mycket nöjda med läsårsindelningen. 13

14 Vad tycker du om tentamens förläggning? Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Uppgift saknas Särskilt nöjda med tentamens förläggning är de studenter som är 24 år eller yngre och de med svenska som modersmål. Mest missnöjda är de som är år eller äldre. 6 Jag har fått god information om schema, tentamenstider och liknande 5 4 Alla kurser Många kurser Hälften av kurserna Några kurser Inga kurser Uppgift saknas Som framgår i ovanstående diagram är studenterna på det hela taget nöjda med information om schema, tentamenstid och liknande. Missnöjda är endast de studenter som går en högskoleutbildning. 14

15 Synen på lärarna Vad tycker du om lärarnas/handledarnas stöd och uppmuntran i studierna? Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Uppgift saknas Männen, liksom de äldre studenterna, är mer nöjda med lärarnas stöd och uppmuntran i studierna än kvinnorna och de yngre studenterna. Särskilt arkitekturstudenterna är nöjda med lärarnas/handledarnas stöd och uppmuntran i studierna. Mycket nöjda är även studenterna på högskoleingenjörsprogrammen i Kemiteknik och Datateknik i Haninge samt civilingenjörsprogrammet i Materialdesign. Däremot svarade 33 procent av studenterna på Industriell ekonomi antingen ganska dåligt eller mycket dåligt liksom 27 procent av studenterna på Maskinteknik och hela 42 procent av studenterna på Byggteknik och fastighetsförmedling. Studenterna är också nöjda med lärarnas tillgänglighet. Särskilt nöjda i detta avseende är arkitektur- och högskoleingenjörsstudenterna. På programnivå är arkitekturstudenterna och studenterna på högskoleingenjörsprogrammen i Kemiteknik och Datateknik i Haninge särdeles nöjda. De som särskilt upplever att lärarna är otillgängliga är de som går utbildningarna i Informationsteknik, Maskinteknik, Industriell ekonomi och, framför allt, Byggteknik och fastighetsförmedling (hela 28 procent svarade mycket dåligt) Vad tycker du om lärarnas pedagogiska förmåga/insats? Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Uppgift saknas 15

16 Männen är betydligt mer nöjda med lärarnas pedagogiska förmåga/insats än kvinnorna, exempelvis svarade 44 procent av männen ganska bra jämfört med 34 procent av kvinnorna. Högskoleingenjörsstudenterna är något mer nöjda än de övriga grupperna. Liksom tidigare är studenterna på högskoleingenjörsprogrammet i Kemiteknik särskilt nöjda med lärarnas pedagogiska förmåga/insats. Bra siffror fick även Elektroteknik. Till de mer kritiska hör arkitektur- och civilingenjörsstudenterna på Medicinsk teknik. Om studenterna är någorlunda nöjda med lärarnas pedagogiska förmåga/insats så har de en betydligt mer positiv uppfattning om lärarnas ämneskunskaper. Här svarade 89 procent antingen mycket bra eller ganska bra, ett mycket positivt svarsutfall. I synnerhet civilingenjörsstudenterna är nöjda med lärarnas ämneskunskaper, hela 51 procent svarade mycket bra och 41 procent ganska bra. På programnivå utmärkte sig inget program på något sätt negativt. Studenterna upplever också på det stora hela att de känner sig uppmärksammade av lärarna, dock svarade 26 procent nej på frågan om huruvida de känner sig uppmärksammade av sina lärare. Männen upplever sig aningen mer uppmärksammade än kvinnorna. Ett annat resultat, som är väl värt att omnämnas, är att ju äldre studenten är, desto mer känner han eller hon att de blir uppmärksammade. De med svenska som modersmål känner sig aningen mer uppmärksammade än de som inte har svenska som modersmål. Arkitekturstudenterna känner sig mest uppmärksammade, medan civilingenjörsstudenterna känner sig minst uppmärksammade. Hela procent av de senare svarade nej på denna fråga, jämfört med 19 procent för högskoleingenjörsstudenterna och åtta procent för arkitekturstudenterna. Studenterna är någorlunda nöjda med kontakten med lärare/handledare. Sju procent är mycket nöjda, 31 är procent ganska nöjda, 44 procent är varken nöjda eller missnöjda, 14 procent är ganska missnöjda och tre procent är mycket missnöjda. Studenterna som är år eller äldre är något mer missnöjda än de yngre. Enda anmärkningsvärda resultatet på programnivå är att drygt var fjärde student på högskoleprogrammen i Datateknik i Haninge och Kemiteknik är mycket nöjda och, mindre positivt, att hela 44 procent av studenterna på Byggteknik och fastighetsförmedling svarade antingen ganska missnöjda eller mycket missnöjda Alla kurser Många kurser Hälften av kurserna Lärarna har gjort ämnet intressant Några kurser Inga kurser Uppgift saknas 16

17 Männen har en aningen mer positiv syn på att lärarna gjort ämnet intressant än kvinnorna liksom de med svenska som modersmål. Noterbart är att de som är år eller äldre har en något mer positiv syn än de som är yngre. Arkitekturstudenterna är betydligt nöjdare i detta avseende än de övriga grupperna. Noterbart är att kvinnorna på kandidatprogrammen har en förhållandevis negativ uppfattning om att lärarna lyckats göra ämnet intressant. På programnivå svarade omkring 4 procent på Design och produktframtagning, Industriell ekonomi, Maskinteknik, Medieteknik och Byggproduktion att lärarna endast har gjort ämnet intressant på några kurser. På följande program svarade mer än varannan student att lärarna gjort många kurser intressanta: Arkitektur, högskoleingenjörsprogrammen i Kemiteknik och Datateknik i Haninge Lärarna har varit engagerade i mina studier och i min utveckling Alla kurser Många kurser Hälften av kurserna Några kurser Inga kurser Uppgift saknas Männen har en aning mer positiv uppfattning i detta avseende än kvinnorna liksom de som är år eller äldre. Arkitekturstudenterna är mest positivt inställda till lärarnas engagemang. Den grupp som upplevde att lärarna var minst engagerade i deras studier och utveckling var civilingenjörsstudenterna. De program som fick positivt utfall är desamma som fick ett bra utfall i frågan om lärarna gjort ämnet intressant, det vill säga Arkitektur, högskoleingenjörsprogrammen i Kemiteknik och Datateknik i Haninge. På hela 22 program har emellertid mer än var tionde student hävdat att lärarna över huvud taget inte varit engagerade i deras studier eller utveckling på en enda kurs. 17

18 Identitet, målsättning och trivsel 7 Tycker du att det är lätt eller svårt att identifiera dig med rollen som ingenjör/arkitekt? Lätt Både lätt och svårt Svårt Uppgift saknas Kanske inte helt oväntat anser männen att det är betydligt lättare att identifiera sig med rollen som ingenjör/arkitekt än kvinnor. Mer än var fjärde man, 28 procent, tycker att det är lätt att identifiera sig med denna roll jämfört med endast 13 procent av kvinnorna. Var fjärde kvinna svarade svårt jämfört med endast 14 procent för män. Arkitektur-, civilingenjör- och högskoleingenjörsstudenter har lättare att identifiera sig med rollen som ingenjör/arkitekt än de övriga grupperna. Hela procent av kandidaterna har svårt att identifiera sig med rollen som ingenjör, vilket dock inte är särskilt överraskade med tanke på att denna grupp bland annat inkluderar utbildningen i Fastighet och finans (som utgör en relativt hög andel av populationen). Utan tvekan känner studenterna att de passar in på KTH. Hela 63 procent svarade ja på denna fråga, procent ja, delvis och endast sex procent svarade nej. Inte mindre än 67 procent av männen svarade ja på frågan om huruvida de känner att de passar in på KTH jämfört med 55 procent av kvinnorna. De yngre studenterna känner i betydligt högre grad än de äldre att de passar in på KTH. Hela 68 procent av de som är 24 år eller yngre svarade ja på denna fråga. I synnerhet civilingenjörs- och högskoleingenjörsstudenterna känner att de passar in på KTH. De som upplever att de passar in minst är de som studerar Arkitektur och Byggteknik och fastighetsförmedling, alltså program som inte direkt är förknippade med typiska ingenjörsämnen. 18

19 7 Känner du att du passar in på ditt utbildningsprogram? Ja Ja, delvis Nej Uppgift saknas Männen känner (återigen) att de bättre passar in på sitt utbildningsprogram än kvinnorna. 64 procent av männen svarade ja jämfört med 51 procent av kvinnorna. Också de med svenska som modersmål anser i något högre grad att de passar in på sitt utbildningsprogram än de med annat modersmål än svenska. På gruppnivå sammanfaller svarsutfallet på det hela taget med resultatet för samtliga. På programnivå svarade procent av studenterna på Teknisk fysik, Informationsteknik och Mikroelektronik nej på denna fråga. En hög andel av studenterna har ett mål för vad de vill arbeta med efter avslutad utbildning. Var femte har ett tydligt mål (21 procent), 61 procent ett ungefärligt mål och endast 18 procent har inget uttalat eller ungefärligt mål. Männen har i högre grad än kvinnorna ett tydligt mål (23 procent jämfört med 16 procent av kvinnorna). Anmärkningsvärt är också att de äldre studenterna har ett mer tydligt mål än de yngre liksom de med annat modersmål än svenska. Noterbart är också att arkitektur-, högskoleingenjörs- och kandidatstudenterna har ett tydligare mål för vad de vill arbeta med efter avslutad utbildning än de andra grupperna. Endast 14 procent av civilingenjörsstudenterna har ett tydligt mål. Enda anmärkningsvärda resultatet på programnivå är att hela 4 procent av studenterna på högskoleingenjörsprogrammet i Kemiteknik inte har ett mål för vad de vill arbeta med efter avslutad utbildning. De studenter som har ett tydligt eller ungefärligt mål har en väldigt positiv uppfattning om att utbildningen leder fram till det utsatta målet. Mer än varannan, 55 procent, svarade ja och 42 procent, ja, delvis. Endast en procent svarade nej. Återigen är männen mer säkra på att utbildningen leder fram till det utsatta målet än det motsatta könet (58 svarade ja jämfört med 51 procent av kvinnorna). Tvärtemot förgående resultat anser de yngre studenterna, liksom de med svenska som modersmål, att utbildningen faktiskt leder fram till det utsatta målet i högre grad än de äldre studenterna och de med annat modersmål än svenska. Hela 8 procent svarade att de trivs med sina studiekamrater, 16 procent svarade varken bra eller dåligt och endast tre procent svarade nej. Männen, de yngre studenterna och de med svenska som modersmål trivs något bättre än kvinnorna, de äldre studenterna och de med annat modersmål än svenska. På gruppnivå sammanfaller svarsutfallet på det hela taget med resultatet för samtliga, 19

20 dock trivdes arkitekturstudenterna något bättre med sina studiekamrater än de övriga. Något mer än var tionde student på Civilingenjör/lärare och högskoleingenjörsprogrammet i Datateknik i Kista svarade emellertid att de trivdes dåligt Hur nöjd eller missnöjd är du hittills med den sociala samvaron med studiekamraterna? Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd Uppgift saknas Noterbart är att kvinnorna är betydligt mer nöjda med den sociala samvaron med studiekamraterna än männen (41 procent mycket nöjda jämfört med 34 procent av männen). Särskilt studenter som är 24 år eller yngre, de med svenska som modersmål samt de som har en eller två föräldrar som genomgått akademiska studier är mycket nöjda. 6 Samarbetet mellan oss studenter fungerar bra 5 4 Alla kurser Många kurser Hälften av kurserna Några kurser Inga kurser Uppgift saknas Männen är aningen mer nöjda än kvinnorna, de som är 24 år eller yngre är mer nöjda med samarbetet mellan studenterna än de studenter som är år eller äldre liksom de med svenska som modersmål.

21 Studenternas syn på sin egen studieinsats och kunskapsutveckling Studenterna är på det hela taget nöjda med sin egen studieinsats och upplever att de lägger ned mycket arbete på sina studier. Drygt var femte student är mycket nöjd med sin egen insats, 47 procent ganska nöjda medan 19 procent varken är nöjda eller missnöjda. Endast drygt var tionde person uttrycker missnöje över sin egen studieinsats. Värt att notera är också att en betydligt högre andel kvinnor än män är mycket nöjda med sin egen arbetsinsats. Eventuellt förväntar sig de kvinnliga studenterna i högre grad än männen att studierna är svårare än vad de egentligen är. Också de yngre studenterna är något mer nöjda med sin egen insats än de äldre. Studenterna är också förhållandevis nöjda med antalet föreläsningar/labbar. En klar majoritet av studenterna är mycket nöjda med sin egen kunskaps- och färdighetsutveckling. Inte mindre än 77 procent är antingen mycket nöjd eller ganska nöjd med sin utveckling i detta avseende. Endast 16 procent är varken nöjda eller missnöjda, sju procent är ganska missnöjda och en procent är mycket missnöjda. De som har svenska som modersmål är mer nöjda över sin egen utveckling jämfört med de som inte har svenska som modersmål. Vänder vi vårt intresse till frågan hur belåtna studenterna är med sitt eget studieresultat visar denna mätning att 15 procent är mycket nöjda, 39 procent är ganska nöjda, 26 procent är varken nöjda eller missnöjda och 16 procent är missnöjda samt tre procent är mycket missnöjda. Siffrorna torde rimligen också avspegla att många ställer väldigt höga krav på sig själva, något som också medför att man undviker att ge sin egen insats högsta betyg. Studenterna som är 24 år eller yngre är också något mer tillfredsställda över sitt eget studieresultat jämfört med de som är år eller äldre. Eventuellt ställer de som är år eller äldre högre krav på sig själva och förväntar sig att de tack vare sin ålder och eventuell arbetslivserfarenhet skall vara bättre än sina yngre studiekamrater (de äldre studenterna förefaller lägga ned ungefär lika mycket tid på sina studier som de yngre). Också de som har annat modersmål än svenska är betydligt mer missnöjda över sitt studieresultat jämfört med de som har svenska som modersmål (17 procent med svenska som modersmål svarade ja jämfört med sju procent av de med annat modersmål än svenska). I jämförelse med Mellanårsenkät, då kvinnorna var mer nöjda med sina studieinsatser än männen, har männen i denna mätning på det hela taget i detta avseende kommit ikapp. Studenternas syn på sin egen studieinsats, sitt studieresultat och sin kunskaps- och färdighetsutveckling varierar emellertid ganska mycket beroende på vilket program de går. 21

22 Hur nöjd eller missnöjd är du hittills med din studiemotivation? Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd Uppgift saknas Som framgår i ovanstående diagram är studenterna förhållandevis tillfreds med sin egen studiemotivation. De som är mest missnöjda är studenter med annat modersmål än svenska. 6 Jag har nått de studieresultat jag förväntat mig 5 4 Alla kurser Många kurser Hälften av kurserna Några kurser Inga kurser Uppgift saknas Framför allt är det studenter 24 år eller yngre, män och de med svenska som modersmål som har nått de studieresultat de förväntat sig. Möjligen påverkas resultatet av att kvinnor eventuellt ställer högre krav på sig själva än män. Arkitekturstudenterna är särskilt nöjda med sin egen insats, i övrigt ligger resultatet för de olika grupperna ungefär på samma nivå. Noterbart är emellertid att mer än varannan kvinna på kandidatprogrammen endast var nöjd med sin egen insats på några kurser eller inga kurser alls. Studenterna har även haft en relativt klar bild över hur de legat till på kurserna, anmärkningsvärt är emellertid att 17 procent svarat att de endast haft en klar bild av hur de legat till på några kurser och tre procent på inga kurser alls. 22

23 6 Kurserna har på ett bra sätt varit kopplade till min utveckling 5 4 Alla kurser Många kurser Hälften av kurserna Några kurser Inga kurser Uppgift saknas Studenterna är någorlunda tillfreds med att kurserna på ett bra sätt varit kopplade till sin utveckling, männen hade något mer positiv uppfattning än det motsatta könet. Enkäten innehöll en öppen fråga där studenterna uppmanades att beskriva vad som hittills har varit viktigast för att det ska gå bra för dem i deras studier. Det som utan tvekan framställdes som viktigast var kontakten och utbytet med, liksom stödet från, studiekamraterna. Som viktigt framhöll respondenterna också särskilt intresse för ämnet, motivation, självdisciplin, stöd hemifrån/familj/sambo/partner liksom bra och engagerade föreläsare. Flera framhöll att det är viktigt att medverka och vara aktiv vid praktiska övningar, labbar, föreläsningar, att det är mycket kontakt med lärarna, att det finns ett tydligt kursupplägg och lärandemål, att finna en bra balans mellan studier och fritidsaktiviteter, god planering och finna fasta rutiner i sitt studerande samt att motionera regelbundet. Tidsanvändning, studievanor och studiesituation Hur fördelar du din tid under en typisk vecka under vårterminen 12? Deltar i schemalagd undervisning (inkl. labbar, räkneverkstad m.m.) tim 1-5 tim 6- tim tim 16- tim tim 26- tim 31- tim 23

24 Något mindre än en tredjedel (28 procent) arbetar en till fem timmar i grupp utanför schemalagd undervisning och drygt en fjärdedel 6- timmar. 12 procent av studenterna tillbringar ingen tid alls i grupparbete vid sidan av schemalagd undervisning. Äldre studenter arbetar något mindre i grupp utanför schemalagd undervisning än yngre. På frågan hur mycket studerar du ensam en typisk vecka uppger drygt var tredje en till fem timmar och något mer än var femte 6- timmar. Äldre studenter studerar mer ensamma än yngre. Vänder vi fokus till frågan hur många som arbetar vid sidan av studierna uppger 42 procent att de inte arbetar något alls, medan procent jobbar en till fem timmar och 16 procent 6-15 timmar i veckan. De sistnämnda siffrorna avspeglar studenternas låga inkomster och behovet av att dryga ut kassan samt för en del att studiemedlet tagit slut. Det är färre som arbetar vid sidan av studierna jämfört med perioden före 6, något som förmodligen beror på konjunkturläget. Personer med annat modersmål än svenska arbetar något mer än de med svenska som modersmål. Majoriteten av studenterna tillbringar 6- timmar i veckan tillsammans med vänner och familj. Drygt var femte uppger att de endast fördriver en till fem timmar i veckan med vänner och bekanta. Männen tillbringar något mer tid med vänner och familj än kvinnorna. Äldre studenter tillbringar mer tid med vänner och familj än yngre. Över hälften av studenterna motionerar en till fem timmar i veckan och 23 procent tränar 6- timmar medan 14 procent uppger att de inte motionerar alls. Något större intresse för att engagera sig i studentkåren/sektionen finns inte dokumenterat i denna mätning. Majoriteten, 72 procent, är inte engagerade i studentkåren/sektionen alls, men drygt var tionde uppger att de är engagerade en till fem timmar i veckan inom studentkåren/sektionen. På frågan om huruvida respondenten under de senaste sex månaderna övervägt att förändra sina studievanor reflekterar drygt var fjärde student ofta över detta. En klar majoritet överväger att någon gång, eller några gånger, ändra sina studievanor medan 13 procent aldrig reflekterar över detta. Tre fjärdedelar av studenterna har inga funderingar på att byta program inom KTH medan drygt var fjärde någon gång övervägt denna möjlighet. Bland studenterna finns inte heller något överdrivet intresse för att byta till ett annat universitet eller högskola, blott var femte kunde tänka sig detta. De som är minst benägna att byta program är arkitektstudenterna och mest benägna är de som genomgår en högskoleutbildning. På programnivå funderade var tionde eller fler på Bioteknik, Mikroelektronik och Byggteknik och fastighetsförmedling ofta på att byta program. På frågan om din studiesituation känts så svår att du har behövt hjälp från andra än studiekamraterna svarade 64 procent nej, medan resterande har övervägt hjälp. Särskilt kvinnor (49 procent, en ökning med nio procentandelar sedan ) och personer över 25 år, liksom personer med annat modersmål än svenska (47 procent), upplever i högre grad än resterande att de behöver hjälp från andra än studiekamraterna. På gruppnivå upplever 32 procent av civilingenjör-, procent av kandidat- och hela 41 procent av högskoleingenjörsstudenterna samt varannan arkitekturstudent att studiesituationen känts så svår att de behövt hjälp av andra än studiekamraterna. Hela 61 procent av kvinnorna på högskoleingenjörsprogrammen upplever att 24

25 deras studiesituation är så svår att de behövt hjälp av andra än studiekamraterna (jämfört med 34 procent för män). Drygt varannan student eller mer på Arkitektur, Civilingenjör/lärare, Elektroteknik, högskoleingenjörsprogrammet i Medicinsk teknik, Maskinteknik och ekonomi och Byggproduktion har upplevt att deras studiesituation känts så svår att de behövt hjälp från andra än studiekamraterna. Hela 84 procent av dem som känner att de är i behov av hjälp från andra än studiekamraterna har då bett om hjälp. Vanligast är att man sökt hjälp av vänner och familj (71 procent). 45 procent vände sig till en lärare/handledare eller föreläsare, medan drygt var fjärde uppsökte personal vid utbildningskansliet och var tionde uppsökte studenthälsan, läkare eller kurator. En klar majoritet fick den hjälp de behövde (84 procent). Kvinnor är något mer benägna att söka hjälp än män. Studieuppehåll och funderingar på att avsluta sina studier Hela 55 procent av de studerande har aldrig någonsin övervägt att ta studieuppehåll, 24 procent har övervägt detta någon enstaka gång medan 19 procent har övervägt detta några gånger eller ofta. Benägenheten att överväga studieuppehåll varierar något mellan programmen. De som överväger detta mest är arkitekturstudenterna samt de som läser Civilingenjör/lärare. Sammantaget har 13 procent av de studerande haft studieuppehåll och i detta avseende finns skillnader mellan åldersgrupperna. Sju procent av de som är 24 år eller yngre har haft uppehåll, medan 21 procent av de som är mellan år har tagit avbrott liksom 28 procent av de som är år eller äldre. Det är något vanligare att kvinnor tar studieupphåll än män. Av de som tagit uppehåll i sina studier har 4 procent haft två terminers uppehåll, 28 procent en termins uppehåll, 19 procent fyra eller fler terminers uppehåll och tio procent tre terminers uppehåll. Personer år eller äldre har tagit något längre uppehåll än de övriga. De främsta orsakerna till studieuppehållet anges vara: Annat (17 procent) Arbete (16 procent) Studietrötthet (16 procent) Hälsoskäl (elva procent) Familjeskäl, till exempel föräldraledigt eller vård av barn (tio procent) Andra studier i Sverige (sju procent) Resa (sju procent) Fick inte studiemedel (sex procent) Andra studier utanför Sverige (ej via KTH) (tre procent) Värnplikt (tre procent) Var mer intresserad av annat program på KTH (två procent) 25

26 En något högre andel män än kvinnor har tagit uppehåll på grund av studietrötthet (18 procent jämfört med 13 procent för kvinnor) samtidigt som avsevärt fler kvinnor än män har tagit uppehåll på grund av föräldraledighet (15 procent jämfört med sex procent för män). Anmärkningsvärt är också att de som, liksom vi föregående mätning, härrör från hem där båda föräldrarna har genomgått akademisk utbildning är mer skoltrötta än de vars ena eller ingen av föräldrarna har tagit några högskolepoäng alls. Noterbart är också att de som är år eller äldre i högre grad än de yngre har tagit studieupphåll på grund av arbete. I den möjlighet till fritextsvar som stod till buds omnämner några respondenter att de tagit uppehåll på grund av personliga problem, dödsfall i familjen, hälsoskäl, arbete/praktik, start av eget företag, för att komma ikapp med tidigare studier, arbete inom sektionen/kåren eller blev inte uppflyttad till nästa termin. En klar majoritet, 83 procent, har under det senaste halvåret aldrig övervägt att sluta studera, medan resterande har tagit detta under övervägande. Det är vanligare att kvinnor överväger att sluta än män (19 procent av kvinnorna överväger att sluta jämfört med 12 procent av männen). På uppmaningen att med egna ord beskriva varför man under det senaste halvåret har reflekterat över att lägga ned sina studier på permanent basis uppger respondenterna: skoltrötthet, att de vill ut och jobba, stress, tristess, de vill pröva på något annat, brist på motivation, osäkerhet över vad man vill göra här i livet, osäkerhet över utbildningsval, somliga vill läsa något annat, andra tycker att tempot på utbildningen är för högt och missnöje med utbildningens kvalitet samt avsaknad av stöd från skolan. Andra orsaker som presenteras är svårigheter med att hinna i kapp med studierna, frustration över det egna studieresultatet, att man inte klarar av studierna, avsaknad av privatliv, hälsoskäl, svårigheter med att kombinera arbete med studier, brist på pengar och att man inte längre är berättigad till studiemedel samt att en del vill ut och resa. Oro En majoritet av studenterna uttrycker ingen oro över sin bostadssituation medan något mer än var fjärde (27 procent) är bekymrade över detta. Studenter som är år eller äldre är betydligt mer oroade i detta avseende än sina yngre studiekamrater. Varanannan student är orolig över sin ekonomi. Kvinnor är mer bekymrade över sina ekonomiska tillgångar än män (58 procent jämfört med 5 procent för män). I materialet finns också fog för tanken att ju äldre studenten är, desto mer oroar sig han eller hon sig över sin ekonomiska situation. Detta hänger antagligen samman med att en del har familj och dyrare boende och därmed större levnadsomkostnader. Också de som inte har svenska som modersmål, liksom de som inte har föräldrar med någon akademisk bakgrund alls, är mer bekymrade än sina övriga studiekamrater. Kanske har dessa båda grupperingar mindre möjlighet att erhålla ekonomiskt stöd hemifrån än de övriga. Liknade tendenser återfinns också under frågan om huruvida studenten under de senaste sex månaderna har känt oro över sin relation till vänner, sin respektive eller sin familj. Något mer än hälften uttrycker ingen oro (46 procent) men en betydligt högre andel kvinnor än män är bekymrade, liksom de som har annat modersmål än svenska, äldre personer samt de vars föräldrar saknar akademisk utbildning. 26

27 7 Har du under de senaste 6 månaderna känt oro över att inte kunna fullfölja dina studier? Ja Nej Kvinnor är i detta avseende mer bekymrade än sina manliga studiekollegor (46 procent svarade ja jämfört med 32 procent av männen). Också de som har annat modersmål än svenska är avsevärt mer bekymrade än de övriga (57 procent jämfört med 31 procent för de med svenska som modersmål). Ju äldre studenten är, desto mer tycks han eller hon bekymra sig för detta. Nästan var tredje, 31 procent, av studenterna har emellertid någon gång i veckan känt oro över sina studier och 21 procent har någon gång i veckan känt oro över tentamen. Kvinnor, personer med annat modersmål än svenska samt äldre studenter är i dessa avseenden något mer bekymrade än sina övriga studiekamrater. På frågan har du under de senaste sex månaderna känt oro över att inte få arbete efter avslutade studier uppger 63 procent att de inte är bekymrade, medan hela 36 procent uttrycker oro över detta. I jämförelse med föregående mätning har oron över detta sjunkit med hela sju procentenheter. Kvinnor är liksom tidigare långt mer bekymrade över detta än män. Hela 49 procent av kvinnorna uttrycker oro över att inte få jobb efter examen jämfört med procent av männen. Glädjande nog är detta en förbättring i jämförelse med föregående Mellanårsenkät, då 6 procent av kvinnorna, och 37 procent av männen, var oroliga över att inte få jobb efter fullföljda studier. Även personer med annat modersmål än svenska uttrycker betydligt större oro, 65 procent jämfört med 38 procent för de med svenska som modersmål, något som kan hänga samman med att personer med utländsk härkomst anses vara mindre attraktiva på arbetsmarknaden. Ju äldre studenten är, desto mer tycks han eller hon bekymra sig över detta, något som eventuellt kan bero på tidigare negativa erfarenheter av arbetsmarknaden. Dessutom är äldre personer utan arbetslivserfarenhet mindre attraktiva på arbetsmarknaden än yngre. Personer vars båda föräldrar har akademisk bakgrund är också mer bekymrade över att inte erhålla anställning efter examen jämfört med de som inte har det. Möjligen kan det bero på att de som inte har akademisk utbildning tillskriver den akademiska utbildningen större betydelse än de som redan har en examen eller härrör från ett akademiskt hem. 45 procent av studenterna på högskoleingenjörsprogrammen känner oro över att inte få jobb efter avslutad utbildning jämfört 27

28 med 33 procent av civilingenjörsstudenterna. Motsvarade siffra för arkitektstudenterna ligger på 49 procent. Oron varierar också i detta avseende mellan programmen. Hela 83 procent av de som läser Maskinteknik och ekonomi hyser oro över att inte få jobb efter examen liksom 64 procent av de som läser Bioteknik (dock en minskning med nio procentenheter sedan föregående mätning). Noterbart är även att 6 procent som läser högskoleingenjörsprogrammet i Medicinsk teknik och 55 procent av de som studerar Affärssystem är bekymrade över möjligheterna på arbetsmarknaden. Positivt är emellertid att oron över att få jobb efter avslutad utbildning inom högskoleingenjörsprogrammet i Kemiteknik har sjunkit från hela 77 procent, vid föregående mätning, till dagens 31 procent. De mest obekymrade är studenterna på högskoleingenjörsutbildningen i Datateknik i Haninge där enbart 14 procent är oroade. Hälsa Studenternas hälsoläge förefaller vara relativt bra och överlag tycks männen ha något bättre hälsoläge än kvinnorna. Endast var tredje lider av huvudvärk en till tre gånger i månaden, var femte har magbesvär/halsbränna en till tre gånger i månaden och något mer än var tredje har ont i kroppen en till tre gånger i månaden. Mer bekymmersamt är att var fjärde person känner sig mycket trött eller håglös en till två gånger i veckan, 16 procent tre till fyra gånger i veckan och sex procent varje dag liksom att 16 procent lider av sömnbesvär en till två gånger i veckan, sju procent tre till fyra gånger i veckan och fyra procent varje natt. Upp emot varannan student (45 procent) hemsöks någon dag i veckan av stark olust inför att sätta sig ned och plugga, något som förmodligen avspeglar en hög stressnivå och arbetsbörda. Lyckligtvis har endast ett fåtal dragit in på måltider på grund av studierna. 44 procent av studenterna har någon gång i veckan känt att de efter en dag på universitetet är för trötta eller att de saknar tid för vänner, familj eller fritidsaktiviteter. Kvinnor, äldre personer och personer med annat modersmål än svenska uppfattar att de har mindre tid och/eller känner sig tröttare än de övriga. Hälsoläget varierar också en hel del mellan de olika programmen, något som förmodligen avspeglar att vissa program upplevs som mer stressiga och påfrestande samt har högre tempo än andra. Negativ särbehandling En klar majoritet av respondenterna uttrycker att de hittills inte känt sig negativt särbehandlade under sin studietid vid KTH. Betydligt fler kvinnor än män upplever sig emellertid vara negativt särbehandlade och då på grund av sitt kön (elva procent jämfört med en procent för männen), något som i viss mån avspeglar den stora mansdominansen vad beträffar antalet studenter, lärare och forskare på KTH. Individer som har annat modersmål än svenska uppfattar sig vara något 28