Kartläggning av Unizon:s medlemsjourer

Transkript

1 Ölandsgatan 49 D Stockholm Kartläggning av Unizon:s medlemsjourer - Baserad på 2014 års enkätundersökning Författare: Siri Morawski, siri.morawski@gmail.com Kontaktperson på Unizon: Emma Söderström, pressekreterare, emma.soderstrom@unizon.se, Unizon samlar över 120 kvinnojourer, tjejjourer och andra stödverksamheter som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Jourerna stöttar, skyddar, förebygger och påverkar utifrån en kunskap om våld, genus och makt

2 Innehåll Inledning... Kontakt och besöksstatistik... Hur stor andel av stödsökande är barn eller kille/man?... De vanligaste anledningarna till varför en kvinna/tjej söker hjälp och stöd på jouren.... Anställda och aktiva... Kvinnojourernas skyddade boenden...

3 Inledning Den här rapporten är en sammanställning av en den årliga enkätundersökningen som görs bland Unizon:s medlemsjourer. Jourerna har besvarat ca fyra frågor om bland annat vilka det är som använder sig av jourens verksamhet, vilka som arbetar på jourerna och hur jourerna finansieras. Den här rapporten är en samanställning av de insamlade svaren från år Det totala antalet jourer som varit aktuella för statistiken och fått förfrågan om att besvara enkätundersökningen är 112 stycken jourer. 87 procent av dessa jourer har besvarat enkäten, närmare bestämt 97 stycken jourer. Av kvinnojourerna är det 90 procent, av tjejoch ungdomsjourerna är det 88 procent som har svarat på enkäten och därmed är med i granskningen. Av de jourer som är specialiserade på sexuella övergrepp är det fyra av fem jourer som har svarat och därmed är med i undersökningen. Den högsta svarsfrekvensen finns bland de kvinnojourer som har skyddat boende. Där har 94 procent, eller 58 av 62 jourer svarat. Granskningen baseras alltså på statistik från de 97 stycken medlemsjourer som har lämnat in statistik till Unizon. I kartläggningen delas medlemsjourerna upp i tre olika kategorier: Kvinnojourer (65 st) Tjej- och ungdomsjourer (28 st) Jourer specialiserade på sexuella övergrepp (4 st) Av de 97 medlemsjourerna som granskningen baseras på är 65 stycken av dessa kvinnojourer, 28 stycken tjej- och ungdomsjourer samt fyra av dem är jourer som är specialiserade på sexuella övergrepp.

4 Kontakt och besöksstatistik I enkätundersökningen fick jourerna uppge antal individer som de har hjälpt och stöttat under året. De fick även uppge antal kontakter som de haft. Vissa jourer utelämnade antal individer som de har stöttat, i dessa fall har en snittsiffra tagits fram utifrån antalet kontakter som jouren uppgett. Kontakterna är uppdelade i tre olika kategorier: Samtal per telefon Kontakt via e-post/chatt Kontakt via personligt besök Diagram 1 visar den procentuella fördelningen av de tre olika kontakt- kategorierna för samtliga medlemsjourer. Diagrammet presenterar att nästan hälften av alla kontakter under året gjordes per telefon. Det minst vanliga sättet att ta kontakt med en jour var via personligt besök, dessa utgjorde 13 procent av de samtliga kontakterna. Diagram 1

5 Totalt sett hade jourerna stycken kontakter år Av dessa skedde stycken via telefon, stycken via e-post eller chatt och stycken var personliga besök på jouren. Tabell 1 Antal samtal/kontakter som jourerna tagit emot samt antal individer som jourerna har stöttat under år 2014, visar en sammanställning av antal kontakter och hur dessa är uppdelade på medlemsjourerna. Tabell 1: Antal samtal/kontakter som jourerna tagit emot samt antal individer som jourerna har stöttat under år I antal samtal och/eller kontakt och antal individer. Jourkategori Samtal per telefon Konta kt via e- post/c hatt Kontakt via personligt besök Total t antal kont akter Kvinnojourer Tjej/ungdomsjourer Jourer specialiserade på sexuella övergrepp 900 Totalt Källa: Unizon:s enkätundersökning för år 2014 Individer som har stöttats under året I Tabell 1 går det att se att de 97 medlemsjourerna har hjälpt och stöttat sammanlagt stycken individer. Det blir ca 385 stycken individer per jour och år. Varje individ som sökt hjälp gjorde generellt sett ca två kontakter var. De jourer som är specialiserade på sexuella övergrepp är enbart fyra stycken, det utgör fyra procent av de samtliga jourerna som är med i undersökningen. Trots sin ringa andel har de ändå stöttat 16 procent av det totala antalet individer som har stöttats under år I antal individer utgör det stycken. Nedan presenteras tre diagram för de olika jourkategorierna. Diagram 2 visar den procentuella fördelningen av antal kontakter på kvinnojourerna, Diagram 3 visar den procentuella fördelningen på tjej- och ungdomsjourerna och Diagram 3 visar fördelningen av kontakter på de jourer som är specialiserade på sexuella övergrepp.

6 Diagram 2: I Diagram 2 presenteras att 57 procent av kontakterna på kvinnojourerna utgjordes av telefonsamtal. 19 procent, respektive 24 procent, utgjordes via presonliga besök samt via e- post och chatt. Diagram 3: Diagram 3 visar att nästan alla kontakter som gjordes på tjej- och ungdomsjourerna var via e- post och chatt, nämligen 97 procent av kontakterna. Enbart tre procent av kontakterna var via personligt besök eller telefon.

7 Diagram 4: Diagram 4 redovisar fördelningen av kontakter på de jourer som är specialiserade på sexuella övergrepp. På dessa jourer utgjorde 72 procent av de totala kontakterna av telefonsamtal, 18 procent av kontakterna var via e-post/chatt samt tio procent av personliga besök. Hur stor andel av stödsökande är barn eller kille/man? I enkäten fick jourerna uppskatta hur stor andel av dem som söker stöd på jouren som är barn, alltså under 18 år. Bortfallet var för stort bland de jourerna som är specialiserade på sexuella övergrepp och redovisas därför inte. I Diagram 5 presenteras resultaten från tjejoch ungdomsjourerna. 89 procent av dem uppgav att de flesta eller nästan alla av dem som söker stöd hos dem är barn. Sju procent uppgav att de stödsökande barnen var ett fåtal.diagram 5:

8 Diagram 6: Diagram 6 presenterar hur stor andel av individerna som söker stöd hos en tjej- och ungdomsjour som är kille eller man. Av tjej- och ungdomsjourerna uppskattar 97 procent att det är ett fåtal eller färre än hälften. Tre procent av jourerna uppskattar att de flesta av de stödsökande är kille eller man. Kvinnojourerna angav antal kontakter som stödsökande män gjort på jourerna under år Detta presenteras i Diagram 7. Det vanligaste sättet för en stödsökande man att ta kontakt var via telefon. I antal kontakter var det 418 stycken telefonsamtal från män år Antal personliga besök var 244 stycken och antal kontakter via e-post/chatt var 67 stycken. Det som skiljer sig mest mellan kvinnor och män över hur de kontaktar jourerna är

9 att män procentuellt sett i större utstreckning gör personliga besök på jouren än kvinnorna. 19 procent av kvinnornas kontakter bestod av personliga besök jämfört med 34 procent av männens. Antalet individer skiljer sig dock stort mellan kvinnor och män. Av de personliga besöken på kvinnojourer år 2014 gjordes 244 stycken av män och kvinnor stycken av kvinnor. Diagram 7: De vanligaste anledningarna till varför en kvinna/tjej söker hjälp och stöd på jouren. I undersökningen tillfrågades jourerna om vilka anledningar som var de vanligaste orsakerna till varför en person söker hjälp eller stöd på jouren. Kvinnojourerna fick sex olika svarsalternativ att rangordna. De sex olika alternativen var: Fysiskt och/eller psykiskt våld Våldtäkt eller sexuella övergrepp Frågor om vårdnad, boende eller umgänge Hot eller förföljelse Ekonomiskt eller materiellt våld Eget alternativ (beskriv vad)

10 De flesta av kvinnojourerna rankade alternativen lika. De vanligaste anledningarna till varför kvinnor söker hjälp och stöd på en jour är: 1. Fysiskt och/eller psykiskt våld 2. Hot eller förföljelse 3. Frågor om vårdnad, boende eller umgänge Tjej- och ungdomsjourerna samt de jourer som är specialiserade på sexuella övergrepp fick följande svarsalternativ att rangordna: Våld i nära relation (partner), fysisk och/eller psykiskt Våldtäkt eller sexuella övergrepp (av annan än förälder) Hot eller förföljelse Hot eller förföljelse på internet Utsatt av våld av en förälder (eller annan familjemedlem/närstående) Utsatt av våldtäkt eller sexuella övergrepp av en förälder Psykisk ohälsa Självskadebeteende, förutom ätstörning Hedersrelaterat förtryck och våld Familjerelaterade problem Ätstörningar Övriga frågor om kropp, sex, relationer mm som inte är stödrelaterat Eget alternativ (beskriv vad) När tjej- och ungdomsjourerna rankade de tre vanligaste anledningarna till varför en tjej söker sig till jouren rankade majoriteten av dem psykisk ohälsa som den vanligaste anledningen till att en tjej/kvinna söker hjälp. Därefter var våldtäkt och sexuella övergrepp de vanligaste anledningarna. Även lättare problematik som frågor om kropp, sex, relationer med mera som inte är stödrelaterat var vanliga anledningar till att personer sökte sig till jouren. En fjärde rankning är inkluderad i kartläggningen då många jourer även markerade den, nämligen att en vanlig anledning till varför en tjej/kvinna söker sig till jouren är på grund av att personen är utsatt av våldtäkt eller sexuella övergrepp av en förälder. Tjej- och ungdomsjourernas sammanslagna rankning av anledningen till varför en tjej/kvinna söker hjälp eller stöd hos jouren är: 1. Psykisk ohälsa

11 2. Våldtäkt eller sexuella övergrepp (av annan än förälder) 3. Övriga frågor om kropp, sex, relationer mm som inte är stödrelaterat 4. Utsatt av våldtäkt eller sexuella övergrepp av en förälder De jourer som är specialiserade på sexuella övergrepp är i undersökningen enbart fyra stycken, trots få observationer angav alla dessa att Våldtäkt eller sexuella övergrepp (av annan än förälder) var den vanligaste anledningen att en person sökte sig till jouren. De övriga kategorierna hade stor spridning och bland svaren uppgavs bland annat våldtäkt/sexuella övergrepp av en förälder, egna barn som var utsatta eller frågor om vårdnad, boende och umgänge. Kvinnojourerna fick även uppskatta hur många av dem som söker stöd hos dem som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Diagram 8 visar hur stor andel av kvinnojourerna som svarade att ett fåtal, färre än hälften, ungefär hälften, de flesta eller nästan alla av dem som sökte stöd var utsatta för hedersrelaterat våld eller förtryck. 75 procent av kvinnojourerna uppgav att det var ett fåtal eller färre än hälften av de sökande som var utsatta för hedersrelaterat våld eller förtryck. 10 procent av kvinnojourerna uppskattade att de flesta eller nästan alla av de sökande var utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. 20 procent menade att hälften av de sökande var utsatta. Det existerar därmed en spridning i svaren på uppskattningen. Diagram 8:

12 Anställda och aktiva I frågeformuläret fick jourerna uppge antal medlemmar, antal anställda med mera. I tabell 2: Antal medlemmar och anställda år 2014 presenteras dessa insamlade uppgifter. Där uppges det att 275 stycken personer var anställda på Unizon:s samtliga jourer år 2014, av dessa var sex stycken män. Samma år hade Unizon:s totalt stycken medlemmar, av dessa var aktiva. Av de aktiva medlemmarna var 125 stycken män, det utgör 6,4 procent av det totala antalet aktiva medlemmar. Tabell 2: Antal medlemmar och anställda år 2014, uppdelat på aktiva och kön. I antal individer och procent. Jourkategori Antal medlem-mar totalt Antal aktiva medlem-mar Anta Kvinnojourer Tjej/ ungdomsjourer Jourer specialiserade på sexuella övergrepp Totalt Källa: Unizon:s enkätundersökning för år 2014 En jämförelse mellan de tre jourkategorierna visar att kvinnojourerna hade den största andelen män bland sina aktiva medlemmar. Andel män där var ca 8 % av de aktiva medlemmarna, i antal utgör det 85 stycken män. Minst andel män hade de jourer som är specialiserade på sexuella övergrepp, ca 2 procent av deras aktiva medlemmar var män, det utgör tre stycken män. Nästan två femtedelar, 37 procent, av medlemmarna på jourerna var aktiva medlemmar.

13 Diagram 9: Diagram 9 presenterar fördelningen av medlemmar mellan de tre olika jourkategorierna. Där uppges det att 71 procent av medlemmarna var medlem på en kvinnojour. 15 procent av medlemmarna var medlem på en tjej- och ungdomsjour och 14 procent av medlemmarna var medlem på en jour som är specialiserad på sexuella övergrepp. Kvinnojourernas skyddade boenden Kvinnojourerna tillfrågades angående verksamheten kring skyddade boenden. 58 stycken av de 65 kvinnojourer, som är med i undersökningen, har skyddade boenden. Det är därmed sju kvinnojourer som inte har skyddade boende 1. Ett fåtal av jourerna som svarat på enkäten har missat att ange antingen antal individer som tagit del av boendena eller antal dygn som de bott där. I de fall där antal individer eller antal övernattningsdygn saknas är sniffsiffror framtagna och använda för att ta fram ett ungefärligt antal individer eller antal dygn. Tabell 4: Antal individer som fått plats och nekats plats på skyddat boende presenterar resultaten från granskningen. Sammanlagt har stycken individer bott på kvinnojourernas skyddade boenden, av dessa var stycken kvinnor, stycken barn 1 Qvinnoqulan, Västervik, Kvinnojouren Amanda, Sollefteå, Kvinnojouren Linneorna, Eksjö, Kvinnojouren Kerstin, Lidingö, IKKR, Västerås, Tandem Karlskrona och Brottsoffer- och Kvinnojouren Sydöstra Skåne

14 samt 12 stycken män. De har tillsammans övernattat dygn, vilket ger ett genomsnitt på 43 dygn per individ. Snittsiffran för kvinnor är ca 50 dygn/kvinna, för barn ca 37 dygn/barn och för män ca 91 dygn/man. Kvinnojourerna tvingades neka antal individer plats på boendena. Av dessa var stycken kvinnor, 872 stycken barn 2 och 107 stycken män. Av kvinnorna fick 35 procent av de sökande plats på ett boende, samt tio procent av männen. Tabell 4: Antal individer som fått plats och nekats plats på skyddat boende. I antal individer och antal dygn. Totalt antal individer som fått plats Totalt antal övernattningsdygn Totalt antal individer som nekats plats Kvin nor Barn Män Totalt Källa: Unizon:s enkätundersökning för år 2014 Diagram 13 visar hur många kvinnor, barn samt män som fått plats och nekats plats på kvinnojourernas skyddade boenden. Diagram 13: Antal individer som fått plats respektive nekats plats på skyddat boende Totalt antal kvinnor Totalt antal barn (0-18 år) Totalt antal män Nekade Fått plats 2 Siffran när det gäller barn är i underkant då ev barn inte alltid statistikförs när en jour tvingas säga nej till att ta emot en kvinna.

15 Av de 65 kvinnojourer som är med i undersökningen bedrev 30 stycken av dem särskild verksamhet för barn år Jourerna som hade särskild verksamhet för barn förtydligade vad denna verksamhet bestod av. Vissa uppgav att den bestod av förskola, dagverksamhet, samtal och anknytning mellan mamma/barn, barnpassning och boendestödjare med inriktning på barn som har följt upp även efter att barnen lämnat boendet. Jourerna uppgav även att de arrangerade pedagogisk lek, sagostund, bakning, pyssel, läxhjälp, utflykter och förebyggande program om våld för hela familjen. Vissa kvinnojourer uppgav att de hade barnsamordnare och/eller barnpedagoger inom verksamheten. Flera av kvinnojourerna använder sig av trappan-modellen inom barnverksamheten. De kvinnojourer som inte bedriver någon särskild verksamhet för barn angav flera olika skäl till varför de inte hade det. Av skälen var bland annat att de inte har det för tillfället, att jouren saknar kompetensen och att jouren är otrygg för barn på grund av att kvinnorna kan vara onyktra och drogade.