Bygg bra före. En undersökning av kommunernas förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor. Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Transkript

1 Bygg bra före En undersökning av kommunernas förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR November 2014.

2 Statistik från SKR:s kommunundersökning 2014 Förord Frihet från våld är en mänsklig rättighet. Det är en välfärdsfråga, ett offentligt ansvar och i allra högsta grad en kommunal angelägenhet. Kommunerna har en viktig roll i att förebygga mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Det är ute i kommunerna våldet sker och här finns också möjligheter att förhindra att våldet uppstår. Därför genomförde vi hösten 2014 en undersökning för att ta reda på vilket våldsförebyggande arbete som sker i kommunerna, vilken kunskap som finns och vilka samarbetspartners kommunerna använder sig av. Vi ville också se hur situationen förändrats sedan år 2012, då en liknande undersökning gjordes. Vår undersökning visar att var femte kommun helt saknar förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Endast en handfull kommuner arbetar på det sätt som WHO, Världsbanken och FN menar är effektivt, nämligen utifrån ett makt- och genusperspektiv. Chefer och ansvariga på landets socialförvaltningar vill göra mer för att förebygga mäns våld, men hindras av bristande resurser och frågans låga prioritet. Samtidigt är viljan god: sex av tio kommuner har en strategi för det våldsförebyggande arbetet. Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR, samlar över 120 kvinnojourer, tjejjourer och andra stödverksamheter som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Jourerna stöttar, skyddar, före bygger och påverkar utifrån en kunskap om våld, genus och makt. Vår undersökning visar att de kommuner där det finns en eller flera jourer anslutna till SKR har kommit längst i sitt våldsförebyggande arbete. Vi hoppas att vår kartläggning och rapport synliggör utvecklings områden och hinder i kommunernas arbete för att vi tillsammans ska bli bättre på att förebygga mäns våld mot kvinnor, barn och andra män. 20 november 2014 Olga Persson Förbundssekreterare Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Resultatredovisning Kommunernas svar finns på För utförligare svar och information kontakta SKR på info@kvinnojouren.se eller

3 Metod SKR skickade via PR-byrån Agenda PR ut en enkät till landets 290 kommuner. Enkäten skickas ut till respektive kommuns officiella e-postadress med uppmaning om att vidarebefordra den till den person som är ansvarig för frågorna på aktuell förvaltning. Ansvarig på förvaltningen ges sedan möjlighet att vidarebefordra frågorna till annan ansvarig inom kommunen. I detta fall adresserades enkäten till den som är högst ansvarig för mäns våld mot kvinnor/våld i nära relationer. Respondenterna upplystes om att deras svar anses representera kommunens svar på frågorna, och den som fyllt i enkäten uppmanades att ange sitt namn och sin titel. Enkäten (distribuerad genom det webbaserade undersökningsverktyget Easy Research Professional Edition) skickades via mejl 30/9. Den 15/10 och 20/10 skickades påminnelser ut till alla respondenter som ännu inte svarat. Enkäten stängdes den 23/ kommuner har svarat på hela eller delar av enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 73 procent. Det har inte gått att identifiera några specifika gemensamma nämnare mellan de kommuner som inte svarat på enkäten. Någon granskning av huruvida kommunens svar stämmer överens med verkligheten har inte gjorts. Svaren har tolkats med utgångspunkt ifrån att kommunerna gett en korrekt verklighetsbeskrivning. Den sammantagna bedömningen är att resultaten ger en relevant bild av kommunernas ambitioner och insatser inom det förebyggande arbetet mot mäns våld mot kvinnor/våld i nära relationer. 2.1 Sex av tio har strategi för förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor Nära sex av tio kommuner, 58 procent, uppger att de har en strategi för det förebyggande arbetet mot mäns våld mot kvinnor/våld i nära relationer. Vid en närmare granskning visade det sig dock att 9,6 procent av dessa kommuner uppger att Inget förbyggande arbete bedrivs (fråga 2). Drygt var tredje kommun, 37 procent, uppger att strategi saknas. Resultatet pekar på att det i en stor del av kommunerna finns en plan för det förebyggande arbetet, men huruvida denna följs i praktiken verkar variera. 4,4% 37,4% 58,3% Ja Nej Vet ej Procent Antal Ja 58,3% 120 Nej 37,4% 77 Vet ej 4,4% 9 Svarande 206

4 2.2 Vilka av följande förebyggande åtgärder vidtar er kommun för att minska mäns våld mot kvinnor/våld i nära relationer? När det handlar om förebyggande åtgärder så framgår det att många kommuner lägger fokus på personer som redan utsatts för våld eller de som har utsatt andra för våld. Nära åtta av tio, 77 procent, uppger att de genomför insatser riktade till de grupperna. I andra hand genomförs insatser för särskilt utsatta riskgrupper, och i tredje hand genomförs primärpreventiva insatser. Var femte kommun uppger att inget förebyggande arbete bedrivs alls. Ifråga om åtgärder så finns ett brett spektrum av insatser och resurser ute i kommunerna. Vissa kommuner bedriver arbetet själva, medan andra kommuner ger stöd till ideella organisationer eller har en tät samverkan med andra myndigheter. Några exempel på insatser är utbildning av anställda inom kommunen, öppenvårdsmottagning, insatser kring normkritik och jämställdhet inom skolan, pappagrupper och information till nyanlända. Vilka av följande förebyggande åtgärder vidtar er kommun för att minska mäns våld mot kvinnor/våld i nära relationer? 80% 60% 77% 40% 20% 0% 28,1% 35,2% 13,3% 19,9% Procent Antal Primärpreventiva (tidiga) insatser riktade till allmänheten 28,1% 55 Insatser för särskilt utsatta riskgrupper 35,2% 69 Insatser för redan utsatta eller gentemot förövare för att motverka återfall 77% 151 Andra typer av insatser som inte inryms ovan, nämligen: 13,3% 26 Inget förebyggande arbete bedrivs 19,9% 39 Svarande 196 * Flera svarsalternativ var möjliga.

5 2.3 Länsstyrelsen den viktigaste samarbetspartnern På frågan om vilken aktör kommunen i första hand samarbetar med i det förebyggande arbetet så svarar de flesta, en fjärdedel, att det är Länsstyrelsen. I andra hand kommer Polisen och kvinno-, tjej-, eller ungdomsjourer. Resultatet innebär alltså att det finns relativt stora skillnader när det gäller vilka kommunerna väljer att samarbeta med. Drygt var femte kommun uppger att de samarbetar med andra aktörer än de på förhand givna. Här nämns i första hand andra kommuner och i andra hand olika ideella organisationer eller grupper av aktörer som arbetar med frågorna. Sammantaget innebär resultaten att jourerna är den viktigaste ideella aktören när det handlar om vilka kommunerna samarbetar med. Vilken aktör samarbetar ni i första hand med i ert förebyggande arbete för att minska mäns våld mot kvinnor/våld i nära relationer? 22,4% 7,7% 19,2% 0,6% 5,1% 19,9% 25% Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Sveriges kommuner och landsting (SKL) Kvinno-, tjej- och ungdomsjourer Länsstyrelsen Polisen Annan förvaltning inom kommunen Annan aktör Procent Antal Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 0,6% 1 Sveriges kommuner och landsting (SKL) 5,1% 8 Kvinno-, tjej- och ungdomsjourer 19,9% 31 Länsstyrelsen 25% 39 Polisen 19,2% 30 Annan förvaltning inom kommunen, nämligen: 7,7% 12 Annan aktör, nämligen: 22,4% 35 Svarande 156

6 2.4 Länsstyrelsen den viktigaste källan till kunskap för kommunerna När det handlar om vilken aktör som kommunen ser som den viktigaste kunskapskällan i arbetet så pekar över hälften, 55 procent, ut Länsstyrelsen. 14 procent av kommunerna pekar ut SKL som den viktigaste källan till kunskap. Här finns det alltså en större samsyn, jämfört med vilka kommunerna i första hand samarbetar med. Bland de övriga kunskapskällor som kommunerna pekar ut nämns bland annat Socialstyrelsen samt andra kommuner och experter inom dessa. Resultaten pekar på att jourerna är den viktigaste ideella kunskapskällan för kommunerna. Vilken aktör är er viktigaste kunskapskälla i ert förebyggande arbete? 2,6% 0,6% 16,8% 4,5% 54,8% 14,2% 6,5% Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Sveriges kommuner och landsting (SKL) Kvinno-, tjej- och ungdomsjourer Länsstyrelsen Polisen Annan förvaltning inom kommunen Annan aktör, nämligen Procent Antal Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 4,5% 7 Sveriges kommuner och landsting (SKL) 14,2% 22 Kvinno-, tjej- och ungdomsjourer 6,5% 10 Länsstyrelsen 54,8% 85 Polisen 0,6% 1 Annan förvaltning inom kommunen, nämligen: 2,6% 4 Annan aktör, nämligen: 16,8% 26 Svarande 155

7 2.5 Mer resurser och högre prioritet viktigt för bättre förebyggande arbete På frågan om vilka resurser eller faktorer som de svarande tror skulle kunna hjälpa dem att utveckla det förebyggande arbetet så nämner de flesta antingen mer resurser eller att frågan prioriteras högre inom kommunen. Totalt pekar över sex av tio ut dessa faktorer. Nära var femte, 19 procent, pekar ut samverkan med andra aktörer som viktigt. 13 procent menar att mer kunskap behövs för att utveckla arbetet. Bland de kommuner som har valt alternativet Annat är det flera som pekar på att en kombination av de olika faktorerna är nödvändigt. Vilka faktorer/resurser skulle kunna hjälpa er att utveckla förebyggande åtgärder eller göra befintliga åtgärder mer effektiva? 19,3% 27,9% 0,5% 6,6% 33% 12,7% Mer resurser Mer kunskap Att frågan prioriteras högre inom kommunen Mer samverkan med andra aktörer Annat Inga fler faktorer/resurser behövs Procent Antal Mer resurser 33% 65 Mer kunskap 12,7% 25 Att frågan prioriteras högre inom kommunen 27,9% 55 Mer samverkan med andra aktörer 19,3% 38 Annat, nämligen: 6,6% 13 Inga fler faktorer/resurser behövs 0,5% 1 Svarande 197

8 2.6 SKR:s kvinno- och tjejjourer framgångsfaktor för kommuns våldsförebyggande arbete Chanserna att kommunen ska ha kommit långt i sitt våldsförebyggande arbete är större om en eller flera av SKR:s jourer finns i kommunen. Särskilt starkt är sambandet i de kommuner där det finns både en kvinnojour och en tjej/ungdomsjour som är ansluten till SKR. Bland dessa kommuner bedriver hela 6 av 10 ett primärpreventivt arbete. Bland de 59 kommuner som svarat i undersökningen och där det finns en eller flera SKR-jourer, bedriver 4 av 10 (42 %) ett primärpreventivt arbete. Bland de kommuner som saknar SKR-ansluten jour bedriver endast 2 av 10 (23 %) ett primärpreventivt arbete. Samband SKR-jour och huruvida kommunen kommit långt eller inte i sitt våldsförebyggande arbete 100% Har kommit långt (%) Har kommit mindre långt (%) 75% 58% 77% 40% 50% 60% 25% 42% 23% 0 Kommuner med en SKR-jour (59) Kommuner utan SKR-jour (117 st) Kommuner med KJ & TJ/UJ anslutna till SKR (20 st) Har kommit Har kommit långt (%) mindre långt (%) Kommuner med en SKR-jour (59 st) Kommuner utan SKR-jour (117 st) Kommuner med KJ & TJ/UJ anslutna till SKR (20 st) 60 40

9 Analys av SKR:s kommunundersökning 2014: Kommunernas våldsförebyggande arbete utveckling sedan år 2012 Våldsprevention på fler nivåer men tidiga insatser är inte prioriterade och få kommuner beskriver insatser som tyder på ett genusperspektiv. Våldsprevention på fler nivåer Frågan om vilka förebygganda åtgärder kommunerna vidtar för att minska mäns våld mot kvinnor/våld i nära relationer ställdes både år 2012 och 2014, med tillägget 2014 att kommunerna kunde välja bland olika alternativ, till skillnad från tidigare då de fick skriva fritt. Fördelen med årets undersökning är att vi kunnat utläsa ännu tydligare mönster. I en jämförelse med kommunernas förebyggande arbete 2012 kan man tydligt se att de idag 2014 fortfarande är vanligast med åtgärder som sker efter att våldet redan skett (dvs. indikerad/tertiär våldsprevention riktad till redan utsatta och/ eller förövare). Tack vare att kommunerna kunnat fylla i fler svarsalternativ på just frågan om vilka förebyggande åtgärder de vidtar kom det fram att fler arbetar parallellt med olika typer av förebyggande åtgärder. Detta pekar på ett ökat engagemang för frågan båda för att det innebär flera insatser och att man då ofta involverar fler aktörer. I ljuset av denna positiva utveckling visar undersökningen dock att många kommuner inte verkar ha tagit till sig forskningen på området som bland annat starkt stödjer att primärprevention ska prioriteras. Denna typ av förebyggande åtgärder är fortfarande underprioriterade, och nämns endast av tre av tio kommuner. Kvinno- och tjejjourer i kommunen är en framgångsfaktor Chanserna att kommunen ska ha kommit långt i sitt våldsförebyggande arbete är större om en eller flera av SKR:s jourer finns i kommunen. Särskilt starkt är sambandet i de kommuner där det finns både en kvinnojour och en tjej/ungdomsjour som är ansluten till SKR. Bland dessa kommuner bedriver hela 6 av 10 ett primärpreventivt arbete, att jämföra med de kommuner som saknar SKRansluten jour bedriver endast 2 av 10 (23 %) ett primärpreventivt arbete. Sambandet kan betyda både att kommuner med hög medvetenhet om våldsförebyggande arbete är bättre på att stötta sina ideella jourer och att SKR:s medlemsjourer är särskilt bra på att påverka och höja kunskapen i sina kommuner. Troligtvis är det en kombination av båda faktorer, där den senare är av överordnad betydelse. Val av metoder Kommunerna ombads både 2012 och 2014 att konkretisera vilka förebyggande insatser som genomförs och om specifika metoder eller program används. Många kommuner nämner att de arbetar med förövare enligt norska Alternativ till Våld (ATV), samt att de använder riskbedömningsinstrumentet FREDA (fler kommuner uppger att de använder sig av instrumentet som en våldsförebyggande åtgärd för att tidigt/tidigare upptäcka våld). När det kommer till barnperspektivet, syns en positiv utveckling genom att dubbelt så många nu (14 st) i jämförelse med 2012 (7 st) arbetar med samtal enligt metoden Trappan med barn som blivit utsatta för våld eller upplevt pappas våld mot mamma. Ett fåtal kommuner nämner Rädda Barnens nationella program Det handlar om kärlek - Kärleken är fri, som fokuserar på att jobba på skolor med barns rättigheter med syfte att motverka hedersrelaterat våld. Tyvärr nämner ingen kommun det primärpreventiva metodmaterialet Machofabriken, ett grundligt pilottestat filmbaserat material med ett makt- och genusperspektiv som nämndes av tre kommuner 2012.

10 Kommunernas val av metoder är en tydlig spegling av och bekräftelse på att det är mycket fokus på förebyggande arbete när våldet redan skett (riktat till exempelvis barn som bevittnat pappas våld mot mamma eller insatser riktade till förövare). Kommunernas svar visar också på en stor okunskap generellt kring förebyggande arbete mot våld. Ett återkommande svar från många är att de på olika sätt sprider information om våld i nära relationer, men informationsspridning i sig är inte våldsförebyggande. Att ta upp frågan om våld är bra, men för att det ska vara förebyggande, dvs. förändra attityder och beteenden och förhindra att våld sker, måste någon typ av diskussion äga rum och våldets bakomliggande orsaker (som stereotypa könsroller/ normer kring maskulinitet) beröras. Det finns ett positivt undantag gällande metoder; en kommun nämner preventionsprogrammet Mentors in Violence Prevention (MVP) och intressant i sammanhanget är att de är den enda kommunen som har angett Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) som viktigaste samverkanspartner. År 2012 nämndes inte något strukturerat våldspreventivt program och det är väldigt positivt att en effektutvärderad sådant, som också har en genusförändrande ansats, letat sig in i en svensk kommun. Avsaknad av makt- och genusperspektiv I kommunernas mer detaljerade svar framkommer att få beskriver sina insatser på ett sätt som tyder på att de har ett genusperspektiv (se SKR:s definition av feministisk våldsprevention). Vid en genomgång av alla de som 2012 svarade att de arbetade förebyggande mot mäns våld visade det sig att bara ca 10 kommuner (av 226 svarande) arbetade förebyggande med frågor kring könsroller, sex, normer för maskulinitet, kärlek och känslor med unga. Vår undersökning 2014 visar snarlika resultat; väldigt få uppger att de kopplar sitt förebyggande arbete till jämställdhetsarbete och en genus- och maktanalys lyser med sin frånvaro. Av de ca 10 kommuner (av 211 svarande) som 2014 beskriver sina förebyggande insatser på ett sätt som tyder på att de arbetar med ett genusperspektiv har sex av dessa en SKR-jour i kommunen. Det är anmärkningsvärt att extremt få kommuner nämner jämställdhetsarbete i relation till deras förebyggande arbete mot våld. Detta då internationell forskning från bland annat WHO pekar på att det är avgörande att ha ett genusperspektiv och ifrågasätta normer för kön i det våldsförebyggande arbetet för att effektivast nå goda resultat. 6 av 10 kommuner har en strategi Förebyggande arbete verkar vara mer prioriterat nu än Även om var femte kommun uppger att de inte bedriver något förebyggande arbete alls, tyder faktumet att 6 av 10 kommuner har en strategi för detta arbete på en positiv utveckling på området. Att var tionde (9,6 %) av de kommuner som uppger att de har en strategi samtidigt svarar att inget förebyggande arbete bedrivs, är dock både märkligt och oroväckande. Detta är en tydlig indikator på att ett område inte behöver vara prioriterat bara för att en strategi finns. Att det finns en strategi är dock i grunden positivt då våldspreventivt arbete enligt forskningen görs allra bäst om det är strukturerat och långsiktigt, vilket en strategi kan lägga grunden för. Brist på resurser och låg prioritet utgör hinder i det våldsförebyggande arbetet På frågan om vilka resurser eller faktorer som kommunerna tror skulle kunna hjälpa dem att utveckla det förebyggande arbetet svarar många (27,9 %) att frågan behöver prioriteras högre inom kommunen. I jämförelse med 2012 var det inte alls lika många som uppgav detta alternativ (17 %), utan mycket mer fokus låg på avsaknaden av resurser. Även om en viss andel fortfarande anger att de behöver mer resurser samt mer kunskap för fortsatt utveckling, är båda dessa alternativ procentuellt sett ifyllt av färre i jämförelse med Av dessa siffror kan en viss positiv tolkning göras: Att allt fler menar att det handlar om prioritering från ledningsnivå (i kombination med att

11 färre efterfrågar kunskap) tyder på ett visst kunskapslyft och en större medvetenhet om hur man effektivt ska lyckas driva det förebyggande arbetet. Tyvärr är baksidan att frågan i nuläget inte verkar prioriteras i många kommuner. Samverkan och kunskapsinhämtning på regional nivå Det våldsförebyggande arbetet verkar vara mer prioriterat på regional nivå. Detta är intressant i relation till att många kommuner samverkar med länsstyrelsen kring det förebyggande arbetet, både kring samarbeten och kunskapsinhämtning och man kan ställa sig om frågan på detta sätt behandlas mer från regional nivå. Samverkan med civilsamhället När det kommer till andra aktörer kommunerna samverkar med är polisen, jourrörelsen och civila samhället mer representerade i fråga om samarbeten (kvinno-, tjej- och ungdomsjourer är den viktigaste samverkanspartnern bland ideella aktörer), medan myndigheter som Sveriges kommuner och landsting (SKL), Socialstyrelsen och andra kommuner är vanligare som kunskapskälla. Generellt kan man från detta se att en statlig aktör som länsstyrelsen har mycket legitimitet hos kommunerna på detta område medan samverkan med andra myndigheter och civilsamhället verkar variera. Att jourerna har en aktiv roll inom det civila samhället på det våldpreventiva området råder ingen tvekan om. Olika typer av våldsprevention Universell (primär) prevention: Insatser riktade till allmänheten; breda insatser i ett tidigt skede. Selektiv (sekundär) prevention: Insatser riktade till personer med ökad risk att utsättas för eller utsätta andra för våld. Indikerad (tertiär) prevention: Insatser riktade till personer som redan har utsatts för eller utsatt andra för våld. Feministisk våldsprevention enligt SKR För SKR innebär våldsförebyggande arbete olika strukturerade sätt att arbeta för att motverka alla typer av våld, huvudsakligen innan våldet skett. Målet är ett jämställt samhälle fritt från våld och SKR tror att detta kan uppnås genom att arbeta med en feministisk utgångspunkt. Då män utgör en majoritet av förövarna inom våldsbrottsstatistiken och har mest ekonomisk och politisk makt i samhället, anser vi att det krävs en maktanalys som uppmärksammar denna obalans för att uppnå verklig förändring. För en effektiv våldsprevention menar vi att det är centralt att utmana stereotypa könsroller som exempelvis kopplingen mellan manlighet och våld. SKR fokuserar främst på primärprevention som för oss inbegriper både universell och selektiv prevention, det vill säga våldsförebyggande insatser riktade till allmänheten samt till riskgrupper.

12 Bygg bra före En undersökning av kommunernas förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor November 2014 SKR:s undersökning visar att var femte kommun helt saknar förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Endast en handfull kommuner arbetar på det sätt som WHO, Världsbanken och FN menar är effektivt, nämligen utifrån ett makt- och genusperspektiv. Chefer och ansvariga på landets socialförvaltningar vill göra mer för att förebygga mäns våld, men hindras av bristande resurser och frågans låga prioritet. Samtidigt är viljan god: sex av tio kommuner har en strategi för det våldsförebyggande arbetet. Vi genomförde vår undersökning hösten 2014 för att ta reda på vilket våldsförebyggande arbete som sker i kommunerna, vilken kunskap som finns och vilka samarbetspartners kommunerna använder sig av. Vi ville också se hur situationen förändrats sedan år 2012, då en liknande undersökning gjordes. Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR, samlar över 120 kvinnojourer, tjejjourer och andra stödverksamheter som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Jourerna stöttar, skyddar, förebygger och påverkar utifrån en kunskap om våld, genus och makt. Vår undersökning visar att de kommuner där det finns en eller flera jourer anslutna till SKR har kommit längst i sitt våldsförebyggande arbete. Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR info@kvinnojouren.se Resultatredovisning Kommunernas svar finns på För utförligare svar och information kontakta SKR på info@kvinnojouren.se eller