Varför misslyckas arbetet mot relationsvåldet?

Transkript

1 I Varför misslyckas arbetet mot relationsvåldet? En faktatext om hur vi vänder den negativa trenden Version 1.02

2 Inledning Under åren 2005 till 2016 kan Brottsförebyggande rådet (BRÅ) inte se några som helst positiva tendenser när det gäller mäns våld mot kvinnor. Trots stora satsningar har de senaste tio årens arbete inte gett resultat. Tvärtom finns studier som visar på ett ökat våld mot kvinnor. För att komma vidare i arbetet finns två vägar. Antingen fortsätter vi att satsa stora resurser på att arbeta vidare i samma spår och hoppas på det bästa, eller så tar vi mod till oss och börjar vända på nya stenar. I denna faktatext kommer vi att vända på nya stenar, förklara varför resultaten uteblivit och sätta fokus på en rad nya frågeställningar. Faktahäftet är skapat för att vara kort, lättläst och lättbegriplig även för den som är ny i ämnet. Redaktionen Relationsvald.info Innehåll Sten 1 - Män och kvinnor är lika utsatta... 2 Sten 2 - Vem tar initiativet till våldet?... 3 Sten 3 - Kvinnojourer och mansjourer... 4 Sten 4 - Samma kvinnor som utsätts... 5 Sten 5 - Regeringens strategi för att minska relationsvåldet... 6 Sten 6 - Dödligt våld i nära relation... 7 Sten 7 - Lobbyistgrupperingar... 8 Frågor och svar om relationsvåld

3 Sten 1 - Män och kvinnor är lika utsatta Enligt BRÅ är det en relativt liten könsskillnad när det gäller utsatthet för relationsvåld. Män och kvinnor både brukar och utsätts för relationsvåld i ungefär samma omfattning. Även i samkönade relationer är våldet lika omfattande som i heterosexuella relationer. Nedanstående citat är från BRÅ:s 1 hemsida: Även när man studerar psykiskt våld och fysiskt våld separat visar sig utsattheten under 2012 vara jämnt fördelad mellan könen; 6,8 procent av kvinnorna och 6,2 procent av männen utsattes för psykiskt våld, medan 2,2 procent av kvinnorna och 2,0 procent av männen utsattes för fysiskt våld. Att relationsvåldet är jämnt fördelat mellan könen har ett flertal 2 svenska studier kommit fram till, och det är svårt att på vetenskapliga grunder hävda något annat. Ändå bortser ansvariga politiker från mäns utsatthet i arbetet mot relationsvåldet. Det finns sedan år 2017 en tioårig strategi 3 för att bekämpa relationsvåldet. Fokus är på mäns våld mot kvinnor - medan strategin för kvinnors våld mot män lyser med sin frånvaro. För att vända den negativa trenden med relationsvåldet måste man ta ett helhetsperspektiv om problemet. Man kan inte lägga klart ett pussel om man redan från början lagt bort en av pusselbitarna. 1 Brottsförebyggande rådet Våld i nära relation ( 2 Sahlgrenska Akademin ( 3 Regeringen.se ( 2

4 Sten 2 - Vem tar initiativet till våldet? Män och kvinnor är lika utsatta för relationsvåld. Mäns våld är fysiskt medan kvinnors våld tenderar att vara av mer psykisk karaktär. Flertalet studier, bland annat från Sahlgrenska akademin 4, Gävle högskola, Linköpings universitet 5 m.fl. påvisar att män i olika omfattning uppger att de blivit psykiskt kränkta innan det fysiska våldsutbytet påbörjats. I en djupgående studie från Linköpings Universitet har man intervjuat ett antal yngre män som utsatt sina partners för relationsvåld. Man har även tagit del av berättelserna från de utsatta kvinnorna. Därefter har man sammanställt hur de båda könen upplevt situationen. I de flesta fallen har de unga männen använt fysiskt våld som en reaktion på det psykiska våld de anser kvinnorna utsatt dem för. Någon har blivit spottad på och någon har kränkts inför vänner. Sahlgrenska akademin genomförde 2013 en studie om relationsvåld. Då tog man även i beaktande och studerade vad som orsakat relationsvåldet. Även här är slutsatsen att kvinnors psykiska våld mot män i viss omfattning initierar mäns våld mot kvinnor. Vi ser att såväl män som kvinnor använder sådant våld som kan skada motparten. Men fortfarande rapporterar fler kvinnor än män att de använt våld i självförsvar, medan män framför allt uppgav att de blivit sårade och kränkta och därför använt våld, säger professorn som lett studierna. Flertalet studier som fokuserat på ämnet, svenska som internationella, kommer fram till samma slutsats, att män i viss omfattning använder fysiskt våld som en rektion på det psykiska våld de själva utsatts för. Vill vi vända trenden med mäns våld mot kvinnor, behöver vi även sätta ett visst fokus på kvinnornas psykiska våld mot män även om det för många är en känslig fråga. 4 Sahlgrenska Akademin ( 5 Killars våld mot tjejer i nära relationer, Linköpings Universitet ( 3

5 Sten 3 - Kvinnojourer och mansjourer Den stora gruppen män som utsätts för våld i nära relation förstår att ytterligare våld inte är lösningen. Dessa män söker i många fall hjälp och stöd för att komma ur sin situation - för att ofta behöva konstatera att professionell hjälp inte finns att få. Regeringen satsar 600 miljoner kronor per mandatperiod på kvinnojourerna hjälparbete. För de mansjourer som arbetar med att hjälpa de utsatta männen finns noll (0) öronmärkta kronor från staten. De män som utsätts för relationsvåld har således mycket små möjligheter till professionell hjälp och stöd. Enligt Brottsförebyggande rådet 6 uppskattar man att enbart 0,6 procent av de utsatta männen sökt hjälp på en jour, jämfört med 5,6 procent av de utsatta kvinnorna. Andra studier påvisar att utsatta män istället söker stöd hos vänner eller släktingar. Detta medför två stora problem. I. Om män som utsätts för psykiskt våld i nära relation ges möjlighet till professionell hjälp, hur många män skulle då välja det alternativet än att i frustration slutligen svara med fysiskt våld? Det vet vi inte. Men det finns skäl att tro att det fysiska våldet mot kvinnor minskat om det funnits bra stöd och hjälp för dessa utsatta män att hitta lösningar på problemet. II. Männen utgör hälften av alla som utsätts för relationsvåld. Då de inte kan erbjudas professionell hjälp, kommer deras kunskaper, erfarenheter och berättelser aldrig fram i ljuset. Här finns en enorm kunskapsbank - som går helt förlorad och aldrig tas tillvara på i arbetet mot relationsvåldet. Alla som utsätts för våld i nära relation behöver få möjlighet till hjälp och stöd. Det gynnar alla utsatta, kvinnor som män - och framförallt det fortsatta arbetet i kampen mot relationsvåldet. 6 BRÅ - Brott i nära relationer ( pdf) 4

6 Sten 4 - Samma kvinnor som utsätts Enligt Brottsförebyggande rådets 7 uppskattar man att 2,2 procent av kvinnorna årligen utsätts för fysiskt våld i nära relation. På regeringens uppdrag genomförde Socialstyrelsen en utvärdering 8 av Socialtjänstens och de ideella kvinnojourers insatser för utsatta kvinnor. Studien omfattar 353 kvinnor från fyra olika kommunbaserade verksamheter, samt tjugo ideella kvinnojourer. Syftet var att utvärdera det stöd och den hjälp som kvinnorna fått. När man inför studien intervjuade dessa kvinnor visade resultatet att en stor del av dessa kvinnor hade varit utsatta för relationsvåld i sina tidigare relationer. Citaten nedan är hämtat ur studien. Drygt en tredjedel av kvinnorna i interventionsgruppen uppgav att de hade blivit utsatta för fysiskt våld i tidigare relationer. Cirka hälften av kvinnorna i interventions-gruppen hade blivit utsatta för psykiskt våld i tidigare relationer. När man följde upp kvinnornas situation ett år senare visade det sig att majoriteten av kvinnorna utsatts för nytt våld i nära relation. En majoritet av kvinnorna i öppenvård (64 %) och som tagit del av skyddat boende (82 %) rapporterade att de utsatts för fortsatt fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld under uppföljningsåret. För gruppen som utsatts för våld men inte sökt hjälp saknas uppgift. Om uppskattningsvis 2,2 procent av kvinnorna årligen utsätts för fysiskt våld i nära relation, varför tycks då en stor del av dessa kvinnor återkomma i statistiken år efter år? Trots att frågan är högst relevant saknas djupare studier i ämnet. Här behövs fler och bättre studier kring varför många kvinnor tycks återkomma i statistiken. 7 Brottsförebyggande rådet Våld i nära relation ( 8 Karolinska institutet/socialstyrelsen, Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers Insatser för Våldsutsatta kvinnor ( pdf) 5

7 Sten 5 - Regeringens strategi för att minska relationsvåldet De studier 9 som gjorts om förövarnas bakgrund visar entydigt på att socialt marginaliserade personer är kraftigt överrepresenterade i relationsvåld. Personer med svag ekonomi, låg utbildning, psykisk ohälsa, funktionsnedsättning eller missbruksproblematik riskerar att i större omfattning än andra grupper både bruka och utsättas för relationsvåld. I närmare hälften av allt relationsvåld finns alkohol 10 med i bilden. Ändå utgår regeringens 11 arbete med relationsvåldet, utifrån att problemet skulle vara patriarkalt eller bero på mäns generella machokultur. Är det verkligen vägen till framgång? Det stämmer att våld i alla dess former vanligtvis utövas av män. Men 98 % av de svenska männen utövar inte våld mot kvinnor i nära relation om man ser till årsbasis. Nedanstående citat är ett från Brottsförebyggande rådets 12 hemsida: Även när man studerar psykiskt våld och fysiskt våld separat visar sig utsattheten under 2012 vara jämnt fördelad mellan könen; 6,8 procent av kvinnorna och 6,2 procent av männen utsattes för psykiskt våld, medan 2,2 procent av kvinnorna och 2,0 procent av männen utsattes för fysiskt våld. Vill vi minska relationsvåldet bör man rikta insatserna och stödet till de riskgrupper som finns, istället för att rikta allt fokus på män som grupp då 98 procent av männen inte brukar våld mot kvinnor i nära relation. 9 Flertalet studier finns bl.a. från BRÅ, i detta fall anges Nationellt centrum för kvinnofrid som exempel. ( 10 Brottsförebyggande rådet - Våld mot kvinnor och män i nära relationer ( n_nara_relationer.pdf) 11 Regeringen - Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid ( akt-mal-och-myndighet---feministisk-politik-for-ett-jamstallt-samhalle-skr.-2016_17-10.pdf) 12 Brottsförebyggande rådet Våld i nära relation ( 6

8 Sten 6 - Dödligt våld i nära relation Under år 2018 dödades 22 kvinnor och 4 män till följd av dödligt våld i nära relation. Siffran har varit ganska konstant under senare år även om vissa avvikelser finns. Citatet nedan är från Brottsförebyggande rådets 13 hemsida. Antalet fall av dödligt våld mot kvinnor i en parrelation uppgick till 22 fall 2018, vilket motsvarade 67 procent av samtliga fall av dödligt våld mot kvinnor. Av samtliga fall av dödligt våld mot män under året avsåg 4 fall (5 %) dödligt våld i en parrelation. Vi vet att män slår fysiskt och kvinnor slår psykiskt. Hur många personer tar varje år livet av sig på grund av psykiskt våld i nära relation? Hur många personer ger upp efter vägen, efter att under lång tid utsatts för psykisk misshandel och fått sin tillit, självkänsla och värdighet bestulen? Hur många män ger upp efter att de under årtal hindrats från att träffa sina barn? Svaret på den frågan är att det vet vi inte. Förvisso ingen lätt fråga att besvara. Men här saknas ett dokumenterat försök att uppmärksamma frågan. Det man dock vet är att en av organisationerna för mansjourerna under första halvåret 2019 fick kontakt med anhöriga till fem olika män som tagit sina liv, och där de anhöriga önskat att gåvobreven skulle gå till mansjourerna. Det gör att uppskattningsvis tio män under den senaste tolvmånadersperioden tagit sina liv till följd av fysiskt eller psykiskt relationsvåld. Men mörkertalet bör anses vara stort. Ska vi få en rättvis bild av det dödliga våldet i nära relation, behöver vi även inkludera offren för det psykiska våldet och sätta större fokus på den frågan. 13 Brottsförebyggande rådet ( 7

9 Sten 7 - Lobbyistgrupperingar Relationsvåld är ett komplext ämne med många parametrar. Ändå styrs arbetet och debatten till stora delar av intresseorganisationer. De organisationerna med störst inflytande är de båda riksorganisationerna för landets tjej- och kvinnojourer. Unizon som är en av de båda organisationerna, är på sin hemsida 14 tydlig med att man arbetar med opinionsbildning och påverkan av politiker och myndigheter. att arbeta förebyggande och stödjande med barn och unga, samt att skapa opinion och sprida kunskap... genom att vara en gemensam röst för jourerna kan Unizon påverka politiker, myndigheter och andra aktörer att ta sitt ansvar. Men vad händer med arbetet och debatten om det till stora delar styrs av intresseorganisationer? Vad händer när dessa organisationer förläser och undervisar politiker, myndigheter, polis, socialtjänst, skol- och barnomsorgspersonal om våld i nära relationer? Svaret är att helhetsperspektivet försvinner och fakta selekteras bort. Kvar blir en grupp yrkesmänniskor med en felaktig bild av relationsvåldet. Konsekvenserna blir förödande. Här är viktigt att man flyttar arbetet till dess rätta arena, så att kunskap och objektivitet åter blir ledande. Vägen till framgång går genom fakta och kunskap - inte genom lobbyistgrupperingar med egna agendor. 14 Unizons hemsida ( 8

10 Frågor och svar om relationsvåld Är ensamstående kvinnor mer utsatta för relationsvåld än sammanboende? Svar: Ja, det stämmer. Om man som kvinna bor ihop med en man löper man mindre risk att utsättas för relationsvåld än om man är ensamstående. Detta hänger delvis ihop med att våldet ofta påbörjas i samband med att relationen tar slut, samt att singelkvinnor tenderar att ha fler och ytligare kontakter med män än sammanboende kvinnor. I BRÅ:s rapport Brott i nära relation 15 kan man läsa nedanstående. Bland kvinnor som blivit utsatta för något brott (i nära relation) under 2012 ser man att ensamstående kvinnor med barn är den grupp som är mest utsatt, följt av ensamstående kvinnor utan barn. Dessa skillnader är statistiskt säkerställda. Hur många barn har bevittnat relationsvåld? Svar: Stiftelsen Allmänna barnhuset fick 2016 i uppdrag av regeringen att kartlägga våld mot barn. Det resulterade i rapporten Våld mot barn 2016 där man även fokuserat på barn som bevittnat relationsvåld i hemmet. Man refererar till tidigare studier där man frågat ett större antal skolelever om relationsvåld. Man kom då fram till att 11 procent av barnen hade upplevt pappas våld mot mamma medan 7 procent av barnen upplevt mammas våld mot pappa. Citatet nedan är från Allmänna barnhusets rapport Våld mot barn Elva procent av eleverna hade upplevt att pappa psykiskt och/eller fysiskt misshandlat mamma och nästan sju procent hade upplevt mammas våld mot pappa. Detta överlappar till viss del, då eleverna inte sällan uppgav att både mamma och pappa varit våldsamma. Hur vanligt är det att alkohol förekommer i samband med relationsvåld? Svar: I en äldre rapport från BRÅ har man konstaterat att vid närmare hälften av allt relationsvåld mot kvinnor finns alkohol med i bilden. Det är förhållandevis få studier om relationsvåld som tar med 15 Brottsförebyggande rådet - Brott i nära relation ( 16 Stiftelsen Allmänna barnhuset - Våld mot barn 2016 ( 9

11 denna parameter. Men de studier som fokuserat på frågan har i de allra flesta fallen kommit fram till liknande resultat. Citatet nedan är hämtat från BRÅ:s lite äldre rapport Våld mot kvinnor och män i nära relation 17. "I hälften (49 procent) av de rapporterade händelserna av relationsvåld var gärningspersonen, enligt respondentens uppfattning, berusad eller troligen berusad eller drogpåverkad och i 16 procent av händelserna uppgav den intervjuade att även hon/han befunnit sig i sådant tillstånd." Besök gärna vår hemsida för mer fakta och kunskap om relationsvåld. 17 BRÅ Våld mot kvinnor och män i nära relation ( 10