Kunskapsunderlag rörande mäns våld mot kvinnor och barn, i nära relationer

Transkript

1 Kommunstyrelsens kontor, Kunskapsunderlag rörande mäns våld mot kvinnor och barn, i nära relationer Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer att resultera i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller sådant lidande för kvinnor, innefattande hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckliga frihetsberövanden vare sig det sker i det offentliga eller i det privata livet (FN 1993).

2 Sammanfattning...3 Introduktion...3 Regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (Skr.2007/08:39)...3 Varför ta fram en kommunövergripande handlingsplan?...4 Södertälje kommuns handlingsplan Nulägesbeskrivning...7 Kvinnofridsbrott i Södertälje...9 Material för fördjupning

3 Sammanfattning Det här kunskapsunderlaget ger en sammanfattning av den nationella handlingsplanen för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Den ger också en bakgrund till de framtagna målen för Södertälje kommuns handlingsplan. Vidare ges en nulägesbeskrivning över var de olika verksamheterna befinner sig i sitt arbete mot mäns våld mot kvinnor och barn, i nära relationer. Underlaget innehåller också statistik över kvinnofridsbrott i Södertälje kommun och statistik över antal kvinnor som sökt skydd eller stöd. Introduktion Mäns våld mot kvinnor och barn är ett allvarligt brott, ett stort samhällsproblem och en viktig folkhälsofråga. Våldet medför stora individuella konsekvenser och höga kostnader för samhället. De flesta fall av barn- och kvinnomisshandel äger rum i hemmet och förövaren är oftast en man i en närstående relation till offret. Våldet förekommer i alla samhällsklasser och åldersgrupper. Under 2009 anmäldes i Södertälje 183 misshandelsbrott i nära relationer; brott mot kvinnor 18 år och äldre. Många barn har också utsatts för detta våld. När barnets mamma utsätts för våld och ett barn tvingas se eller höra det är det att jämställa med barnmisshandel enligt slutbetänkandet från Kommittén mot barnmisshandel (SOU 2001:72). Enligt barnkonventionens artikel 19 Skydd mot övergrepp så är det samhällets ansvar att skydda barn mot detta. Mäns våld mot kvinnor och barn är ett begrepp som innefattar psykiskt, fysiskt, materiellt, ekonomiskt och sexuellt våld, hot om våld såväl som olika former av utnyttjanden och förtryck. Ansvarig för våldet är alltid den som utövar det. Mäns våld mot kvinnor och barn är ett uttryck för den strukturella obalans som råder i maktförhållandet mellan kvinnor och män. Våldet är ett hinder för den enskilda kvinnans och barnets säkerhet och rättstrygghet. Kommunen har ett ansvar för att vidta nödvändiga och effektiva åtgärder mot mäns våld mot kvinnor och barn. Detta kvinnofridsarbete kan delas in i två olika delar: Primärpreventivt arbete som handlar om att i samverkan med andra myndigheter stoppa våldet i sig och minska antalet nya fall av våld mot kvinnor och barn genom jämställdhetsarbete. Sekundärpreventivt arbete som handlar om att förhindra våldsutövning och fortsatt utsatthet för våld. Här handlar det främst om skydds- och stödåtgärder, kunskap hos personal som möter kvinnor och barn som utsatts för mäns våld men också om en bredare kunskapshöjning hos allmänheten. Regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (Skr.2007/08:39) I november 2007 kom den svenska regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. I den nationella handlingsplanen om hur våld ska bekämpas tas ett helhetsbegrepp på mäns våld mot kvinnor och barn, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade 3

4 relationer. I handlingsplanen betonas statens och kommunernas ansvar att tillgodose de våldsutsattas behov av stöd och skydd. Den nationella handlingsplanen innehåller 56 åtgärder inom följande sex insatsområden: 1. Ökat skydd och stöd till våldsutsatta Våldsutsatta människor ska få samhällets stöd att leva ett normalt liv i frihet. Kommunerna har enligt lag ett ansvar för att brottsoffer får den hjälp de behöver. Kommunerna ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd eller hjälp. Även barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av hjälp. 2. Stärkt förebyggande arbete Barn och unga är viktiga målgrupper. Det är därför angeläget med tidiga insatser i skolan och i andra sammanhang där barn och ungdomar befinner sig. Skolan och socialtjänsten har en viktig roll i det förebyggande arbetet. Genom att beakta brottsförebyggande aspekter vid samhällsplanering och byggande kan risken för brott i utomhusmiljön minska. 3. Stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet Lagstiftning kring äktenskap, skilsmässa och bodelning ska vara utformad på ett sådant sätt att en våldsutsatt persons rättigheter garanteras. Det gäller även regler om vårdnad och umgänge. Särskild hänsyn måste tas till barn som kommer i kontakt med rättsväsendet. 4. Utveckling av insatser riktade till våldsutövare Inom kriminalvården måste det finnas programverksamhet att erbjuda våldsutövare. Även utanför kriminalvården är det angeläget att utveckla programverksamhet. Kvinnors och barns säkerhet ska vara central i all verksamhet riktad till män som utövar våld. 5. Ökad samverkan Ett ökat samarbete inom och mellan myndigheter och andra aktörer som kommer i kontakt med våldsutsatta och förövare är av avgörande betydelse för att utsatta personer ska få den hjälp de behöver. Samarbetet ska ske med kunskap och respekt för varje myndighets uppdrag och kompetens. 6. Ökade kunskaper Genom forskning och utbildning ska kompetensen utvecklas hos de myndigheter och ideella organisationer som kommer i kontakt med våldsutsatta och förövare. Uppföljning och utvärdering är en viktig del av kvalitetssäkring och kunskapsutveckling. Varför ta fram en kommunövergripande handlingsplan? I den nationella handlingsplanen betonas att våld mot kvinnor är en fråga som rör flera nämnder och inte enbart socialnämnden. För att lyckas med både den primära och den sekundära preventionen krävs därför insatser inom alla kommunens verksamheter. Ansvaret för sekundärpreventiva insatser ligger i huvudsak hos socialnämnden. Socialstyrelsen har förtydligat 4

5 kommunernas ansvar för detta arbete i sitt meddelandeblad Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld (december 2009). Södertälje kommuns handlingsplan Det övergripande målet i kommunens handlingsplan är: Mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer ska upphöra. Till detta övergripande mål finns fyra delmål, med tillhörande aktiviteter. Dessa fyra delmål täcker tillsammans de fem insatsområden i den nationella handlingsplanen som berör kommunens verksamhet, alltså insatsområde 1-2 och 4-6 enligt ovan. 1. Alla kvinnor och barn som är utsatta för våld i nära relation och som vänder sig till kommunen ska få det stöd och skydd som de behöver. Den 1 juli 2007 ändrades 5 kap. 11 socialtjänstlagen (2001:453) (SoL). Genom lagändringen förtydligades socialnämndens ansvar för att kvinnor och barn som är eller har varit utsatta för våld får det stöd och den hjälp de behöver. En förutsättning för att våldsutsatta kvinnor och barn ska kunna få stöd och skydd är att de känner till att det finns hjälp att få och var hjälpen finns. Information på olika språk är nödvändigt i detta sammanhang. Att det finns ett systematiskt informationsarbete som når fram till målgruppen kommer att ha avgörande betydelse för hur väl målet nås. En kommunikationsplan ska därför upprättas för att säkra att informationen når alla målgrupper. Våldet drabbar kvinnor i alla samhällsklasser och åldersgrupper. Det är viktigt att kommunens verksamheter beaktar de särskilda behov som en kvinna kan ha på grund av till exempel funktionshinder, utländsk bakgrund, sexuell läggning, ålder, missbruk eller beroende. Kommunens verksamheter måste också genomsyras av ett barnperspektiv för att kunna ta tillvara barnets intresse och verka för barnets bästa. För att kunna möta dessa behov krävs det att verksamheterna har kunskap om hur verksamheten bäst kan anpassas för att möta dessa behov. Det är också viktigt att följa upp och utvärdera de insatser som ges för att se om de motsvarar de behov som finns hos målgrupperna. Det handlar både om brukarnas uppfattning om de insatser de får och om verksamheternas bedömning av insatsernas kvalitet. För att öka tryggheten för kvinnan och barnen ska även män som utsätter kvinnor för våld uppmärksammas med insatser för att upphöra med våld. 2. Kommunens verksamheter ska ha kunskap om området mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck och våld i samkönade relationer. För att kommunen ska kunna erbjuda rätt stöd och skydd samt vidta rätt förebyggande åtgärder är det nödvändigt att det finns relevant kunskap. Det behövs generell kunskap om kvinnofridsfrågor 5

6 och om målgruppens olika behov, statistik som beskriver situationen i kommunen och även kunskap om vilket resultat de olika kommunala insatserna ger. I dag finns ingen samlad statistik inom kommunen om hur många kvinnor och barn som har sökt stöd och skydd. Denna brist på statistik bidrar till att osynliggöra kvinnors och barns utsatthet och resulterar i att det är svårt att bedöma vilka behov som finns. Det finns därför behov av gemensamma metoder för att registrera volymstatistik. Informationsinsatser och opinionsbildning blir viktiga för att synliggöra mäns våld mot kvinnor och barn. Kommunikationsplanen ska innehålla systematiska och långsiktiga informationsinsatser riktade mot såväl allmänheten som särskilda målgrupper. En av de viktigaste interna målgrupperna är den personal som i sitt dagliga arbete möter kvinnor och barn som utsatts för våld. Det är viktigt att denna personal har relevant kunskap och förmågan att praktiskt tillämpa kunskapen. De ska därför regelbundet få kompetensutveckling inom området. Genom kompetensutveckling skapas även gemensamma attityder och förhållningssätt som ger bättre förutsättningar för ett konstruktivt samarbete mellan olika personalkategorier. 3. Samverkan ska fungera väl inom kommunen, mellan kommunen och olika myndigheter samt mellan kommunen och dess samverkansparter. När en kvinna eller ett barn blir utsatt för våld kan många olika myndigheter och yrkesgrupper bli involverade. De olika myndigheterna har olika uppgifter och rutiner, men människorna det handlar om är desamma. Samverkan är en viktig framgångsfaktor i kvinnofridsarbetet. En väl fungerande intern och extern samverkan och samordning är en förutsättning för att våldsutsatta ska få rätt hjälp och stöd, vid rätt tillfälle och av rätt aktör. Det ska finnas rutiner och verktyg inom kommunens alla verksamheter för hur man möter och vart man hänvisar våldsutsatta kvinnor och barn som utsatts för våld. Den externa samverkan behöver utvecklas t.ex. med olika kyrkor, ideella organisationer och Landstinget. Socialnämnden kan lämna över genomförandet av en insats till någon annan, till exempel till en ideell förening som driver en kvinnojour. Nämndens ansvar för att insatsen är av god kvalitet kvarstår, samtidigt som den som utför insatsen har eget ansvar både för kvaliteten i verksamheten och för att det finns personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Att det finns goda former för samverkan mellan kommunen och den enskilda utföraren är viktigt för att säkra både tjänsternas kvalitet och innehåll. En förutsättning för att handlingsplanen ska få genomslagskraft är att alla berörda kontor arbetar med att förankra handlingsplanen och utveckla aktiviteter inom respektive mål i sina verksamheter. Det ska finnas en kommunövergripande kvinnofridsgrupp med representanter från alla kontor som ansvarar för att stödja och följa genomförandet av handlingsplanen. 6

7 4. Det ska finnas ett väl utvecklat arbete med hälsofrämjande och förebyggande insatser inom kommunen. Arbetet med jämställdhet är en av de grundläggande förutsättningarna för att en förändring ska komma till stånd. Barn får sina förebilder i synen på män och kvinnor och relationen mellan könen såväl i familjen, förskolan, skolan och på fritiden som genom massmedia och reklam. Därför behövs insatser för att stärka jämställdheten och motverka könsdiskriminering och könsstereotypa föreställningar i de miljöer där barn och ungdomar vistas. Främjande insatser med barn och unga som målgrupp bör ingå i den ordinarie verksamheten och inte ges som punktinsatser. Diskussioner om värderingar och normer kring våld bör finnas med som en röd tråd genom förskola och skola. Skolans likabehandlingsplaner ska innehålla mål och aktiviteter inom jämställdhetsområdet. Våld mot kvinnor begränsar kvinnors möjligheter att röra sig fritt i det offentliga rummet. Det är därför viktigt att ha med ett kvinnofridsperspektiv även i samhällsplaneringen. Nulägesbeskrivning Verksamhet som finns i kommunen idag Kvinnofrid stödjer kvinnor som upplevt hot eller våld i en nära relation. Förutom gruppverksamhet och enskild samtalskontakt arbetar Kvinnofrid med informations-, samordningsoch utbildningsinsatser till olika delar av socialtjänsten och annan verksamhet. FriZon erbjuder krisbearbetning för barn som upplevt våld i familjen. Det finns också stöd för barn till missbrukare och barn till psykiskt sjuka föräldrar. Fridsam är ett samverkansprojekt mellan Kvinnofrid och FriZon och polisen i Södertälje. Syftet är att stärka skyddet och stödet för kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Genom projektet erbjuds kvinnan stöd när hon polisanmäler, är på väg att anmäla, och även i den fortsatta rättsprocessen. Målgruppen är kvinnor över 18 år som varit eller är utsatta för hot och våld i en nära relation (det vill säga av nuvarande eller före detta partner, eller av släktingar). Barnen i föräldrarnas fokus (BIFF) har som syfte att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende och umgänge. BIFF erbjuder utbildning med barnen i fokus för mammor respektive pappor som befinner sig i familjerättsliga konflikter. Mottagningen Manfred är en del av Södertäljes insatser för att motverka mäns våld mot kvinnor och barn. Manfreds målgrupp är män som utövat våld i nära relationer. Män kan kontakta Manfred för samtal. Sedan 1992 finns en extern samverkansgrupp med polis, åklagare, kvinnojouren Annfrid, Salems kommun, Nykvarns kommun, sjukhus, primärvården och socialtjänsten. Från socialtjänsten ingår resultatenhetschefen för sociala boendeenheten och fridsamprojektet. Gruppen arbetar för bättre samverkan mellan myndigheterna. Kommunens kvinnofridssamordnare är sammankallande. 7

8 Sociala boendeenheten inom försörjningsstöd har två personer anställda som har särskild kompetens för att kunna möta och hjälpa våldsutsatta kvinnor i boendefrågor med råd och stöd och ekonomiskt bistånd. Enheten arbetar med skyddsplaceringar både internt och externt. Enheten har tillsammans med Kvinnofrid gått med i Kompotten ; ett samarbete med andra kommuner för att enklare kunna flytta kvinnor och barn till andra kommuner vid behov. Boendeenheten arbetar också med att ge råd och stöd till den våldsutövande mannen och för att hitta alternativt boende för honom. Detta för att kvinnan och barnen ska få möjlighet att bo kvar i den gemensamma bostaden. Övriga enheters arbete inom området mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer Vuxenenheten missbruk har en arbetsgrupp som arbetar med en egen handlingsplan som ska beskriva hur vuxenenheten missbruk ska hantera ärenden där kvinnor uppger att det förekommer våld i tidigare eller nuvarande relationer. Det finns en även en drogterapeut på öppenvården som tar emot kvinnorna så att de får en första kontakt och kan samtala kring våldet. Introduktionsenheten har introduktions- och samhällsorienterade kurser där ett flertal moment tar upp frågor som jämställdhet, kvinnofrid och hedersrelaterade frågor. Enheten har också ett samarbete med kvinnojouren i form av diskussionstillfällen för kvinnor och män i olika grupper. De flesta av handläggarna på introduktionsenheten har gått den interna utbildning om familjevåld som ges av Kvinnofrid och Frizon inom social- och omsorgskontoret, barn och ungdom. Två av handläggarna har också specialiserat sig på hedersproblematik och har också haft kursen Ung i Sverige som inriktade sig på detta område för åldersgruppen år. Äldreomsorgskontoret har inte särskilda rutiner eller riktlinjer när det gäller våldsutsatta. Där personal kommer i kontakt med eller upptäcker våldsutsatthet kontaktar respektive enhet den biståndshandläggare som är aktuell och diskuterar utifrån varje enskilt ärende vad som kan göras. De kontaktar även primärvården, i första hand en distriktssköterska och annars vårdcentralen direkt om det finns skador och om den enskilde önskar och samtycker. Verksamheterna för personer med funktionsnedsättning har i dagsläget inga rutiner eller riktlinjer eller formella forum när det gäller stöd till våldsutsatta kvinnor eller barn. Anmälningsplikt gäller dock för alla. Om det kommer fram att en brukare blir utsatt för våld så är det kommunens ordinarie verksamheter som används, av brukaren själv eller brukarens företrädare. Flera chefer inom verksamheterna har gått på Länsstyrelsens utbildning Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. En viktig uppgift är att göra personalen uppmärksamma på och medvetna om våldet så att de vågar se, fråga och agera vid misstanke om våld mot kvinnor och andra brukare. I övrigt ska personer med funktionsnedsättningar inte särbehandlas utan kunna ta del av befintliga insatser. Skolhälsovården arbetar för att främja varje elevs psykiska och fysiska hälsa från förskoleklass till sista året i gymnasiet. Skolhälsovården ska uppmärksamma och motverka risker för elevernas fysiska och psykosociala hälsa. Det finns rutiner för skolsköterskorna och anmälningsplikt för barn som far illa. 8

9 Kultur- och fritidskontoret har i sitt förslag till Riktlinjer och regler för föreningsbidrag lagt in i de allmänna bestämmelserna att för att få föreningsbidrag ska föreningen sträva efter att flickor och pojkar, kvinnor och män ska ha en jämn fördelning av makt och inflytande i organisationen och i dess verksamhet. Fritidsgårdarna planerar ett stort jämställdhetsprojekt tillsammans med andra kommuner i länet. Samhällsbyggnadskontoret beaktar trygghetsperspektivet i planering av nya områden och bostäder samt röjer sly och byter lampor i redan etablerade områden. Utbildningskontoret har idag flera metoder inom prevention: Vägledande sampel är en metod som stärker elevernas socioemotionella kompetens. Idag finns ett 80-tal lärare i grundskolorna som är utbildade i metoden. Inom ramen för årets trygghetspaket utbildas även personal i förskolan och på gymnasiet i metoden. Den andra metoden är Olweus-programmet som är ett systematiskt antimobbningsprogram som finns i två skolor i kommunen. Ytterligare 10 till 12 skolor kommer under att påbörja genomförandet av programmet. Programmet minskar mobbning och ökar tryggheten genom att det stärker barnens socio-emotionella kompetens. I det pågående forskningsprojektet Föräldrastöd i Samverkan Södertälje (FiSS) utvecklas dessutom en metod och ett program för att erbjuda generellt föräldrastöd till alla föräldrar i kommunen. Målet är att på lång sikt minska den psykiska ohälsan hos barn och unga i kommunen. Ideella föreningar verksamma inom kvinnofridsområdet Kvinnojouren Annfrid i Södertälje har enligt samarbetsavtal med kommunen åtagit sig att driva kvinnojouren Annfrid och tjejjouren Juventas Systrar. Avtalet omfattar skyddat boende samt personligt stöd till våldsutsatta kvinnor i nära samarbete med socialtjänst, polis, hälso- och sjukvård. I avtalet ingår också tjejjourens verksamhet för flickor och unga kvinnor upp till 25 år. Avtalet omfattar också ansvar för ekonomi, administration, redovisning samt information till myndigheter och organisationer. Kvinnofridsbrott i Södertälje Misshandel inkluderat grov misshandel utgör majoriteten av de våldsbrott i nära relation som anmäls i Sverige. Mörkertalet är stort och man räknar med att ungefär en fjärdedel av alla misshandelsbrott i nära relation anmäls till polisen. Under 2009 anmäldes i Södertälje 183 misshandelsbrott i nära relationer, mot kvinnor 18 år och äldre. 183 anmälda misshandelsbrott motsvarar 215 brott per invånare. Detta kan jämföras med motsvarande siffra för riket; 125 brott per invånare. Tre kvinnor mördades och 30 våldtäkter anmäldes där kvinnan var 18 år och äldre under Exempel på andra anmälningar gällande våld i nära relation 2009 är: misshandelsbrott begått av bekant, där flickan var mellan 15 och 17 år, 29 st. grov kvinnofridskränkning, 31 st. olaga hot mot kvinna 18 år eller äldre, 263 st överträdelse av besöksförbud, 23 st 9

10 Det finns ytterligare brottstyper och anmälningar redovisade i Brås statistik ( Mörkertalet för kvinnofridsbrott är stort men det är också vissa svårigheter att få fram statistik på antal kvinnor som sökt och fått hjälp av kommunen. Brås rapport 2010:4 är en första uppföljning av regeringens handlingsplan och i den rapporten konstateras att socialtjänsten inte har dokumentations- eller statistiksystem som gör det möjligt att på ett enkelt sätt få fram antalet ärenden som rör dessa grupper och vilka insatser som gjorts. Det är därför svårt att få en helhetsbild av de kvinnor och barn som fått hjälp och att följa upp och utvärdera insatsernas effekt. I redovisningen under av den volymstatistik som finns tillgänglig i kommunen bör det noteras att samma kvinnor kan ha träffat olika enheter och att det därför inte går att få någon totalsumma på antal kvinnor som sökt stöd. Kvinnor som sökt stöd och skydd 16 kvinnor och 20 medföljande barn har övernattat på kvinnojouren Annfrids skyddade boende under perioden januari till augusti Under 2009 övernattade 38 kvinnor och 29 medföljande barn på boendet. Genomsnittstiden för vistelsen i boendet låg under 2009 på 45 boendedygn. De flesta med skyddsbehov hade svenskt ursprung följt av kvinnor med rötter i mellanöstern. Majoriteten av dem som sökte hjälp hos Annfrid under 2009 hade blivit utsatta för våld i en nära heterosexuell relation. Majoriteten av de kvinnor som sökt hjälp på kvinnojouren 2009 var i åldern år. Tillsammans med gruppen år utgjorde dessa över 8 av 10 kvinnor som sökt hjälp. Kvinnofrid och Frizon hade 355 personer som besökte verksamheten under Totalt var det besök, vilket är 123 besök i månaden i snitt. Kvinnofrid och Frizon arbetar också med information, utbildning och samordning men det finns ingen statistik på omfattningen av detta. Fridsam hade 131 besökare under Uppföljningsstatistik som gäller våldsutsatta kvinnor är under utveckling på Sociala boendeenheten sedan augusti Det finns statistik om antalet aktualiserade ärenden och antalet avslutade ärenden. Antalet aktualiserade ärenden för perioden januari till augusti 2010 var 59 stycken. Antalet avslutade ärenden under samma period var 47 stycken. Övriga enheter har ingen volymstatistik. Material för fördjupning För fördjupade kunskaper inom området finns bland annat följande publikationer: Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Regeringens skrivelse 2007/08:39. Mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. En första uppföljning av regeringens nationella handlingsplan, Brå 2010:4. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer, en kunskapsöversikt. Sveriges Kommuner och Landsting Kunskapsöversikten tar bland annat upp hur mäns våld mot kvinnor kan förklaras, problem och behov som finns inom särskilt utsatta grupper av kvinnor, situationen för barn som upplevt våld i hemmet och samhällets ansvar. Utveckling pågår en kartläggning av kvinnofridsarbetet i kommuner, landsting och regioner. Sveriges Kommuner och Landsting

11 11