Handlingsplan för kvinnofrid

Transkript

1 för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

2 Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg att tillsammans med en arbetsgrupp inom socialtjänsten utarbeta ett förslag till handlingsplan för socialtjänstens insatser för kvinnor som utsätts för relationsrelaterat våld. Enligt uppdraget ska handlingsplanen särskilt fokusera på: Rutiner för handläggning och bemötande när kvinnor utsätts för våld Rutiner för hur barn till kvinnor som utsätts för våld ska få stöd Framtagande av informationsmaterial om stöd till kvinnor som utsätts för våld

3 Bakgrund Relationsrelaterade våldsbrott mot kvinnor är ett allvarligt problem i Sverige. Varje år utsätts tiotusentals kvinnor i Sverige för misshandel och sexualbrott av en man som hon har eller haft en nära relation till. Under de senaste åren har antalet anmälda brott av denna art ökat kraftigt. Samtidigt visar all forskning att det s k mörkertalet när det gäller anmälningar av relationsrelaterat våld är mycket stort. En kvinna dödas var tionde dag i Sverige av en man som hon är eller har varit gift eller sammanboende med. Våld i nära relationer är också ett allvarligt hot mot barns och ungdomars sociala och psykiska hälsa. Barns upplevelser av våld mellan föräldrarna kan starkt komma att prägla deras värderingar och normer rörande relationer mellan könen och kan också skapa ett mönster med återkommande våld i deras kommande vuxenliv. På FNs kvinnokonferens i Peking 1995 fastslogs att våld mot kvinnor är ett uttryck för historiskt ojämlika maktrelationer mellan kvinnor och män. I det handlingsprogram som fn ställde sig bakom på konferensen fastställdes att en helhetssyn och ett tvärsektoriellt arbetssätt måste utvecklas för att åstadkomma ett samhälle fritt från det könsspecifika våldet. Åtgärder för att förebygga våld mot kvinnor och för att skydda kvinnor mot våld bör enligt handlingsplanen vidtas inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården och inom socialtjänsten. Den svenska regeringen har beslutat att arbetet med att bekämpa våld mot kvinnor ska ges högsta prioritet och genomsyra olika myndigheters verksamhetsområden. Riksdagen fattade beslut om regeringens Kvinnofridspropositionen (1997/98:55) under våren 1998 och beslutet har fyra centrala utgångspunkter: Lagstiftningen ska förbättras och i vissa fall skärpas Det är viktigt att utveckla de förebyggande åtgärderna Kvinnor som varit utsatta för våld ska få ett bättre bemötande från samhällets olika verksamheter Barnens/ungdomarnas situation i dessa familjer ska bättre uppmärksammas och deras behov mötas på ett medvetet sätt FN:s definition av kvinnovåld från 1993 lyder: Våld som riktar sig mot kvinnor på grund av kön Våld som förorsakar eller kan förorsaka fysiskt eller psykiskt lidande eller kroppslig skada Våld som innebär hot, tvång eller godtyckligt frihetsberövande Med våld mot kvinnor avses misshandel, våldtäkt och sexuellt utnyttjande

4 Våld eller övergrepp mot kvinnor i nära relationer definieras som ett avsiktligt, upprepat våld eller psykiska övergrepp utövat av en man mot en kvinna, som han har eller har haft ett emotionellt och/eller ett sexuellt förhållande med Mäns våld mot kvinnor handlar inte enbart om det fysiska och sexuella våldet som kvinnor utsätts för, utan även om sättet att begränsa kvinnans livsrum, det psykiska våldet. Socialtjänstens mål för att förhindra relations- och könsbetingat våld Att tidigt upptäcka det relations- och könsbetingade våldet och att förebygga detta genom utbildning, information och attitydpåverkan. Ge kvinnor och barn som utsatts för våld eller övergrepp ett snabbt och respektfullt bemötande, hjälp till akut skydd samt professionellt stöd och hjälp för att kunna förändra sin situation. Stöd och hjälp till förändring ska även kunna ges till mannen. Socialtjänstens arbete för att uppfylla målen 1. Socialtjänstens ansvar Socialtjänstens ansvar styrs framför allt av bestämmelserna i socialtjänstlagen. Där fastställs kommunens yttersta ansvar för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialtjänstens ansvar för misshandlade kvinnor förtydligades genom ett tillägg i socialtjänstlagens 5 kap 11 som säger: Socialnämnden ska verka för att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet får stöd och hjälp för att förändra sin situation. Det framgår av lagändringens förarbeten att socialtjänsten inte enbart får förlita sig på de frivilliga krafter som finns i kommunen för att ge stöd till kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i nära relationer. Socialtjänsten har vidare ansvar för att vidareutveckla sin kompetens och handlingsberedskap för att i större utsträckning kunna ge stöd och hjälp till de utsatta kvinnorna så att de i högre utsträckning ska kunna förändra sin situation. Socialstyrelsen har utformat råd för socialtjänstens arbete med och för kvinnor som varit utsatta för våld. Syftet är att ge socialtjänsten stöd i sin utveckling av metoder och kompetensutveckling och även att främja samarbetet mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen vill även stimulera samverkan myndigheter emellan och med frivilligorganisationerna.

5 Varje enskild kommun har ansvar för att utveckla arbetsformer och metoder samt att öka kompetensen för att möta och stödja utsatta kvinnor. I Kvinnofridspropositionen betonas att socialtjänsten ska kunna erbjuda hjälpinsatser av olika slag på ett mycket tidigt stadium till en kvinna som behöver det och vara lyhörd för vad kvinnor som befinner sig i en misshandelssituation kan vara i behov av. Socialtjänsten måste aktivt erbjuda information och hjälp till misshandlade kvinnor. Arbetet ska utgå ifrån ett kvinnoperspektiv, men samtidigt präglas av en helhetssyn på familjen. Det är känt att män som misshandlar kvinnan ofta även slår barnen. Det är därför av yttersta vikt att barn och ungdomar som växer upp i familjer där våld förekommer uppmärksammas och får den hjälp och det stöd som de behöver. För att få en bestående förändring till stånd, oavsett om kvinnan och mannen fortsätter att leva tillsammans eller om de väljer att separera är att erbjuda mannen som slår någon form av hjälp och behandling. Våld kan även förekomma i samkönade relationer. Utsatta personer i dessa relationer har lika stort behov och rätt till hjälp och stöd som kvinnor som lever i heterosexuella relationer. Socialtjänsten ansvarar för att kvinnor som utsätts för våld får tillgång till jourboende för akut skydd. Arbetsgruppen har utarbetat konkreta handläggningsrutiner som vägledning i ärenden som rör relationsrelaterat våld för socialsekreterarna inom de olika enheterna inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Handläggningsrutinerna belyser både den akuta och den långsiktiga planeringen och gäller för såväl kvinnorna, barnen och männen.

6 2. Kvinnoperspektivet Relationsrelaterat våld mot kvinnor är förmodligen ett av det mest dolda brott som finns och det förekommer i alla samhällsklasser. En kvinna som miss-handlas har ofta tvingats leva med mannens krav på kontroll och dominans under lång tid. Att utsättas för psykiskt, fysiskt och/eller sexuellt våld av en närstående person ger också psykiska men. Det leder till att kvinnan får bristande tillit till människor som vill hjälpa henne. Hon vill inte alltid själv berätta vad som hänt och förväntar sig inte att bli trodd. Misshandel inom ett förhållande skiljer sig väsentligt från andra våldsbrott eftersom man på olika sätt är beroende av varandra känslomässigt och genom gemensamt boende, delad livshistoria och dessutom ofta gemensamma barn, husdjur, vänner och släktingar samt gemensam ekonomi. Detta beroendeförhållande komplicerar steg mot en separation. Ofta föregås separationen av ett flertal tidigare försök till uppbrott och kvinnan är rädd för att mannen ska verkställa de hot han uttalat. Det är därför mycket viktigt att kvinnor som bryter upp från en man som slår henne kan erbjudas ett så starkt skydd som möjligt, såväl från polisens som socialtjänstens sida. Har kvinnan barn tillsammans med mannen behöver hon också ofta hjälp från socialtjänstens familjerättshandläggare när det gäller de praktiska frågorna kring umgänget mellan fadern och barnen. Den personal inom sociala sektorn som först kommer i kontakt med en kvinna som uppger att hon blivit utsatt för våld eller hot om våld och vill ha socialtjänstens hjälp, har ansvar för att kvinnan får kontakt med handläggare inom någon av sociala sektorns enheter. Kuratorn på rådgivningsbyrån får särskilt ansvar att erbjuda samtalskontakt med misshandlade kvinnor.

7 3. Barnperspektivet Majoriteten av misshandlade kvinnor är enligt tillgänglig statistik i åldern år. De är alltså i en ålder då de flesta har hemmavarande barn. Barn och ungdomar som lever i familjer där våld förekommer har en mycket otrygg och utsatt livssituation. I familjer där våld förekommer finns en ovisshet som är skadlig för barnen de vet aldrig när eller varför våldet utlöses. De känner en ständig oro och försöker att psykiskt förbereda sig för när det oförutsägbara inträffar. Undersökningar visar att det är vanligt att även barn misshandlas i familjer där det förekommer kvinnomisshandel. Dessa barn kan inte räkna med skydd från modern då hon ju själv är misshandlad utan att kunna göra något åt det. Våld inom familjen skapar ofta skam- och skuldkänslor som hindrar alla inblandade att berätta om problemen för någon utomstående. Barnen måste få hjälp att bryta tystnaden. Utifrån denna kunskap är det viktigt att socialtjänsten utvecklar metoder och rutiner för hur man bäst förhåller sig till barnfamiljer där våld förekommer. När en kvinna söker hjälp är det viktigt att barnens specifika behov uppmärksammas så att barnen får en känsla av att vara sedda. Dessutom innebär det oftast för barnen en trygghet och avlastning av ansvaret att veta, att någon utomstående vuxen vet om familjens hemlighet. Barnen måste få tydlig information om vad som kommer att hända. Detta för att socialtjänstens stöd och insatser ska upplevas som förutsägbart och därmed inte hotfullt för barnen. Av ovanstående anledningar är det viktigt att barnen erbjuds stödsamtal utifrån vars och ens specifika behov och med hänsyn även tagen till barnens ålder. Socialtjänstens resursenhet får ett särskilt ansvar att erbjuda stödsamtal med barn och/eller ungdomar i familjer där det förekommer relationsrelaterat våld.

8 4. Mansperspektivet Nästan allt våld mot kvinnor utövas av närstående män. Det finns inte någon särskild manstyp som slår, utan det enda som förenar dem är just att de använder våld. Vissa har missbruksproblem och ekonomiska- och sociala svårigheter medan andra kommer från socialt accepterade och ekonomiskt stabila förhållanden. För att minska risken för att misshandlande män återfaller, är det viktigt att även erbjuda dem någon form av insats, oftast i form av samtalsbehandling. Erfarenheter från olika mansjourer visar, att en man med våldsproblem måste inse att han är ensam ansvarig för sina handlingar. Utan denna insikt blir det svårt att lära sig hantera relationer till andra utan att ta till våld. De flesta av de män som går igenom en behandling slutar att slå även om de fortsätter att leva kvar i sin gamla relation. På en del håll i landet har man startat gruppverksamhet för män som blivit polisanmälda för kvinnomisshandel. Denna gruppverksamhet har visat mycket positiva resultat. Handläggaren på Man i Kris inom familjerådgivningen och psykologen på rådgivningsbyrån får ett särskilt ansvar att erbjuda stödsamtal till män som anmälts för att ha slagit en kvinna som han har en nära relation till. Stödsamtalen kan ske individuellt eller i grupp.

9 Samverkan med andra kommuner och myndigheter Huvudtanken i den förändrade lagstiftningen är att socialtjänsten ska utveckla sin egen kompetens för att stödja och hjälpa kvinnor som utsätts för våld eller hot om våld. För att hjälpen och stödet emellertid ska bli så alltäckande och mångfacetterad som möjligt är en samverkan mellan socialtjänsten och andra myndigheter och organisationer en nödvändighet. De myndigheter som socialtjänsten främst bör samverka med är polis, åklagare, frivården, sjukvård såväl den somatiska som den vuxenpsykiatriska, skola, kvinnojour, brottsofferjour och kyrka. Polisen i Mölndal, åklagaren, akutsjukvården i Mölndal och kvinnojouren Frideborg har handläggningsrutiner avseende kvinnovåldsfrågor. Ovanstående företrädare träffar representater från socialtjänsten några gånger per år. Denna samverkansgrupp kallas KRAFT vilket står för Kunskap, Respekt, Ansvar, Förändring och Trygghet. Gruppen diskuterar gemensamma mål och gemensamma mål och gemensamt synsätt i kvinnofridsfrågor. Socialtjänsten träffar regelbundet företrädare för polis, åklagare, sjukvård, skola, kyrka, kvinnojour, brottsofferjour och frivilligorganisationer för samarbete och samordning kring frågor som rör relationsrelaterat våld.

10 Information och utbildning Information En första förutsättning för att en misshandlad kvinna ska söka hjälp är att hon är medveten om att det finns hjälp att få. Det är därför viktigt att sprida information om vilken hjälp och vilket stöd kvinnor som utsätts för våld kan få, så att kvinnor eller anhöriga till kvinnor som utsätts för våld vet vart de kan vända sig för att få hjälp. En arbetsgrupp har tillsammans med en kvinnoförening tagit fram en minifolder i plånboksformat. Där finns telefonnummer till myndigheter och organisationer som kvinnan kan vända sig till. Minifoldern finns hos offentliga myndigheter och i olika väntrum i kommunen. Utbildning Utbildning och information i frågor som rör det relationsrelaterade kvinnovåldet behövs för samtlig personal som arbetar inom socialtjänstens individoch familjeomsorg. Även samverkande myndigheter och organisationer behöver information. Socialtjänsten ansvarar för att initiera och utforma utbildningsdagar för berörd personal samt informationstillfällen för samverkande myndigheter och organisationer. 10

11 Dokumentation Rutiner för dokumentation beträffande socialtjänstens beslut och insatser avseende såväl kvinnan, barnen som mannen i familjer med relationsrelaterat våld finns beskrivna i de handläggningsrutiner som tagits fram. Dokumentationsrutinerna följer socialstyrelsens råd. Uppföljning, utvärdering och revidering av handlingsplanen Ovanstående handlingsplan måste följas upp och utvärderas kontinuerligt för att den ska vara verkningsfull. Förändringarna i samhället, både när det gäller synsätt, värderingar och lagstiftningsmässigt sker idag i snabb takt och en handlingsplan kan därför komma att behöva revideras med jämna mellanrum så att den ständigt är aktuell. Verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg ansvarar för att handlingsplanen följs upp och utvärderas. Resultatet av denna utvärdering ska utgöra underlag för en eventuell revidering. 11

12 Härryda kommun Sektorn för socialtjänst Individ- och familjeomsorg Mölnlycke Fax Härryda komun, nformationsfunktionen, maj 07. K/informationen/sektorn f socialtjänst/ind- och familjeomsorg/ handlingsplan förr kvinnofrid.indd